Nummer 2 - IF Metall

Lokalt avtal ger 

nyanlända fl yktingar 

undervisning i svenska 

sidorna 4–5 

Närvaro och lyhördhet. 

IF Metall växer på Plastal 

sidan 12 

Medlemsmagasin 2/2007 

Håkan, testförare 

för framtidens 

bilmodeller 

sidan 11 

DIN BÄSTA SOMMARBILD 

V A R M ED I FOTOTÄVLIN G E N 

sidan 23

Foto: Tommy Andersson Foto: Ronny Svensson 

Foto: Bengt Forsling 

8 

14 

18 

22 

 

[ INNEHÅLL ] 

NYUTEXAD FRÅN GAF 

Christer Andersson – 

efter tre år på GAF 8 

– Min lärdom är att jag tydligare i dag 

förstår problemen i de andra förbunden. 

GAF har lärt mig att jag måste 

vara aktiv för att få till förändringar. 

Bibi på Samhall trivs i 

Havets skafferi 14 

Samhall har förändrats från produktion 

till bemanning och tjänsteföretagande. 

IF Metallklubben i Göteborg har 

i dag 600 medlemmar inom Samhall. 

– Allt ont kommer INTE från 

Europeiska Unionen (EU) 18 

– Det är en myt att löntagarna inte kan 

påverka EU, säger Lise-Lotte Lenberg 

från internationella enheten på LO. 

En annons förändrade 

Fredriks arbetssituation 22 

– Vid 30 års ålder, hoppade jag på 

utbildningtåget. Det här kunde vara en 

väg till ett bredare arbetsinnehåll. 

ÅTERKOMMANDE 

Kortnytt – aktuellt 2–5 

Krönikör – Anna Johansson 10 

Porträtt – Håkan Jonsson 11 

Facket på arbetsplatsen 12–13 

Utblick 18-19 

Nytta & Nöje 24-27 

Adress: IF Metall Göteborg, Folkets Hus, 

Olof Palmes plats, 413 04 Göteborg. 

Tel. 031-774 32 00. Fax 031-774 32 10. 

Ansvarig utgivare: Lennart Alverå, 

tel. 031-774 32 14 

Redaktionskommitté: Arne Löfving/Saab MW, Tommy Andersson/Volvo, 

Joakim Hagberg/Volvo, Michael Blohm/Volvo, Rahim Maatoug/Astra Tech, 

Manfred Leuschner/SKF, Christian Andersson/SKF, Stefan Plan/Lear, Bengt Forsling, 

Carina Cajander, Ronny Svensson, Rolf Lindén/IF Metall Göteborg. 

E-post redaktionen: goteborg@ifmetall.se 

Produktion: Red.kommitté i samarbete med Sjöstedt Information AB. Tryck: PR-Offset AB. 

OMSLAGSBILD: Michael Blohm NÄSTA NUMMER: September 2007. 

Avdelningskontoret på Olof Palmes 

Plats kommer att vara bemannat under 

hela sommaren. Dock med begränsat 

öppethållande. 

Mellan vecka 28–31 gäller följande tider 

för besök: 

Måndag–torsdag 09.00–14.00 

Fredag 09.00–11.30 

Medlemsredovisningen har telefontid 

som ovan. 

Övriga har telefonöppet: 

Måndag–torsdag 08.00–16.00 

Fredag 08.00–12.00 

Lunchstängt måndag–torsdag 

mellan 11.30–12.30 

Utan oss – inga vinster – u 

De goda vinster som våra västsvenska 

industriföretag nu redovisar skapas av oss 

arbetare. De blir inte till av några fi nanslejon 

vid dataskärmarna, eller av klipparnas 

ljusskygga insiderspekulation. Den som nu 

avslöjas av ekobrottsmyndigheten. 

Det var för denna girighet och improduktiva 

champagneekonomi vi 76 000 industriarbetare 

i Västsverige varnade i vår rättvisekampanj 

”Utan oss inga vinster”. 

Vi krävde att vinsterna skulle investeras 

i kompetens, ny teknik och rättvis lön. Vi 

mötte ett enormt gensvar bland allmänheten, 

medlemmarna och från industriledare. 

Nu går vi industriarbetare i Göteborgsregionen 

vidare. Nu gäller det den yrkeskunskap 

som är kärnan inom industrin. Den som 

är grunden för att svensk industri i dag har 

västvärldens högsta produktivitetsökningar. 

Det handlar om industriarbetarnas rätt 

att i framtiden få en kompetens- och kunskapsutbildning 

som biter. Vi måste trygga 

att svensk exportindustri kan fortsätta ha

– utan kompetens ingen industri 

[ KORTNYTT ] 

IF Metalls kandidat fi ck ABFs kulturpris 

Avdelningsstyrelsen på IF Metall var 

bara en av många organisationer som 

nominerat Lars Wenander till ABFs 

kulturpris. Lars är numera pensionär 

men har ett gediget förfl utet bland 

annat från tidningarna Arbetet och 

Ny tid. Nyligen fi ck han mottaga ABF 

Göteborgs kulturpris på 25 000 kronor. 

– Det är en stor ära för mig att ta 

emot kulturpriset från (ABF) Arbetarrörelsens 

bildningsförbund, sa Lars i 

sitt tacktal på ABFs årsmöte. 

Lars har trots fl era år som pensionär 

varit mycket aktiv. Under de senaste 

åren har han bland annat skrivit en 

mycket intressant bok om Torsten 

Henriksson stadsbyggaren. 

bengt.forsling@ifmetall.se 

världens bästa konkurrensfördel, vid 

sidan av Finland och Schweiz. 

Att västsvenska företag som AstraZeneca, 

Volvo, SKF, Ericsson och Saab 

har erövrat världsmarknaden beror 

på kvalitet, arbetsmoral, utveckling, 

teknikvänlighet leveranssäkerhet och 

ett tryggt samhällssystem. 

Därför är det industriellt, och ur 

arbetslivets synpunkt, oroande och 

kortsiktigt att Fredrik Reinfeldts regering 

riktar attacken mot industriarbetarnas 

möjligheter till ett livslångt 

lärande och mot yrkesutbildningen. 

I detta nummer av IF Metalls medlemsmagasin 

berättar vi hur de 

minskade anslagen till yrkesutbildningarna 

kan få allvarliga framtida 

konsekvenser. Komvux naggas i 

kanten. Stödet till korta utbildningar, 

som stärker LO-medlemmarnas kunskaper 

i matte-, engelska, svenska, 

– Än kliar det 

i fi ngrarna, 

jag skriver 

gärna för 

er som är 

aktiva idag. 

Kontakta 

mig så skall 

jag göra vad 

jag kan för 

att opinionsbilda. 

Det 

löftet gav 

Lars i sitt tal. 

samhällskunskap och data, skärs ned. De 

breda utbildningsmöjligheter som fört upp 

Sverige i industrins guldliga monteras 

ned. Något som våra medlemmar i Göteborgsregionen 

tidigare reagerat mot. 

Svensk industris styrka beror på att vi 

konkurrerar med kompetens, innehåll och 

effektivitet. Vi kan inte överleva om vi i 

framtiden exporterar enklare ”pappslöjdsprodukter”. 

Vi kan inte, som regeringen 

nu tycks tro, vinna marknader med låga 

löner. Det fi nns alltid ett låglöneland 

någon annanstans som kan sälja ännu 

billigare. 

Framtidens tillväxt och konkurrenskraft 

fi nns i de cirka 600 industriföretag 

som IF Metall i Göteborg organiserar. De 

behöver yrkesutbildade av högsta kvalitet. 

Därför är det skrämmande att regeringen 

även i denna fråga är på väg att genomföra 

ett systemskifte inom yrkesutbildningen 

som riskerar att skicka vår nation 

ner i de lägre divisionerna. 

Olle Ludvigsson, 

Ordförande 

IF Metall Göteborg 

– Regeringens 

attacker mot 

industriarbetarnas 

möjligheter 

till ett livslångt 

lärande och 

mot yrkesutbildningen 

är oroande. 

MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG | 

3

[ AVTAL 2007 ] 

Ted, Anna, Fredrik, Patrik och Lennart ha 

På avdelningens avtalskonferenser 

gicks det nya avtalet igenom och 

samtidigt gavs möjligheten att fråga 

ett antal av våra förtroendevalda 

om det nya avtalet. 

Läs mer om avtalsuppgörelsen på 

www.ifmetall.se 

4 | MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG 

– Jag är lite besviken på lönenivåerna 

faktiskt. Hade hoppats på lite högre nivåer 

första året. Jag tycker inte heller om 

längden visstidsanställningarna. 

Ted Gustafsson, 

vice ordförande på Atlet 

IF Metall Göteborg och Teknikarbetsgivarna 

har tecknat ett lokalt integrationsavtal. 

Det innebär att nyanlända 

fl yktingar som anmäls till svenskundervisning 

(sfi ) och har ett intresse för 

branschen får en anställning på ett 

Göteborgs företag. 

– En väg till riktigt arbete och egen 

försörjning, säger Lennart Alverå 

ombudsman på avdelningen och LO 

fackens representant i styrgruppen. 

Anställningen innebär att SFI (Svenska 

för invandrare) läses på arbetsplatsen 

samtidigt som yrkesutbildning 

pågår. Svenska språket lär sig invand- 

– Pensionen är en bra grej. Har inte hunnit 

sätta in mig i detaljer ännu så det är 

svårt att se vad det ger på Specma. Viktigt 

att lägsta lönerna höjs. Vårt företag 

ligger lågt och det kanske sätter press på 

arbetsgivaren att höja. 

