Nummer 1 2009 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 59 • Nr 1 febr 2009 

Landsgilleting på Kolbodagården söder om Kalmar, tingshandlingar sid 5-7 

Foto: Lars Stejdahl 

Följ med till Åland sid 8 

Gillescouterna på 

fabriksbesök. Gillena 

berättar sid 9 

Ålands Landskapsregering. Foto: Margareta Husell Foto: Vega Lindwall 

1949 

SGSSLX 

2009

2 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landgillerådet 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare 

Kantvägen 1, 141 31 

Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 

knut-olov.axelsson@telia.com 

Torsten Hansson 

Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 

0243-22 58 79, 070-301 99 98 

torsten.ha@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. 

Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 

70-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Staffan Sjunnesson 

Markvägen 7, 238 35 Oxie, 

040-54 86 24, 070-312 11 31 

staffan.sjunnesson@telia.com 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 2 9 maj 2009, manusstopp 1 april 

Nr 3 19 sept 2009, manusstopp 15 aug 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson (adress ovan) 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: Galeri Art Silk 115 g – miljö - 

märkt med Svanen 

Tryck: Sahlanders Grafiska AB, Falun 

ISSN 1653-7033 

Landsgillemästaren har ordet 

Vi ses på Landsgilletinget! 

Kylslagna vindar drar runt husknuten, 

väderlekstjänsten förutspår 

snö i morgon. Krokusarna 

i rabatten har kommit upp någon 

centimeter. Kommer de att överleva 

en bister tid innan vårsolen verkligen 

värmer upp marken? Kommer de att ta 

skada, rent av inte klara av ytterligare 

kalla dagar? Svaret får jag någon gång 

i början på mars. Inne är det varmt och 

trivsamt, jag har det ganska så gott. 

Hur kommer gilleåret att utvecklas? 

Landsgillerådet arbetar som bäst med 

att ta fram allt underlag till Landsgilletinget 

i Kalmar i maj. Ärendelista och 

anmälningsblankett får ni i detta nummer 

av Gillescouten, med nästa nummer 

kommer verksamhetsberättelse, 

bokslut, förslag till verksamhetsplan 

och budget. Förhoppningsvis kommer 

det också in ett antal motioner, som då 

också skickas ut med LGRs svar. Jag 

ser fram emot ett engagerat landsgilleting, 

som debatterar underlaget och 

fattar beslut om de kommande årens 

verksamhet! 

Det fi nns många likheter mellan 

mina krokusar och det som händer 

inom gillescouting just nu. Landsgillerådet 

har arbetat med att få fram material 

och mött många gillescouter från 

olika delar av landet under det senaste 

året, vi har försökt skapa en bättre jord 

för vår växt. Det fi nns många livaktiga 

gillen, de är våra lökar för en rik 

blomning. Det har blåst bistra vindar, 

vi har tappat medlemmar, hela gillen, 

men också kunnat välkomna nya. Det 

som behövs för en bra tillväxt är resurser, 

mänskliga och ekonomiska. Näring 

och livgivande vatten resulterar i en rik 

blomning. Vilken sorts näring och hur 

mycket regn behövs för att gillescouting 

ska slå ut i full blom? 

I gillena är det trivsamt och gott, intressanta 

program och vänner att umgås 

med. Räcker inte det? För en del 

gör det det. För andra är det självklart 

att ha aktiviteter tillsammans med en 

scoutkår, att göra sociala insatser av 

olika slag och att ha kontakter inom 

och utom landet. Vad behöver många 

gillen för att blomma? Nya medlemmar, 

som tillför idéer, näring! 

Det är vi gillescouter, som bestämmer 

om vår verksamhet ska blomstra 

eller inte! Vi ska avgöra vad vi vill ska 

hända i våra gillen, i regionerna och i 

Sverige på Landsgillerådet. Hur ska 

vi vattna och ge näring åt det som ska 

växa och blomstra? Kom och var med i 

Kalmar i maj! 

Gunilla 

Gillearrangemang 

21–22 mars 2009 

Landsgillerådet 

15 maj 2009 


16–17 maj 2009 

Landsgilleting i Kalmar 

9–10 juni 2009 

NBSR-möte på Åland 

10–14 juni 2009 

Nordisk-Baltisk Gilleträff på 

Åland 

29 juli–9 augusti 2011 

Världsjamboree i Sverige 

Fonder 

Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten 

Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne 

och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på 

SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om 

medel riktas till SGSS, adress se spalt 

överst till vänster. 

Gillescouten 1–2009

European Fellowship Workshop 

Vid möte med Europakommittén 

i november 2007 beslöts 

att man skulle hålla en 

”workshop” för Landsgillemästare 

och internationella sekreterare 

under 2008. Därför hölls en sådan arbetshelg 

på Cypern i april 2008. 

Från Sverige kunde ingen delta den 

gången, men vid andra arbetshelgen, 

som hölls i 14–17 november i Kotná 

Hora i Tjeckien var vi fyra deltagare, 

nämligen Gunilla Engvall, Calle 

Klärcke, Björnar Johnsen och Anna- 

Brita Lundahl. Det är av stort värde att 

åka flera från varje land. Då kan man 

arbeta vidare, när man kommit hem och 

det går även lättare att sprida budskapet 

till flera regioner och gillen. 

Framtiden och grunden till utveckling 

var ämnet för helgen. Det allra 

viktigaste en sådan här helg är att lära 

känna varandra. Vi var deltagare från 13 

europeiska länder. Under första kvällen 

försökte vi kommunicera med varandra 

trots språkförbistring. Med god vilja, 

minspel, gester och bilder gick det alldeles 

utmärkt. 

Varje land fick också berätta om situationen 

för gillescou t ing i sina respektive 

hemländer. Vi har mycket gemensamt 

inom de europeiska gillena. Vi 

har alla svårigheter att bli fler och att få 

med yngre medlemmar. Men det finns 

goda exempel, hur man kan gå tillväga. 

Danmark arbetar med Baden-Powell 

Stamm, i Norge hjälper man nya gillen 

med startkorgar och i Holland har man 

Plus Scouts. Dessa exempel är kanske 

något för oss i Sverige att ta efter. 

Vi fick även möjlighet till sightseeing 

i Kotná Hora, som ingår i UNESCO:s 

Gillescouten 1–2009 

Var ligger Europa? Längst t v syns Rigmor Lauridsen, ledamot av Världskommittén, och 

böjd vid bordet Jane Wardropper, ordförande i Europakommittén. Foto: Björnar Johnsen. 

världsarvslista. Denna stad har haft stora 

rikedomar av silver – kanske Tjeckiens 

Sala silverstad. Under vandringen 

runt i staden hann vi också lära känna 

varandra och hann föra många intressanta 

samtal. 

Helgen utmynnade bl a i European 

Challenge 2008–2010. Där finns ett par 

saker, som våra svenska gillen kan arbeta 

med: 

1. Lära känna ett annat gille i Sverige. 

2. Lära känna gillen i andra länder, s k 

Twinning. 

Därför har jag skickat ut en uppma- 

De svenska deltagarna 

Calle Klärcke, 

Anna-Brita Lundahl 

och Gunilla Engvall 

lyssnar på Olav Balle, 

landsgillemästaren i 

Norge. Foto: Björnar 

Johnsen. 

ning till alla gillen att tala om, ifall ni 

håller på med Twinning och hur ni samarbetar 

med gillen i andra länder. 

En annan viktig fråga, som vi borde 

arbeta mer med: Vad gör vi för att stötta 

scouting i Sverige? 

Skicka gärna in bidrag om detta till 

Gillescouten, så att andra får tips och 

idéer både till Twinning och till samarbete 

med vår svenska scoutrörelse. Det 

kan bli en möjlighet till tillväxt inom 

Gillescouting i vårt land. 

