Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ... Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
49 MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STOCKHOLM fram till Melins system. Punktens lämplighet för utmärkande av skiljetecknet 'punkt' ansåg föredragshållaren tvivelaktig och rekommenderade i stället krysset. Det förekommer nämligen fall då man måste kunna absolut säkert utmärka gränsen mellan två meningar, framhöll herr Elfner." Bland föredragen under 1940-talet kan nämnas ett om Kätterier i system- och undervisningsfrågor (protokoll 1941- 10-25). År 1945 återkom han med föredrag om förkortningar och förkortningsprinciper, 1948 om systemtrohet vid bildande av ordbilder och 1950 om förkortningar i de nya läroböckerna. Aktuarien, fil. kand. Gustaf Adolf Larsson fick föreningens utmärkelse på grund av att han hållit många uppskattade föredrag i föreningen. Han ägnade sig särskilt åt stenografihistoriska ämnen, t ex "Sveriges första stenografi" (TfSS 1908: 41), "Ett systems vandring" (TfSS 1909: 6), "De romerska stenograferna" (TfSS 1909: 42). Även allmänstenografiska ämnen förekom som "Stenografien i kommunal förvaltning" (TfSS 1914:23) och jämförelser mellan stenografi och vanlig skrift (TfSS 1915: 7) samt Ordet och skriften (troligen 1918). Kapten Einar Nordfelt höll föredrag i föreningen 1907 om stenografiska förkortningsprinciper (Tidning för svensk snabbskrift 1907: 9). Nordfelt intresserade sig också för utländska system. År 1913 handlade ett föredrag om Riktlinjer för ett tyskt enhetssystem (TfSS 1913: 9). Ett år senare handlade hans föredrag om systemkännedomens och skönskrivningens inflytande på sluthastigheten i statistisk belysning (TfSS 1914: 5). Riksdagsstenografen, tidningsmannen och Melinbiografen Ernst L. Ekman har hållit många föredrag i föreningen. År 1924 höll han ett föredrag om lättskrivenhet (TfSS 1924: 26). Året därpå handlade föredraget om Ehlins stenografi (TfSS 1924: 42). Ett föredrag 1930 om en färd till det gamla Babylonien var av mera allmän karaktär (TfSS 1930: 48). Han utnyttjade erfarenheterna som riksdagsstenograf i föredraget "Vältalare i grodperspektiv" (Stenografen 1942: 3). Det systemteoretiska intresset återspeglas i föredraget "Förkortningar — till skada eller nytta? En praktiker försöker tänka teoretiskt" som hölls 1960 (Stenografen 1960: 6). Som lärare och läroboksförfattare hade Ekman haft anledning att fundera över systemets utformning. År 1961 höll han
MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STOCKHOLM 50 föredrag med rubriken "Låt oss vara klåfingriga! Hur en radikal reform av vårt system skulle kunna se ut" (Stenografen 1961: 3). Fröken Anna Axelsson höll ett uppmärksammat föredrag med demonstration som blev särskilt uppmärksammat i föreningen. Anna Axelsson hade utarbetat en tillämpning av Melins stenografi för blinda. Den blinda skrev på en blindskriftsmaskin och demonstrerade sin färdighet vid sammanträdet (TfSS 1916: 17, föredraget återges i 1916: 21—24). Tillämpning av Melins system på tyska, engelska och franska uppmärksammades i föreningen särskilt under de första decennierna (TfSS 1904: 41, 1905: 11). År 1906 presenterade Maria Rohdin "Melinska systemet använt för franska språket" (TfSS 1906: 41) Hon gav ut en lärobok i ämnet. Fröken Kohn-Berge höll 1909 föredrag med rubriken "Några erfarenhetsrön vid stenografering på utländska språk" (TfSS 1909: 17). Intresset för främmande system märks dels i föredragen om stenografi och stenografering i utlandet, dels i föredrag om andra system än det melinska som tillämpats i Sverige. Det gäller t ex Arends system (TfSS 1904: 11), Ehlins system (TfSS 1920: 18), Brauns steno-grafi (TfSS 1921: 10), Hugo Reuters system (TfSS 1921: 24). Det förekom också föredrag av icke stenografisk art. År 1918 hölls föredrag om Kvinnan i Orienten (TfSS 1918: 18). Kamrer Sparr Hofstedt höll 1919 föredraget "Några intryck från de första revolutionsdagarna i Berlin" (TfSS 1919: 22). Året därpå höll numera direktör N. Sparr Hofstedt föredrag med ljusbilder, "vilket livligt applåderades av de talrika åhörarna", om "Några intryck från en resa i Patagonien" (TfS- S 1920: 42). Ett föredrag om gatuhandel och gatureklam i Berlin hölls på tyska år 1929. Det stenograferades av flera medlemmar. Den bästa utskriften belönades. (TfSS 1929: 41). Biografiska notiser om prominenta medlemmar Notiserna bygger på uppgifter i Tidning för svensk snabbskrift, Stenografen och Ernst L. Ekman, Olof Werling Melin. Stenografiska hörfel Under rubiken "Gubbar och grodor" kan bl a läsas: — — — "Till slut ha vi lyckats att bringa samman en hel del lustigheter som verkligen begåtts av steno-grafer i Sveriges riksdag. "Här går en intet ont anande flicka på gatan, och så faller det från riksdagshusets tak en trästubbe och dödar henne," sade en talare en gång, då en olyckshändelse inträffat vid riksdagshusets byggande, men stenografen skrev: "och så faller det från riksdagshusets tak en prästgubbe och dödar henne." "Det måste förvisso erkännas, att denna motion är dövstum" skrev en gång en stenograf som tydligen hört fel på ordet "dödsdömd". "Herr talman!" börjar en talare sitt yttrande, åtminstone om man får tro den stenografiska utskriften, "jag skulle be att få säga några inskränkta ord." "Jag vet av egen erfarenhet," yttrade en talare, om man nu skulle tro stenografen, "att om man dricker svagdrick med mycket margarin i, får man ont i magen." Drycken var emellertid inte så märkvärdig, som det lät, utan den innehöll icke margarin utan — sackarin! "Detta arbete är särskilt ansträngande," sade en riksdagsman, "därför att det utföres nattetid." Men stenografen gjorde ett läsfel och meddelade, att arbete utförs "på nettotid". Källa: "Melinaren" nr 4 utgiven av Melinska stenografföreningen i Stockholm. Melinska stenografförbundets arkiv, volym Ö 1:1, Riksarkivet.