Anna Hakala, ordförande 

på Specma Hydraulic 

LOKALT AVTAL GER SVENSKUNDERVISNING FÖR N 

– En väg till arbete och egen f 

rarna både genom gemenskapen på 

arbetsplatsen och i svenskundervisningen. 

Lönen betalas enligt integrationsavtalet, 

av respektive företag. 

FAKTA: SFI 

SFI (Svenskundervisning för invandrare) 

är en språkutbildning 

för personer som saknar grundläggande 

kunskaper i svenska språket. 

I språkutbildningen får man också 

kunskaper om samhället, kultur och 

samhällsliv i Sverige.

har åsikter om löner och pensionsvillkor 

– Bra avtal men alla vill ha mer. Pensionsöverenskommelsen 

är bra och skönt 

att vi slapp öppningsklausulerna. 

Fredrik Söderqvist, 

skyddsombud och 

informationsansvarig på Fix 

R NYANLÄNDA FLYKTINGAR 

försörjning 

– Ett unikt avtal som vi hoppas 

mycket på, säger en engagerad och 

nöjd Lennart Alverå. 

För att öka motivationen och ge bättre 

framtida förutsättningar är det viktigt 

att tidigt kartlägga individens kunskaper, 

kompetens och färdigheter. 

– Nästan 60 procent av de nyanlända 

invandrarna har mer än 10 års 

utbildning. Det är kunskaper som vi 

måste ta till vara, poängterar Lennart. 

Anställnings- och utbildningstiden 

uppgår till längst 18 månader. Efter 

utbildningen är förhoppningen att en 

fast anställning ska vänta. 

– Bra avtal men nöjd är man aldrig. Utökningen 

av föräldralönen är bra. Det är 

viktigt att kunna stanna hemma mer. 

Partik Ivarsson, 

förtroendevald 

på Crawford Allhabo 

– Arbetsgivarna har behov av att 

få tag på utbildad arbetskraft, menar 

Lennart. 

Det lokala integrationsavtalet tecknades 

redan 2004 för fem kommuner 

i närområdet. Tanken var att avtalet 

skulle stimulera företagen att erbjuda 

särskilda integrationsanställningar åt 

invandrare/fl yktingar. 

– Det var svårt att få någon som 

tog ansvar för utbildningen gentemot 

arbetsgivarna. 

Avtalet blev aktuellt igen 2006 när 

Göteborgs kommunstyrelse gav vuxenutbildningsförvaltningen 

i uppdrag att 

göra ny struktur på sfi -utbildningen i 

Göteborg. Då passade avtalet in och utgör 

en del av förvaltningens uppdrag. 

– Syftet är att ta tillvara på individernas 

kompetenser och snabbt få dem 

delaktiga i vårt samhälle. På så sätt 

– Avtalet är bra, bättre än förra avtalsperioden. 

Mycket nöjd med pensionen, 

även om det tar tid innan förändringen är 

helt genomförd. 

Lennart Karlsson, ordförande 

på Mastec Brodalen 

Ett unikt avtal 

som vi hoppas 

mycket på. 

Lennart Alverå, 

ombudsman på IF Metall 

Göteborg. 

får vi högre tillväxt i svensk ekonomi 

och bättre samhällsklimat, avslutar 

Lennart. 

carina.cajander@ifmetall.se 

Fotnot: Just nu pågår ett intensivt 

arbete med besök på de stora arbetsplatserna 

för att se hur intresset är. 

Flera av företagen har visat seriöst 

intresse och efter semestern beräknas 

de första vara på plats och i utbildning. 

Magasinet kommer att återkomma med 

reportage om hur det fortlöper. 


5

Foto: Malin Andersson Du 

[ POLITIK ] 

får betala! 

I dagarna tar Sveriges Riksdag beslut 

om regeringens ekonomiska vårbudget. 

Om nu inte några borgerliga 

riksdagsledamöter av en eller annan 

anledning råkar trycka på fel knapp 

blir förslagen i vårbudgeten verklighet. 

Därmed vrids historiens klocka 15 år 


tillbaka i tiden – till den tid den dåvarande 

borgerliga regeringen delade ut 

skattesänkningar i miljardklassen till 

de redan rika. 

Mönstret upprepas! Skattesänkningarna 

fi nansieras inte fullt ut till 

sista kronan. 

Läs mer om regeringens ekonomiska politik 

i vårpropositionen som fi nns på 

www.sweden.gov.se/sb/d/8703/a/80254 

Ett exempel på detta är fastighetsskatten. 

I dag tar staten in ca 30 miljarder 

kronor på den skatten. Pengarna går 

till sjukvård, skolan, äldre- och barnomsorgen. 

Den nya fastighetsskatten 

beräknas ge staten ca 22 miljarder 

kronor. Därmed saknas ca 8 miljarder 

att lägga in i verksamheterna. Ett 

annat exempel är utförsäljningen av 

statliga företag. Här blir nettoeffekten 

minus 11 miljarder för statskassan. 

Två exempel som tillsammans innebär 

ofi nansierade utgifter på hela 19 miljarder 

kronor. Men det fi nns mer som 

Riksdagen ska ta beslut om i dessa 

dagar. 

Förmögenhetsskatten avskaffas! Det 

blir fem miljarder kronor till de allra 

rikaste i Sverige. Av dessa pengar 

struntar regeringen i att fi nansiera två 

miljarder. Huvudsaken är att de rika 

och ”marknaden” blir nöjda. Kalaset 

får du betala! Du får betala i form av 

högre avgifter, kraftigt höjd trafi kförsäkring, 

sämre a-kassa, sämre sjukförsäkring 

och sämre föräldraförsäkring. 

Lite längre fram kan du också drabbas 

av höjda kommunalskatter eller nerskärningar 

inom omsorgen, sjukvården 

och skolan. 

Historiens klocka har startat sin baklängesfärd 

in i framtiden och om inte 

du blir arg och engagerar dig är risken 

stor att klockan skenar och du åker i 

diket. 

rolf.linden@ifmetall.se 

Med ett illvargsgrin tågar fi nansminister 

Anders Borg Drottninggatan 

fram med regeringens ekonomiska 

vårproposition. Innehållet och den 

ekonomiska politikens konsekvenser 

är det du som får betala!

SÖKES: Industriarbetare 

På arbetsförmedlingen BIT (bygg, 

industri och teknik) skräddarsyr man 

utbildningar så att de arbetssökande 

matchar behovet som fi nns inom branscherna. 

– Vårt mål är att 70 procent av de 

sökande ska ha ett arbete, 90 dagar 

efter utbildningen. Detta överträffar 

vi med råge, menar Henry Augustsson 

arbetsförmedlare på BIT. 

Alla som söker ett arbete inom bygg, 

industri eller teknik på något av de 

sex stadsdelskontoren som arbetsförmedlingen 

har ”hamnar” på kontoret 

beläget på Rosenlundsgatan. 

– Vi har en gemensam platsbank 

inom dessa yrken. Detta gör att tillgängligheten 

av lediga arbeten ökar 

och att det blir enklare att fi nna ett 

arbete som passar den arbetssökande 

förklarar Henry Augustsson. 

Utöver arbetet med att matcha arbetssökande 

skräddarsyr BIT arbetsmarknadsutbildningar 

där fokus är arbete 

efter utbildning. Man gör dessa efter 

prognoser utifrån behovet på arbetsmarknaden. 

– Dessa vänder sig till dem som 

har förutsättningar men inte riktigt 

är anställningsbara i dagsläget, säger 

Lennart Fält arbetsförmedlare på BIT. 

När det blir stora behov hos en speciell 

arbetsgivare har BIT dessutom speciel- 

Industriarbetarens framtidsprognos 

ser stabil ut. Fler arbetstillfällen och 

färre varsel eftersom det går bra på 

företagen. Till det kan läggas ökade 

pensionsavgångar. Detta kommer att 

innebära att det blir brist på kvalifi cerad 

arbetskraft. 

De minskade anslagen till yrkesutbildningar 

kan få allvarliga 

konsekvenser. 

Lennart Fält 

arbetsförmedlare på BIT 

[ ARBETSMARKNAD ] 

Foto. Magnus Pehrsson/ams. Bilden är ett montage 

Vårt mål är 

att 7 av 10 

sökande ska 

ta ett arbete. 

Henry Augustsson 

arbetsförmedlare på BIT 

la rekryteringsutbildningar. En sådan 

gjordes när Volvo Lastvagnar behövde 

anställa ett stort antal montörer. Den 

bestod av fem veckors teori och sex 

veckors praktik på företaget. 

– Efter avslutad utbildning fi ck 98 

procent anställning på Volvo Lastvagnar, 

säger Henry. 

Regeringens nya direktiv och minskade 

anslag leder till en kärv ekonomi 

och neddragningar. 

– Vi slutför de som påbörjats men 

startar inga nya, poängterar Henry. 

Industriarbetarens framtidsprognos 

ser stabil ut. Fler arbetstillfällen och 

färre varsel eftersom det går bra på 

företagen. Till det kan läggas ökade 

pensionsavgångar. Detta kommer att 

innebära att det blir brist på kvalifi cerad 

arbetskraft. 

Ett problem är att regeringen minskar 

anslagen för yrkesutbildningarna, 

vilket kommer att leda till att företagen 

i högre utsträckning får utbilda 

sin personal själva. 