Anna-Brita Pricken Lundahl 

3

Lägerbål som scenförskola 

Läser med saknad att den jämngamle 

före detta scoutkamraten 

Gösta Krantz avlidit under 

mellandagarna. Redan som 

16-åring presterade han vid lägerbål en 

monolog om Rödluvan på ett mycket 

professionellt sätt. Det var vid IOGTscouternas 

riksläger vid Husby slott 

i samband med Storlogemötet 1941 i 

Söderköping. Sedan dess har den förre 

scouten från Nackakåren på olika scener 

glatt många, som med glädje kommer 

att minnas denna rundhulte tagelskjortemunk 

i Casinorevyer. 

En av mina patrullkamrater vid Blåbokursen 

före rikslägret var den jämngamle 

Thor Isedal (Karlsson), som vi 

under mellandagarna kunnat se på TV 

i "Söderkåkar". Han gick bort allt för 

tidigt. Lägerbål och Tjaddens revyer i 

Norrköping var hans scenförskola. Vid 

senare kontakter har han lovprisat sina 

scoutår och även vid intervjuer lämnat 

ut bilder från scouttiden. 

4 

Twinning 

En ännu framgångsrikare nöjesguru, 

som har ett aktivt scoutförflutet är Hasse 

Wallman. Han är nu mera administratör 

än estradör i ett nöjesimperium i kolossalformat. 

Han var även den förträfflige 

lägerbålsledaren vid stora lägerbål. 

Med dessa tre exempel verifieras att 

scouting förutom en livsstil med naturmål 

och karaktärsdaning även initierar 

små framträdanden i lägerbålsringen, 

som ger en bra grund för fortsatt scenskola, 

livets autodidaktiska scenskola 

eller träning för muntligt framförande. 

Man lär sig tidigt att stå upp för något 

och några. Föreningslivets scenskola är 

talangscouting. På tal om talangscouting 

tillträdde jag för exakt 60 år sedan en 

tjänst som ämneslärare vid ASEAs nya 

Industriskola i Västerås. Hade då ett förflutet 

som lokalrevymakare och radavlönad 

nöjesrecensent i lokaltidningen. 

Fann att Västerås hade en högklassig lokalrevy 

med bl a Acke Goffrich, Sigge 

Söderström, Asta Holm, Stig Andersson 

– kontakter med scoutgillen i andra länder 

Från ISGF:s Världsbyrå i Bryssel 

har jag fått en lång lista på Twinning 

i Sverige. Denna lista stämmer 

inte med de kontakter, som våra 

svenska scoutgillen har med scoutgillen 

i andra länder. Därför har jag bett om 

rapport angående detta. Några gillen 

har redan skrivit eller ringt och berättat 

om spännande kontakter man har sedan 

många år tillbaka. Andra kontakter har 

upphört av olika skäl. 

Nu längtar jag efter fler rapporter, så 

att jag dels kan skicka tillbaka en färsk 

Twinning-lista till Bryssel, men även 

skriva lite om de intressanta kontakter, 

som några av våra scoutgillen har. Det 

vore förstås extra trevligt, om ni ute i 

gillena kan skriva egna berättelser och 

skicka med bilder till kommande nummer 

av Gillescouten. 


En tanke 

Gör inte mot andra som du vill 

att de skall göra mot dig. Deras 

smak kan ju vara annorlunda. 

G B Shaw 

och Eva Eriksson. Eva var ett lovande 

artistämne, som jag rekommenderade 

till mina vänner och kontakter Stig Bergendorff 

och "Tjadden" Hällström. Hon 

blev också aktris på heltid med namnet 

Eva Bysing. 

Om de nämnda revyartisterna från 

Västerås varit scouter vet jag inte, men 

Bo Setterlind, Olof Thunberg och Lars 

Ekborg var på sin tid patrullkamrater 

som KFUM-scouter i Västerås, vilket 

en syssling till min mor, John Brogren, 

berättade före min flytt till Västerås. 

Han bodde i Uppsala och var då vice 

scoutchef i KFUMs Scoutförbund, så 

västeråstrion var redan då väl känd utanför 

länsgränsen. Han berättade även 

om Carl-Anton och Carl-Axel Axelsson 

som underhållare. Den förre blev 

känd trubadur och brodern scoutchef i 

KFUMs Scoutförbund samt undervisningsråd 

i skolöverstyrelsen 

Thore Gårmark 

Folkare Scoutgille i Avesta 

Från 

Frimärksbanken 

Frimärksbanken tackar gillena 

och privata för insatsen 

under frimärksåret 2008. 

Drygt 25-tal bidragsgivare 

under året, vilket har gett 

frimärksbanken 32 000 kronor 

totalt under budgetåren 

2007–2008. Förhoppningsvis 

ses vi på LGT i Kalmar 

med mycket frimärksklipp? 

K-E o Viveca Mattsson 

Utmarksgatan 9 

784 62 Borlänge 

tel 0243-17972 


Välkomna till 

Landsgilleting 

16–17 maj 2009 

på Kolbodagården i Södermöre kommundel av Kalmar kommun, 

25 km söder om Kalmar 

S:t Georgsgillena Nyckeln och Kronoberg 

hälsar alla gillescouter välkomna 

till Kolbodagården i Kalmar kommun. 

Kalmar är troligen Smålands mest 

kända turiststad, känt för slottet, domkyrkan, 

Kronanmuseet, den pittoreska 

Gamla stan, Stadsparken o s v. 

Omlandet är gammal, bördig jordbruksbygd 

med många stora gårdar. 

Den största och mest kända gården i Södermöre 

är Värnanäs, c:a en mil söder 

om Kolboda. Den ägdes på medeltiden 

av Bo Jonsson Grip och Sten Sture d ä, 

senare av Gustav Vasa och hans söner. 

Kanske mest känd från Axel Oxenstiernas 

tid på 1600- och 1700-talen. Ett 

fint utflyktsmål. 

Danska gränsen låg ju förr inte långt 

borta, och då hände det ofta att danska 

trupper trängde in i området. Därför 

Anmälan 

Jag anmäler mig till Landsgilletinget på Kolbodagården, Kalmar den 16–17 maj 2009 

Namn........................................................................................................................... Telefon............./............................. 

Adress.......................................................................................................................... Mobiltfn......................................... 

Postadress.................................................................................................................... E-post............................................. 

Scoutgille....................................................................................................................................................................................... 

Anmälan och anmälnings/konferensavgift (200 kr) skall vara SGSS tillhanda senast 1 april 2009. 

Adress: LGT 2009, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 Huddinge. 

Anmälningsavgiften, 200 kr, insättes på pg 35 91 06-2. Märk talongen LGT 2009. Denna avgift betalas inte tillbaka. 

Kostnad för mat och logi betalas före 1 maj , enligt faktura, som skickas ut. 


byggde man på medeltiden kyrkorna 

som försvarskyrkor i flera våningar, 

med tjocka väggar och skyttegluggar. 

Två av Sveriges få rundkyrkor ligger 

bara några km från Kolboda. Hagby är 

den äldsta och största rundkyrkan byggd 

på 1100-talet, Voxtorp en mycket liten 

gårdskyrka. 

Kolbodagården har också gamla anor. 

Strax intill vid Lovers hamn låg på vikingatiden 

en stor handelsplats. Man 

tror t ex att S:t Sigfrid kunde ha landstigit 

där. 

På 1700-och 1800-talet fanns här dels 

ett alunbruk, som kunde sysselsätta upp 

till 150 arbetare, dels ett skeppsvarv, där 

många skrov till våra tidiga ångbåtar 

byggdes. Varvet lades ned 1895, men 

jordbruket levde vidare. 

Vid Hagbyån, inte långt från kyrkan, 

ligger bl a Holmskvarns garveri med 

anor från 1700-talet, helt intakt med alla 

inventarier och redskap från den dagen 

verksamheten upphörde på 1940-talet. 

I samband med LGT kommer ni att få 

möjlighet att höra mer om och se mera 

av dessa och andra lokala sevärdheter. 

Kolbodagårdens ekonomibyggnader 

har nu gjorts om till en mycket trivsam, 

familjeägd konferensanläggning. 

Mycket gott samarbete har Kolbodagården 

med den fina campinganläggningen 

Kolbodabaden, knappt en km bort. 

Räcker inte bäddarna till på det ena stället 

får man bo på det andra. 