- Page 1 and 2: Melinska stenografföreningen i Sto
- Page 3 and 4: Melinska stenografföreningen i Sto
- Page 7 and 8: Förord 2 För några år sedan kun
- Page 9 and 10: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 11 and 12: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 13 and 14: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 15 and 16: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 17 and 18: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 19 and 20: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 21 and 22: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 23 and 24: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 25 and 26: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 27 and 28: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 29 and 30: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 31 and 32: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 33 and 34: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 35 and 36: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 37 and 38: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 39 and 40: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 41 and 42: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 43 and 44: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 45 and 46: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 47: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 51 and 52: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 53 and 54: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 55 and 56: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 57 and 58: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 59 and 60: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 61 and 62: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 63 and 64: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 65 and 66: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
- Page 67: MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STO
49 MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STOCKHOLM<br />
fram till Melins system. Punktens lämplighet för utmärkande<br />
av skiljetecknet 'punkt' ansåg föredragshållaren tvivelaktig<br />
<strong>och</strong> rekommenderade i stället krysset. Det förekommer nämligen<br />
fall då man måste kunna absolut säkert utmärka gränsen<br />
mellan två meningar, framhöll herr Elfner."<br />
Bland föredragen under 1940-talet kan nämnas ett om<br />
Kätterier i system- <strong>och</strong> undervisningsfrågor (protokoll 1941-<br />
10-25). År 1945 återkom han med föredrag om förkortningar<br />
<strong>och</strong> förkortningsprinciper, 1948 om systemtrohet vid bildande<br />
av ordbilder <strong>och</strong> 1950 om förkortningar i de nya<br />
läroböckerna.<br />
Aktuarien, fil. kand. Gustaf Adolf Larsson fick föreningens<br />
utmärkelse på grund av att han hållit många uppskattade föredrag<br />
i föreningen. Han ägnade sig särskilt åt stenografihistoriska<br />
ämnen, t ex "Sveriges första stenografi" (TfSS 1908:<br />
41), "Ett systems vandring" (TfSS 1909: 6), "De romerska<br />
stenograferna" (TfSS 1909: 42). Även allmänstenografiska<br />
ämnen förekom som "<strong>Stenografi</strong>en i kommunal förvaltning"<br />
(TfSS 1914:23) <strong>och</strong> jämförelser mellan stenografi <strong>och</strong> vanlig<br />
skrift (TfSS 1915: 7) samt Ordet <strong>och</strong> skriften (troligen 1918).<br />
Kapten Einar Nordfelt höll föredrag i föreningen 1907 om<br />
stenografiska förkortningsprinciper (Tidning för svensk<br />
snabbskrift 1907: 9). Nordfelt intresserade sig också för utländska<br />
system. År 1913 handlade ett föredrag om Riktlinjer<br />
för ett tyskt enhetssystem (TfSS 1913: 9). Ett <strong>år</strong> senare<br />
handlade hans föredrag om systemkännedomens <strong>och</strong> skönskrivningens<br />
inflytande på sluthastigheten i statistisk belysning<br />
(TfSS 1914: 5).<br />
Riksdagsstenografen, tidningsmannen <strong>och</strong> Melinbiografen<br />
Ernst L. Ekman har hållit många föredrag i föreningen. År<br />
1924 höll han ett föredrag om lättskrivenhet (TfSS 1924: 26).<br />
Året därpå handlade föredraget om Ehlins stenografi (TfSS<br />
1924: 42). Ett föredrag 1930 om en färd till det gamla<br />
Babylonien var av mera allmän karaktär (TfSS 1930: 48).<br />
Han utnyttjade erfarenheterna som riksdagsstenograf i<br />
föredraget "Vältalare i grodperspektiv" (Stenografen 1942: 3).<br />
Det systemteoretiska intresset återspeglas i föredraget "Förkortningar<br />
— till skada eller nytta? En praktiker försöker<br />
tänka teoretiskt" som hölls 1960 (Stenografen 1960: 6). Som<br />
lärare <strong>och</strong> läroboksförfattare hade Ekman haft anledning att<br />
fundera över systemets utformning. År 1961 höll han
Change language