Rapporten från etapp 1 - BeBo
Rapporten från etapp 1 - BeBo
Rapporten från etapp 1 - BeBo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Energibesparingar i Bostadssektorn<br />
Ombyggnad av ventilationssystem <strong>från</strong> F- till FTXutförande<br />
i befintligt bostadsområde<br />
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Redovisning av <strong>etapp</strong> 1<br />
Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit:<br />
Lars Löfstedt, Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna<br />
Ansvarig för provningarna och författare till rapporten har varit:<br />
David Södergren, Tetex Konsulter AB<br />
Solna, juni, 2008<br />
Projektnr 2007:9 <strong>BeBo</strong> Energimyndighetens beställargrupp för effektiva bostadshus<br />
1
Förord<br />
Avseende det specifika projektet:<br />
Inomhusmiljön är det viktigaste inom bostadssektorn. Vi vistas mer än 2/3<br />
av vår tid i våra bostäder och sambandet Energi/Inomhusmiljö måste<br />
samstämma för att luftkvaliteten skall bli god och inte påverkas av väder<br />
och de boendes beteenden.<br />
Den ventilationsprincip som hittills har använts i fastigheten har varit den vanligaste i<br />
bostadshus byggda under de senaste 50 åren, men den har så stora brister när det gäller<br />
flödeskontroll och komfort att det finns mycket god anledning att byta ut den. Principen<br />
karakteriseras av att fläktar suger ut luften <strong>från</strong> lägenheterna genom <strong>från</strong>luftsdon i kök och<br />
badrum och det undertryck som då bildas får utgöra drivkraft för insugning av uteluft genom<br />
springventiler eller andra öppningar i ytterväggen (klimatskalet). Luften som då kommer in är<br />
kall och förorenad av damm, sot, insekter. pollen mm. Luftflödet genom springventilerna<br />
påverkas dessutom av vindens tryck mot ytterväggen på så sätt att inflödet ökar på lovartsidan<br />
och minskar på läsidan. Om något fönster står på glänt i något rum eller om balkongdörren är<br />
öppen så försvinner undertrycket i hela lägenheten och det blir inte någon ventilation alls<br />
genom springventilerna i andra rum. Det befintliga systemet har således mycket stora brister<br />
vilket har bekräftats av de genomförda mätningarna.<br />
Det nya system som nu installeras i den aktuella byggnaden blir ett balanserat system vilket<br />
betyder att det gamla <strong>från</strong>luftssystemet kompletteras med ett nytt system för tilluft med fläktar<br />
som tillför lika mycket uppvärmd och renad uteluft som tidigare kommit in genom<br />
springventilerna. Med denna förändring blir det möjligt att både värma och rena tilluften. Av<br />
energibesparande skäl planeras att i stor utsträckning utnyttja den värme som finns i <strong>från</strong>luften<br />
för uppvärmning av tilluften. En sådan lösning betyder mycket stora besparingar. Med<br />
roterande (regenerativa) värmeväxlare kan energibehovet för uppvärmning av luft minskas<br />
med 85 % vilket avsevärt förbättrar husets driftekonomi och dessutom minskar<br />
koldioxidbelastningen.<br />
Matos som kan förekomma i <strong>från</strong>luft <strong>från</strong> kök kan orsaka att lukter förs över till andra<br />
lägenheter via värmeåtervinningsutrustningen. Detta kommer att förhindras genom att tillsätta<br />
små kontrollerade mängder aktivt syre (ozon O3) som bryter ned lukterna i <strong>från</strong>luften innan<br />
den når värmeåtervinningsrotorn.<br />
(Se rapport <strong>från</strong> PPPolymer. Bilaga 9.)<br />
Den nya ventilationsprincipen gör det möjligt att fördela tilluften på ett ändamålsenligt och<br />
tillförlitligt sätt. Luften tillförs i alla sovrum och i tillräcklig mängd för att hålla en god<br />
luftkvalitet. Från sovrummen får luften passera genom springor i överkant eller underkant av<br />
dörrar till övriga rum för att slutligen sugas ut genom <strong>från</strong>luftsdonen i kök och badrum.<br />
Målsättningen har varit att hålla så god luftomsättning att radonhalten alltid ligger långt under<br />
gränsvärdet och att koldioxidhalten aldrig kommer över 1000 ppm i något rum under normala<br />
boendeförhållanden. 1000 ppm är det värde som av ASHRAE och CEN TC 156/ WG 7<br />
angetts som tillfredsställande. (Se Scanvac R1. Klassindelade Inneklimatsystem. Riktlinjer och<br />
Specifikationer. VVS-tekniska föreningen. Stockholm, 2002).<br />
2
Etapp l<br />
Sammanfattning<br />
För att prova funktionen med det nya systemet har en lägenhet ställts till förfogande och<br />
försetts med fördelningskanaler i lämpliga dimensioner. En provisorisk fläkt som tar luft i<strong>från</strong><br />
trapphuset har anslutits till kanalsystemet. Efter kanalmontaget har flödet inreglerats enligt<br />
följande kriterier<br />
Stora lägenheter. Uteluftsflöde, minst 0,35 l/s,m²<br />
Små lägenheter. ” ” ” 7 l/s och sängplats<br />
Frånluftsflöde, minst 10 l/s i bad o.15 l/s i kök<br />
Lägenheten som disponerats har en golvyta av 80 m² och luftflödet har baserats på 7 l/s och<br />
sängplats. Med 5 sovplatser blir totala flödet 35 l/s med ett <strong>från</strong>luftsflöde av 12 l/s i badrum<br />
och 23 l/s i kök. För att hålla ett svagt undertryck i lägenheten har tilluftsflödet begränsats till<br />
33 l/s. Specifika luftflödet blir 0,43 l/s,m².<br />
Fördelningskanalerna är utförda som spirokanaler inbyggda i gips. De är monterade i<br />
takvinklar med vertikala avgreningar som går ned till 25 cm över golv. Avgreningarna är<br />
utförda av lackerad stålplåt. Med den låga nivån på utsläppen <strong>från</strong> tilluftskanalerna kan<br />
brandspjäll undvikas. Kanalernas dimension har valts så att hastigheten inte överskrider 3 m/s.<br />
Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften<br />
i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende<br />
uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO2-halten<br />
under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas ”frisk”<br />
även för personer som uti<strong>från</strong> kommer in i sovrummet på morgonen.<br />
Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Om luften till badrummet får komma in<br />
så att luftströmmen sveper över golvet visar genomförda prov att upptorkningen av vatten<br />
även på horisontella ytor blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se<br />
BFR-rapport R5: 1986).<br />
I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids<br />
när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu<br />
kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god<br />
luftkvalitet i köket under normala förhållanden.<br />
Vardagsrummet genomströmmas av luft i första hand <strong>från</strong> det intilliggande sovrummet.<br />
Vanligen kommer dörren mellan hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även <strong>från</strong> det<br />
andra stora sovrummet kommer vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet<br />
har kontrollerats med spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillfredsställande<br />
oberoende av om dörrar varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har vid flera tillfällen<br />
dessutom provats med koldioxidgivare varvid tre till fyra personer med normal aktivitet har<br />
uppehållit sig i vardagsrummet (Se bilaga 6). CO2-innehållet har inte ökat med mer än ca 500<br />
ppm Detta innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm<br />
förutsatt att uteluftens CO2-innehåll inte är högre än 400 ppm.<br />
Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit med i<br />
ca 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. En del tätningar kring<br />
fönster och balkongdörrar kan behöva bytas ut för att undvika att kall, ofiltrerad uteluft skall<br />
kunna komma direkt in i lägenheten.<br />
3
Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten<br />
nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som Socialstyrelsen meddelat i allmänna råd<br />
2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort<br />
antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta<br />
värde kan förekomma.<br />
Som ett sammanfattande slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att<br />
ge den önskade förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden.<br />
Energibesparingen och därmed reducerad CO2-generering, motsvarar 96 % av den energi som<br />
fordras för uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens<br />
totala behov av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för<br />
ombyggnaden kommer att beräknas och redovisas i en senare <strong>etapp</strong> varvid även ekonomin<br />
med den genomförda åtgärden kommer att anges.<br />
4
Energibesparingar i Bostadssektorn<br />
Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna<br />
Etapp l<br />
Innehållsförteckning:<br />
1. Inledning<br />
2. Signalistens projekt för ombyggnad av F-sytem till FTX-system<br />
2.1 Funktionsprov i disponerad lägenhet<br />
2.1.1 Nödvändig komplettering av provlägenheten<br />
2.1.2 Kontroll av ventilationen efter komplettering<br />
2.2 Kontroll av husets täthet.<br />
2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd vid låg utetemperatur.<br />
2.4 Kontroll av temperaturer i <strong>från</strong>luftskanaler.<br />
2.5 Resultat av genomförda prov.<br />
Bilagor: 1. Energibehovsberäkning<br />
2. Radonrapport<br />
3. Testmätning. Radon. Öppen balkongdörr<br />
4. Testmätning. Radon. Stängd balkongdörr<br />
5.. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport)<br />
6. Luftflödesmätning med CO2.<br />
7. Luftflödesmätning med spårgas.07-03-12<br />
8. Luftflödesmätning med spårgas 08-04-01<br />
9. Analysrapport. Ozon<br />
5
Energibesparingar i Bostadssektorn<br />
Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna<br />
Projektet är i huvudsak finansierat av Signalisten med bidrag <strong>från</strong> <strong>BeBo</strong> (Beställargrupp<br />
Bostäder)/Energimyndigheten<br />
Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit Driftchef Lars Löfstedt,<br />
Signalisten. Ansvarig för provningar samt författare av rapporten har varit David Södergren,<br />
TETEX Konsulter AB.<br />
1. Inledning<br />
En stor del av Sveriges totala energibehov används för värme och el inom bostadssektorn.<br />
Enligt presenterad statistik användes 145 TWh inom sektorn för bostäder och service under<br />
2006 vilket motsvarar närmare 40 % av den totala användningen. Även om en del besparingar<br />
redan har genomförts finns fortfarande goda möjligheter att minska energibehovet ytterligare<br />
och då framför allt inom det äldre bostadsbeståndet som svarar för närmare 95 % av den totala<br />
användningen av energi (värme och el) inom bostadssektorn. Därför är riktade åtgärder<br />
avgörande för den framtida totala enrgianvändningen<br />
Största delen av bostadssektorns energianvändning utgörs av värmebehov där det i huvudsak<br />
är tre behov som skall täckas:<br />
1. Behovet av värme för att hålla en lämplig inomhustemperatur.<br />
