Rapporten från etapp 1 - BeBo

Energibesparingar i Bostadssektorn 

Ombyggnad av ventilationssystem från F- till FTXutförande 

i befintligt bostadsområde 

Bagartorpsprojektet i Solna 

Redovisning av etapp 1 

Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit: 

Lars Löfstedt, Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna 

Ansvarig för provningarna och författare till rapporten har varit: 

David Södergren, Tetex Konsulter AB 

Solna, juni, 2008 

Projektnr 2007:9 BeBo Energimyndighetens beställargrupp för effektiva bostadshus 

1

Förord 

Avseende det specifika projektet: 

Inomhusmiljön är det viktigaste inom bostadssektorn. Vi vistas mer än 2/3 

av vår tid i våra bostäder och sambandet Energi/Inomhusmiljö måste 

samstämma för att luftkvaliteten skall bli god och inte påverkas av väder 

och de boendes beteenden. 

Den ventilationsprincip som hittills har använts i fastigheten har varit den vanligaste i 

bostadshus byggda under de senaste 50 åren, men den har så stora brister när det gäller 

flödeskontroll och komfort att det finns mycket god anledning att byta ut den. Principen 

karakteriseras av att fläktar suger ut luften från lägenheterna genom frånluftsdon i kök och 

badrum och det undertryck som då bildas får utgöra drivkraft för insugning av uteluft genom 

springventiler eller andra öppningar i ytterväggen (klimatskalet). Luften som då kommer in är 

kall och förorenad av damm, sot, insekter. pollen mm. Luftflödet genom springventilerna 

påverkas dessutom av vindens tryck mot ytterväggen på så sätt att inflödet ökar på lovartsidan 

och minskar på läsidan. Om något fönster står på glänt i något rum eller om balkongdörren är 

öppen så försvinner undertrycket i hela lägenheten och det blir inte någon ventilation alls 

genom springventilerna i andra rum. Det befintliga systemet har således mycket stora brister 

vilket har bekräftats av de genomförda mätningarna. 

Det nya system som nu installeras i den aktuella byggnaden blir ett balanserat system vilket 

betyder att det gamla frånluftssystemet kompletteras med ett nytt system för tilluft med fläktar 

som tillför lika mycket uppvärmd och renad uteluft som tidigare kommit in genom 

springventilerna. Med denna förändring blir det möjligt att både värma och rena tilluften. Av 

energibesparande skäl planeras att i stor utsträckning utnyttja den värme som finns i frånluften 

för uppvärmning av tilluften. En sådan lösning betyder mycket stora besparingar. Med 

roterande (regenerativa) värmeväxlare kan energibehovet för uppvärmning av luft minskas 

med 85 % vilket avsevärt förbättrar husets driftekonomi och dessutom minskar 

koldioxidbelastningen. 

Matos som kan förekomma i frånluft från kök kan orsaka att lukter förs över till andra 

lägenheter via värmeåtervinningsutrustningen. Detta kommer att förhindras genom att tillsätta 

små kontrollerade mängder aktivt syre (ozon O3) som bryter ned lukterna i frånluften innan 

den når värmeåtervinningsrotorn. 

(Se rapport från PPPolymer. Bilaga 9.) 

Den nya ventilationsprincipen gör det möjligt att fördela tilluften på ett ändamålsenligt och 

tillförlitligt sätt. Luften tillförs i alla sovrum och i tillräcklig mängd för att hålla en god 

luftkvalitet. Från sovrummen får luften passera genom springor i överkant eller underkant av 

dörrar till övriga rum för att slutligen sugas ut genom frånluftsdonen i kök och badrum. 

Målsättningen har varit att hålla så god luftomsättning att radonhalten alltid ligger långt under 

gränsvärdet och att koldioxidhalten aldrig kommer över 1000 ppm i något rum under normala 

boendeförhållanden. 1000 ppm är det värde som av ASHRAE och CEN TC 156/ WG 7 

angetts som tillfredsställande. (Se Scanvac R1. Klassindelade Inneklimatsystem. Riktlinjer och 

Specifikationer. VVS-tekniska föreningen. Stockholm, 2002). 

2

Etapp l 

Sammanfattning 

För att prova funktionen med det nya systemet har en lägenhet ställts till förfogande och 

försetts med fördelningskanaler i lämpliga dimensioner. En provisorisk fläkt som tar luft ifrån 

trapphuset har anslutits till kanalsystemet. Efter kanalmontaget har flödet inreglerats enligt 

följande kriterier 

Stora lägenheter. Uteluftsflöde, minst 0,35 l/s,m² 

Små lägenheter. ” ” ” 7 l/s och sängplats 

Frånluftsflöde, minst 10 l/s i bad o.15 l/s i kök 

Lägenheten som disponerats har en golvyta av 80 m² och luftflödet har baserats på 7 l/s och 

sängplats. Med 5 sovplatser blir totala flödet 35 l/s med ett frånluftsflöde av 12 l/s i badrum 

och 23 l/s i kök. För att hålla ett svagt undertryck i lägenheten har tilluftsflödet begränsats till 

33 l/s. Specifika luftflödet blir 0,43 l/s,m². 

Fördelningskanalerna är utförda som spirokanaler inbyggda i gips. De är monterade i 

takvinklar med vertikala avgreningar som går ned till 25 cm över golv. Avgreningarna är 

utförda av lackerad stålplåt. Med den låga nivån på utsläppen från tilluftskanalerna kan 

brandspjäll undvikas. Kanalernas dimension har valts så att hastigheten inte överskrider 3 m/s. 

Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften 

i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende 

uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO2-halten 

under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas ”frisk” 

även för personer som utifrån kommer in i sovrummet på morgonen. 

Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Om luften till badrummet får komma in 

så att luftströmmen sveper över golvet visar genomförda prov att upptorkningen av vatten 

även på horisontella ytor blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se 

BFR-rapport R5: 1986). 

I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids 

när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu 

kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god 

luftkvalitet i köket under normala förhållanden. 

Vardagsrummet genomströmmas av luft i första hand från det intilliggande sovrummet. 

Vanligen kommer dörren mellan hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det 

andra stora sovrummet kommer vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet 

har kontrollerats med spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillfredsställande 

oberoende av om dörrar varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har vid flera tillfällen 

dessutom provats med koldioxidgivare varvid tre till fyra personer med normal aktivitet har 

uppehållit sig i vardagsrummet (Se bilaga 6). CO2-innehållet har inte ökat med mer än ca 500 

ppm Detta innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm 

förutsatt att uteluftens CO2-innehåll inte är högre än 400 ppm. 

Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit med i 

ca 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. En del tätningar kring 

fönster och balkongdörrar kan behöva bytas ut för att undvika att kall, ofiltrerad uteluft skall 

kunna komma direkt in i lägenheten. 

3

Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten 

nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som Socialstyrelsen meddelat i allmänna råd 

2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort 

antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta 

värde kan förekomma. 

Som ett sammanfattande slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att 

ge den önskade förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. 

Energibesparingen och därmed reducerad CO2-generering, motsvarar 96 % av den energi som 

fordras för uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens 

totala behov av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för 

ombyggnaden kommer att beräknas och redovisas i en senare etapp varvid även ekonomin 

med den genomförda åtgärden kommer att anges. 

4


Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna 

Etapp l 

Innehållsförteckning: 

1. Inledning 

2. Signalistens projekt för ombyggnad av F-sytem till FTX-system 

2.1 Funktionsprov i disponerad lägenhet 

2.1.1 Nödvändig komplettering av provlägenheten 

2.1.2 Kontroll av ventilationen efter komplettering 

2.2 Kontroll av husets täthet. 

2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd vid låg utetemperatur. 

2.4 Kontroll av temperaturer i frånluftskanaler. 

2.5 Resultat av genomförda prov. 

Bilagor: 1. Energibehovsberäkning 

2. Radonrapport 

3. Testmätning. Radon. Öppen balkongdörr 

4. Testmätning. Radon. Stängd balkongdörr 

5.. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport) 

6. Luftflödesmätning med CO2. 

7. Luftflödesmätning med spårgas.07-03-12 

8. Luftflödesmätning med spårgas 08-04-01 

9. Analysrapport. Ozon 

5


Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna 

Projektet är i huvudsak finansierat av Signalisten med bidrag från BeBo (Beställargrupp 

Bostäder)/Energimyndigheten 

Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit Driftchef Lars Löfstedt, 

Signalisten. Ansvarig för provningar samt författare av rapporten har varit David Södergren, 

TETEX Konsulter AB. 

1. Inledning 

En stor del av Sveriges totala energibehov används för värme och el inom bostadssektorn. 

Enligt presenterad statistik användes 145 TWh inom sektorn för bostäder och service under 

2006 vilket motsvarar närmare 40 % av den totala användningen. Även om en del besparingar 

redan har genomförts finns fortfarande goda möjligheter att minska energibehovet ytterligare 

och då framför allt inom det äldre bostadsbeståndet som svarar för närmare 95 % av den totala 

användningen av energi (värme och el) inom bostadssektorn. Därför är riktade åtgärder 

avgörande för den framtida totala enrgianvändningen 

Största delen av bostadssektorns energianvändning utgörs av värmebehov där det i huvudsak 

är tre behov som skall täckas: 

1. Behovet av värme för att hålla en lämplig inomhustemperatur. 

2. Behovet av värme för att generera varmvatten. 

3. .Behovet av värme för uppvärmning av ventilationsluft. 

En ungefärlig storleksfördelning av dessa tre behov kan enklast redovisas med ett diagram 

över uppmätt användning i ett nybyggt bostadshus i Stockholm. Naturligtvis varierar storleken 

på sektorerna från hus till hus men generellt kan sägas att andelen för att hålla rätt inomhustemperatur 

vanligtvis är större i äldre hus. Varmvattnet är ungefär lika och uppvärmning av 

luft är mycket beroende av husets täthet samt av vilket ventilationssystem som används. I 

diagrammet är sektorn för uppvärmning av luft halverad genom att ventilationssystemet har 

försetts med värmeåtervinning. 