Mera information om anläggningarna 

går att få på internetadresserna 

www.kolbodagarden.se och 

www.kolbodabaden.se 

5

Markera dina val nedan med kryss i önskat alternativ (jämte ev. tilläggsinformation) 

A. Övernattning lördag till söndag (inkl. måltider men 

exkl. lakan o handdukar*) (Måltider: lördag: lunch, 

em.kaffe & middag samt söndag: frukost, fm.kaffe & lunch) 

…. enkelrum: 900:- (begränsat antal). 

…. dubbelrum**: 800:- per person. 

…. flerbäddsrum**: (3-6 pers.): 750:- per person. 

…. husvagnsplats (exkl. mat): 135:- …… plus ev. el (35:-) 

…. tältplats (exkl. mat): 135:- 

* … önskar hyra lakan o handdukar: 60:- 

** önskar dela rum med följande deltagare: 

………………………………………………. 

………………………………………………. 

…. måste ligga i underbädd. 

B. Måltider 

…. önskar endast måltider (fr.o.m. lördag lunch t.o.m. 

söndag lunch): 570:- 

…. önskar specialkost, nämligen: 

……………………………….. 

6 

Lördag 

10.00 Receptionen öppnar 

11.30 Lunchen börjar serveras 

13.00 LGT öppnar, invigning och förhandlingar 

17.00 Ajournering 

Ev. uteaktiviteter, fri tid 

19.00 Middag med kvällsunderhållning 

21.00 Kvällsavslutning, kvällskaffe 

Preliminärt program 

Söndag 

08.00 Flagghissning 

08.15 Frukost 

09.00 Morgonsamling, förhandlingarna återupptas 

12.00 LGT avslutas och flaggan halas 

12.30 Lunch 

13.30 Guidade besök i närområdet 

Hemfärd 

Vägbeskrivning till Kolbodagården 

Väg E22 från norr: 

Trafikplats Ljungbyholm mot Hagby-Vassmolösa (ca 

1 mil söder Kalmar). Efter ca 1 mil tag vänster mot 

Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. 

Väg E22 från söder: 

Trafikplats Söderåkra mot Kolboda-Hagby. Efter ca 

1,5 mil tag höger mot Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. 

Frågor om vägen och eventuell hämtning vid flyg eller 

tåg-buss besvaras av Stig Jonsson, 070-6374843. 

C. Tidigare ankomst till Kolbodagården 

… jag kommer fredag kväll och önskar logi, kvällsmål, frukost 

och fm.fika: 450:- 

… enkelrum fredag till lördag: plus 100:- 

D. Hämtning vid flyg/tåg/långfärdsbuss 

… vill bli hämtad vid Kalmar flygplats den … maj kl. …… 

Pris: 30:- per person. 

… vill bli hämtad vid Kalmar centralstation den … maj 

kl. …… Pris: 30:- per person. 

Önskad skjutsning söndag meddelas i receptionen. 

E. Utflykter söndag efter lunch. 

Broschyrer delas ut om sevärdheter i Kalmar, Glasriket, m.m. 

för besök på egen hand. 

Följande guidade turer finns att välja mellan i närområdet: 

1. Vandring, max 2 km, till Kolbodaområdets intressanta industrilämningar, 

c:a en timme. 

2. Besök i en av rundkyrkorna och Holmskvarns garveri (med 

egna bilar), c:a 2 timmar. 

Anmälan till utflykterna görs under lördagen i receptionen. 


Föredragningslista 

för det ordinarie landsgilletinget på Kolbodagården 16–17 maj 2009 

1. Landsgilletinget öppnas 

2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget 

3. Justering av röstlängden 

4. Val av två protokollsjusterare tillika rösträknare 

5. Fråga om LGT behörigen sammankallats 

6. Godkännande av föredragningslistan 

7. Verksamhetsberättelse för 2007–2008 

8. Bokslut för 2007–2008. Föredragning av revisionsberättelse. 

9. Fråga om godkännande av bokslut 

10. Beslut om disposition av resultat för 2007–2008 

11. Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden 2007–2008 

12. Föredragningar 

a) verksamhetsplan för 2009–2012 

b) budget för perioden 2009–2010 

c) inkomna motioner 

13. Beslut 

a) beslut om inkomna motioner 

b) fastställande av verksamhetsplan för perioden 2009–2012 

c) beslut om medlemsavgift för perioden 2011 och framåt 

d) fastställande av budget för perioden 2009–2010 

14. Val av landsgilleråd för perioden 2009–2010 

a) fastställande av antalet ledamöter i LGR 

b) val av landsgillemästare 

c) fastställande av antalet vice landsgillemästare 

d) val av vice landsgillemästare 

e) val av övriga ledamöter på fyra år 

f) eventuella fyllnadsval för två år 

15. Val av funktionärer 

a) två revisorer för perioden 2009–2010 

b) två revisorssuppleanter för samma period 

c) valberedning för landsgilletinget 2011 efter förslag från nomineringskommittén 

d) nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas 2011 

16. Information från landsgillerådet 

17. Ärenden som LGR hänskjutit till LGT 

18. Under landsgilletinget väckta frågor 

(Frågor som önskas behandlade skall skriftligen inlämnas till tingets presidium) 

19. Landsgilletinget 2011 – plats och tid 

20. Landgilletinget avslutas 


Kallelse 

Vid LGT får beslut tas endast i de ärenden som anges i kallelsen. 

Alla medlemmar i S:t Georgs Scoutgillen i Sverige kallas härmed 

till ordinarie landsgilleting på Kolbodagården i Kalmar den 16–17 

maj 2009. Välkomna! 


Motioner 

Det har kommit in 23 motioner 

till landsgilletinget. 

Flera av dem har samma 

ordalydelse och några 

har identiskt eller liknande 

innehåll. LGR har 

sammanfört dem till nio 

motioner att behandlas vid 

LGT. Dessa har följande 

rubriker: 

1. Rösträtt 

2. Antal delegater 

3. Rösträtt 

4. Rösträtt via fullmakt 

5. S:t Georgs Scoutgille 

Tre Kronor 

6. Medlemsbegreppet 

7. Medlemsavgiften 

8. Reseutjämning 

9. Nomenklatur 

LGR har behandlat motionerna 

vid sammanträde 

den 7–8 februari och hela 

materialet har, med LGRs 

svar på de nio motionerna, 

därefter sänts ut till alla 

gillen. Med Gillescouten 

nr 2 som kommer ut den 

9 maj bifogas alla tingshandlingar. 

7

8 

Nordisk-Baltisk gillescout träff den 10–14 juni 2009 i 

Mariehamn på Åland 

Kom med och upplev nordisk 

samvaro! Ljusa nätter och 

kluckande vågor i Ålands skärgård, 

kan något vara mer exotiskt? 

Träffen går av stapeln i Mariehamn 

och alla gillemedlemmar med familjer 

är välkomna. 

De finska värdarna påpekar att hela 

arrangemanget är handikappanpassat. 

Deltagaravgiften är €300 = 3126 kronor 

och den inkluderar alla måltider och 

andra utgifter i samband med träffen. 

Av deltagaravgiften skall €100 = 

1042 kr betalas i förskott tillsammans 

med anmälningen, resterande €200 = 

2084 kr skall vara inbetalt senast den 24 

april 2009. 

Anmälningar och pengar för deltagaravgiften 

skall skickas till S:t Georgs 

Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 

Huddinge, Plusgironr 35 91 06-2, 

tel 08-17 84 32, 

gillekansli@telia.com 

Gillekansliet gör en sammanställning 

och skickar till gillescouterna i Finland. 

I enlighet med programmet 

måste alla deltagare vara i Mariehamn 

onsdagen den 10 juni 

kl 14:30. Det innebär att man 

måste resa med den färja som 

lämnar Stockholm den 10 juni 

kl 07:45, om man inte föredrar 

att åka dagen innan och få en 

natt extra i Mariehamn. Lunch 

ombord kostar 190 kr. 

I tillägg till deltagaravgiften 

kommer resa till och från 

Stockholm och eventuell övernattning 

i Stockholm. 