2. Behovet av värme för att generera varmvatten.<br />
3. .Behovet av värme för uppvärmning av ventilationsluft.<br />
En ungefärlig storleksfördelning av dessa tre behov kan enklast redovisas med ett diagram<br />
över uppmätt användning i ett nybyggt bostadshus i Stockholm. Naturligtvis varierar storleken<br />
på sektorerna <strong>från</strong> hus till hus men generellt kan sägas att andelen för att hålla rätt inomhustemperatur<br />
vanligtvis är större i äldre hus. Varmvattnet är ungefär lika och uppvärmning av<br />
luft är mycket beroende av husets täthet samt av vilket ventilationssystem som används. I<br />
diagrammet är sektorn för uppvärmning av luft halverad genom att ventilationssystemet har<br />
försetts med värmeåtervinning.<br />
Uppvärmning av<br />
varmvatten<br />
Fastighetsdrift<br />
Uppvärmning av läckluft<br />
28 %<br />
5 %<br />
Årligt energibehov<br />
12%<br />
13 %<br />
42 %<br />
Uppvärmning av<br />
ventilationsluft<br />
Transmission gm väggar, fönster, tak<br />
och golv<br />
6
De vägar energin lämnar huset är: <strong>från</strong> den första sektorn genom värmeavgivningen <strong>från</strong><br />
väggens (klimatskalets) utsida, <strong>från</strong> den andra sektorn genom värmen som följer med vattnet<br />
ut genom avloppsrören och <strong>från</strong> den tredje sektorn genom värmen som följer med luften ut via<br />
ventilationssystemet och genom läckageöppningar.<br />
För att minska behovet av energi och ändå hålla inomhustemperaturen på en behaglig nivå<br />
krävs för nybyggnader i dag enligt gällande föreskrifter betydligt bättre värmeisolering i<br />
husets ytterskal än vad som var fallet för bara några år sedan. Avsevärd reduktion av<br />
energibehovet har därmed åstadkommits. Som exempel kan nämnas att värmeförlusterna<br />
genom de fönster som sätts in i dag vanligen är mindre än en tredjedel av vad de var för ca 20<br />
år sedan.<br />
Äldre byggnader, byggda före 1970, kommer under lång tid att svara för den dominerande<br />
delen av bostadssektorns energibehov. I befintliga hus är en minskning av värmebehovet<br />
betydligt svårare att åstadkomma än vad som gäller för nybyggnader. Trots detta sker stora<br />
förbättringar även i det äldre beståndet genom tilläggsisolering av väggar och speciellt vindar<br />
samt genom byten av fönster och tätning av förekommande läckage. En betydelsefull<br />
minskning av energianvändningen kan åstadkommas genom att bygga om befintliga<br />
självdrags- och <strong>från</strong>luftssystem till FTX-system med effektiv värmeåtervinning.<br />
Det bör framhållas att en stor del, vanligen mer än hälften, av den värme som erfordras för att<br />
hålla rätt inomhustemperatur i allt större omfattning tillförs oavsiktligt <strong>från</strong> elanvändningen i<br />
hemmen<br />
Varmvatten svarar för en betydande andel av energibehovet och förbrukningen har tendens att<br />
öka. Uppmaning till besparing samt individuell mätning av varmvatten ger en viss<br />
begränsning men fortfarande försvinner mycket värme ut med avloppsvattnet. Återvinning av<br />
värme ur avloppsvatten med värmeväxlare och värmepumpar kommer ibland till användning<br />
men är en åtgärd som sannolikt kan förbättras ytterligare. All värmeupptagande utrustning<br />
som införs i avloppsledningar kan dock bli ett hinder för vattnet och utgöra risk för stopp med<br />
besvärliga rensningar som följd.<br />
Den här rapporten behandlar den tredje stora andelen av energibehov för bostäder, den för<br />
uppvärmning av ventilationsluft. Framför allt behandlar den besparingar i det befintliga<br />
byggnadsbeståndet. Att minska den andelen bara genom att minska ventilationsluftsflödet är<br />
inte ovanligt men är vanskligt ur hygienisk synpunkt.<br />
7
2. Bostadsstiftelsen Signalistens projekt för komplettering av<br />
befintliga <strong>från</strong>luftssystem med system för förvärmd tilluft<br />
Solnas kommunala bostadsstiftelse Signalisten äger och förvaltar ca 4300 bostäder och<br />
dessutom ett betydande antal lokaler. En stor del av bostäderna uppfördes under åren 1950 -<br />
1970 i samband med den stora bostadsbristen. Ett representativt exempel på ett av många stora<br />
flerbostadshus som då uppfördes är kvarteret Bagartorp 10 med adress Bagartorpsringen 80 i<br />
närheten av Ulriksdals järnvägsstation i Solna. Huset har 14 våningar och innehåller 87<br />
lägenheter. Den sammanlagda lägenhetsytan är 5273 m²(BOA) och den uppvärmda<br />
byggnadsytan är ca 6000 m 2 . (Atemp).Ventilationssystemet är av princip fläktstyrd <strong>från</strong>luft med<br />
springventiler för tilluft vid fönstren, vilket var den vanliga principen under den period huset<br />
byggdes och är i dag är den dominerande principen i befintliga bostäder.<br />
Den primära anledningen till ombyggnaden är att få ner radonhalten i inneluften. Under den<br />
period när huset byggdes användes i stor utsträckning gasbetongblock i ytterväggar. Den<br />
byggnadstekniken tillämpades även för detta hus. Det har visat sig att en del av dessa<br />
betongblock innehåller så hög halt av radon att de kan ge olämpligt höga bequrellnivåer om<br />
inte ventilationen är tillfredsställande. Se resultat av mätningar i bilaga 2. Utan fläktstyrd<br />
tilluft blir uteluftstillförseln mycket ojämn och tilluft kan saknas helt i flera rum om ett fönster<br />
eller en dörr står öppen i ett annat rum. Se bilaga 3 och 4.<br />
En annan viktig anledning för att ändra ventilationsprincipen är den energibesparing som kan<br />
uppnås genom att ändra ventilationsprincipen till ett balanserat system med värmeåtervinning<br />
ur <strong>från</strong>luft för uppvärmning av tilluft, ett s k. FTX system. Preliminära beräkningar visar att<br />
mellan 80 och 85 % av den energi som används för uppvärmning av ventilationsluft kan<br />
sparas genom användning av roterande (regenerativa) värmeväxlare. Detta betyder ca 20 % av<br />
husets totala användning av köpt energi. Den årliga energibesparingen beräknas i detta hus bli<br />
429 000 kWh. (Se bilaga 1). Risken för återföring av matos <strong>från</strong> en lägenhet till en annan<br />
begränsas genom att tillföra ozon till <strong>från</strong>luften före värmeväxlaren. Denna idé för att begränsa<br />
återföring av lukter med tilluften har framtagits av Lars Löfstedt och antagits i samråd med<br />
specialister för ozonanvändning.<br />
En ytterligare anledning till ombyggnaden är den komfortförbättring som uppnås när<br />
ventilationsluften inte längre behöver komma in som kall uteluft utan kan ges en betydligt<br />
behagligare temperatur. Uteluften kan dessutom tas in på en högre nivå där den innehåller<br />
avsevärt mindre damm och andra föroreningar än på marknivå. En ytterligare fördel är att den<br />
kan filtreras i ventilationsaggregatet så att den blir ändå renare. Åtgärden är särskilt viktig för<br />
barnfamiljer eftersom barnen ofta vistas på golvet och behovet av rätt temperatur och ren luft<br />
där blir särskilt angeläget.<br />
Att ta in luft genom hål i ytterväggen direkt till lägenheten har provats i tillräckligt många år<br />
för att det skall kunna konstateras att det inte finns vare sig praktiska eller teoretiska<br />
förutsättningar för att med den metoden få in ren luft med en behaglig temperatur. Det finns<br />
möjligheter att värma den inkommande uteluften med en radiator innanför luftintaget, men<br />
med förbättrad värmeisolering i klimatskalet och ökad användning av elapparater i hemmen<br />
blir det numera ett mycket begränsat behov av radiatorvärme trots låg utetemperatur.<br />
8
F-ventilation FTX-ventilation<br />
Projektet kan indelas i följande <strong>etapp</strong>er:<br />
1. Provningar i disponerad provlägenhet<br />
2. Fläktrummens ombyggnad<br />
3. Nya kanaler för fördelning av tilluften till husets lägenheter.<br />
4. Ombyggnad av lufttillförseln och spridning av luften inom husets lägenheter.<br />
2.1 Provningar i disponerad lägenhet<br />
2.1.1 Nödvändig komplettering av lägenheten<br />
En av lägenheterna i huset hade ställts till förfogande under ca ett år för att ge möjligheter att<br />
studera effekterna av olika åtgärder. Den lägenhet som därmed disponerades för kontroll av<br />
ventilation, hälsa och komfort hade tre sovrum med plats för tillsammans 5 bäddar, ett kök och<br />
en relativt stor hall. Ytan uppmättes till 80 m² ( BOA). Luftflödet reglerades till 35 l/s i<br />
<strong>från</strong>luftsdonen (15 l/s <strong>från</strong> bad och 20 l/s <strong>från</strong> kök) och till 33 l/s genom tilluftskanalerna<br />
baserat på 13 l/s till de stora sovrummen och 7 l/s till det lilla sovrummet. Den mest angelägna<br />
åtgärden ansågs vara att visa hur luftflödet kan fördelas till alla delar av lägenheten utan att<br />
installationen blir alltför omfattande och störande för hyresgästen.<br />
Fem viktiga kriterier kan anges:<br />
1. Den tillförda luftmängden skall i varje rum där människor uppehåller<br />
sig under längre tid ha en tillfredsställande andel uteluft.<br />
2. Luften skall tillföras så att en god luftutbyteseffektivitet uppnås.<br />
3. Kanalisationen skall i möjligaste mån begränsas och kanalerna förläggas så<br />
att störningen för de boende blir minsta möjliga.<br />
4. Inga störande ljud får uppkomma av strömningen i kanalerna eller av<br />
luftfördelningen i rummen.<br />
5. Tilluften kommer att få en temperatur av ca 18 °C och skall trots en relativt<br />
låg temperatur tillföras dragfritt<br />
9
Arbetet inleddes med strömningsprov i ett av laboratorierna på KTH, Energiteknik. Kanaler av<br />
aluminium med lämpliga dimensioner för att uppnå rätt hastighet inköptes och monterades.<br />
Fläkt och erforderliga ljudfällor anskaffades. Mätinstrument för kontroll av flöden och tryck<br />
ställdes till förfogande <strong>från</strong> KTH. Proven genomfördes och resultatet redovisas i bilaga 5.<br />
Laboratory Tests Results of the Ventilation ducts.<br />
Med dessa mätningar som underlag kunde lämpliga kanaldimensioner för installationen i<br />
lägenheten väljas. Kanalerna förlades i största möjliga utsträckning till takvinklarna och<br />
vertikala avstick drogs ned till ca 25 cm över golv. Motiveringen för att dra ned kanalerna till<br />
denna låga nivå över golvet är för att begränsa spridning av rök och brandgaser <strong>från</strong> en<br />
lägenhet till en annan om en brand uppstår. Rök och andra brandgaser stannar på grund av<br />
högre temperatur på en högre nivå i rummet och utrymmet på en lägre nivå är relativ fritt <strong>från</strong><br />
brandgaser. Med denna lösning kan kostbara brandspjäll undvikas. Principen har lanserats av<br />
Lars Löfstedt och godkänts av brandskyddsspecialisterna. Så länge tilluftsfläkten är i drift är<br />
risken för spridning av rökgaser genom tilluftskanalen mycket liten.<br />
De takförlagda kanalerna har i detta prov utförts som spirokanaler inklädda i gips.<br />