– Det kan få allvarliga konsekvenser. 

I stället för breda utbildningar där 

man blir anställningsbar på hela 

arbetsmarknaden får man företagsvisa 

utbildningar som man kanske inte har 

glädje av någon annanstans, avslutar 

Lennart Fält. 

jhagber1@volvocars.com 


7

[ GAF ] 

Samma fackliga kamp i Skottland som i 

Strejkvakterna utanför Sunvic tackade för uppvaktningen och supporten från de svenska kollegerna. 

16 avgångselever från Göteborgs 

Arbetares Folkhögskola(GAF) har varit 

på studieresa i Skottland och staden 

Glasgow. Syftet var att studera hur de 

fackliga organisationerna arbetar. 

– Våra fackliga kamrater i Skottland 

brottas med samma frågor som vi i 

Göteborg, säger Rahim Maatoug, Astra 

Tech. 


Deltagarna på studieresan var årets 

avgångsklass på GAF. Deltagarna 

representerade fackförbunden IF Metall, 

Kommunal, SEKO samt Handels. 

I utbildningen ingår bland annat att 

planera och genomföra en internationell 

studieresa. 

– Vår klass valde att besöka Glasgow 

i Skottland. Under veckan genomförde 

vi fjorton besök på skeppsvarv, 

förskolor, fackliga avdelningskontor, 

offi ciella strejker vid fabriker. Dessutom 

genomfördes ett parlamentsval 

när vi var där, berättar Niclas Ylander, 

SEKO. 

De fackliga organisationerna i Glasgow 

brottas med svåra problem såsom 

privatiseringar samt ökad otrygghet 

för de anställda. Ett exempel på detta 

Avgångselever från Göteborgs Arbetares Folkhögskola (GAF) tycker till om utbildningen 

– Under utbildningen har jag stundom 

gråtit och skrattat. Men nu är jag glad 

och stolt över att ha fått en fantastisk 

utveckling i mitt personliga engagemang. 

Att få lära känna många nya fackliga 

kamrater är den stora behållningen. 

Niclas Ylander, SEKO 

– Som handledare är det mycket intressant 

att följa deltagarnas utveckling. GAF 

har skolat många företrädare i Göteborgs 

arbetarrörelse. Och jag är säker på att 

många nya kommer att skolas här även i 

framtiden. 

Fredrik Ståhle, LIVS handledare 

Foto detta uppslag: Bengt Forsling

i Sverige 

var de anställda på Sunvic Control. 

Efter mer än 30 års anställning på arbetsplatsen 

fi ck de sina anställningar 

ändrade. Företaget vill ändra tillsvidareanställningar 

till timanställning 

utan grundlön! Ägaren på företaget 

vägrade att förhandla med deras 

fackliga organisation. Detta retade upp 

deras fackliga klubb inom Amicus som 

utlyste strejk. Under strejken förlorar 

de anställda en stor del av sin inkomst. 

Normalt tjänar de 180 pund (2 400 

kr) i veckan, under strejken endast 

60 pund (822 kr) i veckan från facket. 

Men detta hindrar inte deras kampvilja. 

Företaget hade vid fl era tillfällen 

videofi lmat de strejkande. 

– Dom fi lmade oss då vi stannade 

till för att prata och överlämna ett 

standar från IF Metall Göteborg för 

att uppmuntra deras strejk, berättar 

Richard Nodesjö, från Volvo. 

Klassen fi ck ytterligare exempel på att 

tålamodet är slut bland de anställda i 

Skottland. Den 1 maj genomfördes en 

vild strejk över hela Skottland där över 

100 000 anställda deltog. 

Skottlands motsvarighet till stadstjänstemännen 

(PCS) höll ett möte 

där Svenskarna deltog. På mötet i den 

fullsatta salen hölls det ena brandtalet 

efter det andra av ledande fackliga 

företrädare. 

– Deras protester gällde regeringens 

förslag att skära ner med drygt 

30 000 anställda, sänka löner och 

utöka privatiseringen. Över 25 % av 

FAKTA: GAF 

– Jag har tidigare arbetat som ombudsman 

inom SSU. Och arbetar idag med ungdomar 

som har drogproblem. Att ha fått gå 

GAF har gett mig ny syn på tvärfackligt 

arbete. Tillsammans kommer vi i arbetarrörelsen 

att vinna framgångar framöver. 

Glenn Persson, Kommunal 

Utbildningen har varit förlagd på studiehemmet 

vid Olof Palmes Plats. 

Utbildningstiden har varit på över 

600 timmar. 

Mer information om GAF hittar du 

på www.come.to/gaf 

deras medlemmar tjänar mindre än 

15 000 pund (205 500 kronor) per år. 

Det var häftigt vara med om mötet 

och se deras kampvilja, sa Eva-Lena 

Lundström, IF Metall Göteborg. 

Klassen blev mycket väl mottagen på 

samtliga studiebesök. Den svenska 

fackföreningen har högt anseende 

och ses som förebild bland de fackligt 

William J Paterson avdeningsordförande 

i fackförbundet Community 

regions 1. Förbundet organiserar 

bland annat stålarbetarna i Skottland. 

Även barnen på förskolan i Hamilton hade fått nog och strejkande på torget . 

aktiva i Skottland. Det enda som var 

större än facket var King Henrik of 

Celtic. 

– Henrik Larsson är helt klart den 

mest kända svensken i Glasgow. Var 

klassen en var så nämndes hans namn 

med stor aktning och beundran, berättar 

Ulf Hjortskog, Volvo. 


– Som enda deltagare från Handels har 

det varit lärorikt att höra hur olika arbetsförhållanden 

man har inom de olika 

LO förbunden. Utvecklingen att ha ordnat 

mötesspel och planerat studieresa var 

väldigt bra. 

Tarja Kuivala, Handels 


9

[ GÄSTKRÖNIKÖR ] 

›› Risken är att vi vänjer oss vid 

ett samhälle där någon lämnas efter ‹‹ 

Har du också en ÅSIKT? 

Tycker du till om saker som sker i din 

omgivning? Vill du ha din åsikt publicerad 

i medlemstidningen eller på 

hemsidan www.ifmetall.se/goteborg. 


Anna Johansson, ny ordförande för socialdemokraternas partidistrikt i Göteborg 

Årets 1 maj blev en mäktig manifestation 

med mer folk än på många år. Och 

det är kanske inte så konstigt – det 

fi nns mer att protestera mot än på 

länge. 

Innan valet i höstas tror jag att många 

inte uppfattade skillnaderna mellan 

höger och vänster i svensk politik. Nu, 

ett drygt halvår senare, har skillnaderna 

blivit mycket tydliga för de 

fl esta och opinionsundersökningarna 

visar att majoriteten av svenska folket 

föredrar vänster. Säkert känner sig 

många lurade – det var inte det här 

man ville när man lade sin röst på ett 

borgerligt parti. 

Man kan vara upprörd över många 

delar i den förda politiken, men det är 

helheten som förskräcker mest. Politik 

är inte bara procentsatser eller enstaka 

förslag. Det är värderingar och 

visioner som bär idéerna framåt och 

Anna Johansson, 35 år 

Aktuell: som ny ordförande för socialdemokraternas partidistrikt i Göteborg. 

Bakgrund: Ordförande i Bergsjöns stadsdelsnämnd sedan 2003. Ledamot i 

stadsdelsnämnden sedan 1995. Arbetat inom LO och SSU sedan 1989. 

Politiska förebilder: Olof Palme och Nelson Mandela. 

Viktigaste frågorna: Integration, skolan, miljön och jobben. 

Privat: Gift och har tre barn. 

Vill du kommentera åsikten i 

detta nummer? 

Maila din åsikt till 

goteborg@ifmetall.se eller posta 

till IF Metall Göteborg (adress sid. 2). 

det är där skillnaderna blir tydliga. 

Minskade klyftor eller mer åt dem som 

redan har? Trygghet i förändringen 

eller tuffare tag? Solidaritet eller 

konkurrens? Det är vad det i grund 

och botten handlar om. Men politiken 

får inte bara vara stora ord, den måste 

utgå från människors vardag. I den 

vardagen kommer några att få det 

bättre, men samtidigt blir det fl er som 

inte har råd att köpa cykel till ungarna 

eller åka på semester. Fler kommer att 

vara oroliga för vad som händer med 

jobbet och hur det går med ekonomin 

om man blir sjuk. 

På sikt är risken att vi vänjer oss vid ett 

samhälle där några lämnas efter och 

där vi alla får slåss om att vara kvar 

bland dem som klarar sig. Jag är övertygad 

om att det samhället är sämre 

för alla och hoppas att många engagerar 

sig för en annan politik framöver. 

Och då inte bara på 1 maj… 

Redaktionen förbehåller sig rätten 

att korta materialet och publicera i 

mån av plats.

[ PORTRÄTT ] 

HÅKAN JONSSON,TESTFÖRARE OCH FACKLIG FÖRTROENDEMAN 

– Det handlar om känsla 

och erfarenhet 

Testförare och mekaniker på Volvo 

Personvagnars provanläggning i Hällered 

är en dröm för många bilentusiaster, 

men ställer höga krav. 

– Utvecklingen går snabbt framåt 

och det gäller att ta till sig ny teknik 

vilket kräver ständig kompetensutveckling, 

säger Håkan Jonsson, testförare 

och IF Metalls ansvarige 

på Volvo Personvagnar i Hällered. 

Ett par mil utanför Borås, mitt ute i 

skogen ligger det natursköna Hällered. 