Uppvärmning av 

varmvatten 

Fastighetsdrift 

Uppvärmning av läckluft 

28 % 

5 % 

Årligt energibehov 

12% 

13 % 

42 % 

Uppvärmning av 

ventilationsluft 

Transmission gm väggar, fönster, tak 

och golv 

6

De vägar energin lämnar huset är: från den första sektorn genom värmeavgivningen från 

väggens (klimatskalets) utsida, från den andra sektorn genom värmen som följer med vattnet 

ut genom avloppsrören och från den tredje sektorn genom värmen som följer med luften ut via 

ventilationssystemet och genom läckageöppningar. 

För att minska behovet av energi och ändå hålla inomhustemperaturen på en behaglig nivå 

krävs för nybyggnader i dag enligt gällande föreskrifter betydligt bättre värmeisolering i 

husets ytterskal än vad som var fallet för bara några år sedan. Avsevärd reduktion av 

energibehovet har därmed åstadkommits. Som exempel kan nämnas att värmeförlusterna 

genom de fönster som sätts in i dag vanligen är mindre än en tredjedel av vad de var för ca 20 

år sedan. 

Äldre byggnader, byggda före 1970, kommer under lång tid att svara för den dominerande 

delen av bostadssektorns energibehov. I befintliga hus är en minskning av värmebehovet 

betydligt svårare att åstadkomma än vad som gäller för nybyggnader. Trots detta sker stora 

förbättringar även i det äldre beståndet genom tilläggsisolering av väggar och speciellt vindar 

samt genom byten av fönster och tätning av förekommande läckage. En betydelsefull 

minskning av energianvändningen kan åstadkommas genom att bygga om befintliga 

självdrags- och frånluftssystem till FTX-system med effektiv värmeåtervinning. 

Det bör framhållas att en stor del, vanligen mer än hälften, av den värme som erfordras för att 

hålla rätt inomhustemperatur i allt större omfattning tillförs oavsiktligt från elanvändningen i 

hemmen 

Varmvatten svarar för en betydande andel av energibehovet och förbrukningen har tendens att 

öka. Uppmaning till besparing samt individuell mätning av varmvatten ger en viss 

begränsning men fortfarande försvinner mycket värme ut med avloppsvattnet. Återvinning av 

värme ur avloppsvatten med värmeväxlare och värmepumpar kommer ibland till användning 

men är en åtgärd som sannolikt kan förbättras ytterligare. All värmeupptagande utrustning 

som införs i avloppsledningar kan dock bli ett hinder för vattnet och utgöra risk för stopp med 

besvärliga rensningar som följd. 

Den här rapporten behandlar den tredje stora andelen av energibehov för bostäder, den för 

uppvärmning av ventilationsluft. Framför allt behandlar den besparingar i det befintliga 

byggnadsbeståndet. Att minska den andelen bara genom att minska ventilationsluftsflödet är 

inte ovanligt men är vanskligt ur hygienisk synpunkt. 

7

2. Bostadsstiftelsen Signalistens projekt för komplettering av 

befintliga frånluftssystem med system för förvärmd tilluft 

Solnas kommunala bostadsstiftelse Signalisten äger och förvaltar ca 4300 bostäder och 

dessutom ett betydande antal lokaler. En stor del av bostäderna uppfördes under åren 1950 - 

1970 i samband med den stora bostadsbristen. Ett representativt exempel på ett av många stora 

flerbostadshus som då uppfördes är kvarteret Bagartorp 10 med adress Bagartorpsringen 80 i 

närheten av Ulriksdals järnvägsstation i Solna. Huset har 14 våningar och innehåller 87 

lägenheter. Den sammanlagda lägenhetsytan är 5273 m²(BOA) och den uppvärmda 

byggnadsytan är ca 6000 m 2 . (Atemp).Ventilationssystemet är av princip fläktstyrd frånluft med 

springventiler för tilluft vid fönstren, vilket var den vanliga principen under den period huset 

byggdes och är i dag är den dominerande principen i befintliga bostäder. 

Den primära anledningen till ombyggnaden är att få ner radonhalten i inneluften. Under den 

period när huset byggdes användes i stor utsträckning gasbetongblock i ytterväggar. Den 

byggnadstekniken tillämpades även för detta hus. Det har visat sig att en del av dessa 

betongblock innehåller så hög halt av radon att de kan ge olämpligt höga bequrellnivåer om 

inte ventilationen är tillfredsställande. Se resultat av mätningar i bilaga 2. Utan fläktstyrd 

tilluft blir uteluftstillförseln mycket ojämn och tilluft kan saknas helt i flera rum om ett fönster 

eller en dörr står öppen i ett annat rum. Se bilaga 3 och 4. 

En annan viktig anledning för att ändra ventilationsprincipen är den energibesparing som kan 

uppnås genom att ändra ventilationsprincipen till ett balanserat system med värmeåtervinning 

ur frånluft för uppvärmning av tilluft, ett s k. FTX system. Preliminära beräkningar visar att 

mellan 80 och 85 % av den energi som används för uppvärmning av ventilationsluft kan 

sparas genom användning av roterande (regenerativa) värmeväxlare. Detta betyder ca 20 % av 

husets totala användning av köpt energi. Den årliga energibesparingen beräknas i detta hus bli 

429 000 kWh. (Se bilaga 1). Risken för återföring av matos från en lägenhet till en annan 

begränsas genom att tillföra ozon till frånluften före värmeväxlaren. Denna idé för att begränsa 

återföring av lukter med tilluften har framtagits av Lars Löfstedt och antagits i samråd med 

specialister för ozonanvändning. 

En ytterligare anledning till ombyggnaden är den komfortförbättring som uppnås när 

ventilationsluften inte längre behöver komma in som kall uteluft utan kan ges en betydligt 

behagligare temperatur. Uteluften kan dessutom tas in på en högre nivå där den innehåller 

avsevärt mindre damm och andra föroreningar än på marknivå. En ytterligare fördel är att den 

kan filtreras i ventilationsaggregatet så att den blir ändå renare. Åtgärden är särskilt viktig för 

barnfamiljer eftersom barnen ofta vistas på golvet och behovet av rätt temperatur och ren luft 

där blir särskilt angeläget. 

Att ta in luft genom hål i ytterväggen direkt till lägenheten har provats i tillräckligt många år 

för att det skall kunna konstateras att det inte finns vare sig praktiska eller teoretiska 

förutsättningar för att med den metoden få in ren luft med en behaglig temperatur. Det finns 

möjligheter att värma den inkommande uteluften med en radiator innanför luftintaget, men 

med förbättrad värmeisolering i klimatskalet och ökad användning av elapparater i hemmen 

blir det numera ett mycket begränsat behov av radiatorvärme trots låg utetemperatur. 

8

F-ventilation FTX-ventilation 

Projektet kan indelas i följande etapper: 

1. Provningar i disponerad provlägenhet 

2. Fläktrummens ombyggnad 

3. Nya kanaler för fördelning av tilluften till husets lägenheter. 

4. Ombyggnad av lufttillförseln och spridning av luften inom husets lägenheter. 

2.1 Provningar i disponerad lägenhet 

2.1.1 Nödvändig komplettering av lägenheten 

En av lägenheterna i huset hade ställts till förfogande under ca ett år för att ge möjligheter att 

studera effekterna av olika åtgärder. Den lägenhet som därmed disponerades för kontroll av 

ventilation, hälsa och komfort hade tre sovrum med plats för tillsammans 5 bäddar, ett kök och 

en relativt stor hall. Ytan uppmättes till 80 m² ( BOA). Luftflödet reglerades till 35 l/s i 

frånluftsdonen (15 l/s från bad och 20 l/s från kök) och till 33 l/s genom tilluftskanalerna 

baserat på 13 l/s till de stora sovrummen och 7 l/s till det lilla sovrummet. Den mest angelägna 

åtgärden ansågs vara att visa hur luftflödet kan fördelas till alla delar av lägenheten utan att 

installationen blir alltför omfattande och störande för hyresgästen. 

Fem viktiga kriterier kan anges: 

1. Den tillförda luftmängden skall i varje rum där människor uppehåller 

sig under längre tid ha en tillfredsställande andel uteluft. 

2. Luften skall tillföras så att en god luftutbyteseffektivitet uppnås. 

3. Kanalisationen skall i möjligaste mån begränsas och kanalerna förläggas så 

att störningen för de boende blir minsta möjliga. 

4. Inga störande ljud får uppkomma av strömningen i kanalerna eller av 

luftfördelningen i rummen. 

5. Tilluften kommer att få en temperatur av ca 18 °C och skall trots en relativt 

låg temperatur tillföras dragfritt 

9

Arbetet inleddes med strömningsprov i ett av laboratorierna på KTH, Energiteknik. Kanaler av 

aluminium med lämpliga dimensioner för att uppnå rätt hastighet inköptes och monterades. 

Fläkt och erforderliga ljudfällor anskaffades. Mätinstrument för kontroll av flöden och tryck 

ställdes till förfogande från KTH. Proven genomfördes och resultatet redovisas i bilaga 5. 

Laboratory Tests Results of the Ventilation ducts. 

Med dessa mätningar som underlag kunde lämpliga kanaldimensioner för installationen i 

lägenheten väljas. Kanalerna förlades i största möjliga utsträckning till takvinklarna och 

vertikala avstick drogs ned till ca 25 cm över golv. Motiveringen för att dra ned kanalerna till 

denna låga nivå över golvet är för att begränsa spridning av rök och brandgaser från en 

lägenhet till en annan om en brand uppstår. Rök och andra brandgaser stannar på grund av 

högre temperatur på en högre nivå i rummet och utrymmet på en lägre nivå är relativ fritt från 

brandgaser. Med denna lösning kan kostbara brandspjäll undvikas. Principen har lanserats av 

Lars Löfstedt och godkänts av brandskyddsspecialisterna. Så länge tilluftsfläkten är i drift är 

risken för spridning av rökgaser genom tilluftskanalen mycket liten. 

De takförlagda kanalerna har i detta prov utförts som spirokanaler inklädda i gips. 