Andra utföranden har diskuterats och kommer att provas.<br />
Bild 1. Gipsinklädd spirokanal för tilluft.<br />
De vertikala delarna av kanalisationen är i provlägenheten utförda av förzinkad och lackad<br />
stålplåt. Flänsarna är svåra att undvika i tillverkningsprocessen. De är störande men de<br />
underlättar fastsättning i väggen. Även för dessa kanaler kommer alternativa utföranden att<br />
prövas.<br />
10
Bild 2. Kanal 35 * 120 mm av stålplåt med synliga flänsar för vertikalt montage.<br />
Kanalernas placering och utseende i provlägenheten framgår av följande foton:<br />
Bild 3. Inbyggd fördelningsbox och vertikalkanal i sovrum 1.<br />
11
Bild 4. Takkanaler och avgrening med vertikalkanal i sovrum 2<br />
Bild 5.Vertikal kanal i sovrum 3<br />
Takanalernas placering och invändiga dimensioner framgår av följande ritning.<br />
12
vardagsrum<br />
sovrum<br />
ø100<br />
hall<br />
hall<br />
kök<br />
matrum<br />
Bild 6, Ritning av provlägenhet med fördelningskanal inlagd med rött<br />
bad<br />
ø125<br />
trapphus<br />
ø100<br />
passage<br />
sovrum sovrum<br />
entrerum<br />
Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av<br />
stålplåt<br />
13
Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av<br />
stålplåt<br />
Box nr 2<br />
200<br />
118<br />
125<br />
Bild 7. Fördelningslåda utförd i stålplåt<br />
50<br />
125<br />
2.1.2 Kontroll av ventilationen efter komplettering<br />
33<br />
JLU 100<br />
JLU 100<br />
En fläkt av lämplig storlek monterades i trapphuset utanför lägenheten och anslöts till<br />
lägenhetskanalen via dubbla ljuddämpare. Även ett irisspjäll med nipplar för inställning av<br />
luftflödet insattes i kanalen utanför lägenheten. För att undvika ljud <strong>från</strong> strypningen i<br />
irisspjället har spjället placerats före den sista ljuddämparen.<br />
14
Bild 8. Fläkt med varvtalsreglering och ljuddämpare utanför lägenheten.<br />
Dörren tillfälligt på glänt<br />
Det bedömdes lämpligt att i första hand prova luftfördelningen när luft endast tillfördes i de tre<br />
sovrummen. Via springor över dörrarna eller genom att dörren är öppen får luften strömma<br />
vidare över till de andra rummen. Om det visar sig nödvändigt kommer ytterligare en vertikal<br />
tilluftskanal att placeras i vardagsrummet för anslutning till tilluftssystemet.<br />
Efter att det rätta luftflödet till lägenheten (33 l/s) ställts in genom varvtalsreglering av fläkten<br />
och finjustering med irisspjället kontrollerades tilluftsflödet i de tre sovrummen. Som kunnat<br />
förutses behövdes strypningar i det första och i det minsta rummet. Flödet mättes med<br />
varmtrådsinstrument.<br />
Provisoriska strypningar, där strypningen huvudsakligen uppnåddes med friktionsmotstånd för<br />
att undvika ljudalstring, insattes i de vertikala kanalerna i sovrum 1 och 2. Flödet inställdes för<br />
13 l/s i de två stora sovrummen och till 7 l/s i det lilla sovrummet. Frånluftsflödet i kök och<br />
badrum reglerades till totalt 35 l/s genom inställning av <strong>från</strong>luftsdonen.<br />
Inget ljud <strong>från</strong> luftens strömning i kanalerna eller <strong>från</strong> strypningarna kunde iakttas eller<br />
registreras..<br />
15
Kontroll av luftfördelningen i rummen<br />
En första kontroll genomfördes med rök <strong>från</strong> rökstickor och rök <strong>från</strong> en rökampull inlagd före<br />
tilluftsfläkten. En mycket snabb spridning kunde iakttas i sovrummen och röken fördelades så<br />
gott som omedelbart även till de andra rummen. Dörrarna var vid det första försöket stängda<br />
och röken strömmade som avsetts <strong>från</strong> rum till rum via de springor som upptagits över<br />
dörrarna.<br />
Bild 9. Rök för att studera spridningen av luften har tillförts vid fläkten.<br />
Bilden visar spridningen i sovrum 1 cirka 90 sekunder efter att<br />
rökampullen tänds.<br />
För att inte befara att läckage genom springor i fönster och dörrar skulle kunna ge ett<br />
missvisande resultatet tejpades brevinkastet i entrédörren igen och vidare tejpades ett par<br />
springor igen där märkbart drag <strong>från</strong> fönster hade uppmärksammats, dels i underkant av<br />
fönstret i vardagsrummet, dels i överkant av fönstret i lilla sovrummet. Lägenheten är utförd<br />
för handikappsanpassning varför det även var nödvändigt att täta springor vid trösklar som<br />
avsetts för rullstolar.<br />
En noggrannare kontroll av luftfördelningen genomfördes några dagar senare varvid spårgas<br />
användes för kontroll av spridningen. Resultatet av denna kontroll redovisas i sin helhet i<br />
bilaga 8. Det kan sammanfattningsvis konstateras att spridningen av luften till sovrummen<br />
fungerar bra. Mätningen redovisar något för lite luft i sovrum 1 men mätningen kan vara<br />
felaktig i just detta avseende eftersom det totala luftflödet är större än summan av registrerade<br />
delflöden. Mätning med spårgas fordrar mycket god omblandning av luften i rummet för att<br />
resultatet skall bli tillförlitligt och det har sannolikt varit för dålig omblandning i sovrum 1.<br />
Det totala tilluftsflödet har mätts och inställts via differenstrycksmätning vid irisspjället<br />
16
utanför lägenheten, en mätmetod som kan anses tillförlitlig. Dessutom mättes även det totala<br />
flödet med spårgas (Se bilaga 8). Värdet överensstämde väl med mätningen vid irisspjället.<br />
Den tveksamhet som förekommit angående spridningen av luft till vardagsrummet föranledde<br />
en noggrann kontroll av luftflödet till just detta rum. Resultatet visar att det inte behöver finnas<br />
någon oro för luftflödet till vardagsrummet. Hela flödet till sovrum 3 synes tillföras<br />
vardagsrummet även när dörren är öppen mellan sovrum 3 och köket. Dessa uppgifter<br />
bekräftas av de registreringar av koldioxidhalten som genomförts med tre och fyra personer i<br />
vardagsrummet under flera timmar utan att koldioxidhalten kommit upp till 1000 ppm.(Se<br />
bilaga 6). Någon förändring avseende fördelningen av tilluft genom att tillföra luft även direkt<br />
till vardagsrummet ansågs inte vara befogad. En sådan förändring skulle kräva ett större totalt<br />
luftflöde vilket skulle orsaka ett ökat energibehov.<br />
2.2 Kontroll av husets täthet<br />
I samband med kontrollen av luftfördelningen i lägenheten ansågs det angeläget att även<br />
kontrollera ytterväggarnas täthet.<br />
Lägenheten kunde ges ett övertryck med hjälp av den provfläkt som tillfälligt var insatt för<br />
tilluft och som tog luft <strong>från</strong> trapphuset.<br />
Övertrycket justerades till ca 50 Pa. Trycket varierade mellan 48 och 57 Pa vilket sannolikt<br />
orsakades av varierande vindförhållandena. Vinden var byig och vindstyrkan uppskattades till<br />
mellan 3 och 8 m/s. Trycket över ytterväggen mättes med en tryckgivare av fabrikat Testo<br />
AG, Model Testo 521 som anslutits till ett pitotrör instucket under balkongdörren. Pitotrörets<br />
statiska trycköppningar var placerade utanför dörren nära balkonggolvet. För kontroll av<br />
vindtryckets betydelse mättes trycket med ett annat tryckmätningsinstrument samtidigt vid<br />
ytterväggar i andra riktningar. Trycket höll sig någorlunda stabilt inom ovan angivna gränser..<br />
Flödet registrerades genom mätning av differenstrycket över irisspjället.och flödet vid 50 Pa<br />
övertryck uppmättes till ca 37 l/s.<br />
Med 50 Pa undertryck i lägenheten, som upprätthölls med husets normala <strong>från</strong>luftfläktar,<br />
registrerades flödet genom mätning med Swema mäthuv för <strong>från</strong>luftsdon, som anbringades<br />
över <strong>från</strong>luftsdon i kök respektive badrum.<br />
Flödet vid 50 Pa undertryck uppmättes till 23 l/s.<br />
Lägenhetens totala ytterväggsyta beräknades till 46 m² vilket betyder att läckaget vid<br />
övertryck kan anges till 0,8 l/s,m² och vid undertryck till 0,5 l/s,m². Med hänsyn till att kravet<br />
på täthet för en nybyggnad i dag ligger vid 0.6 l/s,m² kan denna 40 år gamla byggnad anses<br />
som oväntat tät. Några speciella åtgärder för ytterligare tätning av byggnaden anses inte<br />
befogat men en kontroll av tätningslister kring fönster och dörrar bör genomföras i samband<br />
med ombyggnaden.<br />
17
2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd inom byggnaden<br />
Princip<br />
+– 0 Pa<br />
– 10 Pa<br />
Varm luftpelare + 22 °C<br />
– 30 Pa<br />
Kontrollen genomfördes när utetemperaturen var - 4°C<br />
Kall luftpelare – 4 °C<br />
Luftens densitet vid + 20 °C (293 K) är 1,205 kg/m³<br />
” ” ” + 22 °C (295 K) är 1,205 * 293/295 = 1,197 kg/m³<br />
” ” ” - 4 °C (269 K) är 1,205 * 293/269 = 1,313 kg/m³<br />
Här förutsättes att huset är ca 50 m högt och att inomhustemperaturen i hela fastigheten är<br />
+ 22 °C :<br />
En luftpelare med basarean 1m² och temperaturen 22°C väger 50*1,197 = 59,85 kg<br />
En lika stor luftpelare utomhus vid – 4 °C väger 50*1,313 = 65,65 kg<br />
Skillnaden blir 65,65 – 59,85 = 5,8 kg<br />
5,8 kg / m² motsvarar ett tryck av 5,8 * 9,806 = 56,9 Pa<br />
Som jämförelse kan nämnas att trycket som behövs för spridning av luft genom det nya<br />
kanalsystemet för tilluft i lägenheten är omkring 50 Pa.<br />
Om det antas att porten skulle vara helt öppen och att det finns ett öppet, varmt och lufttätt<br />
schakt <strong>från</strong> entreplanet ända upp till plan 14 skulle det uppstå ett övertryck i översta våningen<br />
på ca 57 Pa. Om det istället är en helt öppen lucka uppe vid plan 14 men stängt nere vid porten<br />
skulle det bli ett undertryck vid porten som är lika stort.<br />
Istället finns ett ganska stort luftintag vid porten och dessutom springventiler i lägenheterna.<br />
Vidare finns <strong>från</strong>luftsfläktar som suger luft <strong>från</strong> lägenheterna.<br />
Det innebär att det blir en mycket osäker tryckmätning men trots detta kan det vara värt att<br />
notera de tryck som registrerades.<br />
18
Vid porten var undertrycket ca 30 Pa. Samma undertryck noterades i provlägenheten, som är<br />
tät men ansluten till <strong>från</strong>luftsfläkten. På översta planet var trycket i trapphuset detsamma som<br />
ute och på 10:de våningen var undertrycket ca – 10 Pa..<br />
Den slutsats som kan dras av detta är att springventiler i lägenheter och stora överluftsdon vid<br />
porten minskar undertrycket vid porten till ca hälften när utetemperaturen är omkring 0 °C<br />
samt att <strong>från</strong>luftsfläktarna vid samma tillfälle undanröjer övertrycket på översta planet.<br />
Dessa uppgifter om lufttrycket på olika höjd i huset är av betydelse för dimensionering och<br />
kontroll av det nya ventilationsaggregatets funktion. Med ledning av beräknade och uppmätta<br />
statiska tryck har kanalerna för det nya tilluftssystemet uppdelats så att det blir två zoner i<br />
vertikalled med separata tryckgivare och spjäll som styr trycket inom varje zon till ett<br />
medelvärde för de sju våningar som tillhör zonen. Kanalsystemet för <strong>från</strong>luften behålls som<br />