Viking Line har egna transporter 

från ett flertal ställen i 

Sverige till Stockholm. 

Se www.vikingline.fi 

OBS Ny turlista från och med 

den 1 mars. 

Framåt för fulla 

segel 

Att överföringen av pengar sker via 

kansliet är ett sätt att göra det billigare 

för varje enskild person, då det för varje 

transaktion tas ut en avgift. 

På anmälan skall finnas namn, kön 

och ålder på varje deltagare samt adress 

på den som anmäler (= reseledare). 

Ange även gärna e-post-adress och telefonnummer. 

Senaste anmälningsdag till kansliet 

är 17 mars 2009. 

Viking Line har åtagit sig att sköta 

alla resor och övernattningar i samband 

med träffen. Kontaktperson hos Viking 

Line är Carita Svenblad 

carita.svenblad@vikingline.fi 

tel +358 182 60 11 (kontorstid: tisdag– 

fredag kl 08:00–16:30 finsk tid). Carita 

tar emot era anmälningar, gärna gruppvis. 

Hon måste få namn, kön och ålder 

på deltagarna, av sjösäkerhetsskäl. 

Detta ska göras före 31 mars. Carita 

skickar ett bokningsnummer, fakturerar 

er för resa och hotell och skickar ut biljetterna. 

Välkomna med! 

Pris från Viking Line för boende 

Hotell Park Alandia 

Dubbelrum € 98 = 1022 kr/rum & natt 

Enkelrum € 85 = 886 kr/rum & natt 

Hotell Pommern 



Hotell Cikada 



Stuga Ekströms 6/6–13/6 

€ 460 = 4794 kr, stugan rymmer sex pers. 

Stuga Övernäsgården 8/6–14/6 

€ 627 = 6534 kr, stugan rymmer sex pers. 

Pris för resa 

Stockholm–Mariehamn t o r € 3 = 33 kr. 

Program 

Onsdag 10 juni 

14:30 Ankomst och inkvartering 

16:00 Flagghissning 

Träffen öppnas 

Information 

17:00 Ålands museum 

Ålands Landskapsregering. 

19:00 Välkomstfest + mat på Pommern 

(en fyrmastad bark i Mariehamn) 

Torsdag 11 juni 

S:t Görans kyrka är öppen för morgonsamling. 

10:00 Gillescouting i Norden och 

Baltikum 

12:00 Lunch 

13:30 Avfärd till Bomarsunds fästning 

(historisk rysk utpost mot väster) 

14:00–18:00 Scoutaktiviteter 

(15:00 ca kaffe) Workshop, midsommarstång 

18:00–21:00 Midsommarfest 

Fredag 12 juni 

10:00 Sightseeing på Åland, valbara 

program 

12:30 Lunch 

Sightseeing fortsätter 

14:00 Kaffepaus 

18:00 Lägerbål 

Lördag 13 juni 

10:00 Stadsmanöver i Mariehamn 

12:00 Lunch 

14:30–16:30 Sjöfartsmuseet 

19:00 Avskedsmiddag 

Söndag 14 juni 

10:30–11:15 Avslutning i S:t Görans 

kyrka 

Sverige ska ha med sånger och några 

programpunkter. Kansliet kommer att 

informera deltagarna! 


Regionting i Västerås 

Anna-Stina Andersson 

& Kristina Sundberg, 

Tuna Scoutgille i Borlänge, 

på region träff i 

Västerås. Foto: Torsten 

Hansson. 

Lördagen 4 oktober följde gillescouter 

från Creutz Lave, Folkare, 

Gustav Wasa, Tuna och Uppsala 

med ASEA-strömmen för att umgås 

med gillescouterna i S:t Georgs Scoutgille 

i Västerås. Det blev en lite regnig 

och kylig upptakt vid de gamla gravarna 

och sjösättningarna vid Anundshög. 

Men kanelbullar och juice värmde upp 

oss denna ”Kanelbullens dag”. 

Hos Cederroths i Falun 

Tuna Scoutgille, tillsammans med Creutz Lave 

i Falun, var i slutet av oktober inbjudna till besök 

hos Cederroths fabriksanläggning i Falun. 

Mottot för besöket var ”Allt från Salvekvicksplåster 

till tankvagnar med växtnäring”. 

Många gillemedlemmar hörsammade inbjudan och 

fick ta del av en intressant berättelse om hur företaget 

utvecklats från Anders Herdins Gema till dagens storindustri. 

Gillemästaren i Creutz Lave, Jan Tollsten, kåserade 

om sin tid som inköpare på företaget och visade bilder 

till sitt anförande. Ledamoten i LGR, Carl-Magnus 

Klärcke, tog vid och berättade om dagens företag, som 

har 220 personer anställda i Falun och inte mindre än 

3.000 artiklar i sitt enorma lager. 

Efter sedvanligt kaffedrickande blev det en rundvandring 

i fabriks- och lagerlokalerna. 

Text: Bertil Lundh 


Gillena berättar 

Sammankomsten fortsatte med kulturella 

övningar. Vi gick en intressant 

konstvandring i det centrala Västerås 

och hann även med att beskåda ASEAströmmen 

vid Stora Torget. Att det var 

Bondens Dag gjorde inte dagens innehåll 

sämre. Både gurkor och annat grönt 

blev inköpta av våra ekologiska grönsaksodlare 

från trakten. 

Regionting är ett bra sätt att lära känna 

Foto: Vega Lindvall 

Julklappar till 

Östeuropas barn 

I 

över tio år har S:t Georgs Scoutgillen 

i Stockholm bidragit med 

julklappar via Läkarmissionen till 

Östeuropas barn. Medlemmarna bidrar 

genom ekonomiska bidrag till inköpen, 

vi samlas och slår in julklapparna under 

stor trivsel, avslutar med kaffe och 

bakelse. Därefter transporterar vi julklapparna 

till Läkarmissionens mottagningscentral 

Venngarn utanför Sigtuna. 

Och hör och häpna: Genom stora insatser 

lyckades vi i år få ihop inte mindre 

än 187 julklappar! Och alla innehållande 

de av Läkarmissionen angivna 12 

artiklarna! 

Nu känns det bra att vi kunnat bidra 

med att skänka 187 barn lite av vår 

glädje inför den stundande julen! 

För alla bidragsgivare 

Harriet Reivant 

S:t Eriks Scoutgille 

gillescouter från andra scoutgillen och 

vi har också mycket att visa varandra. 

Gunilla Engvall och Torsten Hansson 

delade med sig av landsgillefrågor som 

avslutning på dagen. 


S:t Georgs Scoutgille i Västerås 

9

Blå Hajken 

När jag jobbade i Gillets café på 

lägret Jiingijamborii 2007 träffade 

jag Kenny Jönsson som 

är ledare för Blå Hajken i Jämtland. Vi 

pratade en del och fann att Blå Hajken 

firade 60 år 2008. Jag som var med 1948 

undrade om jag kunde vara med några 

dagar. Vi hade senare kontakt med varandra 

våren 2008 och jag var välkommen. 

Detta blev en härlig upplevelse 

med mycket nostalgi. 

Därför vill jag skriva något om min 

hajk med Jägarna i Jämtland. Svenska 

Scoutförbundet gjorde en satsning på 

hajker där ”Långa Lassot” Torwald 

Wermelin var en av eldsjälarna. Hajk = 

fotvandring med övernattning utomhus. 

På Tivedslägret 1948 fick jag besked 

att få åka på Blå Hajken i Jämtland. 

Detta var ett omtumlande besked. Några 

år efter världskriget och fjällresor 

var mycket ovanligt. Hem och fundera 

över packningen. Vandring åtta dagar 

kräver rätt grejor. Ryggsäck fanns s k 

”päron”. Kängor, ja för vintern. Regnkläder 

dåligt. Sovsäck fick lånas, tung. 

Ta med bröd sa mamma. En limpa, som 

gav mig ett smeknamn och blev smulor 

av senare. Tåg Lidköping - Skövde och 

natt-tåg till Östersund. Samling på Frösön 

och senare vidare med tåg till Undersåker. 