Andra utföranden har diskuterats och kommer att provas. 

Bild 1. Gipsinklädd spirokanal för tilluft. 

De vertikala delarna av kanalisationen är i provlägenheten utförda av förzinkad och lackad 

stålplåt. Flänsarna är svåra att undvika i tillverkningsprocessen. De är störande men de 

underlättar fastsättning i väggen. Även för dessa kanaler kommer alternativa utföranden att 

prövas. 

10

Bild 2. Kanal 35 * 120 mm av stålplåt med synliga flänsar för vertikalt montage. 

Kanalernas placering och utseende i provlägenheten framgår av följande foton: 

Bild 3. Inbyggd fördelningsbox och vertikalkanal i sovrum 1. 

11

Bild 4. Takkanaler och avgrening med vertikalkanal i sovrum 2 

Bild 5.Vertikal kanal i sovrum 3 

Takanalernas placering och invändiga dimensioner framgår av följande ritning. 

12

vardagsrum 

sovrum 

ø100 

hall 

hall 

kök 

matrum 

Bild 6, Ritning av provlägenhet med fördelningskanal inlagd med rött 

bad 

ø125 

trapphus 

ø100 

passage 

sovrum sovrum 

entrerum 

Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av 

stålplåt 

13

Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av 

stålplåt 

Box nr 2 

200 

118 

125 

Bild 7. Fördelningslåda utförd i stålplåt 

50 

125 

2.1.2 Kontroll av ventilationen efter komplettering 

33 

JLU 100 

JLU 100 

En fläkt av lämplig storlek monterades i trapphuset utanför lägenheten och anslöts till 

lägenhetskanalen via dubbla ljuddämpare. Även ett irisspjäll med nipplar för inställning av 

luftflödet insattes i kanalen utanför lägenheten. För att undvika ljud från strypningen i 

irisspjället har spjället placerats före den sista ljuddämparen. 

14

Bild 8. Fläkt med varvtalsreglering och ljuddämpare utanför lägenheten. 

Dörren tillfälligt på glänt 

Det bedömdes lämpligt att i första hand prova luftfördelningen när luft endast tillfördes i de tre 

sovrummen. Via springor över dörrarna eller genom att dörren är öppen får luften strömma 

vidare över till de andra rummen. Om det visar sig nödvändigt kommer ytterligare en vertikal 

tilluftskanal att placeras i vardagsrummet för anslutning till tilluftssystemet. 

Efter att det rätta luftflödet till lägenheten (33 l/s) ställts in genom varvtalsreglering av fläkten 

och finjustering med irisspjället kontrollerades tilluftsflödet i de tre sovrummen. Som kunnat 

förutses behövdes strypningar i det första och i det minsta rummet. Flödet mättes med 

varmtrådsinstrument. 

Provisoriska strypningar, där strypningen huvudsakligen uppnåddes med friktionsmotstånd för 

att undvika ljudalstring, insattes i de vertikala kanalerna i sovrum 1 och 2. Flödet inställdes för 

13 l/s i de två stora sovrummen och till 7 l/s i det lilla sovrummet. Frånluftsflödet i kök och 

badrum reglerades till totalt 35 l/s genom inställning av frånluftsdonen. 

Inget ljud från luftens strömning i kanalerna eller från strypningarna kunde iakttas eller 

registreras.. 

15

Kontroll av luftfördelningen i rummen 

En första kontroll genomfördes med rök från rökstickor och rök från en rökampull inlagd före 

tilluftsfläkten. En mycket snabb spridning kunde iakttas i sovrummen och röken fördelades så 

gott som omedelbart även till de andra rummen. Dörrarna var vid det första försöket stängda 

och röken strömmade som avsetts från rum till rum via de springor som upptagits över 

dörrarna. 

Bild 9. Rök för att studera spridningen av luften har tillförts vid fläkten. 

Bilden visar spridningen i sovrum 1 cirka 90 sekunder efter att 

rökampullen tänds. 

För att inte befara att läckage genom springor i fönster och dörrar skulle kunna ge ett 

missvisande resultatet tejpades brevinkastet i entrédörren igen och vidare tejpades ett par 

springor igen där märkbart drag från fönster hade uppmärksammats, dels i underkant av 

fönstret i vardagsrummet, dels i överkant av fönstret i lilla sovrummet. Lägenheten är utförd 

för handikappsanpassning varför det även var nödvändigt att täta springor vid trösklar som 

avsetts för rullstolar. 

En noggrannare kontroll av luftfördelningen genomfördes några dagar senare varvid spårgas 

användes för kontroll av spridningen. Resultatet av denna kontroll redovisas i sin helhet i 

bilaga 8. Det kan sammanfattningsvis konstateras att spridningen av luften till sovrummen 

fungerar bra. Mätningen redovisar något för lite luft i sovrum 1 men mätningen kan vara 

felaktig i just detta avseende eftersom det totala luftflödet är större än summan av registrerade 

delflöden. Mätning med spårgas fordrar mycket god omblandning av luften i rummet för att 

resultatet skall bli tillförlitligt och det har sannolikt varit för dålig omblandning i sovrum 1. 

Det totala tilluftsflödet har mätts och inställts via differenstrycksmätning vid irisspjället 

16

utanför lägenheten, en mätmetod som kan anses tillförlitlig. Dessutom mättes även det totala 

flödet med spårgas (Se bilaga 8). Värdet överensstämde väl med mätningen vid irisspjället. 

Den tveksamhet som förekommit angående spridningen av luft till vardagsrummet föranledde 

en noggrann kontroll av luftflödet till just detta rum. Resultatet visar att det inte behöver finnas 

någon oro för luftflödet till vardagsrummet. Hela flödet till sovrum 3 synes tillföras 

vardagsrummet även när dörren är öppen mellan sovrum 3 och köket. Dessa uppgifter 

bekräftas av de registreringar av koldioxidhalten som genomförts med tre och fyra personer i 

vardagsrummet under flera timmar utan att koldioxidhalten kommit upp till 1000 ppm.(Se 

bilaga 6). Någon förändring avseende fördelningen av tilluft genom att tillföra luft även direkt 

till vardagsrummet ansågs inte vara befogad. En sådan förändring skulle kräva ett större totalt 

luftflöde vilket skulle orsaka ett ökat energibehov. 

2.2 Kontroll av husets täthet 

I samband med kontrollen av luftfördelningen i lägenheten ansågs det angeläget att även 

kontrollera ytterväggarnas täthet. 

Lägenheten kunde ges ett övertryck med hjälp av den provfläkt som tillfälligt var insatt för 

tilluft och som tog luft från trapphuset. 

Övertrycket justerades till ca 50 Pa. Trycket varierade mellan 48 och 57 Pa vilket sannolikt 

orsakades av varierande vindförhållandena. Vinden var byig och vindstyrkan uppskattades till 

mellan 3 och 8 m/s. Trycket över ytterväggen mättes med en tryckgivare av fabrikat Testo 

AG, Model Testo 521 som anslutits till ett pitotrör instucket under balkongdörren. Pitotrörets 

statiska trycköppningar var placerade utanför dörren nära balkonggolvet. För kontroll av 

vindtryckets betydelse mättes trycket med ett annat tryckmätningsinstrument samtidigt vid 

ytterväggar i andra riktningar. Trycket höll sig någorlunda stabilt inom ovan angivna gränser.. 

Flödet registrerades genom mätning av differenstrycket över irisspjället.och flödet vid 50 Pa 

övertryck uppmättes till ca 37 l/s. 

Med 50 Pa undertryck i lägenheten, som upprätthölls med husets normala frånluftfläktar, 

registrerades flödet genom mätning med Swema mäthuv för frånluftsdon, som anbringades 

över frånluftsdon i kök respektive badrum. 

Flödet vid 50 Pa undertryck uppmättes till 23 l/s. 

Lägenhetens totala ytterväggsyta beräknades till 46 m² vilket betyder att läckaget vid 

övertryck kan anges till 0,8 l/s,m² och vid undertryck till 0,5 l/s,m². Med hänsyn till att kravet 

på täthet för en nybyggnad i dag ligger vid 0.6 l/s,m² kan denna 40 år gamla byggnad anses 

som oväntat tät. Några speciella åtgärder för ytterligare tätning av byggnaden anses inte 

befogat men en kontroll av tätningslister kring fönster och dörrar bör genomföras i samband 

med ombyggnaden. 

17

2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd inom byggnaden 

Princip 

+– 0 Pa 

– 10 Pa 

Varm luftpelare + 22 °C 

– 30 Pa 

Kontrollen genomfördes när utetemperaturen var - 4°C 

Kall luftpelare – 4 °C 

Luftens densitet vid + 20 °C (293 K) är 1,205 kg/m³ 

” ” ” + 22 °C (295 K) är 1,205 * 293/295 = 1,197 kg/m³ 

” ” ” - 4 °C (269 K) är 1,205 * 293/269 = 1,313 kg/m³ 

Här förutsättes att huset är ca 50 m högt och att inomhustemperaturen i hela fastigheten är 

+ 22 °C : 

En luftpelare med basarean 1m² och temperaturen 22°C väger 50*1,197 = 59,85 kg 

En lika stor luftpelare utomhus vid – 4 °C väger 50*1,313 = 65,65 kg 

Skillnaden blir 65,65 – 59,85 = 5,8 kg 

5,8 kg / m² motsvarar ett tryck av 5,8 * 9,806 = 56,9 Pa 

Som jämförelse kan nämnas att trycket som behövs för spridning av luft genom det nya 

kanalsystemet för tilluft i lägenheten är omkring 50 Pa. 

Om det antas att porten skulle vara helt öppen och att det finns ett öppet, varmt och lufttätt 

schakt från entreplanet ända upp till plan 14 skulle det uppstå ett övertryck i översta våningen 

på ca 57 Pa. Om det istället är en helt öppen lucka uppe vid plan 14 men stängt nere vid porten 

skulle det bli ett undertryck vid porten som är lika stort. 

Istället finns ett ganska stort luftintag vid porten och dessutom springventiler i lägenheterna. 