Området som köptes av Volvo på 

sextiotalet omges av tjock och snårig 

skog vilket gör det till en ideal testplats 

för nya bilmodeller som kan hållas 

hemliga för nyfi kna utomstående. 

– Vi provar livslängden och testar 

tillförlitligheten på Volvos framtida bilmodeller, 

men även lastvagnar och bussar 

testas här, säger Håkan Jonsson. 

Anläggningen är igång dygnet runt, 

alla dagar. Volvos utvecklingsavdelning 

tummar inte på säkerheten. Nya 

bilar testas till den yttersta gränsen i 

alla tänkbara situationer. Därför består 

de tuffa proven av landsvägskörning 

som motsvarar några av världen 

”värsta” vägar. 

Hällered har en högfartsbana som 

är 6,2 kilometer lång provbana 

med 74 procents lutning 

i kurvorna. Det gör att 

bilen kan köras i 200 

kilometer i timmen 

utan sidokrafter och 

högfartstestas upp 

till 250 kilometer i 

timmen. 

Håkan Jonsson som 

idag är 42 år, har jobbat som testförare 

sedan 1989 efter ett år i svetsjiggarna i 

Volvos karossfabrik. 

– Tiden på jobbet bara fl yger iväg, 

för att jag trivs så bra och det är 

intressant, säger Håkan som har ett 

genuint intresse för bilar och bilkörning. 

Men att jobba som testförare är ingen 

picknick. De fysiska påfrestningarna 

är tuffa för kroppen i de hårda tester 

som bilarna utsätts för. Rehabutredningarna 

handlar ofta om problem i 

samband med testprogrammen. 

Håkan påpekar att det gäller att 

hålla sig i trim. 

– I en del tester skakar och kränger 

ganska kraftigt så det är inte ett arbete 

som passar vem som helst. 

Det tar minst två år att lära sig alla 

provprogrammen. Men det tar fl era år 

innan man blir en erfaren testförare. 

– Det handlar mycket om känsla och 

erfarenhet. Att känna hur bilen beter 

sig när den utsätts för olika prov och 

vad som bör förbättras. 

Håkan blev tillfrågad av kamraterna 

att vara kontaktombud 2003 

och blev invald i gruppstyrelsen vid 

årsskiftet. 

– Jag känner att jag utvecklas även 

här och självklart ställer jag upp för 

mina kamrater. Men jag 

vill inte släppa testförarjobbet 

helt. Jag 

älskar att köra 

bil, säger Håkan 

Jonsson. 

michael. 

blohm@ifmetall.se 

Foto detta uppslag: Michael Blohm 

MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG | 11

[ FACKET PÅ ARBETSPLATSEN ] 

DÄRFÖR VÄLJER ALLT FLER FACKET PÅ PLASTAL: 

IF Metallklubben hos Plastal på 

Hisingen i Göteborg har under det 

senaste året värvat drygt 45 medlemmar. 

Klubben arbetar med att profi lera 

sig och med att fi nnas på golvet bland 

medlemmarna. 

– Med förtroendevalda på i stort sett 

varje avdelning så fi nns möjlighet 

att prata med alla. Vi måste visa vad 

facket står för, menar Admir Paradzik 

förtroendevald i klubben. 

Plastal konkurrerar i en utsatt 

bransch som underleverantör till 

Volvo. Arbetsplatsen är känslig för 

de eventuella förändringar som stora 

Volvo genomför. 


Den utsatta position som de 

anställda befi nner sig i har gjort att 

medlemmarna förstår hur viktigt det 

är att vara stora, starka och enade. 

– De ser att fackets idé funkar och 

då vill man vara medlem, säger Admir. 

Johan Persson är en av de värvade 

medlemmarna tar en paus i arbetet 

med att syna och putsa en av de stötfångare 

som inom kort ska levereras 

till Volvo, han förklarar så här, 

– Killarna har stort förtroende 

bland medlemmarna och det var anledningen 

till att jag blev medlem efter 

tre år på företaget. 

För att underlätta medlemsvärv- 

Argumenten 

som ger fl er 

medlemmar: 

• Starka tillsammans 

• Trygghet 

• Solidaritet 

• Lokalt framförhandlad 

pensionsförmån 

• Regelbunden 

facklig information 

– Killarna har stort förtroende bland 

medlemmarna och det var anledningen 

till att jag blev medlem efter tre 

år på företaget, säger Johan Persson 

(t.h.) i samspråk med Admir Paradzik, 

förtroendevald i IF Metallklubben 

på Plastal. 

– Vi är närvarande och fi nns till hands 

ningen håller klubben på att utforma 

ett introduktionsprogram för nyanställda. 

Inom kort gör också facket 

upp med arbetsgivaren om att få halva 

första anställningsdagen till facklig 

introduktion. 

– Det är viktigt att den nyanställde 

träffar facket direkt, då kan vi knyta 

kontakten. På Plastal fi nns det ett 

60-tal som inte är medlemmar. Det 

är oacceptabelt, avslutar Lars Göran 

Johansson, informationsansvarig i 

klubben. 

carina.cajander@ifmetall.se

Förtroendevald 

Hallå 

Carlos! 

Carlos Ibarra Contreras, nytt avdelningsombud 

för IF Metall på Vink Essåplast Göteborg. 

Varför blev du avdelningsombud? 

Jag är intresserad av facklig verksamhet och fackliga frågor 

och blev vald av mina arbetskamrater. 

Vilken fråga är den viktigaste IF Metall ska driva? 

Framförallt arbetsmiljön men även arbetarnas löner och 

lönesättningen kontra företagets vinst. 

Ung och nytt ombud, har du facklig utbildning? 

Nej, ingen alls men tänker anmäla mig. 

Varför är du medlem? 

Jag anser att det är varje arbetares skyldighet att gå med i 

facket. 

Hur ser du på den politiken som förs idag? 

Jag ser det som ett enda stort skämt. Förstår inte hur så 

många kunde rösta på dem. Tyvärr förstår många redan nu att 

de röstat på fel parti. 

Foto: Carina Cajander 

[ FACKET PÅ ARBETSPLATSEN ] 

Varje månad utses medlemmar till fackliga uppdrag. 

Under mars–maj har följande nya avdelningsombud och 

klubbar fått förtroende av sina arbetskamrater 

och av IF Metall Göteborg. Nu är de FACKET PÅ 

ARBETSPLATSEN. Även om de inte har svar på alla frågor 

kan de ofta lotsa den som undrar rätt. 

Avdelningsombud 

ARBETSPLATS NAMN 

Svetsmaskinservice Wesslander Pentti Leppänen 

Pearson A & T Magnus Bohman 

Härryda Smide Tore Olsson 

Allmek Verkstad i Göteborg Anders Räfl ing 

Jernviken Maskin Anhi Hoang 

Ventur Tekniska Paulino Huamani 

HMV Industri Marianne Westerholm 

Vink Essåplast Göteborg Tore Andersson 

D-A Elektronik Rosemarie Nilsson 

Vink Essåplast Göteborg Carlos Ibarra Contreras 

Swerock Michael Lundell 

Carmel Pharma Susanne Berglund 

Aspen Petroleum Mats Jern 

Sewsafe Martin Jonasson 

Pon Equipment Juha Mäyränen 

Mindbearings Sverige Jari Kinnunen 

Ta chansen och påverka IF Metall 

IF Metall vill nu ha dina synpunkter på 

verksamheten som har bedrivits och 

skall bedrivas i framtiden. Under september 

kommer IF Metall att genomföra 

Dialogdagar och IF Metall träffar. 

- Genom att delta på träffarna kan 

medlemmarna påverka vilka frågor 

som förbudet skall arbeta, säger Rolf 

Lindén, ansvarig för dialogdagarna 

i Göteborg. 

En gång per år reser 

förbundsledning land och 

rike runt för att ta tempen 

på medlemmarnas syn på 

förbundets verksamhet. 

Inför avtalsrörelsen var 

det exempelvis resultatet 

från träffarna 2006 som prioriterade 

avtalskraven. 

– I Göteborg ska vi ordna 12 IF Metall 

träffar samt sju dialogdagar. På träffarna 

skall mellan 10–15 deltagare 

medverka. Och under varje dialogdag 

skall minst två företag besökas, 

berättar Rolf. 

På årets arrangemang är det 

följande frågor som skall 

behandlas: 

– Våra avtal 

– Medlemsrekrytering/ 

organisationsarbete 

– Frågor inför kongressen 

2008. 

FAKTA 

I Göteborg kommer träffarna att genomföras 

12, 13, 14, 25, 26 september 

samt 2 oktober. Dialogdagarna 

genomförs 10, 11, 12, 24 september 

samt 2 oktober. 

Inbjudan till ovanstående kommer 

att skickas till arbetsplatserna efter 

sommaren. 

Vill du veta mer så kan du kontakta 

avdelningen på 031-774 32 00. 

Missa inte denna möjligheten att framföra 

din och dina arbetskamraters syn 

kring ovanstående frågor. 



[ ARBETSPLATSEN ] 

Samhall – från produktion till bemanni 

Samhalls organisation har under en 

period genomgått en omvandling från 

att ha jobbat med produktion till bemanning 

och tjänsteföretag. IF Metall 

klubben har fått sina medlemmar 

utspridda på många arbetsplatser. 

– Det fi nns en bra policy för bemanningen, 

men teori och praktik har skiljt 

sig åt, menar Kent Palo, ordförande för 

klubben på Samhall. 