det är men kompletteras med en tryckreglering<br />
.<br />
2.4 Kontroll av temperaturer i <strong>från</strong>luftskanaler vid anslutning till<br />
sugkammaren<br />
Under några dygn i slutet av mars och i början av april 2008, när utetemperaturen fortfarande<br />
var så låg att eventuella värmeläckage kunde iakttas, mättes temperaturerna i de<br />
<strong>från</strong>luftskanaler, som mynnar i någon av de två undertryckskamrarna på vinden.<br />
Under den första mätningen registrerades 3 temperaturer i vardera kammaren. I den södra<br />
kammaren , kallad FF1, låg temperaturen i kanal1 mellan 22 och 23 °C, i kanal 2 mellan 21<br />
och 22 ° och i kanal 3 mellan 17 och 18 °C. I den norra kammaren, kallad FF2, var<br />
temperaturen i två av kanalerna ca 22 ° och i den tredje omkring 20 °C.<br />
En ny mätning genomfördes för den södra kammaren, FF1, med kontroll av temperaturerna i 8<br />
<strong>från</strong>luftskanaler och dessutom centralt i <strong>från</strong>luftskammaren samt i uteluften. Temperaturerna<br />
varierade mellan 18,8 och 22,7 °C.<br />
De variationer som framgår av mätningarna visar att det är befogat att se över vari<strong>från</strong> luften i<br />
kanalerna kommer och att genomföra strypningar eller stängningar. Det kan vara obefogat<br />
läckage som motiverar tätning. En förbättrad värmeisolering av kanaler och sugkammare bör<br />
övervägas.<br />
2.5 Resultat av genomförda prov<br />
Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften<br />
i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende<br />
uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO2-halten<br />
under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas ”frisk”<br />
även för personer som uti<strong>från</strong> kommer in i sovrummet på morgonen.<br />
Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Mätningar har visat att en<br />
tillfredsställande snabb upptorkning av vatten i badrummet även på horisontella ytor (golv)<br />
kan uppnås om den inströmmande luften får svepa över golvet. Detta kan bl a åstadkommas<br />
genom att luften får komma in genom en springa i dörrens överkant och styras nedåt så att<br />
luftströmmen riktas mot golvet efter dörrens insida. Genomförda prov visar att upptorkningen<br />
blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se BFR-rapport R5: 1986).<br />
19
I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids<br />
när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu<br />
kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god<br />
luftkvalitet i köket under normala förhållanden.<br />
Ventilationen av vardagsrummet har visat sig bli tillfredsställande även om lufttillförseln<br />
huvudsakligen sker genom tilluftsdon i intilliggande sovrum. Vanligen kommer dörren mellan<br />
hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även <strong>från</strong> det andra stora sovrummet kommer<br />
vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med<br />
spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillräckligt oberoende av om dörrar<br />
varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har även vid flera tillfällen provats med<br />
koldioxidgivare varvid tre-fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i<br />
vardagsrummet (Se bilaga 6). CO2-innehållet har aldrig ökat med mer än ca 500 ppm Detta<br />
innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att<br />
uteluftens CO2-innehåll inte är högre än 400 ppm.<br />
Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit<br />
använd i mer än 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. Endast<br />
på ett par ställen behövdes ett par utslitna tätningslister kompletteras. Det kan förutsättas att<br />
befintliga springventiler sätts igen på ett betryggande sätt så att inte kall, ofiltrerad uteluft<br />
skall kunna komma direkt in i lägenheten.<br />
Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten<br />
nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som socialstyrelsen meddelat i allmänna råd<br />
2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort<br />
antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta<br />
värde kan förekomma.<br />
Som ett slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att ge den önskade<br />
förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och<br />
därmed reducerad CO2-generering, motsvarar 96 % av den energi som fordras för<br />
uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov<br />
av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden<br />
kommer att beräknas och redovisas i en senare <strong>etapp</strong> varvid även ekonomin med den<br />
genomförda åtgärden kommer att anges.<br />
Solna den 16 juni 2008<br />
David Södergren<br />
/ Lars Löfstedt<br />
Bilagor: 1. Energibehovsberäkning 08-03-10<br />
2. Radonrapport, JBS, 06-12-04<br />
3.Testmätn. Radon, Öppen balkongdörr.<br />
4. Testmätn.Radon, Stängd balkongdörr.<br />
5. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport)<br />
6. Luftflödesmätning med CO2. 08-03-25<br />
7. Luftflödesmätning med spårgas 07-03-12<br />
8. Luftflödesmätning med spårgas 08-04-01<br />
9. Analysrapport. Ozon<br />
20
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Energibehovsberäkning<br />
Stockholm 08-03-10<br />
Bilaga 1
Signalisten<br />
Energibesparing i provlägenhet, Kv Bagartorp 10, Bagartorpsr. 80<br />
Bilaga 1 sid 1(2)<br />
Besparingen uppnås genom installation av ett nytt tilluftssystem med roterande VVX.<br />
(Regenerativ)<br />
Temperaturverkningsgraden har antagits till 75%<br />
Frånluftsflödet är 35 l/s vilket motsvarar ca 0,45 l/s,m²<br />
Den grova lutande linjen i diagrammet har tagits <strong>från</strong> ”Klimatdata för Sverige.” Statens<br />
Institut för Byggnadsforskning. Den anger varaktighet för uteluftens temperatur och gäller för<br />
orter med en årsmedeltemperatur av 6,3 °C.<br />
Det horisontella fältet mellan rumstemperaturen, 22 °C och tilluftstemperaturen, 18°C<br />
motsvarar den värme som ventilationsluften tar upp <strong>från</strong> lägenheten. Värmen, som brukar<br />
kallas hushållsvärme, tillförs <strong>från</strong> elapparater och personer i lägenheten. I detta fall innehåller<br />
fältet 44 rutor vilket motsvarar 44 * 16,8 = 739 kWh/år.<br />
Hela triangeln mellan utetemp. och tilluftstemp. innehåller 400 rutor = 400 * 16,8 = 6720<br />
kWh.Ytan representerar energibehov för uppvärmning av luft utan någon värmeåtervinning.<br />
Tringeln mellan temp. efter VVX och tilluftstemp innehåller 18 rutor = 18 * 16,8 = 302 kWh<br />
Ytan representerar energibehov för tillsatsvärme efter värmeåtervinningen<br />
Utöver energi för eftervärmning av tilluften efter värmeåtervinningsaggregatet fordras även<br />
energi för uppvärmning av läckageluft. Läckageflödet har uppskattats till 2 l/s och<br />
värmebehovet för uppvärmning kan beräknas till 6 % av 67 20 = 400 kWh
Bilaga 1 sid 2(2)<br />
Tilluftsaggregatets fläktenergi har beräknats till ca 600 kWh/år. (SFP=2) Hälften av denna<br />
energi nyttiggörs för uppvärmning av tilluften. Förlusten blir ca 300 kWh/år<br />
Besparingen med värmeåtervinningen blir i denna lägenhet<br />
6720 – 302 – 400 – 300 = 5 720 kWh / år<br />
Provlägenheten har en yta av ca 80 m² (Atemp.) medan hela husets värmda yta är ca 6000 m²<br />
Lägenhetsytan motsvarar ca 1,34 % av hela husets uppvärmda yta.<br />
Besparingen för hela huset blir 425 000 kWh/år<br />
Stockholm 08-03-10<br />
David Södergren
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Radonrapport<br />
Stockholm 06-12-04<br />
Bilaga 2
1 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
RADONRAPPORT<br />
Gällande<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenheter<br />
1033-0014, 1033-0001<br />
källarutrymmen, undercentral, övriga utrymmen<br />
VÄLLINGBY 2006-12-04
2 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
Sid 3 Sammanfattning<br />
Sid 4 Allmänna upplysningar<br />
Sid 5 Allmänt om radon<br />
Sid 6 Undersökningar<br />
Sid 7 Bedömningsgrunder<br />
Sid 8-15 Mätningar<br />
Sid 16-18 Bedömning och åtgärder<br />
Sid 19 Slutkommentar
3 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Sammanfattning<br />
Denna radonutredning är orsakad av dom förhöjda radonvärden som uppmätts<br />
vid långtidsmätning i lägenheter under vintern 2006.<br />
Efter utförd radonutredning konstateras att de förhöjda radongashalterna med<br />
stor sannolikhet är orsakade av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial (blåbetong) i<br />
kombination med för låg luftomsättning.<br />
Risk för tillskott <strong>från</strong> markradon i lägenheter belägna närmare mark bedöms som<br />
stor då förhöjda radonvärden uppmätts i delar av källarutrymmen.<br />
Radongashalterna bedöms kunna åtgärdas genom att säkerställa en tillräcklig<br />
luftomsättning totalt i lägenheterna såväl som i varje boutrymme och en ökad<br />
uteluftstillförsel tillsammans med tätningsarbeten i källarplan.<br />
Efter utförda åtgärder ska nya radonmätningar utföras för att dokumentera att<br />
åtgärderna varaktigt sänkt radongashalten under gränsvärdet.
4 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Allmänna upplysningar<br />
Uppdragsgivare: Signalisten/Solnabostäder<br />
Att: Kent Nilsson<br />
Box 1104<br />
171 22 Solna<br />
Objekt: Bagartorpsringen 80, flerbostadshus<br />
Lägenhet nr: 1033-0014, 1033-0001<br />
källarutrymmen, undercentral, trapphus mm.<br />
.<br />
Fastighet: KV BAGARTORPSRINGEN NR 10<br />
Adress: Bagartorpsringen 80<br />
Byggnadsnr: 1033 B01<br />
Byggnadsår: 1960<br />
Antal lägenheter: 87 st<br />
Yta: 5275 BRA<br />
Förvaltare: Kent Nilsson<br />
Fastighetsvärd:<br />
Uppdrag: Radonutredning och förslag till åtgärder för att<br />
sänka radonhalten till
5 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Allmänt om radon<br />
Strålning finns naturligt i vår omgivning, den kommer både <strong>från</strong> rymden och<br />
<strong>från</strong> marken. Den största delen av den stråldos vi får kommer <strong>från</strong><br />
radioaktiva ämnen som förekommer naturligt i vår berggrund och mark. Vi<br />
utsätts också för kosmisk strålning <strong>från</strong> solen och rymden och <strong>från</strong><br />
radioaktivt kalium som finns naturligt i kroppen.<br />
Uran förekommer naturligt i berggrunden. När uranet sönderfaller bildas<br />
andra radioaktiva ämnen, bland andra radium och radon. Radium finns<br />
naturligt i marken och i stenbaserade byggnadsmaterial som tegel, betong<br />
och lättbetong. Radon finns alltså i alla byggnadsmaterial som innehåller<br />
stenmaterial, dock normalt i små mängder. Blå lättbetong, eller blåbetong<br />
som det också kallas, avger mer radon än andra byggnadsmaterial och kan<br />
i vissa fall orsaka höga radongashalter inomhus.<br />
Blåbetong tillverkas inte längre, men det kan finnas i hus som byggdes<br />
mellan 1929 och 1980.