Vidare finns frånluftsfläktar som suger luft från lägenheterna. 

Det innebär att det blir en mycket osäker tryckmätning men trots detta kan det vara värt att 

notera de tryck som registrerades. 

18

Vid porten var undertrycket ca 30 Pa. Samma undertryck noterades i provlägenheten, som är 

tät men ansluten till frånluftsfläkten. På översta planet var trycket i trapphuset detsamma som 

ute och på 10:de våningen var undertrycket ca – 10 Pa.. 

Den slutsats som kan dras av detta är att springventiler i lägenheter och stora överluftsdon vid 

porten minskar undertrycket vid porten till ca hälften när utetemperaturen är omkring 0 °C 

samt att frånluftsfläktarna vid samma tillfälle undanröjer övertrycket på översta planet. 

Dessa uppgifter om lufttrycket på olika höjd i huset är av betydelse för dimensionering och 

kontroll av det nya ventilationsaggregatets funktion. Med ledning av beräknade och uppmätta 

statiska tryck har kanalerna för det nya tilluftssystemet uppdelats så att det blir två zoner i 

vertikalled med separata tryckgivare och spjäll som styr trycket inom varje zon till ett 

medelvärde för de sju våningar som tillhör zonen. Kanalsystemet för frånluften behålls som 

det är men kompletteras med en tryckreglering 

. 

2.4 Kontroll av temperaturer i frånluftskanaler vid anslutning till 

sugkammaren 

Under några dygn i slutet av mars och i början av april 2008, när utetemperaturen fortfarande 

var så låg att eventuella värmeläckage kunde iakttas, mättes temperaturerna i de 

frånluftskanaler, som mynnar i någon av de två undertryckskamrarna på vinden. 

Under den första mätningen registrerades 3 temperaturer i vardera kammaren. I den södra 

kammaren , kallad FF1, låg temperaturen i kanal1 mellan 22 och 23 °C, i kanal 2 mellan 21 

och 22 ° och i kanal 3 mellan 17 och 18 °C. I den norra kammaren, kallad FF2, var 

temperaturen i två av kanalerna ca 22 ° och i den tredje omkring 20 °C. 

En ny mätning genomfördes för den södra kammaren, FF1, med kontroll av temperaturerna i 8 

frånluftskanaler och dessutom centralt i frånluftskammaren samt i uteluften. Temperaturerna 

varierade mellan 18,8 och 22,7 °C. 

De variationer som framgår av mätningarna visar att det är befogat att se över varifrån luften i 

kanalerna kommer och att genomföra strypningar eller stängningar. Det kan vara obefogat 

läckage som motiverar tätning. En förbättrad värmeisolering av kanaler och sugkammare bör 

övervägas. 

2.5 Resultat av genomförda prov 

Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften 

i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende 

uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO2-halten 

under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas ”frisk” 

även för personer som utifrån kommer in i sovrummet på morgonen. 

Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Mätningar har visat att en 

tillfredsställande snabb upptorkning av vatten i badrummet även på horisontella ytor (golv) 

kan uppnås om den inströmmande luften får svepa över golvet. Detta kan bl a åstadkommas 

genom att luften får komma in genom en springa i dörrens överkant och styras nedåt så att 

luftströmmen riktas mot golvet efter dörrens insida. Genomförda prov visar att upptorkningen 

blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se BFR-rapport R5: 1986). 

19

I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids 

när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu 

kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god 

luftkvalitet i köket under normala förhållanden. 

Ventilationen av vardagsrummet har visat sig bli tillfredsställande även om lufttillförseln 

huvudsakligen sker genom tilluftsdon i intilliggande sovrum. Vanligen kommer dörren mellan 

hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det andra stora sovrummet kommer 

vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med 

spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillräckligt oberoende av om dörrar 

varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har även vid flera tillfällen provats med 

koldioxidgivare varvid tre-fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i 

vardagsrummet (Se bilaga 6). CO2-innehållet har aldrig ökat med mer än ca 500 ppm Detta 

innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att 

uteluftens CO2-innehåll inte är högre än 400 ppm. 

Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit 

använd i mer än 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. Endast 

på ett par ställen behövdes ett par utslitna tätningslister kompletteras. Det kan förutsättas att 

befintliga springventiler sätts igen på ett betryggande sätt så att inte kall, ofiltrerad uteluft 

skall kunna komma direkt in i lägenheten. 

Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten 

nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som socialstyrelsen meddelat i allmänna råd 

2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort 

antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta 

värde kan förekomma. 

Som ett slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att ge den önskade 

förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och 

därmed reducerad CO2-generering, motsvarar 96 % av den energi som fordras för 

uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov 

av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden 

kommer att beräknas och redovisas i en senare etapp varvid även ekonomin med den 

genomförda åtgärden kommer att anges. 

Solna den 16 juni 2008 

David Södergren 

/ Lars Löfstedt 

Bilagor: 1. Energibehovsberäkning 08-03-10 

2. Radonrapport, JBS, 06-12-04 

3.Testmätn. Radon, Öppen balkongdörr. 

4. Testmätn.Radon, Stängd balkongdörr. 

5. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport) 

6. Luftflödesmätning med CO2. 08-03-25 



9. Analysrapport. Ozon 

20


Energibehovsberäkning 

Stockholm 08-03-10 

Bilaga 1

Signalisten 

Energibesparing i provlägenhet, Kv Bagartorp 10, Bagartorpsr. 80 

Bilaga 1 sid 1(2) 

Besparingen uppnås genom installation av ett nytt tilluftssystem med roterande VVX. 

(Regenerativ) 

Temperaturverkningsgraden har antagits till 75% 

Frånluftsflödet är 35 l/s vilket motsvarar ca 0,45 l/s,m² 

Den grova lutande linjen i diagrammet har tagits från ”Klimatdata för Sverige.” Statens 

Institut för Byggnadsforskning. Den anger varaktighet för uteluftens temperatur och gäller för 

orter med en årsmedeltemperatur av 6,3 °C. 

Det horisontella fältet mellan rumstemperaturen, 22 °C och tilluftstemperaturen, 18°C 

motsvarar den värme som ventilationsluften tar upp från lägenheten. Värmen, som brukar 

kallas hushållsvärme, tillförs från elapparater och personer i lägenheten. I detta fall innehåller 

fältet 44 rutor vilket motsvarar 44 * 16,8 = 739 kWh/år. 

Hela triangeln mellan utetemp. och tilluftstemp. innehåller 400 rutor = 400 * 16,8 = 6720 

kWh.Ytan representerar energibehov för uppvärmning av luft utan någon värmeåtervinning. 

Tringeln mellan temp. efter VVX och tilluftstemp innehåller 18 rutor = 18 * 16,8 = 302 kWh 

Ytan representerar energibehov för tillsatsvärme efter värmeåtervinningen 

Utöver energi för eftervärmning av tilluften efter värmeåtervinningsaggregatet fordras även 

energi för uppvärmning av läckageluft. Läckageflödet har uppskattats till 2 l/s och 

värmebehovet för uppvärmning kan beräknas till 6 % av 67 20 = 400 kWh

Bilaga 1 sid 2(2) 

Tilluftsaggregatets fläktenergi har beräknats till ca 600 kWh/år. (SFP=2) Hälften av denna 

energi nyttiggörs för uppvärmning av tilluften. Förlusten blir ca 300 kWh/år 

Besparingen med värmeåtervinningen blir i denna lägenhet 

6720 – 302 – 400 – 300 = 5 720 kWh / år 

Provlägenheten har en yta av ca 80 m² (Atemp.) medan hela husets värmda yta är ca 6000 m² 

Lägenhetsytan motsvarar ca 1,34 % av hela husets uppvärmda yta. 

Besparingen för hela huset blir 425 000 kWh/år 


David Södergren


Radonrapport 


Bilaga 2

1 Titel /Kapitelrubrik Kapitelbokstav / Sidnr 

BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 

Projektnamn Projektnr 

Datum 

2006-12-04 

Status Rev. datum 

RADONRAPPORT 

KV BAGARTORP NR 10 

Bagartorpsringen 80 

Lägenhet 1033-0014, 1033-0001, källarutrymmen 

undercentral, trapphus 

Kod Text Mängd Enhet Rev 

RADONRAPPORT 

Gällande 


Lägenheter 

1033-0014, 1033-0001 

källarutrymmen, undercentral, övriga utrymmen 

VÄLLINGBY 2006-12-04


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Sid 3 Sammanfattning 

Sid 4 Allmänna upplysningar 

Sid 5 Allmänt om radon 

Sid 6 Undersökningar 

Sid 7 Bedömningsgrunder 

Sid 8-15 Mätningar 

Sid 16-18 Bedömning och åtgärder 

Sid 19 Slutkommentar


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Sammanfattning 

Denna radonutredning är orsakad av dom förhöjda radonvärden som uppmätts 

vid långtidsmätning i lägenheter under vintern 2006. 

Efter utförd radonutredning konstateras att de förhöjda radongashalterna med 

stor sannolikhet är orsakade av radon från byggnadsmaterial (blåbetong) i 

kombination med för låg luftomsättning. 

Risk för tillskott från markradon i lägenheter belägna närmare mark bedöms som 

stor då förhöjda radonvärden uppmätts i delar av källarutrymmen. 

Radongashalterna bedöms kunna åtgärdas genom att säkerställa en tillräcklig 

luftomsättning totalt i lägenheterna såväl som i varje boutrymme och en ökad 

uteluftstillförsel tillsammans med tätningsarbeten i källarplan. 

Efter utförda åtgärder ska nya radonmätningar utföras för att dokumentera att 

åtgärderna varaktigt sänkt radongashalten under gränsvärdet.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Allmänna upplysningar 

Uppdragsgivare: Signalisten/Solnabostäder 

Att: Kent Nilsson 

Box 1104 

171 22 Solna 

Objekt: Bagartorpsringen 80, flerbostadshus 

Lägenhet nr: 1033-0014, 1033-0001 

källarutrymmen, undercentral, trapphus mm. 