På havets skafferi i Göteborgs Fiskhamn 

arbetar Bibi, Liliana och Ahmed. 

De arbetar med att tillaga fi skprodukter 

som företaget säljer. 

– Det blir många fi skar stekta varje 

dag, berättar Liliana framför ett stekbord 

fullt av panerade fi skfi léer. 

Företaget har valt att lösa personalbehovet 

genom att hyra tre personer 

från Samhall. 

– Här är en jättefi n miljö och vi har 

en bra stämning på arbetsplatsen, 

säger Bibi. 

Alla tre trivs och är nöjda. Varje 

morgon bjuder företaget på frukost. 

– Här är mycket bättre än på Samhalls 

produktionsenhet, poängterar 

Ahmed. 

Ett annat företag som anlitat Samhall 

är Love Film. Här hanterar man 

dvd-fi lmer som enskilda medlemmar i 

fi lmklubben lånar. En betydligt större 

arbetsplats där alla 75 som jobbar är 

Samhalls anställda. 

– För oss gör den nya organisationen 

inte så skillnad. Eftersom vi är så 

många så känns det som om vi jobbar 

på en Samhallsenhet, berättar Wazera 

Mohammed som arbetar som samordnare. 

Eva Söderlund-Eliasson, chef för 

arbetsområde Lackarebäck har en positiv 

syn på Samhalls omvandling från 

produktionsenheter till tjänster. 


Bibi Ajani panerar strömming på Havets skafferi. 

– Det ger den enskilde större variation 

i arbetet och en ökad utveckling 

av individen. 

Bemanningen innebär också att det 

blir fl er övergångar till andra anställningar, 

vilket ju är ett av Samhalls 

viktigaste mål. Hon tycker också att 

det leder till en mer positiv bild av 

företaget Samhall. 

– Bilden av ”skyddad verkstad” 

försvinner då våra anställda integreras 

i övriga arbetsmarknaden. Nackdelen 

är att inte alla anställda klarar av ett 

arbete inom tjänstesektorn. Därför 

behöver Samhall ha egen produktion. 

IF Metall klubben på Samhall är 

lite kritisk även om också de ser de 

positiva effekterna. 

Foto Samhall: Ronny Svensson

ing och tjänster 

Samordnare Wasera Mohammed och Vafa Hadadi som organiserar den 

dagliga distributionen av fi lmer till Köpenhamn och Oslo. Även den körs 

av Samhallanställda. 

FAKTA: Samhall 

• Statligt bolag med 22 000 anställda. Uppdraget 

är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten 

för personer med funktionshinder. 

• Göteborgsregionen är Sveriges största med 

3 500 anställda. Samhalls IF Metallklubb i 

Göteborg har 600 medlemmar. 

– Företaget har många gånger varit 

dåliga när det gäller förhandlingsskyldighet 

och övriga åtaganden vid nya 

uppdrag. Vi har också 

fackligt ställts inför 

en svår uppgift då vi 

har våra 600 medlemmar 

utspridda på 

många arbetsplatser, 

avslutar Kent Palo. 

ronny.svensson@ifmetall.se 

Eva Söderlund- 

Eliasson är positiv 

till utvecklingen 

på Samhall. 

DYRARE 

att köra bil och mc! 

Nu inför den borgerliga regeringen en extraskatt 

på 32 % på trafi kförsäkringspremien! 

Dessutom lyfter man ur de trafi kskadade 

från vår vanliga sjukförsäkring till att istället 

få ersättning från försäkringsbolaget. Allt 

detta vill man införa redan från den 1 juli i 

år! 

Som socialdemokrater konstaterar vi att 

detta förslag bara är ett i raden mot ett 

systemskifte i vårt samhälle. Borgarna vill 

att allt mindre ska fi nansieras genom skatter 

och allt mer ska fi nansieras enskilt. I förlängningen 

kommer detta att medverka till 

att vi får ett samhälle med allt större klyftor 

mellan människor, mellan dem som har och 

dem som inte har. 

Risken fi nns att det blir problem med ersättningen 

för sjukdom och rehabilitering efter 

trafi kskada. När premien blir mycket dyrare 

fi nns en risk att bilägare inte längre har råd 

att försäkra sitt fordon. För unga familjer, 

som kanske har behov av två bilar för sin 

försörjning, kanske man väljer billigare och 

kanske mer trafi kfarliga fordon. 

Finansminister Borg har svarat på en fråga i 

riksdagen om detta problem och konstaterat 

att: ”den föreslagna skatten på trafi kförsäkringspremier 

är relaterad till försäkringsbolagens 

premiesättning och blir därför högre 

för de trafi kantgrupper som i högre grad 

belastar försäkringen. Tyvärr tillhör ungdomar 

dessa trafi kantgrupper.” 

I sanning en cynisk slutsats när det gäller 

unga människor. Vi socialdemokrater 

är mycket kritiska till förslaget om trafi kförsäkringen. 

Vi godtar inte att skapar en 

ohållbar ekonomisk situation för människor 

som trafi kskadas och inte heller att man 

ökar riskerna i trafi ken på grund av sämre 

fordonspark. 

Gunilla Carlsson 

Claes-Göran Brandin 

(s)-riksdagsledamöter, Göteborg 


[ HANTVERK ] 


Lennart Andersson är 

trycksvarvare, en av kanske 

fyra aktiva i Sverige. De fl esta 

vet inte om att yrket fi nns och 

ännu färre hur det går till. 

– Jag hamnade här av en 

slump, kände efter skolan att 

jag ville arbeta med händerna . 

Trycksvarv 

Trycksvarning är svårt att förklara. 

En ”patron” sätts i svarven och den 

fungerar som en form. Därefter förs 

tennrondellen mot formen. Samtidigt 

som svarven går formar trycksvarvaren 

tennrondellen genom att trycka 

den mot ”patronen” med en stålstav. 

– Man kan likna det med att dreja keramik, 

menar Lennart. 

Lennart visar, samtidigt står han 

fastspänd vid svarven, håller emot och 

gungar lite med rumpan. Vant byter 

han grepp och verktyg. Det ser väldigt 

enkelt ut när man vet hur man gör. 

– Remmen runt kroppen är viktig för 

att få tyngd och ett stadigt grepp. 

Trycksvarning är ett fl era hundra år

Man kan likna 

det med att 

dreja keramik. 

Lennart Andersson, 

en av kanske fyra aktiva 

trycksvarvare i Sverige. 

[ HANTVERK ] 

vare – ett hotat hantverk 

gammalt hantverk. Utbildning fi nns 

det ingen utan man lär sig på plats. 

Lennart började som lärling i företaget 

1982 och arbetade då med enklare 

uppgifter som att kratsa (putsa), löda 

och gjuta. Detta arbetade han med 

under fyra år. 

– Sedan hade jag lärt mig så 

mycket att det var dags att prova på 

trycksvarvning, säger han med ett 

skratt. 

Det tar mellan 5–7 år att lära upp sig 

till en bra trycksvarvare. 

Arbetet på företaget innehåller 

många olika moment. Ska man 

bara stå fastspänd vid svarven så tar 

kroppen stryk. Det är monotont och 

maskinerna är omoderna. 

Foto detta uppslag: Antony Curry 

Flera av IF Metalls klubbar köper trycksvarvade produkter från Härryda Tenn då de 

alltid uppskattas vid jubileum eller i samband med att medlemmar går i pension. 

Samtidigt så fungerar inte 

tekniken med nya maskiner, de 

är för starka. 

– Går en svarv sönder behöver 

vi inte gå och köpa en ny 

dyr utan vi kan gå till skroten 

och köpa en gammal träsvarv. 

Framtiden för yrket ser 

mörk ut. Det fi nns ingen 

återväxt mycket beroende 

på att det inte fi nns någon 

yrkesutbildning. 

– Arbetsförmedlingen har 

försökt att skicka hit folk men de 

som har yrkesutbildning vill inte 

jobba här. De tycker att det är för 

omodernt, avslutar Lennart 

carina.cajander@ifmetall.se 


[ UTBLICK ] 

Salen är nästintill fullsatt på 

kursen om internationellt 

fackligt arbete som IF Metall 

Göteborg anordnar. 

- Vi måste engagera oss 

mer internationellt, för 

det är där det stora slaget 

mellan arbete och kapital 

kommer att stå, säger Peter 

Jensen som arbetar på Pharmadule 

Emtunga. 

Att bilda en fackförening 

i många länder är förenat 

med livsfara. Enligt Fria 

fackföreningsinternationalen, 

FFI och Amnesty International 

mördas årligen 129 

människor och tiotusentals 

avskedas, arresteras, fängs- 


las eller torteras. Brotten 

som de begått var att kämpa 

för bättre lön och villkor på 

arbetsplatsen. 

– Vi lever i en värld utan 

gränser, vad som händer i 

andra länder påverkar oss 

ända ner till verkstadsgolvet, 

säger Lasse Jonsson 

som är föreläsare på kursen. 

Kursen hade ett brett 

innehåll allt från varför 

det är viktig att löntagarna 

påverkar EU, till enskilda 

projekt som IF Metall bedriver 

i olika länder. 

– Det är viktigt att vi 

hjälper våra kamrater i 

andra länder att starta 

”Vi lever i en värld 

utan gränser” 

fackföreningar, våra jobb 

och framtid hänger på att 

vi lyckas. Vi löntagare skall 

inte spelas ut mot varandra. 