6 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Undersökningar<br />
Okulär besiktning: Okulär besiktning utfördes i lägenheter med<br />
förhöjda radonvärden och i övriga allmänna<br />
utrymmen som exempelvis trapphus,<br />
källarutrymmen, undercentral mm.<br />
Luftrörelser indikerades med rökgasflaska.<br />
Kontroll utfördes av <strong>från</strong>luftsfläktar och<br />
rådande undertryck i sugkammare och<br />
utomhustemperatur dokumenterades.<br />
Mätningar: Gammastrålning γ (μSv/h) uppmättes med<br />
gammamätare Inspector Radiation Alert.<br />
Korttidsmätning i rum uppmättes med<br />
direktvisande radongasmätare Atmos 12,<br />
inställd mättid 10 minuter.<br />
Radonsniffning efter markradon uppmättes<br />
med direktvisande radongasmätare Atmos<br />
12, inställd på 10 minuter.<br />
Luftflöden uppmättes med instrument <strong>från</strong><br />
Swema.
7 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Bedömningsgrunder<br />
Gränsvärden och riktvärden radon i luft, enligt Socialstyrelsen allmänna råd<br />
2004:6 och 1999:22<br />
200<br />
Bq/m 3<br />
200<br />
Bq/m 3<br />
400<br />
Bq/m 3<br />
2,5<br />
MBqh/m 3<br />
och år<br />
Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som<br />
används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens<br />
allmänna råd.<br />
Högsta radonhalt i nya byggnader<br />
Högsta radonhalt på arbetsplatser<br />
Högsta exponering för radon i gruvor och<br />
underjordsanläggningar under utförande<br />
I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen ”Vissa inomhusmiljöfrågor” (2001/02:128). Till grund för<br />
denna ligger radonutredningen <strong>från</strong> 2001. Regeringen säger i propositionen bl.a. att det finns ett starkt<br />
vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluften. Beslutet i riksdagen innebär att<br />
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av de 15 nationella miljömålen, kompletteras med ett särskilt delmål<br />
för inomhusmiljön. Inomhusmålet har formulerats som att: "År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte<br />
påverka hälsan negativt." Delmålet har preciserats på två områden, radon i inomhusluft och ventilation.<br />
För radon finns två mål angivna.<br />
1. Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast år 2010<br />
2. Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast 2020<br />
Gammastrålningsvärden:<br />
γ
8 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Mätningar<br />
Lägenhet: 1033-0014 (A)<br />
Beskrivning<br />
Våningsplan: 1tr.<br />
Yta: 65 m2<br />
Takhöjd: 2,5 m<br />
Ytskikt: väggar: Puts+tapet<br />
Ventilation: mekanisk <strong>från</strong>luft i kök och badrum<br />
Uteluftventiler: 3 st, dimension 40 cm (för liten borrad öppningsarea)<br />
Skafferiventil: öppen<br />
Luftflödesmätningar<br />
I badrum uppmättes: 4 l/s (enligt injusteringsprotokoll: 6 l/s)<br />
I kök uppmättes: 2,5 l/s (enligt injusteringsprotokoll: 8 l/s)<br />
Total luftväxling: 0,1 l/s per m2 (vid utplacering av radondosor uppmättes<br />
0,22 l/s per m2).<br />
Gammamätningar<br />
Ytterväggar: 0,43-0,56 μSv/h (blåbetong)<br />
Innerväggar: 0,19-0,42 μSv/h (betong, blåbetong)<br />
Lägenhetsavskiljande väggar: 0,22-0,23 μSv/h<br />
Golv: 0,21 μSv/h<br />
Tak: 0,21 μSv/h<br />
Radonmätningar<br />
Mätpunkt Vardagsrum mitt i rummet<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 220 Bq/m³<br />
Uppmätt värde är endast en indikation då radonhalten kan variera kraftigt.<br />
Mätpunkt Sovrum mitt i rummet<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 270 Bq/m³<br />
Uppmätt värde är endast en indikation då radonhalten kan variera kraftigt.<br />
Tidigare långtidsmätning av radon<br />
Årsmedelvärde: 330 Bq/m³ +/- 140.<br />
Mätpunkt Vardagsrum<br />
Radon: 310 Bq/m³<br />
Mätpunkt Sovrum<br />
Radon: 350 Bq/m³.
9 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial<br />
Med resultat <strong>från</strong> utförda gammamätningar och ytskikt på väggar har<br />
radonexhalationen <strong>från</strong> blåbetong i ytterväggar och vissa innerväggar uppskattats<br />
till c:a 50 Bq/m²h.<br />
Hela lägenheten:<br />
Överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial visar att vid en<br />
luftomsättning totalt i lägenheten på c:a 0,31 oms/h (uppmätt vid utplacering av<br />
radondosor) blir tillskottet av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet c:a 130 Bq/m³ luft.<br />
Med anledning av att fönsterventiler kan ha varit stängda under<br />
långtidsmätningen och har för liten borrad öppningsarea samt att fläktens varvtal<br />
styrs ner vid låg utomhustemperatur bör beräkningen även utföras med en lägre<br />
luftomsättning. En luftomsättning på 0,15 oms/h ger ett tillskott av radon <strong>från</strong><br />
byggnadsmaterialet på c:a 270 Bq/m³.<br />
Av uppmätt luftomsättning framgår inte hur stor del som är utomhusluft eller som<br />
kan vara luft via otätheter.<br />
Sovrum<br />
Vid överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i sovrummet, där<br />
långtidsmätning utförts, och en luftomsättning på 0,15 oms/h blir tillskottet av<br />
radon c:a 255 Bq/m³ luft.<br />
Vardagsrum<br />
Vid överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i vardagsrum, där<br />
långtidsmätning utförts, och en luftomsättning på 0,15 oms/h blir tillskottet av<br />
radon c:a 140 Bq/m³ luft.<br />
Risken för att luftomsättningen kan ha varit lägre än 0,15 oms/h i vissa rum kan<br />
inte uteslutas och radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet kan då periodvis orsaka<br />
radonhalter som överstiger uppmätt årsmedelvärde.<br />
Kommentarer<br />
De förhöjda radonhalterna som uppmätts i lägenheten bedöms dels vara<br />
orsakade av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i kombination med för låg<br />
luftväxling i enskilda rum.<br />
Med anledning av att radonhalten (årsmedelvärdet) var relativt hög och<br />
att luftväxlingen endast går att uppskatta, samt att lägenheten är<br />
placerad relativt nära mark så bedöms även risken för tillskott <strong>från</strong><br />
markradon som stor.<br />
Förhöjda radonhalter i källarutrymmen mm i kombination med stort<br />
undertryck i lägenheten (p g a stängda uteluftsventiler) kan medföra att<br />
markradon läcker in via otätheter.<br />
Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar avger<br />
endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum räcker för<br />
att sänka radonhalten under rådande gränsvärde.
10 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Lägenhet: 1033-0001 (B)<br />
Beskrivning<br />
Våningsplan: BV<br />
Yta: 98 m2<br />
Takhöjd: 2,6 m<br />
Ytskikt: väggar: Puts+tapet (diverse otätheter i väggar vid tavlor mm)<br />
Ventilation: mekanisk <strong>från</strong>luft i kök, badrum, dusch och 2 st klädkammare<br />
Uteluftventiler: 6 st, dimension 40 cm (för liten borrad öppningsarea)<br />
Skafferiventil: saknas<br />
Luftflödesmätningar<br />
I badrum uppmättes: 6,5 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s)<br />
I kök uppmättes: l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s)<br />
I Dusch uppmättes: 6 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s)<br />
I klk uppmättes: 12 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s)<br />
I klk uppmättes: 15 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s)<br />
Total luftväxling: c:a >0,40 l/s per m2 (vid utplacering av radondosor uppmättes<br />
>0,33 l/s per m2).<br />
Gammamätningar<br />
Ytterväggar: 0,53-0,58 μSv/h (blåbetong)<br />
Innerväggar: 0,18-0,30 μSv/h (betong, blåbetong)<br />
Lägenhetsavskiljande väggar: 0,24-0,56 μSv/h<br />
Golv: 0,22 μSv/h<br />
Tak: 0,28 μSv/h<br />
Radonmätningar<br />
Mätpunkt Vardagsrum mitt i rummet<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 330 Bq/m³<br />
Uppmätt värde är endast en indikation då radonhalten kan variera kraftigt.<br />
Mätpunkt Sovrum mitt i rummet<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 280 Bq/m³<br />
Uppmätt värde är endast en indikation då radonhalten kan variera kraftigt.<br />
Tidigare långtidsmätning av radon<br />
Årsmedelvärde: 340 Bq/m³ +/- 140.<br />
Mätpunkt Vardagsrum<br />
Radon: 360 Bq/m³<br />
Mätpunkt Sovrum<br />
Radon: 320 Bq/m³
11 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial<br />
Med resultat <strong>från</strong> utförda gammamätningar och ytskikt på väggar har<br />
radonexhalationen <strong>från</strong> blåbetong i ytterväggar, enstaka innerväggar och<br />
lägenhetsavskiljande väggar har uppskattats till c:a 50 Bq/m²h.<br />
Hela lägenheten:<br />
Överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial visar att vid en<br />
luftomsättning totalt i lägenheten på c:a 0,55 oms/h (uppmätt vid utplacering av<br />
radondosor) blir tillskottet av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet c:a 30 Bq/m luft.<br />
Med anledning av att fönsterventiler kan ha varit stängda under<br />
långtidsmätningen och har för liten borrad öppningsarea samt att fläktens varvtal<br />
styrs ner vid låg utomhustemperatur bör beräkningen även utföras med en lägre<br />
luftomsättning. En luftomsättning på 0,15 oms/h ger ett tillskott av radon <strong>från</strong><br />
byggnadsmaterialet på c:a 105 Bq/m³ .<br />
Sovrum<br />
Vid överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i sovrummet, där<br />
långtidsmätning utförts, och en luftomsättning på 0,15 oms/h blir tillskottet av<br />
radon c:a 240 Bq/m³ luft.<br />
Vardagsrum<br />
Vid överslagsberäkning av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i vardagsrum, där<br />
långtidsmätning utförts, och en luftomsättning på 0,15 oms/h blir tillskottet av<br />
radon c:a 160 Bq/m³ luft.<br />
Risken för att luftomsättningen kan ha varit lägre än 0,15 oms/h i vissa rum kan<br />
inte uteslutas och radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet kan då orsaka dom radonhalter<br />
som uppmätts under långtidsmätningen (årsmedelvärdet).<br />
Kommentarer<br />
De förhöjda radonhalterna som uppmätts i lägenheten bedöms vara<br />
orsakade av dels, radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet i kombination med för<br />
låg luftväxling i enskilda rum, och dels av markradon via otätheter mot<br />
källarutrymmen mm.<br />
Med anledning av att radonhalten (årsmedelvärdet) var relativt hög och<br />
att luftväxlingen endast går att uppskatta samt att lägenheten är<br />
placerad nära mark är sannolikheten för tillskott <strong>från</strong> markradon stor.<br />
Förhöjd radonhalt i källarutrymmen under lägenheten i kombination med<br />
stort undertryck kan medföra att markradon läcker in via otätheter.<br />
Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar avger<br />
endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum räcker för<br />
att sänka radonhalten under rådande gränsvärde.