. 

Fastighet: KV BAGARTORPSRINGEN NR 10 

Adress: Bagartorpsringen 80 

Byggnadsnr: 1033 B01 

Byggnadsår: 1960 

Antal lägenheter: 87 st 

Yta: 5275 BRA 

Förvaltare: Kent Nilsson 

Fastighetsvärd: 

Uppdrag: Radonutredning och förslag till åtgärder för att 

sänka radonhalten till


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Allmänt om radon 

Strålning finns naturligt i vår omgivning, den kommer både från rymden och 

från marken. Den största delen av den stråldos vi får kommer från 

radioaktiva ämnen som förekommer naturligt i vår berggrund och mark. Vi 

utsätts också för kosmisk strålning från solen och rymden och från 

radioaktivt kalium som finns naturligt i kroppen. 

Uran förekommer naturligt i berggrunden. När uranet sönderfaller bildas 

andra radioaktiva ämnen, bland andra radium och radon. Radium finns 

naturligt i marken och i stenbaserade byggnadsmaterial som tegel, betong 

och lättbetong. Radon finns alltså i alla byggnadsmaterial som innehåller 

stenmaterial, dock normalt i små mängder. Blå lättbetong, eller blåbetong 

som det också kallas, avger mer radon än andra byggnadsmaterial och kan 

i vissa fall orsaka höga radongashalter inomhus. 

Blåbetong tillverkas inte längre, men det kan finnas i hus som byggdes 

mellan 1929 och 1980.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Undersökningar 

Okulär besiktning: Okulär besiktning utfördes i lägenheter med 

förhöjda radonvärden och i övriga allmänna 

utrymmen som exempelvis trapphus, 

källarutrymmen, undercentral mm. 

Luftrörelser indikerades med rökgasflaska. 

Kontroll utfördes av frånluftsfläktar och 

rådande undertryck i sugkammare och 

utomhustemperatur dokumenterades. 

Mätningar: Gammastrålning γ (μSv/h) uppmättes med 

gammamätare Inspector Radiation Alert. 

Korttidsmätning i rum uppmättes med 

direktvisande radongasmätare Atmos 12, 

inställd mättid 10 minuter. 

Radonsniffning efter markradon uppmättes 

med direktvisande radongasmätare Atmos 

12, inställd på 10 minuter. 

Luftflöden uppmättes med instrument från 

Swema.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Bedömningsgrunder 

Gränsvärden och riktvärden radon i luft, enligt Socialstyrelsen allmänna råd 

2004:6 och 1999:22 

200 

Bq/m 3 

200 

Bq/m 3 

400 

Bq/m 3 

2,5 

MBqh/m 3 

och år 

Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som 

används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens 

allmänna råd. 

Högsta radonhalt i nya byggnader 

Högsta radonhalt på arbetsplatser 

Högsta exponering för radon i gruvor och 

underjordsanläggningar under utförande 

I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen ”Vissa inomhusmiljöfrågor” (2001/02:128). Till grund för 

denna ligger radonutredningen från 2001. Regeringen säger i propositionen bl.a. att det finns ett starkt 

vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluften. Beslutet i riksdagen innebär att 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av de 15 nationella miljömålen, kompletteras med ett särskilt delmål 

för inomhusmiljön. Inomhusmålet har formulerats som att: "År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte 

påverka hälsan negativt." Delmålet har preciserats på två områden, radon i inomhusluft och ventilation. 

För radon finns två mål angivna. 

1. Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast år 2010 

2. Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast 2020 

Gammastrålningsvärden: 

γ


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Mätningar 

Lägenhet: 1033-0014 (A) 

Beskrivning 

Våningsplan: 1tr. 

Yta: 65 m2 

Takhöjd: 2,5 m 

Ytskikt: väggar: Puts+tapet 

Ventilation: mekanisk frånluft i kök och badrum 

Uteluftventiler: 3 st, dimension 40 cm (för liten borrad öppningsarea) 

Skafferiventil: öppen 

Luftflödesmätningar 

I badrum uppmättes: 4 l/s (enligt injusteringsprotokoll: 6 l/s) 

I kök uppmättes: 2,5 l/s (enligt injusteringsprotokoll: 8 l/s) 

Total luftväxling: 0,1 l/s per m2 (vid utplacering av radondosor uppmättes 

0,22 l/s per m2). 

Gammamätningar 

Ytterväggar: 0,43-0,56 μSv/h (blåbetong) 

Innerväggar: 0,19-0,42 μSv/h (betong, blåbetong) 

Lägenhetsavskiljande väggar: 0,22-0,23 μSv/h 

Golv: 0,21 μSv/h 

Tak: 0,21 μSv/h 

Radonmätningar 

Mätpunkt Vardagsrum mitt i rummet 

Vid 10-minutersmätning mitt i rummet uppmättes: 

Radon: 220 Bq/m³ 

Uppmätt värde är endast en indikation då radonhalten kan variera kraftigt. 

Mätpunkt Sovrum mitt i rummet 




Tidigare långtidsmätning av radon 

Årsmedelvärde: 330 Bq/m³ +/- 140. 

Mätpunkt Vardagsrum 


Mätpunkt Sovrum 

Radon: 350 Bq/m³.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Radon från byggnadsmaterial 

Med resultat från utförda gammamätningar och ytskikt på väggar har 

radonexhalationen från blåbetong i ytterväggar och vissa innerväggar uppskattats 

till c:a 50 Bq/m²h. 

Hela lägenheten: 

Överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterial visar att vid en 

luftomsättning totalt i lägenheten på c:a 0,31 oms/h (uppmätt vid utplacering av 

radondosor) blir tillskottet av radon från byggnadsmaterialet c:a 130 Bq/m³ luft. 

Med anledning av att fönsterventiler kan ha varit stängda under 

långtidsmätningen och har för liten borrad öppningsarea samt att fläktens varvtal 

styrs ner vid låg utomhustemperatur bör beräkningen även utföras med en lägre 

luftomsättning. En luftomsättning på 0,15 oms/h ger ett tillskott av radon från 

byggnadsmaterialet på c:a 270 Bq/m³. 

Av uppmätt luftomsättning framgår inte hur stor del som är utomhusluft eller som 

kan vara luft via otätheter. 

Sovrum 

Vid överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterialet i sovrummet, där 

långtidsmätning utförts, och en luftomsättning på 0,15 oms/h blir tillskottet av 

radon c:a 255 Bq/m³ luft. 

Vardagsrum 

Vid överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterialet i vardagsrum, där 



Risken för att luftomsättningen kan ha varit lägre än 0,15 oms/h i vissa rum kan 

inte uteslutas och radon från byggnadsmaterialet kan då periodvis orsaka 

radonhalter som överstiger uppmätt årsmedelvärde. 

Kommentarer 

De förhöjda radonhalterna som uppmätts i lägenheten bedöms dels vara 

orsakade av radon från byggnadsmaterialet i kombination med för låg 

luftväxling i enskilda rum. 

Med anledning av att radonhalten (årsmedelvärdet) var relativt hög och 

att luftväxlingen endast går att uppskatta, samt att lägenheten är 

placerad relativt nära mark så bedöms även risken för tillskott från 

markradon som stor. 

Förhöjda radonhalter i källarutrymmen mm i kombination med stort 

undertryck i lägenheten (p g a stängda uteluftsventiler) kan medföra att 

markradon läcker in via otätheter. 

Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar avger 

endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum räcker för 

att sänka radonhalten under rådande gränsvärde.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Lägenhet: 1033-0001 (B) 

Beskrivning 

Våningsplan: BV 

Yta: 98 m2 

Takhöjd: 2,6 m 

Ytskikt: väggar: Puts+tapet (diverse otätheter i väggar vid tavlor mm) 

Ventilation: mekanisk frånluft i kök, badrum, dusch och 2 st klädkammare 

Uteluftventiler: 6 st, dimension 40 cm (för liten borrad öppningsarea) 

Skafferiventil: saknas 


I badrum uppmättes: 6,5 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s) 

I kök uppmättes: l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s) 

I Dusch uppmättes: 6 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s) 

I klk uppmättes: 12 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s) 

I klk uppmättes: 15 l/s (enligt injusteringsprotokoll: ? l/s) 

Total luftväxling: c:a >0,40 l/s per m2 (vid utplacering av radondosor uppmättes 

>0,33 l/s per m2). 


Ytterväggar: 0,53-0,58 μSv/h (blåbetong) 

Innerväggar: 0,18-0,30 μSv/h (betong, blåbetong) 

Lägenhetsavskiljande väggar: 0,24-0,56 μSv/h 

Golv: 0,22 μSv/h 

Tak: 0,28 μSv/h 

Radonmätningar 

Mätpunkt Vardagsrum mitt i rummet 




Mätpunkt Sovrum mitt i rummet 




Tidigare långtidsmätning av radon 

Årsmedelvärde: 340 Bq/m³ +/- 140. 

Mätpunkt Vardagsrum 


Mätpunkt Sovrum 

Radon: 320 Bq/m³


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Radon från byggnadsmaterial 

Med resultat från utförda gammamätningar och ytskikt på väggar har 

radonexhalationen från blåbetong i ytterväggar, enstaka innerväggar och 

lägenhetsavskiljande väggar har uppskattats till c:a 50 Bq/m²h. 

Hela lägenheten: 

Överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterial visar att vid en 

luftomsättning totalt i lägenheten på c:a 0,55 oms/h (uppmätt vid utplacering av 

radondosor) blir tillskottet av radon från byggnadsmaterialet c:a 30 Bq/m luft. 

Med anledning av att fönsterventiler kan ha varit stängda under 

långtidsmätningen och har för liten borrad öppningsarea samt att fläktens varvtal 

styrs ner vid låg utomhustemperatur bör beräkningen även utföras med en lägre 

luftomsättning. En luftomsättning på 0,15 oms/h ger ett tillskott av radon från 

byggnadsmaterialet på c:a 105 Bq/m³ . 