Om vi har likvärdiga villkor 

och löner överallt så lönar 

det sig inte för förtagen 

att fl ytta i jakt på billig 

arbetskraft, förklarar Peter 

Jensen. 

Jasmine och Orchid arbetar 

i en jeansfabrike i Shaxi 

i södra Kina. Sju dagar i 

veckan, med arbetspass 

ibland upp mot 24 timmar 

arbetar de för omkring 40 

öre i timmen, de tillverkar 

kläder som säljs för låga 

priser till västvärlden. 

Jasmine och Orchid 

arbetar i en jeansfabrike 

i Shaxi i 

södra Kina. Sju 

dagar i veckan, med 

arbetspass ibland 

upp mot 24 timmar 

arbetar de för 

omkring 40 öre i 

timmen, de tillverkar 

kläder som säljs 

för låga priser till 

västvärlden. 

– Fler medlemmar inom IF 

Metall borde reagera. Ett 

bra sätt att få mer information 

om hur det fungerar 

ute i världen är att gå på de 

internationella kurser som 

IF Metall anordnar. Men det 

viktigaste är att gå från ord 

till handling, säger Peter 

Jensen med bestämd röst. 

christian.x.andersson@ 

skf.com

Fackligt samarbete inom EU 

www.etuc.org 

Allt ont kommer från Europeiska Unionen, 

EU, och vi inte har en chans att 

påverka, så kan det låta när man lyssnar 

på en diskussion kring fi ka bordet. 

Men stämmer detta verkligen. 

– Det är en myt att löntagarna inte 

kan påverka EU, säger Lise-Lotte 

Lenberg från internationella enheten 

på LO. 

Tankar om ett enat Europa har funnits 

länge, men efter andra världskriget vidareutvecklades 

dessa tankar, för länder 

som samarbetar och är beroende 

av varandra är mindre benägna att gå 

ut i krig. Detta var en av de grundläggande 

tankarna bakom EU. 

– Från början var det 6 medlemsländer 

i EU, men sedan 1 januari i 

år är det 27 medlemsländer, berättar 

Lise-Lotte Lenberg. 

I och med att EU bildandes ställs det 

högre krav på facket att samarbeta 

över gränserna. Därför bildades Europafacket 

för att samordna fackföreningarna 

i de olika medlemsländerna. 

– Ofta får man höra att vi löntagare 

inte har något infl ytande över EU, men 

detta är en myt och det har vi visat i 

bland annat frågan om tjänstedirektivet. 

Arbetsmarkandens parter har 

stort infl ytande i de frågor som berör 

oss, säger Lise-Lotte Lenberg. 

Läs mer om EU och Europafacket 

www.brysselkontoret.com 

Globaliseringen och EU för med sig 

möjligheter, om löntagarna i de olika 

medlemsländerna står enade. 

– Det är jätte viktigt att kämpa för 

en sund konkurrens på lika villkor 

mellan länderna när det gäller löner 

och arbetsvillkor, företag skall inte 

kunna spela ut löntagare emot varandra, 

där spelar vårt fackliga samarbete 

över gränserna en viktig roll, förklarar 

Lise-Lotte Lenberg. 

Från att vara barnskötare och förtroendevald 

i Göteborg arbetar nu Lise-Lotte 

tillsammans med LO:s ordförande 

Wanja Lundby-Wedin för att öka 

löntagarnas infl ytande inom EU. 

– När jag fi ck frågan av mina 

arbetskamrater på dagis om att 

representerar dem på arbetsplatsen, 

tvekade jag till en början. Men sedan 

kände jag att man kan ju inte bara 

gnälla på facket utan man måste dra 

sitt strå till stacken, säger Lise-Lotte. 

christian.x.andersson@skf.com 

Lise-Lotte Lenberg, 53 år 

Familj: Gift och en dotter på 27 år 

Bor: I Onsala veckopendlar till jobbet i 

Sthlm. Fritid: Skidor och tennis 

Arbete: Ställföreträdande chef internationella 

enheten på LO och suppleant i 

Europafacket. Fackförbund: Medlem 

i Kommunal. 

www.eu-upplysningen.se 

Ofta får man höra 

att vi löntagare 

inte har något infl 

ytande över EU, 

men detta är en 

myt och det har vi 

visat i bland annat 

frågan om tjänstedirektivet. 


[ KOMPETENS ] 

Scaniabilar satsar på 

kompetensutveckling 


FAKTA: Top Team 

Sedan ett antal år anordnar koncernen 

inom Scaniabilar, mekanikertävlingen 

”Top team” 

– För mekanikerna är detta ett 

bra sätt att mäta sin kompetens mot 

andra inom koncernen, säger Anssi 

Parviainen, lagledare för laget från 

Göteborg. 

I årets upplaga placerade sig lastbilsmekanikerna 

på Scaniabilar i väst som 

tvåa inom Scania Sverige. Tävlingen 

bestod av olika frågeställningar kring 

felsökningar och produktkännedom 

kring företagets lastbilar Dessutom 

gällde det att kunna hantera de olika 

hjälpverktygen som mekanikerna 

använder i sitt arbete. Detta var tredje 

gången som Top team avgjordes. Laget 

från Göteborg bestod denna gång av 

Erik Van Der Geest, Nicklas Ivarsson, 

Axel Olsson, Sven Nielsen och lagledaren 

Anssi Parviainen. 

– Vi bestämde oss för att satsa på 

tävlingen. Vårt kunnande gav resultat. 

Andra platsen gav oss en resa till 

Malta. Dessutom en summa pengar 

att använda till en utvecklingskonferens 

för laget, berättar Anssi. 

Scaniabilar har insett vikten av att de 

anställda kontinuerligt måste utvecklas. 

Tävlingen är en del i att skapa 

engagemang kring de anställdas kompetensutveckling. 

Men inte det enda 

som företaget gör. 

– Samtliga anställda erbjuds två 

kurstillfällen för kompetensutveckling 

per år. Dessutom deltar vi i lokala internutbildningar 

som kopplas till våra 

anställningar, avslutar Anssi. 


I tävlingens Sverigeupplaga deltog 150 lag med fem mekaniker i varje. Tävlingen 

bestod av en teoretisk grundomgång där man svarade på 60 frågor. 

Efter detta genomfördes en andra grundomgång med ytterligare 60 frågor. 

De 5 bästa lagen i Sverige fi ck sedan göra upp i en slutlig fi nal. Segraren där 

deltar därefter i Europafi nalen som avgörs i Södertälje. Där segraren senare 

i år ska representera Europa i världsfi nalen som avgörs i Polen.

information till arbetslösa 

Om det är första gången du är arbetslös 

Om du inte haft ersättning från a-kassan förut eller om du haft 

ersättning förut men arbetat i mer än ett år gäller följande: 

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen 

din första 

arbetslösa dag. Det är 

endast de dagar du är 

anmäld på arbetsförmedlingen 

som du kan få ersättning 

för från a-kassan. 

Om du skulle bli arbetslös igen 

Skicka in dina intyg 

till a-kassan 

(IF Metalls arbetslöshetskassa, 

930 88 Arjeplog). 

Beroende på vad du 

gjort före arbetslösheten 

ska olika 

blanketter skickas 

in till a-kassan – se 

rutorna bredvid. 

I vilket fall som 

helst ska blanketten 

”Anmälan om 

arbetslöshet” som 

du får på Arbetsförmedlingen 

skickas 

in till a-kassan. 

Om du haft uppehåll i ersättningen från a-kassan och nu åter är 

arbetslös behöver du inte skicka in intyg du redan skickat in en 

gång. I stället behöver vi få in intyg på vad du gjort sedan du hade 

ersättning från a-kassan senast. 

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen 

din första 

arbetslösa dag. Du kan 

bara få ersättning från 

a-kassan för den tid du är 

anmäld på den offentliga 

arbetsförmedlingen. 

Se till att alla blanketter 

är fullständigt ifyllda 

och skicka in dom till 

a-kassan. Om du har 

frågor kring vilka blanketter 

som behövs är du 

välkommen att kontakta 

oss på a-kassan. 

Samtliga intyg ska 

sändas till: IF Metalls 

arbetslöshetskassa, 

930 88 Arjeplog. 

Arbetslöshetskassan är 

ett helt datoriserat system 

i sin handläggning 

av ärenden. 

031-774 32 00 

Här kan du få 

allmän service och 

information om 

a-kassan. 

Innan jag blev arbetslös… 

… HADE JAG ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 

Om du haft ersättning från Försäkringskassan ska intyget ”Bild 

037” från dem skickas in till a-kassan. Av intyget ska framgå att 

du inte längre får någon ersättning. 

… DREV JAG EGET FÖRETAG 

Om du drivit egen verksamhet ska intyget ”Arbetsintyg för 

företagare” skickas in. 

Några dagar efter ditt 

besök på Arbetsförmedlingen 

får du de 

två första kassakorten 

hemskickade till dig. 

Detta gäller också när 

du blir arbetslös första 

gången. På kasskorten 

ÖPPETTIDER 

A-kassan har telefontid måndag– fredag, 09.00 – 11.00. 

Du kan – dygnet runt – få ytterligare information genom att ringa till Talsvar på telefon 08-453 99 95. 

