Nummer 1 2009 - GilleScouterna

More documents

Recommendations

Info

forts fr föregående sida Vissa begrepp har slopats och formulering- mot målet” (Ek 1999 s 14). Den svenska scoutlagen har moderniserats språkligt vid några tillfällen och består nu av sju punkter. Även innehållsmässigt har vissa förskjutningar skett. Den sjätte punkten om ”djur och natur” är redan nämnd. Här följer de övriga. Scouthedern. Den första punkten i B-Ps lag, "en scouts ord är att lita på", har behållet sitt innehåll, kanske även stärkts, och lyder nu: "En scout är ärlig och pålitlig". Men 1969 flyttades punkten ned till andra plats. Trohet. Den ursprungligen andra punkten: ”En scout är sin konung, sina officerare, sina föräldrar och sina arbetsgivare trogen”, ändrades 1912 till "en scout besinnar sin plikt mot Gud och fosterlandet". Här kom nya inslag. Plikten mot Gud fanns ej med i B-Ps lag, dock i löftet. Den uttalat religiösa skrivningen kan möjligen bero på att många scoutledare var präster och att kyrkan var mer framträdande i samhället 1912 än i vår sekulariserade tid, menar Gerd Ek (Ek 1999 s 9). År 1969 flyttades punkten till första plats i lagen och formulerades: "En scout visar vördnad för Gud och hans ord". I dag heter det: "En scout söker sin tro och respekterar andras". Hjälpsamhet. ”En scouts plikt är att vara till nytta och att hjälpa andra”, hette det från början. Den tredje punkten i lagen har behållit sin innebörd och plats, och formuleras nu: "En scout är vänlig och hjälpsam". Vänskap & kamratskap. Även den fjärde punkten har behållit sin innebörd och plats. Den äldsta lydelsen: ”En scout är allas vän och bror till hvarje annan scout, sak samma af hvilken samhällsställning denne är” formuleras nu: "En scout visar hänsyn och är en god kamrat". Hövlighet. ”En scout är hövlig”, hette det från början, senare ”…uppmärksam och hövisk”. Punkten är slopad, men innebörden ingår i nuvarande lagens tredje och fjärde punkter. Lydnad. ”En scout lyder utan frågor befallningar från sina föräldrar, sin patrulledare eller scoutmaster.” Så löd den sjunde punkten i Ebbe Lieberaths ursprungliga tolkning. Formuleringen har ändrats under åren och ersattes 1969 med: "En scout känner ansvar för sig själv och andra". Om det ursprungligen kärva budskapet skriver Gerd Ek: ”Punkten 7 stäm- 12 mer inte alls med senare tids önskan att fostra scouterna till eget kritiskt tänkande. […] Synen på obetingad lydnad [har] ändrats sedan 1909”, (Ek 1999 s 6). Dock kan formuleringen om lydnad ännu ha sin giltighet i vissa sammanhang, som Rulle Neveling visar i sin beskrivning av hur han vid påmönstringen på Biscaya fått förklara vad som gäller ombord: ”Demokrati kräver kunskap och respekt för kunskap. I morgon skall vi talas vid om detta, om ni skulle haft lust att vara medbestämmande och ha medansvar den natt som kommer, då vi ligger till havs. Demokrati kräver även tid och den har vi inte alltid inför snabba manövrer. Därför får ni tåla det impopulära ordet lyda. Vi kan inte samråda, utan när det gäller måste ni lyda order blixtsnabbt. Din egen och fartygets säkerhet är beroende av detta. Efteråt kan ni ställa frågor och vi kan även diskutera varför vi handlade på ett visst sätt. Demokratin börjar från botten, i den vakt du är tilldelad, den lilla gruppen om fyra man. Inom den kan ni själva välja vaktbas, fördela jobb och avgöra vem som skall göra vad. Bara arbetet blir uträttat” (Neveling 1985 s13). Gott humör. ”En scout småler och hvisslar under alla förhållanden” hette det från början. Punkten har omformulerats flera gånger och lyder nu, placerad som nummer fem: "En scout möter svårigheter med gott humör". Sparsamhet. Punkten ”en scout är sparsam” kompletterades 1935 med ”… arbetsam och sparsam", men slopades 1969. Möjligen kan den tänkas ingå i nuvarande lagens sjunde punkt: ”En scout känner ansvar för sig själv och andra.” Scoutlöftet har renodlats och lyder i dag: ”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.” arna har förändrats genom åren, men den etiska grunden i scoutlagen får nog sägas vara intakt. Teckning B-P. Sammanfattning Ord som plikt, trohet, lydnad, och även sparsamhet, har slopats i den svenska scoutlagen, men den etiska grunden får nog sägas vara intakt. Begrepp som Gud, konung & fosterlandet har utgått, men hängde kvar länge, trots att scoutrörelsen snabbt visade sig vara en fredsrörelse utan nationella eller religiösa gränser. Naturpunkten i lagen har ändrats från att scouterna anpassar sig till naturen i riktning mot att dominera över naturen. Men i praktiken finns nog ändå andan i den ursprungliga punkten, ”en scout är djurvän”, levande på flera håll, inte minst bevisat här i Dalarna med Gröna Spåret i Tunaskogarna. Metoderna för utbildning och fostran, som från början närmast var unika för scoutrörelsen, har tagits upp av andra, medan den svenska scoutrörelsen dock tycks gjort sig urarva på detta område. ”Undersökningar visar att många scouter lämnar scouting för att mötena är bråkiga och röriga. Avgångar på grund av att man förväntas lära sig för mycket har vi inte hört talas om” (Ek 1996 s 32). År 1968 blev en brytpunkt i scoutrörelsens goda medlemsutveckling. Vad orsakade raset? Vad betydde inskränkning av patrullsystem och scoutkunskaper? Att nå 200 000 medlemmar år 2015 är Svenska Scoutrådets mål. Hur skapas en sådan framtid? Kan vi dra lärdom av historien? Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge ---------------------------- Källor: Ek, Gerd: Från prov till uppgift. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift 1996. Ek, Gerd: Arvet från BP – visionen och verkligheten. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift 1999. Neveling, Raoul: Biscaya. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift 1985. Sandell, Klas: Gamla rötter och nya skott. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift 1990. Sica, Mario: Footsteps of the Founder. Centenary edition 2006. ISBN 88-8054-800-X. Gillescouten 1–2009
Nya grenar, nya namn – finns det plats för gillescout? ”Modernare, med ett nytt anslag och en ny paketering. Tydliga mål för varje åldersgrupp och väl fungerande för både nya och gamla scouter. Det är några av huvudmålen för det nya programmet. [...] – Men varför behövs ett nytt program? Vi frågar Fredrik Svensson som jobbar på Scoutrådet som projektledare för programutvecklingen. – Samhället förändras och det måste också vi göra. Vi måste paketera vår verksamhet på ett attraktivt sätt så att folk ska vilja vara scouter. [...] Men var det något fel på det gamla grogrammet då? – Ja, till viss del kan man nog säga det. Vi har tappat mycket medlemmar under flera år. Då måste man utvärdera och testa nytt, säger Fredrik. I oktober 2009 lanseras det nya programmet men redan nu kan vi se en del av arbetets frukter. I februari i år var de nya gemensamma åldersindelningarna klara och nu presenters också namnen på grupperna. [...] Och de nya namnen är... Spårarscout. Spåraren är en nyfiken rackare på 8–9 år [...] Upptäckarscout [...] Upptäckarscouten är 10, 11, kanske 12 år och gillar att lösa problem tillsammans med sina vänner [...] Äventyrarscout. Resan fortsätter och äventyret blir större. Äventyrarålderna är ungefär 12–15 år [...] Utmanarscout. Tänk om. Tänk nytt. Tänk själv. Utmanarscouten är inne i en period av ifrågasättande. Ålderna är 15–18 år [...] Roverscout [...] Man är mellan 19 och 25 år och man söker egna projekt [...] ??? Begreppet ’scoutledare’ finns kvar men vad ska den vuxne scouten som inte är ledare kallas? Det är inte bestämt än.” Malin Haawind i Scoutmagasinet nr 6, 2008. Gillescouten 1–2009 Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Har kassören blivit tokig? Landsgillerådet föreslår inför vårens LGT att medlemsavgiften ska höjas till 350 kr/år för fullt betalande medlem. Man kan ju undra