Sovrum 

Vid överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterialet i sovrummet, där 



Vardagsrum 

Vid överslagsberäkning av radon från byggnadsmaterialet i vardagsrum, där 



Risken för att luftomsättningen kan ha varit lägre än 0,15 oms/h i vissa rum kan 

inte uteslutas och radon från byggnadsmaterialet kan då orsaka dom radonhalter 

som uppmätts under långtidsmätningen (årsmedelvärdet). 

Kommentarer 

De förhöjda radonhalterna som uppmätts i lägenheten bedöms vara 

orsakade av dels, radon från byggnadsmaterialet i kombination med för 

låg luftväxling i enskilda rum, och dels av markradon via otätheter mot 

källarutrymmen mm. 

Med anledning av att radonhalten (årsmedelvärdet) var relativt hög och 

att luftväxlingen endast går att uppskatta samt att lägenheten är 

placerad nära mark är sannolikheten för tillskott från markradon stor. 

Förhöjd radonhalt i källarutrymmen under lägenheten i kombination med 

stort undertryck kan medföra att markradon läcker in via otätheter. 

Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar avger 

endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum räcker för 

att sänka radonhalten under rådande gränsvärde.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Fläktrum 

Bagartorpsringen 78 (A) 

Avläst undertryck i sugkammare: 135 Pa (enligt aggregatprotokoll:160 Pa) 

Utomhustemperatur: 12 C 

Bagartorpsringen 78 (B) 

Avläst undertryck i sugkammare: 170 Pa (enligt aggregatprotokoll:150 Pa) 

Utomhustemperatur: 12 C 

Källarplan 

Beskrivning 

Källarplanet består av lägenhetsförråd, skyddsrum, undercentral, 

elcentral, soprum mm. 

Ventilationen består av mekanisk frånluft i vissa utrymmen och friskluft via 

uteluftsventiler i källaryttervägg. Uteluftsventiler är delvis försmutsade och 

igenskruvade. I källarkorridor finns bl a rensbrunnar för avlopp. 


Källarytterväggar och bärande väggar: 0,19-0,21 μSv/h 

Delar av innerväggar: 0,28-0,48 μSv/h (blåbetong) 

Radonmätningar (källarplan) 

Undercentral 

Otätheter finns vid rörgenomföringar mm. Golvbrunn är torr och saknar 

rensplugg. 



Förrådsutrymmen 

Otätheter finns vid rörgenomföringar mm 



Korridor 




Vid sniffningsmätning i rensbrunnar uppmättes: 

Radon: 600-1400 Bq/m³


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Soprum 




Elcentral 

Otätheter finns vid skyddsrör och kabelgenomföringar mm 



Radonmätningar (bottenvåning) 

Tvättstuga (Stryk o mangel) 



Entréhall 



Trapphus 

Vid 10-minutersmätning i trapphus i olika plan uppmättes: 

Radon: 65-82 Bq/m³ 

Uppmätta värden är endast indikationer då radonhalten kan variera 

kraftigt.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Bedömning och åtgärder 

Lägenheter 

Förhöjda radonvärden i lägenheter bedöms med stor sannolikhet vara orsakade 

av radon från byggnadsmaterial i kombination med för låg luftväxling. 

Den låga luftväxlingen i lägenheterna orsakas dels av stängda uteluftsventiler 

och otillräcklig öppningsarea samt låga luftflöden i kök och badrum. 

Öppna skafferiventiler och/eller fönster som ofta står på glänt ”punkterar” övriga 

rums uteluftstillförsel och kan orsaka förhöjda radonvärden i rum med väggar av 

blåbetong. Otätheter vid fönster och vid ytterdörr kan också medföra viss 

”punktering” av övriga rums uteluftstillförsel och bör därför åtgärdas. 

Eventuell risk för tillskott från markradon kan inte uteslutas då förhöjda radon 

värden uppmätts i källarutrymmen och flertalet otätheter vid rörgenomföringar 

mm iakttagits okulärt. 

Risken för att radonhaltig luft från källarutrymmen förs in i lägenheter via bakdrag 

i frånluftskanaler med låga tryck måste utredas. 

En handlingsplan för åtgärdsarbeten mot radon i lägenheter måste omfatta 

alla lägenheter i flerbostadshuset då förhöjda radonvärden med stor 

sannolikhet kan förekomma i fler lägenheter eller rum utöver dom där 

radonmätning utförts. Åtgärdsarbeten kan dessutom påverka radonhalten i 

lägenheter som hade en låg radonhalt vid föregående långtidsmätning . 

För att sänka radonhalten i lägenheterna måste tillräcklig luftomsättning och 

omblandning säkerställas både totalt för lägenheten och i vistelsezonen i varje 

Boutrymme. För att uppnå detta måste uteluftsventilers dimension, öppningsarea 

och funktion anpassas och säkerställas för varje rum i lägenheterna med hänsyn 

till förekomst av blåbetong i rummets väggar. 

Den typ av blåbetong och andel som finns i lägenheternas väggar 

avger endast så mycket radon att en normal luftväxling i varje rum 

räcker för att sänka radonhalten under rådande gränsvärde. Men 

vid planering för åtgärder bör beaktas att rådande gränsvärde i 

framtiden kan komma att sänkas. 

Vid kontroll och åtgärder av fönsterventilers öppningsarea måste hänsyn tas till 

dom låga tryck i befintliga murade frånluftskanaler som råder. 

Som förslag framtas en eller flera provlägenheter för att simulera resultat från 

olika typer av åtgärder. Vid simulering bör bland annat parametrar så som 

radonhalt, temperatur inne/ute, luftomsättning, drag och ljud loggas.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Efter slutförda åtgärdsarbeten måste hela ventilationssystemet kontrolleras och 

injusteras. Utomhustemperaturstyrning måste inregleras angående lägsta nivå 

för att säkerställa att radonhalten inte överstiger gränsvärde vid mätning av 

årsmedelvärde. 

Resultatet från dessa åtgärder är helt beroende av om lägenhetsinnehavare 

låter fönsterventiler vara öppna och inte påverkar övrig ventilation i 

lägenheten. 

Därför bör en information till hyresgäster framtagas som beskriver vikten 

av att fönsterventiler ej stängs igen och att övrig ventilation ej påverkas. 

Eventuellt bör även information angående vädringsvanor (att fönster ej lämnas på 

glänt under längre tider) framtagas. 

Befintliga skafferiventiler bör sättas igen från utsida fasad för att förbättra 

luftväxlingen via fönsterventiler i Boutrymmen. 

Vid reglering av fläktar via utomhustemperatur måste lägsta godtagbara 

luftomsättning utredas och säkerställas för att klara att samtliga lägenheter har 

en radonhalt under 200 Bq/m³. 

Eftersom radon från byggnadsmaterialet, vid låg luftväxling, kan orsaka höga 

radonhalter i lägenheterna bör frånluftsfläktar undersökas beträffande möjlighet 

till fjärrstyrt larm vid driftstopp och/eller synligt larm i tex trapphus. 

Rutiner för kontroll och rengöring av inloppsgaller till frånluftsfläktar bör 

framtagas. 

Radonavgången från blåbetongväggar kan påverkas delvis av ytskikt, utfört 

underarbete och täthet i skarvar mm. Ett försämrat ytskikt och otätheter kan öka 

radonavgången från väggarna 

Därav bör rutiner i samband med renoveringar ifråga om val av ytskikt och 

eventuellt särskild instruktion angående tätningsarbete/underarbete av väggytor 

framtagas.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Källarplan 

För att utesluta eller minimera risken att markradon ska läcka in i lägenheter och 

för att minska radonhalten i källarutrymmen bör tätningsarbete utföras i källarrum 

där synliga otätheter förkommer. Särskild vikt bör ägnas åt undercentral, elcentral 

och soprum där flera rör- och kabelgenomföringar passerar. Otätheter måste 

tätas så att lufttäthet uppnås i möjligaste mån. Vid okulär besiktning av källarplan 

har synliga otätheter dokumenterats på ritning och fotograferats. 

Rensluckor (plåtdurkar) i källargolv tätas med tätningslist och skruvas fast mot 

ram. 

Golvbrunnar i källarutrymmen fylls på och förses med paraffinolja. 

Samtliga uteluftsventiler i källarytterväggar rensas rent och öppnas upp. 

Eventuellt kan möjlighet till separat ventilationslösning för källare undersökas för 

att undvika risken med bakdrag i lägenheter och säkerställa tillräckligt undertryck 

i källare mot ovanliggande plan. 

Övrigt: 

Efter avslutade åtgärdsarbeten bör nya korttidsmätningar utföras i vissa 

lägenheter för att säkerställa resultat efter åtgärder. 

När arbetena är godkända utförs ny mätning av radonhalt enligt 

metodbeskrivning från SSI under eldningssäsong (1 oktober- 31 april). 

Vid tätningsarbete av otätheter med fogmassa bör beaktas att: 

Fogmassa bör uppfylla ställda krav samt klass 12,5 P enligt tabell ZSB/1 i 

HUS AMA. 

Fogsidor skall vara fria från skador, släta, torra och fria från för fogmaterialets 

eller för vidhäftningen skadliga ämnen. Förarbete utförs enligt 

fogmassetillverkarens anvisningar.


BILAGA 2 

Handläggare 

Karl Stolk 


Datum 

2006-12-04 


RADONRAPPORT 






Slutkommentar 

Om radongashalten ligger kvar över 200 Bq/m³ efter genomförda åtgärder 

bör resultat från utförda åtgärder analyseras, kontrolleras och ligga till 

grund för framtagning av kompletterande åtgärdsbehov.


Testmätning Radon 

Öppen balkongdörr 


Bilaga 3

Bilaga 3


Testmätning Radon 

Stängd balkongdörr 


Bilaga 4

Bilaga 4


Luftmotstånd i kanaler (KTH) 


Bilaga 5

Report For Signalisten by David Villarroel November 15, 2007 

Laboratory Test Results of the Ventilation ducts 

Introduction 

Signalisten, a social housing corporation in northern Stockholm, approached Tetex 

Konsulter AB and KTH for a ventilation retrofit project concerning air quality within 

their apartments. Signalisten’s apartments will need to meet future government 

regulations in indoor radon emission levels together with low energy use. To accomplish 

this task, a new ventilation duct system was proposed to increase air flow into the 

apartments. The apartments would be fitted with a new duct system for supplied air to 

each of the rooms. 