Buss till Vålådalen där utrustning 

och patrullindelning skedde. Tält 

typ ryggås fick vi. Tveksam om köket 

10 

var typ Trangia. Maten bestod av torra 

varor och konserver. Komplettering senare. 

Mycket tung packning. 

Patrullvis gick vi mot Sylarna, där vi 

underhöll folket på Sylstationen, den 

gamla som brann ner sen. Långa Lassot 

som var en riktig underhållare höll 

igång oss och turisterna var glada för 

detta annorlunda inslag i deras fjällvistelse. 

Under vägen hade vi lägerbål och 

andra aktiviteter. Vid ett tillfälle ropade 

någon, en häst! Nu hade väI lappsjukan 

slagit till trodde vi. Men mycket riktigt 

kom ett ekipage med släpa efter sig 

och lastad med förnödenheter. De var 

på väg till en jaktstuga i väglöst land. 

Vi besökte Karolinermonumentet nära 

norska gräsen och byggde en bro över 

Enan. Vår vandring slutade sen i Enafors 

för tåg hem. Tiden stämde inte med 

Vi vet att flera av våra gillekamrater 

vill komma till Kopparbo, 

så kan det bli även i år. För en avgift 

av 300 kronor kan Ni vara på Kopparbo 

under 25 juli till 1 augusti. Ni 

gör en insats som syftar till att många 

scouter får uppleva ännu ett läger på 

Kopparbo. Temat för lägret kommer 

att vara PIRATER så ta med dej ditt 

träben, snusnäsduk och kom. 

Givetvis ska vi också ha några gillescoutaktiviteter 

under veckan. Vi 

tåget och då vi var för tidiga och hungriga 

kokade vi bruna bönor på banvallen. 

Koktiden blev för kort och sen dess 

gillar jag inte bruna bönor. Maten var 

annorlunda då. Ingen pasta, vakuumtorkad 

köttstuvning och soppor, samt ärtor 

och fläsk. Makaroner fanns ju också. 

Sämre näringsvärde och smak för pojkar 

17–18 år gamla, alltid hungriga. 

Väl hemkommen med fina minnen 

och ett fjällintresse, som har hängt med 

under alla år, jobbade jag vidare som avdelningsledare 

några år. När min äldste 

son var med i scouterna på 80-talet, var 

jag med som ledare. Nu senare är jag 

lite hjälpledare i scoutkåren och är också 

med i Gillescouterna i Skaraborg. 

En gång scout. Alltid scout. 

Ingemar Nyberg 

Lidköpings scoutkår 

Kopparboläger med pirattema 

försöker lösa boendet så att de flesta 

ska kunna bo inomhus. Tanken är att 

vi gillscouter skall hjälpa till med 

följande uppgifter: Intendenturen, 

lägerboden, caféet och eventuellt ett 

Ledar-Spa. 

Du som är intresserad kontakta 

Calle Klärcke på telefon 023-591 32 

eller på mail carl-magnus.klarcke@ 

comhem.se Det finns även mer information 

på www.dalacamp.se 


Vad betyder arvet från B-P för 

medlemsutvecklingen? 

För 40 år sedan genomfördes 

Den Stora Revisionen i Scoutsverige: 

Tiden för verkligt 

scoutpatrullarbete förkortades. 

Blåvinge- och vargungekulturen 

försvann. En ny ålders- och grenindelning 

med minior- och juniorscouter infördes. 

Klassproven ersattes med uppgifter. 

Specialmärkena slopades. Året 

var 1968. Året därpå omformulerades 

scoutlagen. 

Sedan dess har medlemsantalet i 

Scoutsverige i det närmaste halverats 

(från 167 562 till 87 968, enligt närmast 

tillgängliga år i SSRs medlemsstatistik, 

1971 och 2007). 

En tillfällighet? Eller finns ett samband? 

Arvet från B-P 

B-Ps mål var att fostra pojkar och flickor 

till goda medborgare, som kunde klara 

sig själva och hjälpa andra. Redan från 

början beskrev han scouting som en 

värdefull träning även för flickor, men 

verksamheten kom att organiseras inom 

skilda förbund. Omkring 1960 förenades 

flick- och pojkscoutförbunden i 

Sverige och samscouting infördes. 

B-Ps idéer presenterades i en värld 

mycket olik dagens. Hans arbetsmetoder 

med patrullsystemet & learning 

by doing låg långt före sin tid, liksom 

lanseringen av friluftslivet och att låta 

naturen vara en inspirerande miljö för 

verksamheten. Riddaridealen, den moraliska 

värdegrunden som han formade 

i scoutlag & löfte, kan sägas vara en 

tredje beståndsdel i det som snabbt blev 

scoutrörelsen. 

Hur har arvet efter B-P förvaltats? Låt 

oss se. 

Arbetsmetoderna 

Patrullsystemet är det som skiljer scoutrörelsen 

från andra organisationers sätt 

att fostra, har B-P påpekat. Han ville 

lära scouterna att samarbeta och hjälpas 

åt, och genom patrullsystemet fick alla 

ta ansvar, det bästa sättet att fostra. 

Genom den förändrade ålders- och 

grenindelning som infördes 1968, där 

man är patrullscout i endast tre år, blev 

ålderskillnaden inom patrullen för liten, 


för att en patrulledare och patrullsystemet 

ska kunna fungera som tänkt. ”En 

gång i tiden var det skolan som tog efter 

scouting och införde grupparbete, nu 

är det vi som tar efter skolans form av 

grupp. En form utan den stabilitet och 

fostrande funktion som scoutpatrullen 

var avsedd att ha och också hade” (Ek 

1999 s 21). 

Learning by doing (att lära genom att 

göra) var sättet att leda scouterna genom 

olika prov till III-, II-, och I-klass 

scout, där förmågan tränades i spårning, 

orientering, simning, matlagning, naturkännedom, 

sjömanskap, sjukvård 

och andra scoutfärdigheter. Ett system 

med märken, som erövrades efter genomgångna 

prov, var ett tävlingssätt där 

man enbart tävlade mot sig själv. 

Genom 60-talets revision försvann 

klassproven. ”Risken är att scouting 

hamnar i samma något flummiga fack 

som enhetsskolans läroplan förmedlade 

på 1950-talet och den rädsla för personlig 

duktighet som präglade 68-rörelsen. 

[…] Det är synd att vi inte lyckats hålla 

takten som föregångare och t ex mer 

högljutt hävdat den glädje och utveckling 

som ligger i att skaffa sig kunskaper. 

Vi har inte ens behållit specialmärkena 

som gav scouten glädjen att fördjupa sig 

i något ämne och omspände både teoretiska 

och praktiska ämnen” (Ek 1996 

s31f). 

Friluftslivet & naturen 

En föregångare till scoutrörelsen var 

Woodcraft Indians, en ungdomsrörelse 

som Ernest Thompson Seton hade utvecklat 

i USA inspirerad av de nordamerikanska 

indianerna, och som starkt 

påverkade B-P. Underrubriken i Scouting 

for Boys fick tillägget ”through 

woodcraft”, i översättning: ”genom 

förtrogenhet med naturen”. 

Kärleken till naturen var viktig för 

B-P, som var övertygad om att när man 

vistas nära naturen, så börjar man tycka 

om den så mycket, att man till exempel 

inte vill döda ett djur för nöjes skull. ”En 

scout är djurvän” löd den sjätte punkten 

i den första scoutlagen. År 1935 breddades 

begreppet till ”en scout är djurvän 

och skyddar naturen”. 

Två citat från B-P belyser patrullsystemets 

och patrulledarens betydelse: ”The 

Patrol system is the key to success in Scout 

training.” & ”The best progress is made 

in those Troops where power and responsibility 

are really put into the hands of the 

patrol Leaders.” Efter 60 års framgångsrikt 

arbete ändrades förutsättningarna för 

svensk scouting 1968. Teckning B-P. 