om Landsgilleskattmästaren har blivit tokig? Nej, inte alls. Han är helt på det klara med att detta kan uppfattas både som tokigt och provokativt. Här redogör Knut-Olov Axelsson för varför han anser att avgiften bör höjas. Är det nödvändigt att höja avgiften? Nej, det är det kanske inte men det är önskvärt för att skapa resurser för att utveckla gillerörelsen inför framtiden. Är det roligt och givande att vara med i Gillescoutrörelsen? Det verkar inte så när man tittar på hur antalet medlemmar minskat under de senaste åren. Vi var 1467 medlemmar i januari 1999 men i april 2008 var antalet 1155! Däremellan var vi som mest 1515 medlemmar år 2001. Varför minskar vårt medlemsantal? Vi vet inte varför våra medlemmar slutar – kanske är det främst av åldersskäl – men helt säkert är att vi inte lyckas attrahera nya medlemmar för att bibehålla och helst öka antalet medlemmar. Min tro är att det beror på att vi inte kunnat visa utåt på ett attraktivt program med intressanta aktiviteter. En satsning på högre medlemsavgifter gör att vi får resurser inom Gillescoutrörelsen för att kunna skapa aktiviteter, kunna ge bidrag till lokala satsningar samt inspirera till deltagande i olika arrangemang. Kan vi inte göra detta redan idag med de avgifter vi har? En titt i budgeten för de kommande åren visar att den höjning på 50 kr som beslutades vid förra LGT inte räcker till annat än den egentliga driften av rörelsen. Eftersom tre gillen med ca 90 medlemmar försvann vid årsskiftet är det bara ca 1000 medlemmar kvar under 2009. Under perioden 2009–2010 blir därför intäkten från oss alla som vill vara med bara ca 17.000 kr/år högre än motsvarande för åren 2007–2008. Vi vet alla hur kostnaderna ökar och det blir inte några stora summor över på denna intäktsökning. Den höjda avgiften kommer inte att börja tas ut förrän från år 2011 Gillena berättar Sänd in bilder & berättelser från ditt scoutgille! Vill vi bli flera och vara en livskraftig organisation? Vi blir inte det om vi inte kan förnya oss! Vi måste satsa nu, annars kommer vi att bli så få medlemmar att vi inte kan fungera som en nationell rörelse. Men ändå – kan man inte dra ner på de kostnader vi har för att få loss pengar? Landsgillerådets verksamhet kostar ju bra mycket, resor till konferenser likaså och tidningen behöver vi väl inte? Det är medlemmarna som kan bedöma om det är bra förslag. För mig är det självklart att om vi ska kunna fungera nationellt och internationellt så måste vi: — kunna samla LGR till rådslag, — kunna samla gillenas representanter till Landsgilleting för att föra fram och diskutera olika ideer, — kunna deltaga på möten med representanter för andra länders Gillescoutrörelser och — kunna informera alla medlemmar och ge dem förmånen att uppleva gemenskapen i Gillescoutrörelsen även om de inte kan deltaga aktivt i olika arrangemang. Så, vad gör vi med de cirka ytterligare 100.000 kr som en avgiftshöjning skulle ge oss? Det finns många ideer kring vad man skulle kunna göra men det viktigaste är att vi är överens om att SGSS ska vara en värdefull och inspirerande organisation för medlemmar i alla åldrar. Det har till exempel funnits förslag om att regionerna skulle kunna få bidrag till samlingar med betalda talare. Ett annat förslag är professionell hjälp med planering och genomförande av rekryteringar. Med pengarna skulle vi få resurser för att tillsammans skapa en ännu mer attraktiv verksamhet och ökat antal medlemmar! Knut-Olov Axelsson 13
Page 1 and 2: GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t G
Page 3 and 4: European Fellowship Workshop Vid m
Page 5 and 6: Välkomna till Landsgilleting 16-17
Page 7 and 8: Föredragningslista för det ordina
Page 9 and 10: Regionting i Västerås Anna-Stina
Page 11: Vad betyder arvet från B-P för me
Page 15 and 16: Bildstafetten I början av år 1978

Nummer 1 2009 - GilleScouterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?