Purpose 

As suggested by the introduction, the new duct system is to be tested before any 

installation occurs in the apartments. Signalisten would like the duct design to meet 

appropriate pressure drops and air flow requirements, therefore an experiment conducted 

over a configuration of ducts was proposed. The experiment is located in KTH’s Energi 

Tillämpad Termodynamik (ETT) laboratories. Further tests will be conducted in a test 

apartment, where a prototype of the duct system will be installed. 

In cooperation with Tetex Konsulter AB, pressure drops and air flows were measured to 

evaluate the performance of the different duct configurations. These results will confirm 

the sizing of the air supply fans to meet required indoor air quality. 

As with every air duct installation, the sound the air makes in the ducts must be observed. 

High sound levels in the ducts would cause tenants unnecessary nuisance and therefore 

must be eliminated. The experiments conducted will also cover sound tests in the 

laboratory and at the test apartment. 

Equipment: 

The following is the equipment and instruments used 

in the experiments. 

Fan: Östberg 

Type: CK100 A Man Tp 

Article No.: 7000001 

Characteristics: 230 V; 50 Hz; 0,041 kW; 

0.18 A; 3 μF/450 V; 1730 rpm; IP44; 

ISO cl F 80˚C 

Orifice Flow Regulator: Lindab DIRU100 

Serial Number: 2777511 

Bilaga 5 sid 1 (6) 

Figure 1. Fan and orifice flow regulator 

1

Pressure Meter: Testo AG Germany 

Model: Testo 521 Serial Number: 01362781/709 

Sound Meter: Brüel & Kjær Precision Sound Level Meter Octave 

Analyzer 

Model: Typr 2215 Serial Number: 866138 

Air Speed Meter: Alnor Compuflow Thermo-Anemometer 

Model: GGA-65P Serial Number: 900181 

Methodology and Procedure 

Figure 2. Pressure meter 

The first steps of the experiment were the calibration and performance measuring of the 

equipment and instrumentation. Fan speeds and air flow performance were tested to 

establish the range of the equipment. The tests conducted on the ducts are limited to 

seven liters per second and twelve liters per second, to meet the indoor air quality 

requirements. 

The configuration of the ducts includes three parts: a three meter duct, a two meter duct 

connected with a 90 degree right angle elbow joint, and a one meter duct connected with 

a 90 degree boot joint. The entire system was put together and joints attached with duct 

tape. For the experiment, two sizes of ducts are to be compared. The large area duct and 

the small area duct have a cross sectional area of 3456 mm 2 and 2016 mm 2 respectively. 

For the pressure tests, four holes 

were drilled into the ducts to hold 

pressure taps. The first hole was 

drilled in the three meter duct 30 

centimeters from the inlet. The 

second pressure was set 15 

centimeters from the outlet of the 

three meter duct which then 

follows the 90 degree right angle 

elbow joint. The third hole is 

situated 15 centimeters from the 

outlet of the two meter duct, which 

then follows the 90 degree boot 

joint. Finally, a pressure tap was 

drilled 15 centimeters from the 

outlet of the one meter duct. The 

reason behind the dimensions of 

the pressure taps is to obtain a high 

level of laminar flow for appro- 

priate pressure measurements. 

Length 3 

Length 2 

Length 1 

Figure 3. Laboratory room with duct system setup 


2

Distance between the pressure taps is as follows: 

Figure 4. Length 3 large area duct setup with 

Tap 2 in the foreground 

Results 

Table 1 Pressure tap distances 

Pressure Taps Distance 

Tap 1 to Tap 2 255 cm 

Tap 2 to Tap 3 211,5 cm 

Tap 3 to Tap 4 110 cm 

The results of the laboratory experiment are below. 

Once the ducts were put together, one size i.e., the 

large area duct, was connected to the fan system. 

The fan was set to deliver seven liters per second 

and later twelve liters per second of air through the 

ducts. Pressure drops were first measured for ten 

minutes from Tap 1 to Tap 2, then Tap 1 to Tap 3, 

then Tap 1 to Tap 4 or Length 1, Length 2 and 

Length 3 respectively. This procedure was repeated 

on the other duct system of different area. 

To measure the sound, the sound meter was pointed 

at the outlet of the duct, approximately one meter 

away. According to building code standards, low 

frequency sounds need to be minimized. The sound 

experiments measured decibels from 125 Hz, 250 

Hz and 500 Hz. In the laboratory, background noise 

was reduced to a minimum, by performing tests 

during non-working hours. 


3

Pressure Drop (Pa) 

100 

80 

60 

40 

20 

Small Duct Results 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 

120 

0 

0 2 4 6 8 10 12 

Air Flow (liters per sec) 

Figure 5 Small area duct results 


40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

Length 1 Length 2 Length 3 Length 1 Speed Length 2 Speed Length 3 Speed 

Large Duct Results 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 

45 

0 

0 2 4 6 8 10 12 


Figure 6 Large area duct results 

Air Speed (m/s) 

Length 1 Length 2 Length 3 Length 1 Speed Length 2 Speed Length 3 Speed 


4 

14 

14


120 

100 

80 

60 

40 

20 

Small Duct vs Large Duct 

0 

0 2 4 6 8 10 12 


Figure 7. Duct area comparison at Length 3 

Discussion: 

Small Duct Large Duct 

Table 2 Laboratory Sound Tests 

Air Flow Octave Frequency Decibels 

~7 l/s A 125 Hz 42 dB 

~7 l/s A 250 Hz 42 dB 

~7 l/s A 500 Hz 42 dB 

~12 l/s A 125 Hz 42 dB 

~12 l/s A 250 Hz 42 dB 

~12 l/s A 500 Hz 42 dB 

Upon observing the results, several points can be made. With Figure 1, the small area 

duct results, the pressure drop at seven liters per second air flow is most interesting. This 

air flow is required for proper ventilation as these ducts will be used as radial ducts 

stemming from a larger area duct. The air speed measurement is approximately 0,9 

meters per second theoretically, but the observed value is a bit to the left of the curve. 

This is due to the placement of the air speed instrument which is set before the fan and 

before all the air silencing equipment. It is believed that the speed was slightly reduced in 

the ducts after passing through all the equipment, as well; air speed readings were 

averaged over the length of time with possible recording errors. 


5 

14

Figure 8. The small area duct is in the foreground and large area 

duct is in the background connected to the pressure tap. 

For the large area duct results, the 

pressure drop at twelve liters per 

second is most interesting with the 

observed air speed of approximately 

1,53 meters per second. The 

dimension of this duct will contain 

twelve liters per second air flow to 

feed radial ducts of smaller air flows. 

Therefore, upon observing Figure 3, 

the pressure drop for both the large 

area duct and the small area duct 

with respect to their optimal air 

flows falls near 40 Pa. The limit, in 

grey, is an area where a compromise 

of pressure drops can be made for 

both duct areas. 

Observing the sound level results, the decibel readings are all the same because of the 

background noise in the laboratory affected the results. Even still, it can be observed that 

no extra sound occurs when the flow is increased. 

Conclusions 

For each duct, it is possible to combine them into a ventilation system to provide seven 

liters per second air into a room. The large area duct can supply the smaller area ducts at 

roughly the same pressure drop, thereby simplifying the fan requirements on the supply 

air side. As well, sound levels do not increase when the flow is increased in the large area 

duct. 


6


Koldioxidkontroll 


Bilaga 6

Signalisten Bilaga 6 sid 1 (2) 

Lägenhet i Bagartorpsringen 


Som komplement till de mätningar med svavelhexaflorid som Reglyr AB redovisat har ett par 

mätningar med CO2 genomförts med koldioxidmätare tillhörande Tetex AB. 

Tilluftsfläkten var vid samtliga mätningar placerad i trapphuset och tog luft därifrån som 

tillfördes de tre sovrummen. Flödet reglerades med ett irisspjäll och mättes med tryckmätare 

över spjället. Flödet inställdes på 33 l/s och fördelades så att de stora sovrummen fick vardera 

13 l/s och det lilla 7 l/s. I sovrummen användes ett varmtrådsinstrument för inställning av 

flödet. Där strypningar behövdes utnyttjades laminärflödesmotstånd för att undvika 

ljudalstring. Koldioxidhalten uppmättes i trapphuset till 505 ppm. 

Den första mätningen genomfördes redan den 7 februari 2008. 

Koldioxidhalten mättes speciellt i vardagsrummet. Samtliga innerdörrar i lägenheten var 

öppna. Två personer vistades i rummet. För att öka koldioxidtillskottet tändes dessutom fyra 

värmeljus vilket antogs ge ungefär samma tillskott som ytterligare en person. 

Luften i trapphuset innehöll enligt mätaren 505 ppm CO2. 

Efter 8 minuter var CO2 –innehållet 980 ppm 

” ytterligare 5 minuter var CO2 –halten 1100 ppm 

” ” 5 ” ” ” ” 1160 ppm 

” ” 5 ” ” ” ” 1210 ppm 

Kurvan för CO2-innehållet får följande utseende: 

CO2 

ppm 

1300 

1200 

1100 

1000 

0 8 +5 +5 +5 tid min. 

Den från ljusen tillförda CO2 mängden är osäker men har uppskattats till 20 l/h vilket 

motsvarar en person. Totalt tillförs då med 2 personer och 4 ljus ca 60 l/h dvs 0,0167 l/s. Med 

detta tillskott steg koncentrationen ca 100 ppm under 600 s dvs ca 0,167 ppm/s. Om kurvan 

extrapoleras tills koncentrationen blir konstant kan det antas att fortfarighet inträffar 

någonstans omkring 1300 ppm. 

0,0167 (CO2/ s) 1300 

= ; 

X (luft /s) 10 6 

Luftflödet blir ca 13 l/s vilket är vad som kan förväntas.