Klas Sandell har gjort gällande att B-P 

dock såg friluftslivet och naturen mest 

som ett medel ”som tjänade samhällets 

behov av ökad medborgaranda, händighet 

och social enhet”, ett uppifrån-perspektiv, 

medan det för Seton var ”ett 

mål i sig, inspirerat av indiankultur och 

sett utifrån pojkens personliga behov av 

spänning, upplevelser, kamratskap och 

mognad.” (Sandell 1990 s 11). ”Spänningen 

mellan friluftslivets roll som 

metod för andra syften, respektive som 

mål i sig själv, är något som sedan följt 

scoutrörelsen. Sin mest konkreta illustration 

får detta i de två huvudtyperna 

av friluftsliv som scouter praktiserar 

nämligen lägret med kanske många tusen 

deltagare där naturen mest är kuliss 

för diverse aktiviteter, och hajken där 

man med medhavd utrustning och i 

små grupper färdas på naturens villkor” 

(Sandell 1990 s 12). 

År 1969 ändrades innehållet i naturpunkten 

till ”en scout lär känna och vårdar 

naturen”. Skiftningen från djur- och 

naturskydd till studium och naturvård 

kan tolkas som en förändring från naturanpassning 

till naturutnyttjande. 

Scoutlagen & löftet 

”Scoutlagen har en speciell ställning 

eftersom den är både mål och medel i 

scoutarbetet. Dels uttrycker den B-Ps 

vision av den ’färdige’ scouten, dels 

ger den oss vägledning för vandringen 

forts nästa sida 

11

forts fr föregående sida Vissa begrepp har slopats och formulering- 

mot målet” (Ek 1999 s 14). Den svenska 

scoutlagen har moderniserats språkligt 

vid några tillfällen och består nu av sju 

punkter. Även innehållsmässigt har vissa 

förskjutningar skett. Den sjätte punkten 

om ”djur och natur” är redan nämnd. 

Här följer de övriga. 

Scouthedern. Den första punkten i 

B-Ps lag, "en scouts ord är att lita på", 

har behållet sitt innehåll, kanske även 

stärkts, och lyder nu: "En scout är ärlig 

och pålitlig". Men 1969 flyttades punkten 

ned till andra plats. 

Trohet. Den ursprungligen andra 

punkten: ”En scout är sin konung, sina 

officerare, sina föräldrar och sina arbetsgivare 

trogen”, ändrades 1912 till 

"en scout besinnar sin plikt mot Gud 

och fosterlandet". Här kom nya inslag. 

Plikten mot Gud fanns ej med i B-Ps 

lag, dock i löftet. Den uttalat religiösa 

skrivningen kan möjligen bero på att 

många scoutledare var präster och att 

kyrkan var mer framträdande i samhället 

1912 än i vår sekulariserade tid, menar 

Gerd Ek (Ek 1999 s 9). År 1969 flyttades 

punkten till första plats i lagen och 

formulerades: "En scout visar vördnad 

för Gud och hans ord". I dag heter det: 

"En scout söker sin tro och respekterar 

andras". 

Hjälpsamhet. ”En scouts plikt är att 

vara till nytta och att hjälpa andra”, 

hette det från början. Den tredje punkten 

i lagen har behållit sin innebörd och 

plats, och formuleras nu: "En scout är 

vänlig och hjälpsam". 

Vänskap & kamratskap. Även den 

fjärde punkten har behållit sin innebörd 

och plats. Den äldsta lydelsen: ”En 

scout är allas vän och bror till hvarje annan 

scout, sak samma af hvilken samhällsställning 

denne är” formuleras nu: 

"En scout visar hänsyn och är en god 

kamrat". 

Hövlighet. ”En scout är hövlig”, hette 

det från början, senare ”…uppmärksam 

och hövisk”. Punkten är slopad, men 

innebörden ingår i nuvarande lagens 

tredje och fjärde punkter. 

Lydnad. ”En scout lyder utan frågor 

befallningar från sina föräldrar, sin patrulledare 

eller scoutmaster.” Så löd 

den sjunde punkten i Ebbe Lieberaths 

ursprungliga tolkning. Formuleringen 

har ändrats under åren och ersattes 1969 

med: "En scout känner ansvar för sig 

själv och andra". 

Om det ursprungligen kärva budskapet 

skriver Gerd Ek: ”Punkten 7 stäm- 

12 

mer inte alls med senare tids önskan att 

fostra scouterna till eget kritiskt tänkande. 

[…] Synen på obetingad lydnad 

[har] ändrats sedan 1909”, (Ek 1999 s 

6). 

Dock kan formuleringen om lydnad 

ännu ha sin giltighet i vissa sammanhang, 

som Rulle Neveling visar i sin beskrivning 

av hur han vid påmönstringen 

på Biscaya fått förklara vad som gäller 

ombord: ”Demokrati kräver kunskap 

och respekt för kunskap. I morgon skall 

vi talas vid om detta, om ni skulle haft 

lust att vara medbestämmande och ha 

medansvar den natt som kommer, då vi 

ligger till havs. Demokrati kräver även 

tid och den har vi inte alltid inför snabba 

manövrer. Därför får ni tåla det impopulära 

ordet lyda. Vi kan inte samråda, 

utan när det gäller måste ni lyda order 

blixtsnabbt. Din egen och fartygets säkerhet 

är beroende av detta. Efteråt kan 

ni ställa frågor och vi kan även diskutera 

varför vi handlade på ett visst sätt. Demokratin 

börjar från botten, i den vakt 

du är tilldelad, den lilla gruppen om fyra 

man. Inom den kan ni själva välja vaktbas, 

fördela jobb och avgöra vem som 

skall göra vad. Bara arbetet blir uträttat” 

(Neveling 1985 s13). 

Gott humör. ”En scout småler och 

hvisslar under alla förhållanden” hette 

det från början. Punkten har omformulerats 

flera gånger och lyder nu, placerad 

som nummer fem: "En scout möter 

svårigheter med gott humör". 

Sparsamhet. Punkten ”en scout är 

sparsam” kompletterades 1935 med ”… 

arbetsam och sparsam", men slopades 

1969. Möjligen kan den tänkas ingå i 

nuvarande lagens sjunde punkt: ”En 

scout känner ansvar för sig själv och 

andra.” 

Scoutlöftet har renodlats och lyder i 

dag: ”Jag lovar att efter bästa förmåga 

följa scoutlagen.” 

arna har förändrats genom åren, men den 

etiska grunden i scoutlagen får nog sägas 

vara intakt. Teckning B-P. 

Sammanfattning 

Ord som plikt, trohet, lydnad, och även 

sparsamhet, har slopats i den svenska 

scoutlagen, men den etiska grunden 

får nog sägas vara intakt. Begrepp som 

Gud, konung & fosterlandet har utgått, 

men hängde kvar länge, trots att scoutrörelsen 

snabbt visade sig vara en fredsrörelse 

utan nationella eller religiösa 

gränser. 

Naturpunkten i lagen har ändrats från 

att scouterna anpassar sig till naturen i 

riktning mot att dominera över naturen. 

Men i praktiken finns nog ändå andan 

i den ursprungliga punkten, ”en scout 

är djurvän”, levande på flera håll, inte 

minst bevisat här i Dalarna med Gröna 

Spåret i Tunaskogarna. 

Metoderna för utbildning och fostran, 

som från början närmast var unika för 

scoutrörelsen, har tagits upp av andra, 

medan den svenska scoutrörelsen dock 

tycks gjort sig urarva på detta område. 

”Undersökningar visar att många scouter 

lämnar scouting för att mötena är 

bråkiga och röriga. Avgångar på grund 

av att man förväntas lära sig för mycket 

har vi inte hört talas om” (Ek 1996 s 

32). 

År 1968 blev en brytpunkt i scoutrörelsens 

goda medlemsutveckling. Vad 

orsakade raset? Vad betydde inskränkning 

av patrullsystem och scoutkunskaper? 

Att nå 200 000 medlemmar år 2015 

är Svenska Scoutrådets mål. Hur skapas 

en sådan framtid? Kan vi dra lärdom av 

historien? 

Sven Janson 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

---------------------------- 

Källor: 

Ek, Gerd: Från prov till uppgift. Föreningen 

Scoutmuseets vänners årsskrift 1996. 