Där kan du bland annat fi nna allmän information om A-kassan, arbetslöshetsersättningen, 

din utbetalning och återstående ersättningsdagar. Du kan också få information och även fylla 

i dina kassakort via Internet. Adressen är: www.internetkassan.nu/20/ 

www.internetkassan.nu/20/ 

… ARBETADE JAG 

Om du arbetat före arbetslösheten ska du skicka in blanketten 

”Arbetsgivarintyg från din arbetsgivare”. Arbetsgivarintyget ska 

avse de tolv senast arbetade månaderna före arbetslösheten. Alla 

arbetade dagar och timmar måste fyllas i på intyget. Om du haft 

fl era anställningar ska ett intyg per anställning utfärdas. 

… STUDERADE JAG 

Om du studerat före arbetslösheten och studierna är avslutade 

ska blanketten ”studieintyg” fyllas i av dig och skolan. 

står det förtryckt vilka veckor 

det gäller. 

Du ska skicka det första kortet 

till IF Metalls arbetslöshetskassa 

i Arjeplog så snart det 

är ifyllt det vill säga efter två 

veckor. Adressen är förtryckt på 

kassakortet. 

Direktnummer till a-kassans handläggare 

Dag 1–13 Gunnel Kronholm 031-13 44 25 

Dag 14–25 Anette Johansson 031-13 57 30 

Dag 26–28 Maybrith Lember 031-711 69 17 

Dag 29–31 Martha Nilsson 031-711 05 49 


[ UTBILDNING ] 

– Utbildningen är bra grund för att våga g 

En annons förändrade Fredrik Holmbergs 

situation i arbetslivet. Den dök 

upp på Volvo Personvagnars intranät 

under år 2005. Deltagare söktes till en 

18 månaders Kvalifi cerad Yrkesutbildning 

i Produktionsutveckling. 

– Jag blev intresserad direkt, eftersom 

jag har en teknisk utbildningsbakgrund, 

berättar han. Eftersom jag fyllt 

30 år, ansåg jag att det var dags att 

hoppa på tåget. För det här kunde vara 

en väg till ett bredare arbetsinnehåll 

och av mer teknisk karaktär än mitt 

jobb på banan. 


När han sökte utbildningen arbetade 

han i monteringsfabriken, vilket 

han gjort de senaste tre åren och även 

period mellan 1997 och 1998. Där 

emellan arbetade Fredrik som 

telereparatör. 

Då blev det ofta långa arbetsdagar och 

oregelbundna arbetstider, vilket var 

svårt att kombinera med familjelivet. 

Behovet av att få mer regelbundna arbetstider 

resulterade i att han började 

på Volvo igen år 2003. 

Tyvärr blev han inte en av de tio företaget 

tog ut till utbildningen. Vilket 

Foto: Tommy Andersson FREDRIK SÖKER ETT BREDARE ARBETSINNEHÅLL 

resulterade i att han tog kontakt med 

de ansvariga för KY-utbildningarna 

på Göteborgs Tekniska College (GTC). 

Det ledde till att han skickade in en 

egen ansökan, som de antog. Utbildningen 

var inte bortkastad, eftersom 

den ledde till ett vikariat på beredningen. 

Just nu är han inne på sitt andra 

vikariat, som består av utveckling 

av avgassystem och katalysatorer. 

– Givetvis är jag medveten om att en 

utbildning inte automatiskt leder till 

ett annat jobb, men den skapar en bra 

grund för att våga gå vidare.

gå vidare 

Studietiden var både givande, intressant 

och redogjorde grundligt för de 

olika blocken i samspelet mellan konstruktion, 

beredning och produktion. 

Jag skall inte förneka att det tog ett 

tag innan jag såg helheten, eftersom 

den innehöll 17 block. De tog upp allt 

från miljö, teknik, administration, 

data, kommunikation till ritteknik 

med mera. 

Under utbildningen praktiserade jag 

20 veckor på Volvo Personvagnars 

beredning. I princip deltog jag i det 

dagliga arbetet. Vi undersökte om de 

nya komponenterna från konstruktion 

passade in i produkten och kunde hanteras 

i produktion. 

– Mitt examensarbete gjorde jag 

under den här perioden. Det tog upp 

förloppet från att det kom signaler från 

marknaden om att det behövdes en ny 

och kraftigare dragögla, tills den var 

framtagen, samt klar att monteras på 

bilarna. 

Vi var två i klassen som studerade 

på egna och CSN-medel, övriga hade 

någon form av ersättning från sitt 

företag. Om hur familjens ekonomiska 

situation skulle bli under studietiden, 

gick vi allt igenom mer än en gång, 

understryker han. Det var en hel del 

att beakta, eftersom vi har två små 

barn, bor i hus och min fru hade precis 

avslutat sina studier. 

– Utbildningen i produktionsutveckling 

är en väg till ett bredare arbetsinnehåll 

och av mer teknisk karaktär 

än mitt jobb på banan, säger Fredrik 

Holmberg. 

– I dag är förutsättningarna för en 

utveckling i arbetet ganska begränsade 

för det stora fl ertalet. Mer 

utvecklingsmöjligheter i arbetet 

och stöd till de som studerar enskilt 

inom företagets verksamhetsområden 

är önskvärt, anser Fredrik 

Holmberg. 

Studierna krävde att man var både 

motiverad och disciplinerad. Merparten 

av hemuppgifterna gjorde jag 

under skoltid eller direkt efter, för att 

de inte skulle inkräkta för mycket på 

familjelivet. Inför tentor och större 

uppgifter gick det inte att komma ifrån 

att det togs ut tid på familjekontot, 

tillägger han. 

Vi som sökt enskilt till utbildningen 

fi ck var lite mer på alerten när det 

gällde vissa praktiska frågor på företaget, 

som t.ex. när det gällde att få tag i 

praktikplats. 

I dag är dessvärre förutsättningarna 

för en utveckling i arbetet ganska 

begränsade för det stora fl ertalet. En 

ökning av utvecklingsmöjligheterna 

i arbetet och av uppbackning till de 

som studerar enskilt inom företagets 

verksamhetsområden, hade varit önskvärd. 

En god personalpolitik på det här 

området hade både gynnat klimatet 

på företaget och utvecklingen av det, 

anser Fredrik. 

tander24@volvocars.com 

DIN BÄSTA SOMMARBILD 

V A R M ED I FOTOTÄVLIN G E N 

Snart är sommarledigheten här. Alla 

medlemmar inom IF Metall Göteborg 

får då sin välförtjänta semester med 

sina nära och kära. På sommaren är 

blixtar vanliga runt om i landet. Och då 

inte enbart åskblixtar, många hobbyfotografer 

passar på att föreviga sina 

semesterminnen. Slå då två fl ugor i 

en smäll och vinn priser på din bästa 

semester bild. 

IF Metall Göteborg ordnar en fototävling 

under temat ”bästa semesterbild 

2007”. Tävlingen är öppen för alla 

medlemmar. Skicka in ditt bidrag till 

e-post: goteborg@ifmetall.se senast 

den 10 augusti. Skriv fototävling i 

ämnesfältet i mailet. I mailet skall 

du uppge motiv, plats samt annan 

relevant fakta om bilden. Observera 

att IF Metall Göteborg får rättigheten 

att använda bilderna i verksamheten 

efter tävlingen. Uppge även personnummer, 

namn arbetsplats, telefon 

och eventuell e-postadress. Eventuella 

bidrag på vanligt fotopapper skickas till 

avdelningen, se adress sidan 2. 

Vinnarna presenteras i septembernumret 

av medlemsmagasinet. Vinsterna 

består i presentkort och profi lmaterial 

från IF Metall Göteborg. 


MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG | 23 

VINN PRIS!

Namn 

Adress 


Skicka eller faxa ditt svar senast 

den 31 juli till IF Metall 

Göteborg, Folkets Hus, Olof 

Palmes plats, 413 04 Göteborg. 

Fax: 031-774 32 10

Fundera på vad ni kan göra annorlunda 

för att få ut så mycket som möjligt av 

de pengar ni har och ändå leva gott 

under semestern. 

Passa på att göra sådant som inte 

kostar så mycket men som ni inte ger 

er tid till i vanliga fall. Fråga barnen vad 

de helst vill att ni ska göra. 

Njut av ledigheten, lek med barnen, dela på vardagssysslorna. 

Ge barnen en egen semesterkassa som kan fyllas på 

om de hjälperer med enklare sysslor. 

Fiska – fi skespö, fl ytvästar, eka, kanot mm kan man 

hyra eller låna av vänner. 

Bada – det fi nns gott om bra badplatser runtomkring 

Göteborg. Promenera, stort utbud av härliga gågator inom 

Göteborg. Älvsnabben, se Göteborgs hamn till priset 2 kuponger 

för vuxna. 

Under julimånad så fi nns det också gott om evenemang i 

stan både för vuxna och barn. 

splan@lear.com 

[ SEMESTERTIPS ] 

Informationen ovan fi nns på http://www.goteborg.com 

Vill ni aktivera barnen under lovet med aktiviteter eller 

läger? Förslag fi nns på www.sommarlovatalla.nu 

GÖTEBORGSPASSET är också ett billigt alternativ 

kostar endast 225 kr och man får mycket 

för pengarna. Bland annat fria entréer till 

Liseberg, Universeum och stadens museer 

samt gratis resor med spårvagn, buss och båt. 

RÄTT LÖSNING på förra korsordet 

Grattis korsordsvinnare! 

Anita Granander Lucev Volvo 

Kenneth Alexandersson Pensionär 

Sven-Olof Gustavsson Coor 

Nina Revelj Carls-Bergh Parma 

Pavel Straka Pensionär 


[ NYTTA & NÖJE ] 

Knarrholmen 

– ditt eget 

semesterparadis 


På 12 minuter når du semesterparadiset 

Knarrholmen i Göteborgs skärgård. 