12 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Fläktrum<br />
Bagartorpsringen 78 (A)<br />
Avläst undertryck i sugkammare: 135 Pa (enligt aggregatprotokoll:160 Pa)<br />
Utomhustemperatur: 12 C<br />
Bagartorpsringen 78 (B)<br />
Avläst undertryck i sugkammare: 170 Pa (enligt aggregatprotokoll:150 Pa)<br />
Utomhustemperatur: 12 C<br />
Källarplan<br />
Beskrivning<br />
Källarplanet består av lägenhetsförråd, skyddsrum, undercentral,<br />
elcentral, soprum mm.<br />
Ventilationen består av mekanisk <strong>från</strong>luft i vissa utrymmen och friskluft via<br />
uteluftsventiler i källaryttervägg. Uteluftsventiler är delvis försmutsade och<br />
igenskruvade. I källarkorridor finns bl a rensbrunnar för avlopp.<br />
Gammamätningar<br />
Källarytterväggar och bärande väggar: 0,19-0,21 μSv/h<br />
Delar av innerväggar: 0,28-0,48 μSv/h (blåbetong)<br />
Radonmätningar (källarplan)<br />
Undercentral<br />
Otätheter finns vid rörgenomföringar mm. Golvbrunn är torr och saknar<br />
rensplugg.<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 370 Bq/m³<br />
Förrådsutrymmen<br />
Otätheter finns vid rörgenomföringar mm<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 320 Bq/m³<br />
Korridor<br />
Otätheter finns vid rörgenomföringar mm<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 160 Bq/m³<br />
Vid sniffningsmätning i rensbrunnar uppmättes:<br />
Radon: 600-1400 Bq/m³
13 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Soprum<br />
Otätheter finns vid rörgenomföringar mm<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 270 Bq/m³<br />
Elcentral<br />
Otätheter finns vid skyddsrör och kabelgenomföringar mm<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 150 Bq/m³<br />
Radonmätningar (bottenvåning)<br />
Tvättstuga (Stryk o mangel)<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 57 Bq/m³<br />
Entréhall<br />
Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes:<br />
Radon: 60 Bq/m³<br />
Trapphus<br />
Vid 10-minutersmätning i trapphus i olika plan uppmättes:<br />
Radon: 65-82 Bq/m³<br />
Uppmätta värden är endast indikationer då radonhalten kan variera<br />
kraftigt.
14 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Bedömning och åtgärder<br />
Lägenheter<br />
Förhöjda radonvärden i lägenheter bedöms med stor sannolikhet vara orsakade<br />
av radon <strong>från</strong> byggnadsmaterial i kombination med för låg luftväxling.<br />
Den låga luftväxlingen i lägenheterna orsakas dels av stängda uteluftsventiler<br />
och otillräcklig öppningsarea samt låga luftflöden i kök och badrum.<br />
Öppna skafferiventiler och/eller fönster som ofta står på glänt ”punkterar” övriga<br />
rums uteluftstillförsel och kan orsaka förhöjda radonvärden i rum med väggar av<br />
blåbetong. Otätheter vid fönster och vid ytterdörr kan också medföra viss<br />
”punktering” av övriga rums uteluftstillförsel och bör därför åtgärdas.<br />
Eventuell risk för tillskott <strong>från</strong> markradon kan inte uteslutas då förhöjda radon<br />
värden uppmätts i källarutrymmen och flertalet otätheter vid rörgenomföringar<br />
mm iakttagits okulärt.<br />
Risken för att radonhaltig luft <strong>från</strong> källarutrymmen förs in i lägenheter via bakdrag<br />
i <strong>från</strong>luftskanaler med låga tryck måste utredas.<br />
En handlingsplan för åtgärdsarbeten mot radon i lägenheter måste omfatta<br />
alla lägenheter i flerbostadshuset då förhöjda radonvärden med stor<br />
sannolikhet kan förekomma i fler lägenheter eller rum utöver dom där<br />
radonmätning utförts. Åtgärdsarbeten kan dessutom påverka radonhalten i<br />
lägenheter som hade en låg radonhalt vid föregående långtidsmätning .<br />
För att sänka radonhalten i lägenheterna måste tillräcklig luftomsättning och<br />
omblandning säkerställas både totalt för lägenheten och i vistelsezonen i varje<br />
Boutrymme. För att uppnå detta måste uteluftsventilers dimension, öppningsarea<br />
och funktion anpassas och säkerställas för varje rum i lägenheterna med hänsyn<br />
till förekomst av blåbetong i rummets väggar.<br />
Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar<br />
avger endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum<br />
räcker för att sänka radonhalten under rådande gränsvärde. Men<br />
vid planering för åtgärder bör beaktas att rådande gränsvärde i<br />
framtiden kan komma att sänkas.<br />
Vid kontroll och åtgärder av fönsterventilers öppningsarea måste hänsyn tas till<br />
dom låga tryck i befintliga murade <strong>från</strong>luftskanaler som råder.<br />
Som förslag framtas en eller flera provlägenheter för att simulera resultat <strong>från</strong><br />
olika typer av åtgärder. Vid simulering bör bland annat parametrar så som<br />
radonhalt, temperatur inne/ute, luftomsättning, drag och ljud loggas.
15 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Efter slutförda åtgärdsarbeten måste hela ventilationssystemet kontrolleras och<br />
injusteras. Utomhustemperaturstyrning måste inregleras angående lägsta nivå<br />
för att säkerställa att radonhalten inte överstiger gränsvärde vid mätning av<br />
årsmedelvärde.<br />
Resultatet <strong>från</strong> dessa åtgärder är helt beroende av om lägenhetsinnehavare<br />
låter fönsterventiler vara öppna och inte påverkar övrig ventilation i<br />
lägenheten.<br />
Därför bör en information till hyresgäster framtagas som beskriver vikten<br />
av att fönsterventiler ej stängs igen och att övrig ventilation ej påverkas.<br />
Eventuellt bör även information angående vädringsvanor (att fönster ej lämnas på<br />
glänt under längre tider) framtagas.<br />
Befintliga skafferiventiler bör sättas igen <strong>från</strong> utsida fasad för att förbättra<br />
luftväxlingen via fönsterventiler i Boutrymmen.<br />
Vid reglering av fläktar via utomhustemperatur måste lägsta godtagbara<br />
luftomsättning utredas och säkerställas för att klara att samtliga lägenheter har<br />
en radonhalt under 200 Bq/m³.<br />
Eftersom radon <strong>från</strong> byggnadsmaterialet, vid låg luftväxling, kan orsaka höga<br />
radonhalter i lägenheterna bör <strong>från</strong>luftsfläktar undersökas beträffande möjlighet<br />
till fjärrstyrt larm vid driftstopp och/eller synligt larm i tex trapphus.<br />
Rutiner för kontroll och rengöring av inloppsgaller till <strong>från</strong>luftsfläktar bör<br />
framtagas.<br />
Radonavgången <strong>från</strong> blåbetongväggar kan påverkas delvis av ytskikt, utfört<br />
underarbete och täthet i skarvar mm. Ett försämrat ytskikt och otätheter kan öka<br />
radonavgången <strong>från</strong> väggarna<br />
Därav bör rutiner i samband med renoveringar ifråga om val av ytskikt och<br />
eventuellt särskild instruktion angående tätningsarbete/underarbete av väggytor<br />
framtagas.
16 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Källarplan<br />
För att utesluta eller minimera risken att markradon ska läcka in i lägenheter och<br />
för att minska radonhalten i källarutrymmen bör tätningsarbete utföras i källarrum<br />
där synliga otätheter förkommer. Särskild vikt bör ägnas åt undercentral, elcentral<br />
och soprum där flera rör- och kabelgenomföringar passerar. Otätheter måste<br />
tätas så att lufttäthet uppnås i möjligaste mån. Vid okulär besiktning av källarplan<br />
har synliga otätheter dokumenterats på ritning och fotograferats.<br />
Rensluckor (plåtdurkar) i källargolv tätas med tätningslist och skruvas fast mot<br />
ram.<br />
Golvbrunnar i källarutrymmen fylls på och förses med paraffinolja.<br />
Samtliga uteluftsventiler i källarytterväggar rensas rent och öppnas upp.<br />
Eventuellt kan möjlighet till separat ventilationslösning för källare undersökas för<br />
att undvika risken med bakdrag i lägenheter och säkerställa tillräckligt undertryck<br />
i källare mot ovanliggande plan.<br />
Övrigt:<br />
Efter avslutade åtgärdsarbeten bör nya korttidsmätningar utföras i vissa<br />
lägenheter för att säkerställa resultat efter åtgärder.<br />
När arbetena är godkända utförs ny mätning av radonhalt enligt<br />
metodbeskrivning <strong>från</strong> SSI under eldningssäsong (1 oktober- 31 april).<br />
Vid tätningsarbete av otätheter med fogmassa bör beaktas att:<br />
Fogmassa bör uppfylla ställda krav samt klass 12,5 P enligt tabell ZSB/1 i<br />
HUS AMA.<br />
Fogsidor skall vara fria <strong>från</strong> skador, släta, torra och fria <strong>från</strong> för fogmaterialets<br />
eller för vidhäftningen skadliga ämnen. Förarbete utförs enligt<br />
fogmassetillverkarens anvisningar.
17 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr<br />
BILAGA 2<br />
Handläggare<br />
Karl Stolk<br />
Projektnamn Projektnr<br />
Datum<br />
2006-12-04<br />
Status Rev. datum<br />
RADONRAPPORT<br />
KV BAGARTORP NR 10<br />
Bagartorpsringen 80<br />
Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen<br />
undercentral, trapphus<br />
Kod Text Mängd Enhet Rev<br />
Slutkommentar<br />
Om radongashalten ligger kvar över 200 Bq/m³ efter genomförda åtgärder<br />
bör resultat <strong>från</strong> utförda åtgärder analyseras, kontrolleras och ligga till<br />
grund för framtagning av kompletterande åtgärdsbehov.