Ek, Gerd: Arvet från BP – visionen och 

verkligheten. Föreningen Scoutmuseets 

vänners årsskrift 1999. 

Neveling, Raoul: Biscaya. Föreningen 

Scoutmuseets vänners årsskrift 1985. 

Sandell, Klas: Gamla rötter och nya skott. 

Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift 

1990. 

Sica, Mario: Footsteps of the Founder. Centenary 

edition 2006. ISBN 88-8054-800-X. 


Nya grenar, nya namn – finns 

det plats för gillescout? 

”Modernare, med ett nytt anslag och en 

ny paketering. Tydliga mål för varje åldersgrupp 

och väl fungerande för både 

nya och gamla scouter. Det är några av 

huvudmålen för det nya programmet. 

[...] 

– Men varför behövs ett nytt program? 

Vi frågar Fredrik Svensson som 

jobbar på Scoutrådet som projektledare 

för programutvecklingen. 

– Samhället förändras och det måste 

också vi göra. Vi måste paketera vår 

verksamhet på ett attraktivt sätt så att 

folk ska vilja vara scouter. 

[...] 

Men var det något fel på det gamla 

grogrammet då? 

– Ja, till viss del kan man nog säga 

det. Vi har tappat mycket medlemmar 

under flera år. Då måste man utvärdera 

och testa nytt, säger Fredrik. 

I oktober 2009 lanseras det nya programmet 

men redan nu kan vi se en del 

av arbetets frukter. I februari i år var de 

nya gemensamma åldersindelningarna 

klara och nu presenters också namnen 

på grupperna. [...] Och de nya namnen 

är... 

Spårarscout. Spåraren är en nyfiken 

rackare på 8–9 år [...] 

Upptäckarscout [...] Upptäckarscouten 

är 10, 11, kanske 12 år och gillar 

att lösa problem tillsammans med sina 

vänner [...] 

Äventyrarscout. Resan fortsätter och 

äventyret blir större. Äventyrarålderna 

är ungefär 12–15 år [...] 

Utmanarscout. Tänk om. Tänk nytt. 

Tänk själv. Utmanarscouten är inne i 

en period av ifrågasättande. Ålderna är 

15–18 år [...] 

Roverscout [...] Man är mellan 19 och 

25 år och man söker egna projekt [...] 

??? Begreppet ’scoutledare’ finns 

kvar men vad ska den vuxne scouten 

som inte är ledare kallas? Det är inte 

bestämt än.” 

Malin Haawind i Scoutmagasinet nr 

6, 2008. 


Saxat 

ur scoutpressen 

av Sven Saxaren 

Har kassören blivit tokig? 

Landsgillerådet föreslår inför vårens LGT att medlemsavgiften ska 

höjas till 350 kr/år för fullt betalande medlem. Man kan ju undra om 

Landsgilleskattmästaren har blivit tokig? Nej, inte alls. Han är helt på 

det klara med att detta kan uppfattas både som tokigt och provokativt. 

Här redogör Knut-Olov Axelsson för varför han anser att avgiften bör 

höjas. Är det nödvändigt att höja avgiften? Nej, det är det kanske inte 

men det är önskvärt för att skapa resurser för att utveckla gillerörelsen 

inför framtiden. 

Är det roligt och givande att vara 

med i Gillescoutrörelsen? 

Det verkar inte så när man tittar på 

hur antalet medlemmar minskat under 

de senaste åren. Vi var 1467 medlemmar 

i januari 1999 men i april 2008 var 

antalet 1155! Däremellan var vi som 

mest 1515 medlemmar år 2001. Varför 

minskar vårt medlemsantal? Vi vet inte 

varför våra medlemmar slutar – kanske 

är det främst av åldersskäl – men helt 

säkert är att vi inte lyckas attrahera nya 

medlemmar för att bibehålla och helst 

öka antalet medlemmar. Min tro är att 

det beror på att vi inte kunnat visa utåt 

på ett attraktivt program med intressanta 

aktiviteter. En satsning på högre medlemsavgifter 

gör att vi får resurser inom 

Gillescoutrörelsen för att kunna skapa 

aktiviteter, kunna ge bidrag till lokala 

satsningar samt inspirera till deltagande 

i olika arrangemang. 

Kan vi inte göra detta redan idag med 

de avgifter vi har? 

En titt i budgeten för de kommande 

åren visar att den höjning på 50 kr som 

beslutades vid förra LGT inte räcker 

till annat än den egentliga driften av 

rörelsen. Eftersom tre gillen med ca 90 

medlemmar försvann vid årsskiftet är 

det bara ca 1000 medlemmar kvar under 

2009. Under perioden 2009–2010 

blir därför intäkten från oss alla som vill 

vara med bara ca 17.000 kr/år högre än 

motsvarande för åren 2007–2008. Vi 

vet alla hur kostnaderna ökar och det 

blir inte några stora summor över på 

denna intäktsökning. Den höjda avgiften 

kommer inte att börja tas ut förrän 

från år 2011 

Gillena berättar 

Sänd in bilder & berättelser 

från ditt scoutgille! 

Vill vi bli flera och vara en livskraftig 

organisation? 

Vi blir inte det om vi inte kan förnya 

oss! Vi måste satsa nu, annars kommer 

vi att bli så få medlemmar att vi inte kan 

fungera som en nationell rörelse. 

Men ändå – kan man inte dra ner på de 

kostnader vi har för att få loss pengar? 

Landsgillerådets verksamhet kostar ju 

bra mycket, resor till konferenser likaså 

och tidningen behöver vi väl inte? Det 

är medlemmarna som kan bedöma om 

det är bra förslag. För mig är det självklart 

att om vi ska kunna fungera nationellt 

och internationellt så måste vi: 

— kunna samla LGR till rådslag, 

— kunna samla gillenas representanter 

till Landsgilleting för att föra 

fram och diskutera olika ideer, 

— kunna deltaga på möten med 

representanter för andra länders Gillescoutrörelser 

och 

— kunna informera alla medlemmar 

och ge dem förmånen att uppleva 

gemenskapen i Gillescoutrörelsen även 

om de inte kan deltaga aktivt i olika arrangemang. 

Så, vad gör vi med de cirka ytterligare 

100.000 kr som en avgiftshöjning 

skulle ge oss? 

Det finns många ideer kring vad man 

skulle kunna göra men det viktigaste är 

att vi är överens om att SGSS ska vara 

en värdefull och inspirerande organisation 

för medlemmar i alla åldrar. Det 

har till exempel funnits förslag om att 

regionerna skulle kunna få bidrag till 

samlingar med betalda talare. Ett annat 

förslag är professionell hjälp med 

planering och genomförande av rekryteringar. 

Med pengarna skulle vi få resurser 

för att tillsammans skapa en ännu 

mer attraktiv verksamhet och ökat antal 

medlemmar! 

Knut-Olov Axelsson 

13

Mitt förslag till Landsgillerådet är: 

Tänk om i tidningsfrågan och använd 

pengarna, som kan sparas, till att nyrekrytera 

medlemmar så att denna fina 

rörelse inte alldeles försvinner. Det är 

14 

Insändare 

Ska vi ha Gillescouten kvar? 

Det förvånar mig när jag läser att Gillescouten 

kostar oss ca 90 000 kronor 

för fyra nummer per år. Det var nog inte 

Lgr-medlemmen Gunnar Häggbergs 

mening att tidningen skulle få kosta sådana 

belopp när han på 1980-talet undrade 

om vi inte kunde ta' tryckningen av 

tidningen till Falun-Borlänge. 

Efter viss tvekan från dåvarande redaktionskommittten, 

Margareta Fromholtz, 

Margareta Hedman, Acke Andersson 

m.fl., fick vi trycka den i Falun. 

Stor hjälp var att jag råkade vara lärare 

på "Grafisk Teknik" och därmed kunde 

styra produktionen. 

