Rapporten från etapp 1 - BeBo

I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids
när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu
kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god
luftkvalitet i köket under normala förhållanden.
Ventilationen av vardagsrummet har visat sig bli tillfredsställande även om lufttillförseln
huvudsakligen sker genom tilluftsdon i intilliggande sovrum. Vanligen kommer dörren mellan
hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det andra stora sovrummet kommer
vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med
spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillräckligt oberoende av om dörrar
varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har även vid flera tillfällen provats med
koldioxidgivare varvid tre-fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i
vardagsrummet (Se bilaga 6). CO2-innehållet har aldrig ökat med mer än ca 500 ppm Detta
innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att
uteluftens CO2-innehåll inte är högre än 400 ppm.
Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit
använd i mer än 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. Endast
på ett par ställen behövdes ett par utslitna tätningslister kompletteras. Det kan förutsättas att
befintliga springventiler sätts igen på ett betryggande sätt så att inte kall, ofiltrerad uteluft
skall kunna komma direkt in i lägenheten.
Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten
nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som socialstyrelsen meddelat i allmänna råd
2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort
antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta
värde kan förekomma.
Som ett slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att ge den önskade
förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och
därmed reducerad CO2-generering, motsvarar 96 % av den energi som fordras för
uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov
av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden
kommer att beräknas och redovisas i en senare etapp varvid även ekonomin med den
genomförda åtgärden kommer att anges.
Solna den 16 juni 2008
David Södergren
/ Lars Löfstedt
Bilagor: 1. Energibehovsberäkning 08-03-10
2. Radonrapport, JBS, 06-12-04
3.Testmätn. Radon, Öppen balkongdörr.
4. Testmätn.Radon, Stängd balkongdörr.
5. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport)
6. Luftflödesmätning med CO2. 08-03-25
7. Luftflödesmätning med spårgas 07-03-12
8. Luftflödesmätning med spårgas 08-04-01
9. Analysrapport. Ozon
20