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Testmätning Radon<br />
Öppen balkongdörr<br />
Stockholm 07-04-18<br />
Bilaga 3
Bilaga 3
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Testmätning Radon<br />
Stängd balkongdörr<br />
Stockholm 07-04-21<br />
Bilaga 4
Bilaga 4
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Luftmotstånd i kanaler (KTH)<br />
Stockholm 07-11-15<br />
Bilaga 5
Report For Signalisten by David Villarroel November 15, 2007<br />
Laboratory Test Results of the Ventilation ducts<br />
Introduction<br />
Signalisten, a social housing corporation in northern Stockholm, approached Tetex<br />
Konsulter AB and KTH for a ventilation retrofit project concerning air quality within<br />
their apartments. Signalisten’s apartments will need to meet future government<br />
regulations in indoor radon emission levels together with low energy use. To accomplish<br />
this task, a new ventilation duct system was proposed to increase air flow into the<br />
apartments. The apartments would be fitted with a new duct system for supplied air to<br />
each of the rooms.<br />
Purpose<br />
As suggested by the introduction, the new duct system is to be tested before any<br />
installation occurs in the apartments. Signalisten would like the duct design to meet<br />
appropriate pressure drops and air flow requirements, therefore an experiment conducted<br />
over a configuration of ducts was proposed. The experiment is located in KTH’s Energi<br />
Tillämpad Termodynamik (ETT) laboratories. Further tests will be conducted in a test<br />
apartment, where a prototype of the duct system will be installed.<br />
In cooperation with Tetex Konsulter AB, pressure drops and air flows were measured to<br />
evaluate the performance of the different duct configurations. These results will confirm<br />
the sizing of the air supply fans to meet required indoor air quality.<br />
As with every air duct installation, the sound the air makes in the ducts must be observed.<br />
High sound levels in the ducts would cause tenants unnecessary nuisance and therefore<br />
must be eliminated. The experiments conducted will also cover sound tests in the<br />
laboratory and at the test apartment.<br />
Equipment:<br />
The following is the equipment and instruments used<br />
in the experiments.<br />
Fan: Östberg<br />
Type: CK100 A Man Tp<br />
Article No.: 7000001<br />
Characteristics: 230 V; 50 Hz; 0,041 kW;<br />
0.18 A; 3 μF/450 V; 1730 rpm; IP44;<br />
ISO cl F 80˚C<br />
Orifice Flow Regulator: Lindab DIRU100<br />
Serial Number: 2777511<br />
Bilaga 5 sid 1 (6)<br />
Figure 1. Fan and orifice flow regulator<br />
1
Pressure Meter: Testo AG Germany<br />
Model: Testo 521 Serial Number: 01362781/709<br />
Sound Meter: Brüel & Kjær Precision Sound Level Meter Octave<br />
Analyzer<br />
Model: Typr 2215 Serial Number: 866138<br />
Air Speed Meter: Alnor Compuflow Thermo-Anemometer<br />
Model: GGA-65P Serial Number: 900181<br />
Methodology and Procedure<br />
Figure 2. Pressure meter<br />
The first steps of the experiment were the calibration and performance measuring of the<br />
equipment and instrumentation. Fan speeds and air flow performance were tested to<br />
establish the range of the equipment. The tests conducted on the ducts are limited to<br />
seven liters per second and twelve liters per second, to meet the indoor air quality<br />
requirements.<br />
The configuration of the ducts includes three parts: a three meter duct, a two meter duct<br />
connected with a 90 degree right angle elbow joint, and a one meter duct connected with<br />
a 90 degree boot joint. The entire system was put together and joints attached with duct<br />
tape. For the experiment, two sizes of ducts are to be compared. The large area duct and<br />
the small area duct have a cross sectional area of 3456 mm 2 and 2016 mm 2 respectively.<br />
For the pressure tests, four holes<br />
were drilled into the ducts to hold<br />
pressure taps. The first hole was<br />
drilled in the three meter duct 30<br />
centimeters from the inlet. The<br />
second pressure was set 15<br />
centimeters from the outlet of the<br />
three meter duct which then<br />
follows the 90 degree right angle<br />
elbow joint. The third hole is<br />
situated 15 centimeters from the<br />
outlet of the two meter duct, which<br />
then follows the 90 degree boot<br />
joint. Finally, a pressure tap was<br />
drilled 15 centimeters from the<br />
outlet of the one meter duct. The<br />
reason behind the dimensions of<br />
the pressure taps is to obtain a high<br />
level of laminar flow for appro-<br />
priate pressure measurements.<br />
Length 3<br />
Length 2<br />
Length 1<br />
Figure 3. Laboratory room with duct system setup<br />
Bilaga 5 sid 2 (6)<br />
2
Distance between the pressure taps is as follows:<br />
Figure 4. Length 3 large area duct setup with<br />
Tap 2 in the foreground<br />
Results<br />
Table 1 Pressure tap distances<br />
Pressure Taps Distance<br />
Tap 1 to Tap 2 255 cm<br />
Tap 2 to Tap 3 211,5 cm<br />
Tap 3 to Tap 4 110 cm<br />
The results of the laboratory experiment are below.<br />
Once the ducts were put together, one size i.e., the<br />
large area duct, was connected to the fan system.<br />
The fan was set to deliver seven liters per second<br />
and later twelve liters per second of air through the<br />
ducts. Pressure drops were first measured for ten<br />
minutes from Tap 1 to Tap 2, then Tap 1 to Tap 3,<br />
then Tap 1 to Tap 4 or Length 1, Length 2 and<br />
Length 3 respectively. This procedure was repeated<br />
on the other duct system of different area.<br />
To measure the sound, the sound meter was pointed<br />
at the outlet of the duct, approximately one meter<br />
away. According to building code standards, low<br />
frequency sounds need to be minimized. The sound<br />
experiments measured decibels from 125 Hz, 250<br />
Hz and 500 Hz. In the laboratory, background noise<br />
was reduced to a minimum, by performing tests<br />
during non-working hours.<br />
Bilaga 5 sid 3 (6)<br />
3
Pressure Drop (Pa)<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Small Duct Results<br />
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8<br />
120<br />
0<br />
0 2 4 6 8 10 12<br />
Air Flow (liters per sec)<br />
Figure 5 Small area duct results<br />
Pressure Drop (Pa)<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
Length 1 Length 2 Length 3 Length 1 Speed Length 2 Speed Length 3 Speed<br />
Large Duct Results<br />
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8<br />
45<br />
0<br />
0 2 4 6 8 10 12<br />
Air Flow (liters per sec)<br />
Figure 6 Large area duct results<br />
Air Speed (m/s)<br />
Length 1 Length 2 Length 3 Length 1 Speed Length 2 Speed Length 3 Speed<br />
Bilaga 5 sid 4 (6)<br />
4<br />
14<br />
14
Pressure Drop (Pa)<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Small Duct vs Large Duct<br />
0<br />
0 2 4 6 8 10 12<br />
Air Flow (liters per sec)<br />
Figure 7. Duct area comparison at Length 3<br />
Discussion:<br />
Small Duct Large Duct<br />
Table 2 Laboratory Sound Tests<br />
Air Flow Octave Frequency Decibels<br />
~7 l/s A 125 Hz 42 dB<br />
~7 l/s A 250 Hz 42 dB<br />
~7 l/s A 500 Hz 42 dB<br />
~12 l/s A 125 Hz 42 dB<br />
~12 l/s A 250 Hz 42 dB<br />
~12 l/s A 500 Hz 42 dB<br />
Upon observing the results, several points can be made. With Figure 1, the small area<br />
duct results, the pressure drop at seven liters per second air flow is most interesting. This<br />
air flow is required for proper ventilation as these ducts will be used as radial ducts<br />
stemming from a larger area duct. The air speed measurement is approximately 0,9<br />
meters per second theoretically, but the observed value is a bit to the left of the curve.<br />
This is due to the placement of the air speed instrument which is set before the fan and<br />
before all the air silencing equipment. It is believed that the speed was slightly reduced in<br />
the ducts after passing through all the equipment, as well; air speed readings were<br />
averaged over the length of time with possible recording errors.<br />
Bilaga 5 sid 5 (6)<br />
5<br />
14
Figure 8. The small area duct is in the foreground and large area<br />
duct is in the background connected to the pressure tap.<br />
For the large area duct results, the<br />
pressure drop at twelve liters per<br />
second is most interesting with the<br />
observed air speed of approximately<br />
1,53 meters per second. The<br />
dimension of this duct will contain<br />
twelve liters per second air flow to<br />
feed radial ducts of smaller air flows.<br />
Therefore, upon observing Figure 3,<br />
the pressure drop for both the large<br />
area duct and the small area duct<br />
with respect to their optimal air<br />
flows falls near 40 Pa. The limit, in<br />
grey, is an area where a compromise<br />
of pressure drops can be made for<br />
both duct areas.<br />
Observing the sound level results, the decibel readings are all the same because of the<br />
background noise in the laboratory affected the results. Even still, it can be observed that<br />
no extra sound occurs when the flow is increased.<br />
Conclusions<br />
For each duct, it is possible to combine them into a ventilation system to provide seven<br />
liters per second air into a room. The large area duct can supply the smaller area ducts at<br />
roughly the same pressure drop, thereby simplifying the fan requirements on the supply<br />
air side. As well, sound levels do not increase when the flow is increased in the large area<br />
duct.<br />
Bilaga 5 sid 6 (6)<br />
6
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Koldioxidkontroll<br />
Stockholm 08-03-18<br />
Bilaga 6
Signalisten Bilaga 6 sid 1 (2)<br />
Lägenhet i Bagartorpsringen<br />
Luftflödesmätningar<br />
Som komplement till de mätningar med svavelhexaflorid som Reglyr AB redovisat har ett par<br />
mätningar med CO2 genomförts med koldioxidmätare tillhörande Tetex AB.<br />
Tilluftsfläkten var vid samtliga mätningar placerad i trapphuset och tog luft däri<strong>från</strong> som<br />
tillfördes de tre sovrummen. Flödet reglerades med ett irisspjäll och mättes med tryckmätare<br />
över spjället. Flödet inställdes på 33 l/s och fördelades så att de stora sovrummen fick vardera<br />
13 l/s och det lilla 7 l/s. I sovrummen användes ett varmtrådsinstrument för inställning av<br />
flödet. Där strypningar behövdes utnyttjades laminärflödesmotstånd för att undvika<br />
ljudalstring. Koldioxidhalten uppmättes i trapphuset till 505 ppm.<br />
Den första mätningen genomfördes redan den 7 februari 2008.<br />
Koldioxidhalten mättes speciellt i vardagsrummet. Samtliga innerdörrar i lägenheten var<br />
öppna. Två personer vistades i rummet. För att öka koldioxidtillskottet tändes dessutom fyra<br />
värmeljus vilket antogs ge ungefär samma tillskott som ytterligare en person.<br />
Luften i trapphuset innehöll enligt mätaren 505 ppm CO2.<br />
Efter 8 minuter var CO2 –innehållet 980 ppm<br />
” ytterligare 5 minuter var CO2 –halten 1100 ppm<br />
” ” 5 ” ” ” ” 1160 ppm<br />
” ” 5 ” ” ” ” 1210 ppm<br />
Kurvan för CO2-innehållet får följande utseende:<br />
CO2<br />
ppm<br />
1300<br />
1200<br />
1100<br />
1000<br />
0 8 +5 +5 +5 tid min.<br />
Den <strong>från</strong> ljusen tillförda CO2 mängden är osäker men har uppskattats till 20 l/h vilket<br />
motsvarar en person. Totalt tillförs då med 2 personer och 4 ljus ca 60 l/h dvs 0,0167 l/s. Med<br />
detta tillskott steg koncentrationen ca 100 ppm under 600 s dvs ca 0,167 ppm/s. Om kurvan<br />
extrapoleras tills koncentrationen blir konstant kan det antas att fortfarighet inträffar<br />
någonstans omkring 1300 ppm.<br />
0,0167 (CO2/ s) 1300<br />
= ;<br />
X (luft /s) 10 6<br />
Luftflödet blir ca 13 l/s vilket är vad som kan förväntas.
