Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STOCKHOLM 12<br />
bildandet omtalas föreningen som <strong>Melinska</strong> <strong>stenografföreningen</strong><br />
i <strong>Stockholm</strong>, ett namn som den behållit sedan dess<br />
(TfSS 1898:1)<br />
Föreningens verksamhet med kurser, träning <strong>och</strong> pristagning<br />
redovisas i nästa kapitel. Därefter följer ett kapitel som<br />
beskriver föredragsverksamheten.<br />
<strong>Stockholm</strong>sföreningens första <strong>år</strong> 1897—1902<br />
Under föreningens första <strong>år</strong> var den huvudsakligen "en sällskapsklubb<br />
på 15 à 20 personer. Föreningens medlemmar<br />
höllos visserligen tillsammans av det stenografiska intresset,<br />
men måhända ännu mera av det nöje, som det personliga<br />
umgänget medförde" (TfSS1917:42—47, s. 12). Föreningens<br />
andre ordförande, Ringertz, sökte intressera skolungdomar att<br />
delta i föreningens sammanträden. Det infördes också<br />
gratiskurser för nybörjare i Beskowska skolans lokaler vid<br />
Engelbrektsgatan.<br />
Ringertz berättade själv vid systemets 25-<strong>år</strong>sjubileum <strong>år</strong><br />
1917 (systemets start räknas från <strong>år</strong> 1892, då Olof W. Melin<br />
utgav den första läroboken i det nya systemet):<br />
"Jag efterträdde som ordförande den stenografiska pampen<br />
Pehr Widegren, som var föreningens första ordförande. Jag<br />
övertog sålunda ett från stenografisk synpunkt sett<br />
ansvarsfullt arv. Jag fann emellertid snart, att den<br />
stenografiska skickligheten i snabbskrift ej spelade någon roll<br />
vid föreningens sammanträden. Där kommo visserligen<br />
stenografiska spörsmål under debatt, men huvudsakligen var<br />
föreningen vid mitt inträde en sällskapsklubb på 15 à 20<br />
personer. Föreningens medlemmar höllos visserligen<br />
tillsammans av det stenografiska intresset, men måhända<br />
ännu mera av det nöje, som det personliga umgänget<br />
medförde. Vid inval av nya medlemmar granskades därför,<br />
ehuru i all tysthet, den föreslagnes lämplighet ur sällskapssynpunkt.<br />
Jag beslöt emellertid snart att lägga föreningen i en — för<br />
att tala nutidens språk — mera demokratisk riktning, särskilt<br />
genom att söka få in skolungdom samt elever vid handelsskolor,<br />
<strong>och</strong> det utan avseende på ynglingens kavaljersmässighet<br />
eller flickans motsvarande egenskaper. Det väckte just<br />
icke allmänt gillande, <strong>och</strong> ett par av v<strong>år</strong>a "stiligaste" flickor<br />
vände föreningen också snart ryggen. Det infördes även<br />
gratiskurser för nybörjare, vilka<br />
Ordförandelängd<br />
(med reservation för osäkerhet<br />
under de första <strong>år</strong>en)<br />
1897—99 Häradshövding<br />
Sven P-son La<br />
gerberg<br />
1899—1902 Kapten N. C. Ring<br />
ertz<br />
1902—15 Kassör, kontorschef<br />
Carl Smith<br />
1915—20 Överste S. Falk<br />
1920 J.O. Gyllenspetz<br />
1921 Arkivarie Pehr<br />
Widegren<br />
1922—26 Notarie Erik Elfner<br />
1926—31 Fröken Ella Arenan<br />
der<br />
1931—38 Notarie Erik Elfner<br />
1938—41 Redaktör Folke<br />
Hähnel<br />
1941—56 Riksdagsstenograf<br />
Karl Erik Skarvall<br />
1956—64 Riksdagsstenograf<br />
Thord Elfner<br />
(1964—82 var föreningen passiv)<br />
1982—85 Barbro Ekdahl<br />
1986—87 Gun Holmqvist<br />
1988—90 Eva Hulterström<br />
1990—91 Madeleine Ahl<br />
1992— Yvonne Philipsson<br />
(Eriksson)
Change language