Den andra koldioxidmätningen genomfördes den 18 mars. Tre personer vistades i 

vardagsrummet. Även vid detta tillfälle var alla dörrar inom lägenheten öppna. Under en 

timme steg koldioxidhalten från 500 till 900 ppm. Om mätningen kunnat fortsätta hade den 

sannolikt stigit ytterligare något och nått fortfarighet vid ca 1000 ppm. Det betyder att 

tillskottet av koldioxid vid detta tillfälle gav ca 170 ppm per person vilket inte är så långt ifrån 

det värde, 200 ppm, som registrerades vid den första mätningen. 

Det bör observeras att den luft som tillfördes lägenheten vid båda dessa tillfällen togs 

ifrån trapphuset och den hade redan i trapphuset ett koldioxidinnehåll som låg omkring 

500 ppm, således ca 100 ppm högre än uteluft. Det betyder att luftkvaliteten i 

vardagsrummet när tre personer vistas där kommer att få en koldioxidhalt av ca 800 

ppm. Erfarenheten säger att när emissioner från människor är den huvudsakliga 

föroreningskällan känns luften ”frisk” även för en person som kommer utifrån, så 

länge koldioxidhalten inte är över 1000 ppm. Det valda tilluftsflödet, 33 l/s, vilket idet 

närmaste även överensstämmer med rådande bestämmelser, ger således en 

tillfredsställande luftkvalitet. 


David Södergren 

Bilaga 6 sid 2 (2)


Luftflödesmätning med spårgas 


Bilaga 7

Rapport från mätning av 

specifikt uteluftflöde samt kontroll av luftfördelning 

Reglyr AB 

Huddinge den 12 mars 2007 

Fredrik Christiansen 


lägenhet 1033-0041 

Bilaga 7 sid 1 (7)

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR 

Uppdragsgivare: 

Objekt: 

Uppdrag: 

Kontrollant: 

Kontrolldag: 

Objektbeskrivning: 

JBS För Bättre Miljö AB 

Kalle Stolk 

Sorterargatan 31 

162 50 VÄLLINGBY 

Bagartorpsringen 80, lägenhet 1033-0041. 

Mätning av specifikt uteluftflöde samt kontroll av luftfördelning i 

lägenhet. 


2007-03-02. 

UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR: 

Mätningar, provtagningar: 


Lägenhet 1033-0041 är placerad på plan 4 och består av fyra rum och 

kök. Ventilationssystemet är av typ mekanisk till- frånluft med tilluft via 

deplacerat don placerat i hall. Systemet är även uppbyggt med tilluft i 

samtliga rum exklusive kök och badrum. Frånluft tas ut i kök och 

badrum. 

Lägenheten är en testlägenhet med ett tillfälligt ventilationsaggregat 

placerat i kök. Ursprungsventilation är mekanisk frånluft med 

uteluftventiler placerade i ovankant fönster. Samtliga fönsterventiler, 

fönster och dörrar var igentejpade vid mätningarna. 

Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3. 

Mätning av specifikt uteluftflöde i 3 sovrum samt vardagsrum. Kontroll 

av luftfördelning med spårgas.

Undersökningsresultat: 


Mätning 2: Dörr till vardagsrum öppen, övriga dörrar stängda samt 

radiator avstängd i sovrum 3. 

Mätning av specifikt uteluftflöde i 3 sovrum samt vardagsrum. Kontroll 

av luftfördelning med spårgas. 


radiator på i sovrum 3. 

Kontroll av luftfördelning med spårgas. 

Okulär kontroll med rök med samtliga dörrar stängda samt radiator 

avstängd i sovrum 3. 

Okulär kontroll med rök med vardagsrumsdörr öppen och övriga dörrar 

stängda samt radiator avstängd i sovrum 3. 

Vid samtliga mätningar var lägenheten obemannad. 

All mätning har genomförts med spårgasmätutrustning Brüel & Kjær 

1302, 1303. 

Okulärkontroll: 

Då rök tillfördes i det deplacerade tilluftdonet i hallen, med samtliga 

dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3, spreds sig röken 

relativt snabbt mot vardagsrum och kök. 

Då rök tillfördes i det deplacerade tilluftdonet i hallen, med stängda 

dörrar till sovrummen, öppen till vardagsrum samt radiator avstängd i 

sovrum 3, spreds sig röken relativt snabbt ut till vardagsrum och kök. 

Mätningar: 

Tilluftflöde hall Q = 35 l/s 

Frånluftflöde kök/bad Q = 37 l/s 

Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i 

sovrum 3. 

Sovrum 1 

Luftflöde uppmätt (specifikt uteluftflöde) Q = 1,4 l/s 

Rumsvolym V = 29,3 m 3 

Sovrum 2



Sovrum 3 



Vardagsrum 



Mätning 1: Samtliga dörrar stängda samt radiator avstängd i sovrum 3. 

Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall. Procenten visar den del av 

spårgasen som tillförs respektive rum. 




Sovrum 1



Sovrum 2 



Sovrum 3 



Vardagsrum 





Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall. 

Bilaga 7 sid 5 (7)

Huddinge den 12 mars 2007 


I rapporten använda begrepp: 






Spårgas tillförd i deplacerat tilluftdon i hall. 

Procentsats kan ej beräknas då gasen inte spridits laminärt i kanalen.

symbol betecknar enhet definition 

Q = flöde m 3/s, 

l/s 

V = rumsvolym m 3 

a = luftutbyteseffektivitet % a = n / r x 100 = V /q/ r 

n = nominell tidskonstant h n = V/Q 

< > = rumsluftens medelålder h < > = 0 Cd / 0 C d 

p = lokal medelålder h p = 0 C/Co d 

r = luftutbytestiden h r = 2 < > 

i = lokalt luftutbytesindex i 

punkten 

i = n / p 

C = spårgaskoncentrationen 

vid tiden 

ppm beräknas ur avklingningskurva 

Co = spårgaskoncentrationen 

vid =0 

ppm 

N = specifika luftflödet m3 /s N = ln Co - ln C (1) / (1) 

Bilaga 7 sid 7 (7)


Luftflödesmätning med spårgas 


Bilaga 8

Reglyr AB 

Huddinge den 1 april 2008 


Rapport från mätning av 

specifikt uteluftflöde med spårgas 


lägenhet 1033-0041 

Bilaga 8 sidan 1 (5)

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR 

Uppdragsgivare: 

Objekt: 

Uppdrag: 

Kontrollant: 

Kontrolldag: 

Objektbeskrivning: 

JBS För Bättre Miljö AB 

Kalle Stolk 

Sorterargatan 31 

162 50 VÄLLINGBY 

Bagartorpsringen 80, lägenhet 1033-0041. 

Mätning av specifikt uteluftflöde med spårgas i lägenhet. 


2008-04-01. 

UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR: 

Mätningar, provtagningar: 


Lägenhet 1033-0041 är placerad på plan 4 och består av fyra rum och 

kök. Ventilationssystemet är av typ mekanisk till- och frånluft med tilluft 

i samtliga sovrum men ej i vardagsrum. Frånluft tas ut i kök och badrum. 

Lägenheten är en testlägenhet med en tillfällig tilluftfläkt placerad i 

trapphus. Ursprungsventilation är mekanisk frånluft med uteluftventiler 

placerade i ovankant fönster. 

Mätning 1: Samtliga dörrar stängda. Mätning av specifikt uteluftflöde i 

vardagsrum, sovrum 1-3. 

Mätning 2: Dörrar till sovrum 1 och 2 stängda. Dörr mellan sovrum 3 och 

kök öppen. Dörr mellan hall och vardagsrum öppen. Dörr mellan 

vardagsrum och sovrum 3 stängd. 

Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum. 

Mätning 3: Lika mätning 2 men dörr mellan kök och sovrum 3 stängd. 

Mätning av specifikt uteluftflöde i vardagsrum.

Undersökningsresultat: 

Mätning 4: Samtliga dörrar öppna. Mätning av specifikt uteluftflöde i 

hela lägenheten. 

Vid mätningarna var lägenheten bemannad. 

All mätning har genomförts med spårgasmätutrustning Brüel & Kjær 

1302. 

Mätningar: 

Mätning 1: Samtliga dörrar stängda. Mätning av specifikt uteluftflöde i 

vardagsrum, sovrum 1-3. 

Vardagsrum 


Sovrum 1 


Sovrum 2 


Sovrum 3 



Mätning 2: Dörrar till sovrum 1 och 2 stängda. Dörr mellan sovrum 3 och 

kök öppen. Dörr mellan hall och vardagsrum öppen. Dörr mellan 

vardagsrum och sovrum 3 stängd. 


Vardagsrum 


Mätning 3: Lika mätning 2 men dörr mellan kök och sovrum 3 stängd. 


Vardagsrum

Huddinge den 1 april 2008 

Reglyr AB 


I rapporten använda begrepp: 


Mätning 4: Samtliga dörrar öppna. Mätning av specifikt uteluftflöde i 

hela lägenheten. 

Hela lägenheten 


symbol betecknar enhet definition 

Q = flöde m 3 /s, 

Bilaga 8 sid 4 (5)

l/s 

V = rumsvolym m 3 

a = luftutbyteseffektivitet % a = n / r x 100 = V /q/ r 

n = nominell tidskonstant h n = V/Q 

< > = rumsluftens medelålder h < > = 0 Cd / 0 C d 

p = lokal medelålder h p = 0 C/Co d 

r = luftutbytestiden h r = 2 < > 

i = lokalt luftutbytesindex i 

punkten 

i = n / p 

C = spårgaskoncentrationen 

vid tiden 

ppm beräknas ur avklingningskurva 

Co = spårgaskoncentrationen ppm 

vid =0 

N = specifika luftflödet m3/s N = ln Co - ln C (1) / (1) 

Bilaga 8 sid 5 (5)


Analysrapport. Ozon 


Bilaga 9

Bilaga 9 sid 1(3)

Bilaga 9 sid 2 (3)

sid 3 (3)

Rapporten från etapp 1 - BeBo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?