Den andra koldioxidmätningen genomfördes den 18 mars. Tre personer vistades i<br />
vardagsrummet. Även vid detta tillfälle var alla dörrar inom lägenheten öppna. Under en<br />
timme steg koldioxidhalten <strong>från</strong> 500 till 900 ppm. Om mätningen kunnat fortsätta hade den<br />
sannolikt stigit ytterligare något och nått fortfarighet vid ca 1000 ppm. Det betyder att<br />
tillskottet av koldioxid vid detta tillfälle gav ca 170 ppm per person vilket inte är så långt i<strong>från</strong><br />
det värde, 200 ppm, som registrerades vid den första mätningen.<br />
Det bör observeras att den luft som tillfördes lägenheten vid båda dessa tillfällen togs<br />
i<strong>från</strong> trapphuset och den hade redan i trapphuset ett koldioxidinnehåll som låg omkring<br />
500 ppm, således ca 100 ppm högre än uteluft. Det betyder att luftkvaliteten i<br />
vardagsrummet när tre personer vistas där kommer att få en koldioxidhalt av ca 800<br />
ppm. Erfarenheten säger att när emissioner <strong>från</strong> människor är den huvudsakliga<br />
föroreningskällan känns luften ”frisk” även för en person som kommer uti<strong>från</strong>, så<br />
länge koldioxidhalten inte är över 1000 ppm. Det valda tilluftsflödet, 33 l/s, vilket idet<br />
närmaste även överensstämmer med rådande bestämmelser, ger således en<br />
tillfredsställande luftkvalitet.<br />
Stockholm 08-03-18<br />
David Södergren<br />
Bilaga 6 sid 2 (2)
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Luftflödesmätning med spårgas<br />
Stockholm 07-03-12<br />
Bilaga 7
Rapport <strong>från</strong> mätning av<br />
specifikt uteluftflöde samt kontroll av luftfördelning<br />
Reglyr AB<br />
Huddinge den 12 mars 2007<br />
Fredrik Christiansen<br />
Bagartorpsringen 80<br />
lägenhet 1033-0041<br />
Bilaga 7 sid 1 (7)
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR<br />
Uppdragsgivare:<br />
Objekt:<br />
Uppdrag:<br />
Kontrollant:<br />
Kontrolldag:<br />
Objektbeskrivning:<br />
JBS För Bättre Miljö AB<br />
Kalle Stolk<br />
Sorterargatan 31<br />
162 50 VÄLLINGBY<br />
Bagartorpsringen 80, lägenhet 1033-0041.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde samt kontroll av luftfördelning i<br />
lägenhet.<br />
Fredrik Christiansen<br />
2007-03-02.<br />
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR:<br />
Mätningar, provtagningar:<br />
Bilaga 7 sid 2 (7)<br />
Lägenhet 1033-0041 är placerad på plan 4 och består av fyra rum och<br />
kök. Ventilationssystemet är av typ mekanisk till- <strong>från</strong>luft med tilluft via<br />
deplacerat don placerat i hall. Systemet är även uppbyggt med tilluft i<br />
samtliga rum exklusive kök och badrum. Frånluft tas ut i kök och<br />
badrum.<br />
Lägenheten är en testlägenhet med ett tillfälligt ventilationsaggregat<br />
placerat i kök. Ursprungsventilation är mekanisk <strong>från</strong>luft med<br />
uteluftventiler placerade i ovankant fönster. Samtliga fönsterventiler,<br />
fönster och dörrar var igentejpade vid mätningarna.<br />
Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i 3 sovrum samt vardagsrum. Kontroll<br />
av luftfördelning med spårgas.
Undersökningsresultat:<br />
Bilaga 7 sid 3 (7)<br />
Mätning 2: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i 3 sovrum samt vardagsrum. Kontroll<br />
av luftfördelning med spårgas.<br />
Mätning 3: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator på i sovrum 3.<br />
Kontroll av luftfördelning med spårgas.<br />
Okulär kontroll med rök med samtliga dörrar stängda samt radiator<br />
avstängd i sovrum 3.<br />
Okulär kontroll med rök med vardagsrumsdörr öppen och övriga dörrar<br />
stängda samt radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Vid samtliga mätningar var lägenheten obemannad.<br />
All mätning har genomförts med spårgasmätutrustning Brüel & Kjær<br />
1302, 1303.<br />
Okulärkontroll:<br />
Då rök tillfördes i det deplacerade tilluftdonet i hallen, med samtliga<br />
dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3, spreds sig röken<br />
relativt snabbt mot vardagsrum och kök.<br />
Då rök tillfördes i det deplacerade tilluftdonet i hallen, med stängda<br />
dörrar till sovrummen, öppen till vardagsrum samt radiator avstängd i<br />
sovrum 3, spreds sig röken relativt snabbt ut till vardagsrum och kök.<br />
Mätningar:<br />
Tilluftflöde hall Q = 35 l/s<br />
Frånluftflöde kök/bad Q = 37 l/s<br />
Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i<br />
sovrum 3.<br />
Sovrum 1<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 1,4 l/s<br />
Rumsvolym V = 29,3 m 3<br />
Sovrum 2
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 1,5 l/s<br />
Rumsvolym V = 18,3 m 3<br />
Sovrum 3<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 0,1 l/s<br />
Rumsvolym V = 26,1 m 3<br />
Vardagsrum<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 3,6 l/s<br />
Rumsvolym V = 45,0 m 3<br />
Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall. Procenten visar den del av<br />
spårgasen som tillförs respektive rum.<br />
Bilaga 7 sid 4 (7)<br />
Mätning 2: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Sovrum 1
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 2,2 l/s<br />
Rumsvolym V = 29,3 m 3<br />
Sovrum 2<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 1,6 l/s<br />
Rumsvolym V = 18,3 m 3<br />
Sovrum 3<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 4,2 l/s<br />
Rumsvolym V = 26,1 m 3<br />
Vardagsrum<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 6,1 l/s<br />
Rumsvolym V = 45,0 m 3<br />
Mätning 2: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator avstängd i sovrum 3.<br />
Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall.<br />
Bilaga 7 sid 5 (7)
Huddinge den 12 mars 2007<br />
Fredrik Christiansen<br />
I rapporten använda begrepp:<br />
Bilaga 7 sid 6 (7)<br />
Mätning 3: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator på i sovrum 3.<br />
Mätning 3: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt<br />
radiator på i sovrum 3.<br />
Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall.<br />
Procentsats kan ej beräknas då gasen inte spridits laminärt i kanalen.
symbol betecknar enhet definition<br />
Q = flöde m 3/s,<br />
l/s<br />
V = rumsvolym m 3<br />
a = luftutbyteseffektivitet % a = n / r x 100 = V /q/ r<br />
n = nominell tidskonstant h n = V/Q<br />
< > = rumsluftens medelålder h < > = 0 Cd / 0 C d<br />
p = lokal medelålder h p = 0 C/Co d<br />
r = luftutbytestiden h r = 2 < ><br />
i = lokalt luftutbytesindex i<br />
punkten<br />
i = n / p<br />
C = spårgaskoncentrationen<br />
vid tiden <br />
ppm beräknas ur avklingningskurva<br />
Co = spårgaskoncentrationen<br />
vid =0<br />
ppm<br />
N = specifika luftflödet m3 /s N = ln Co - ln C (1) / (1)<br />
Bilaga 7 sid 7 (7)
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Luftflödesmätning med spårgas<br />
Stockholm 08-04-01<br />
Bilaga 8
Reglyr AB<br />
Huddinge den 1 april 2008<br />
Fredrik Christiansen<br />
Rapport <strong>från</strong> mätning av<br />
specifikt uteluftflöde med spårgas<br />
Bagartorpsringen 80<br />
lägenhet 1033-0041<br />
Bilaga 8 sidan 1 (5)
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR<br />
Uppdragsgivare:<br />
Objekt:<br />
Uppdrag:<br />
Kontrollant:<br />
Kontrolldag:<br />
Objektbeskrivning:<br />
JBS För Bättre Miljö AB<br />
Kalle Stolk<br />
Sorterargatan 31<br />
162 50 VÄLLINGBY<br />
Bagartorpsringen 80, lägenhet 1033-0041.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde med spårgas i lägenhet.<br />
Fredrik Christiansen<br />
2008-04-01.<br />
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR:<br />
Mätningar, provtagningar:<br />
Bilaga 8 sid 2 (5)<br />
Lägenhet 1033-0041 är placerad på plan 4 och består av fyra rum och<br />
kök. Ventilationssystemet är av typ mekanisk till- och <strong>från</strong>luft med tilluft<br />
i samtliga sovrum men ej i vardagsrum. Frånluft tas ut i kök och badrum.<br />
Lägenheten är en testlägenhet med en tillfällig tilluftfläkt placerad i<br />
trapphus. Ursprungsventilation är mekanisk <strong>från</strong>luft med uteluftventiler<br />
placerade i ovankant fönster.<br />
Mätning 1: Samtliga dörrar stängda. Mätning av specifikt uteluftflöde i<br />
vardagsrum, sovrum 1-3.<br />
Mätning 2: Dörrar till sovrum 1 och 2 stängda. Dörr mellan sovrum 3 och<br />
kök öppen. Dörr mellan hall och vardagsrum öppen. Dörr mellan<br />
vardagsrum och sovrum 3 stängd.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum.<br />
Mätning 3: Lika mätning 2 men dörr mellan kök och sovrum 3 stängd.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum.
Undersökningsresultat:<br />
Mätning 4: Samtliga dörrar öppna. Mätning av specifikt uteluftflöde i<br />
hela lägenheten.<br />
Vid mätningarna var lägenheten bemannad.<br />
All mätning har genomförts med spårgasmätutrustning Brüel & Kjær<br />
1302.<br />
Mätningar:<br />
Mätning 1: Samtliga dörrar stängda. Mätning av specifikt uteluftflöde i<br />
vardagsrum, sovrum 1-3.<br />
Vardagsrum<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 15,0 l/s<br />
Sovrum 1<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 9,0 l/s<br />
Sovrum 2<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 7,5 l/s<br />
Sovrum 3<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 14,0 l/s<br />
Bilaga 8 sid 3 (5)<br />
Mätning 2: Dörrar till sovrum 1 och 2 stängda. Dörr mellan sovrum 3 och<br />
kök öppen. Dörr mellan hall och vardagsrum öppen. Dörr mellan<br />
vardagsrum och sovrum 3 stängd.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum.<br />
Vardagsrum<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 15,0 l/s<br />
Mätning 3: Lika mätning 2 men dörr mellan kök och sovrum 3 stängd.<br />
Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum.<br />
Vardagsrum
Huddinge den 1 april 2008<br />
Reglyr AB<br />
Fredrik Christiansen<br />
I rapporten använda begrepp:<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 15,0 l/s<br />
Mätning 4: Samtliga dörrar öppna. Mätning av specifikt uteluftflöde i<br />
hela lägenheten.<br />
Hela lägenheten<br />
Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 34,0 l/s<br />
symbol betecknar enhet definition<br />
Q = flöde m 3 /s,<br />
Bilaga 8 sid 4 (5)
l/s<br />
V = rumsvolym m 3<br />
a = luftutbyteseffektivitet % a = n / r x 100 = V /q/ r<br />
n = nominell tidskonstant h n = V/Q<br />
< > = rumsluftens medelålder h < > = 0 Cd / 0 C d<br />
p = lokal medelålder h p = 0 C/Co d<br />
r = luftutbytestiden h r = 2 < ><br />
i = lokalt luftutbytesindex i<br />
punkten<br />
i = n / p<br />
C = spårgaskoncentrationen<br />
vid tiden <br />
ppm beräknas ur avklingningskurva<br />
Co = spårgaskoncentrationen ppm<br />
vid =0<br />
N = specifika luftflödet m3/s N = ln Co - ln C (1) / (1)<br />
Bilaga 8 sid 5 (5)
Bagartorpsprojektet i Solna<br />
Analysrapport. Ozon<br />
Stockholm 06-02-06<br />
Bilaga 9
Bilaga 9 sid 1(3)
Bilaga 9 sid 2 (3)
sid 3 (3)