Anläggningen äger avdelningen 

tillsammans med Handels avdelning 

24. Genom ditt medlemskap kan du till 

självkostnadspris hyra sjönära stugor 

med havsutsikt. 

Ytterligare en anläggning med bästa 

tänkbara läge är Gullholmen (lilla 

bilden). Bohusläns äldsta fi skeläge där 

IF Metall Göteborg äger nio stugor i 

anläggningen Gullholmsbaden. 

Ring till Rose-Marie Johansson, 

031-774 32 11 och kolla om det fi nns 

några lediga perioder i sommar. 

Fotbollscup på Heden 

Söndagen den 9 september är det åter 

dags att damma av fotbollsutrustningen. 

– Avdelningen har bokat upp 

två konstgräsplaner på 

Heden för att avgöra 

på vilken arbetsplats 

de bästa fotbollsspelarna 

fi nns, säger Bengt 

Forsling. 

Efter ett års uppehåll 

är det återigen dags 

att spela IF Metall 

cupen i fotboll. Tävlingen 

är öppen för 

alla medlemmar inom 

IF Metall Göteborg. 

Lagen skall representera 

arbetsplatserna inom avdelningens 

område. Tävlingen avgörs med sjumanna 

lag enligt korpens regelsystem. 

– Anmälningsavgiften ingår i 

medlemskapet. De tidigare cuperna på 

Heden har lockat 40-50 lag, berättar 

Bengt Forsling. 

Anmälan 

Lagets anmälan ska innehålla följande 

uppgifter: personnummer, lagnamn, 

kontaktperson med adress, telefon, 

e-post, samt tröjfärg. 

Anmälningen skall vara avdelningen 

tillhanda senast den 10 augusti 

via fax:031-7743200 eller e-post 

goteborg@ifmetall.se 

Mer information fi nns på 

www.ifmetall.se/goteborg

[ NYTTA & NÖJE ] 

Åk inte utomlands oförsäkrad! 

– Utan ett bra försäkringsskydd kan 

semesterresan sluta i en ekonomisk 

katastrof, berättar Stefan Linnarsson, 

som arbetar med försäkringsfrågor 

inom IF Metall på Volvo. 

Reser du till länder som 

Sverige inte har sjukvårdsavtal 

med kan du 

få sjukhusräkningar på 10 000 kr per 

dygn och specialtransportkostnader 

för hemresan på 500 000 kr. 

Du kanske redan är reseförsäkrad. 

De fl esta bolag har ett reseskydd i 

hemförsäkringen som täcker 45 dygn. 

Skyddet kan oftast förlängas. 

– Reseskyddet i en hemförsäkring 

räcker sällan, poängterar Stefan. Om 

du till exempelvis dyker eller håller 

på med vissa extremsporter måste 

du teckna en extra försäkring. IF 

Metalls hemförsäkring omfattar dock 

de här aktiviteterna. Har du inte en 

egen hemförsäkring är det viktigt att 

köpa en separat reseförsäkring. 

Olyckor händer 

Skulle du bli sjuk eller råka ut för en 

olycka i ett annat EU/EES-land kan 

du ha rätt till medicinsk nödvändig 

sjukvård, som landets egna invånare, 

du betalar endast patientavgiften. 

– Stefan understryker, för att 

ovanstående skall gälla måste du 

ha med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet 

och vända dig till en 

vårdgivare som är ansluten till det 

allmänna sjukvårdssystemet i landet. 

Det Europeiska sjukförsäkringskortet 

täcker inte kostnader för specialtransport 

tillbaka till Sverige, från länder 

Fösäkringsfrågor i samband 

med dykning fi nns anledning 

att observera särskilt. 

utanför Norden, framhåller han. (Se 

Faktarutan här intill) 

Kanske redan 

försäkrad 

Han påpekar, det kan löna 

sig att kontrollera om din 

hemförsäkring har ett resekydd. 

I IF Metalls Hemförsäkring fi nns en 

talong i försäkringsbeskedet som är 

ditt reseskydd. 

Förstärkt resekydd 

Du har möjlighet att förstärka resekyddet 

i Metalls Hemförsäkring med 

Folksams försäkring Resklar. Den 

omfattar avbeställningsskydd och ersättningsresa. 

Premien ligger mellan 

230 kr för ensamstående och 335 för 

familj och gäller ett helt år. 

Pass i god tid 

Kolla även passet i god tid så att du 

hinner skaffa ett nytt om det behövs. 

Missa inte att i en del länder krävs 

att passet 

är giltigt 

sex månader 

efter 

inresan, 

tillägger 

Stefan Linnarsson. 

FAKTA: EU-kortet 

Ditt EU-kort visar att du är försäkrad 

i Sverige. Kortet visar du 

tillsammans med din id-handling, 

direkt för vårdgivaren. Kortet är 

individuellt , även barn, ska ha ett 

eget kort. EU-kortet kan beställas 

på www.forsakringskassan.se, via 

försäkringskassans servicetelefon 

020 – 524 524 eller lokal kontor. 

Via webbsidan får du information 

om sjukdom utomlands, såväl inom 

som utanför EU/EES. 

Värdefulla tips från UD. Jag kan 

inte nog påtala det, säger Stefan 

Linnarsson, söker du tips eller mer 

information innan resan, så titta 

på Utrikesdepartementets hemsida 

som du når via www.regeringen.se 

Text: tander24@volvocars.com 


POSTTIDNING B 

IF Metall Göteborg, Folkets Hus, Olof Palmes plats, 413 04 Göteborg 

– Arbete, bostad och trygghet 

men också kampen om tanken 

Arbete, bostad och anställningstrygghet 

är några av de mest prioriterade 

frågorna för ungdomarna inom 

IF Metall Göteborg. 

– Det fi nns många problem för ungdomarna 

i samhället och på arbetsplatsen 

som vi inom fackföreningen 

måste ta i tur med, säger Sofi a Friberg 

som arbetar på Plastal AB. 

Uppdraget som ungdomsansvarig har 

funnits inom IF Metall i många år, 

men uppdraget har tyvärr inte varit 

prioriterat och har därför kommit i 

skymundan. 

– Man ha blivit utsedd till ungdomsansvarig 

men inte haft några konkreta 

uppgifter, säger Sofi a Friberg. 

Skol- och ungdomskommittén genomförde 

i maj en ungdomsansvarigkurs, 

där målsättningen var att ta fram en 

uppdragsbeskrivning för ungdomsansvariga 

på klubb- och gruppstyrelse 

nivå. Detta för att tydliggöra uppdraget 

och ta fram konkreta arbetsuppgifter. 

– Vi arbetade tillsammans med en 

rad grupparbeten kring vad ungdomar 


har för problem i samhället och på 

arbetsplatsen. När vi hade skapat oss 

en bild över detta satte vi samman en 

uppdragsbeskrivning med utgångspunkt 

ifrån våra diskussioner, säger 

Sofi a Friberg. 

På kursen deltog även två tjejer från 

Grafi ska Fackförbundet – Mediafacket 

som nyligen valts till ungdomsansvariga 

på deras avdelning i Västra 

Götaland. 

– Oavsett vilken fackförening ungdomarna 

tillhör möts de av liknande 

problem, därför var det intressant för 

oss att delta på kursen, säger Karolin 

Larsson som arbetar på V-tab där man 

trycker tidningen Göteborgs Posten. 

Kampen om tanken är en av fackföreningens 

största utmaningar. Arbetsgivaren 

använder ord som exempel 

fl exibilitet, medarbetare och anställningsbar. 

Men vet de anställda egentligen 

vad dessa ord betyder och varför 

arbetsgivaren använder dem. 

– Det var spännande att diskutera 

kring de olika orden och sättet som 

arbetsgivarna via media bland annat 

– Ungdomar 

måste tidigt få 

information om 

sina rättigheter 

och skyldigheter, 

anser 

Sofi a Friberg, 

ungdomsansvarig 

inom IF Metall 

Göteborg. 

Diskussionerna var livliga när kursdeltagarna tittade på hur makthavare via medier försöker påverka hur vi ska tycka i olika frågor. 

UNGDOMAR INOM IF METALL PEKAR UT FACKETS NYCKELFRÅGOR: 

försöker påverka våra värderingar och 

hur vi skall tycka i olika frågor. Viktigt 

är att fl er människor blir införstådd 

med vad de menar och vad de vill 

åstadkomma, säger Karolin Larsson. 

TCO:s ungdomsundersökning som nyligen 

presenterades visade att 7 av 10 

ungdomar är tveksamma att ansluta 

sig till facket i framtiden. 

– Skolinformationen är mycket viktigt. 

Att ungdomarna får information 

om sina rättigheter och skyldigheter 

redan i tidig ålder. Även information 

om vad facket är för någon förening 

och vikten av att vara medlem, säger 

Sofi a Friberg. 

Skol- och ungdomskommittén kommer 

nu att ta fram en handledning 

kring den uppdragsbeskrivningen som 

ungdomarna på kursen arbetade fram. 

Sedan kommer den sändas ut till klubbarna 

inom IF Metall Göteborg. 

christian.x.andersson@skf.com 

Mer om skol- och ungdomskommitténs 

uppdragsbeskrivning på 

www.ifmetall/goteborg 

Gå till Ungdomsverksamhet. 

Foto: Carina Cajander

Nummer 2 - IF Metall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?