Vi var många fler medlemmar på den 

tiden. Med dagens medlemsutveckling 

måste vi nog se sanningen i vitögat och 

konstatera att den stiliga tidningen vi 

har i dag är en alldeles för tung post i 

vår budget. För fyra 12-sidiga nummer 

av tidningen per år betalar varje medlem 

75 kronor. Siffrorna talar för sig 

själva!!! Det måste finnas ett alternativ. 

Här i Falun har vi en liten tidning 

för våra medlemmar. Lgr-medlemmen 

Carl-Magnus Klärcke började för tio år 

sedan ge ut den till våra gillemedlemmar. 

Den kommer ut sex gånger per år. 

Den skriver vi ut på laserskrivare och 

kvaliteten är inte sämre än att den gott 

och väl står sig i konkurrensen om man 

tar med sidantal och kostnad. 

Ett förslag vore att Lgr sänder ut 

cirkulärskrivelser till landets alla gillen, 

som de i sin tur vidarebefordrar till 

medlemmarna. Tiden från cirkulärskrivelsen 

nått ut tills medlemmarna har informationen 

behöver inte ta så lång tid 

som det gör nu mellan tidningarna. Tidningen 

kommer ut en gång i kvartalet, 

ett enkelt medlemsblad ute på gillena 

behöver inte ta' mer än högst en vecka 

att producera. Det är en fantastisk skillnad 

på möjligheterna till framställning 

av medlemsblad nu och hur det var när 

vi i Falun-Borlänge fick börja trycka 

Gillescouten. 

naturligtvis en prestigeförlust att behöva 

gå tillbaka från dagens fyrfärgstryck 

till kanske en enklare form av kopiering. 

Jag tror att i de allra flesta gillen 

finns någon som har en färgskrivare. 

Det gille som är störst i landet har ca 

125 medlemmar, det behöver inte kosta 

så fantastiskt mycket att ge ut ett litet 

medlemsblad. 

Bertil Lundh 

Medlem i Creutz Lave, Falun 

Fakta om 

Gillescouten 

Kostnaden för Gillescouten har väl hållit 

sig under budgeterade belopp de senaste 

sex åren. I genomsnitt har tryckeriets 

kostnader utgjort 61 procent och 

distributionen 36 procent. Allt kommittéarbete, 

liksom montering och layout 

av texter och bilder till färdigt manus, 

har gjorts på ideell basis. Se tabell härunder 

och bild nästa sida. 

Fram till och med 2004 gjordes tidningen 

mycket förtjänstfullt i Falun 

på Lugnetgymnasiets medialinje. Tidningen 

trycktes i ett mindre format i 

två färger. Vi hade ett fint samarbete 

med lärarna på skolan, vilket till stor 

del berodde på att de är Bertil Lundhs 

tidigare kolleger. Men en neddragning 

av antalet lärare gjorde det inte möjligt 

att få fortsätta samarbetet, varför offerter 

på tryckningen fick tas in från olika 

tryckerier. Valet föll på Sahlanders Grafiska 

i Falun, som fr o m 2005 trycker 

tidningen. 

Omslaget fick fyrfärg första gången 

2003 och efterhand har delar eller hela 

tidningen haft fyrfärgstryck. På Bertil 

Gillescouten – 

dyr eller dyrbar? 

I vårt avlånga land finns det många gillescouter, 

som av olika skäl aldrig kommer 

till de möten och träffar, som ordnas 

av våra lokala gillen. Dessa passiva gillescouter 

betalar också medlemsavgift 

till S:t Georgs Scoutgillen i Sverige. Vad 

får de då för denna medlemsavgift? Jo, 

fyra nummer av tidningen Gillescouten. 

När man av hälsoskäl eller andra orsaker 

inte kan ta sig till gillemöten, får 

man i alla fall Gillescouten i brevlådan 

och kan på så vis följa det som händer 

inom vår rörelse. Jag har många bevis 

på att Gillescouten är till stor glädje för 

dem, som inte på annat sätt kan vara 

med. För dessa gillescouter är därför 

vår medlemstidning extra dyrbar, men 

inte speciellt dyr. 

Varje nummer av vår tidning kostar 

cirka 18:75 (enligt de siffror, som vi kan 

läsa i Bertil Lundhs insändare). 

Jag har roat mig med att kontrollera 

de tidningar och tidskrifter, jag har just 

nu i mitt hem. Alla kostar mer än Gillescouten 

per nummer: Tidningen Land 

25:-, Allers Trädgård 39:-, Hemmets 

Veckotidning 22:-, Råd och Rön 48:-, 

Fågelvännen 37:50. 

Tankar från Pricken 

Lundhs förslag ändrades tidningen till 

det större formatet fr o m 2005. 

Tunagillet sköter distributionen, som 

t o m 2006 även omfattade plockning, 

falsning och häftning med skolans 

maskin. Därefter ligger detta arbete 

på tryckeriet. När tingshandlingar och 

adressförteckningar ska biläggas tidningen 

förser tryckeriet den med ett 

plastomslag, som förbilligar portot. 

Numera kan tidningen även läsas på 

Internet. Detta har medfört en engångsavgift 

på ca 2000 kronor. 

Bertil Lundh säger sig vara förvånad 

över kostnaden, trots den insyn han haft 

Kostnader Gillescouten 2003 2004 2005 2006 2007 2008 % 

Tryckning, bokbinderi 22345 35250 65970 44000 63708 55097 61 

Distribution 26275 22229 30686 23916 27793 26339 36 

Övrigt 2215 2447 2292 2683 5248 1355 3 

Summa 50835 59926 98948 70599 96749 82791 100 

Utfall tvåårsperiod 110761 169547 179540 

Tvåårsbudget 172000 172000 190000 

forts nästa sida 


Bildstafetten 

I 

början av år 1978 togs det första initiativet 

för att bilda ett scoutgille i 

Norrköping.Samlade kring ett bord 

i Hedvigs gamla prästgård för att bilda 

S:t Georgs scoutgille i Norrköping sitter 

här representanter från stadens olika 

kårer. Fr v: Margaretha Schönbeck, 

Birgitta Westling, Märta Asterius, Nils 

Söderberg (landsgillemästare), Signe 

Eriksson, Arne Asterius & Karin Edoff. 

Gillet har nu funnits i trettio år och i 

dagens gille kan vi räkna in ca 50 medlemmar. 

Gillet har under de sista åren 

haft en omfattande verksamhet med tre 

till fyra aktiviteter på våren och lika 

många på hösten, där Julagillet brukar 

vara höjdpunkten och avslutning på 

verksamhetsåret. På senare år har vi 

samarbetat med vårt granngille i Västra 

Sörmland. Vi inbjuder varandra till 

olika aktiviteter och på så sätt har vi fått 

en bra variation på programpunkterna. 

För varje nytt år försöker vi finna 

nya och spännande aktiviteter som skall 

passa medlemmarnas olika intressen, 

så att vi alla får känna den trivsamma 

gemenskap och scoutanda som brukar 

prägla våra sammankomster. 

S:t Georgs Scoutgille i Norrköping 

som ansvarig för offertupphandlingen 

och medverkande vid affärsförhandlingen 

med tryckeriet, och trots att totalkostaden 

ligger under Landsgilletingets 

budgetbeslut. Fakta får tala för sig 

själv. 

Redaktionskommitténs ledamöter 

Torsten Hansson, Sven Janson, 

Anna-Brita Lundahl 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

Nettokostnader Gillescouten 2003-2008 

0 


2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Tryckning, bokbinderi Distribution Övriga nettokostnader 

Jubileumsfest i Norrköpingsgillet på 30-årsdagen den 13 december 2008. Foto: Gunnel 

Ringman. 

Nya 

medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille i Jönköping 

Rolf Lindh 

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 

Anne Olsson Heidfors 

Eva Sandén 

S:t Georgs Scoutgille Carl Johan 

Pia Bertén 

Billy Elglund 

Fredrik Holstein 

Inger Jansson 

Martina Schedvin 

Heidi Végvár 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

Flora Andreasson 

Nils-Arne Andreasson 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 

Kerstin Lööv 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave 

Torbjörn Guldhaugen 

Åsa Hedström 

S:t Georgs Scoutgille Folkare 

Thore Gårmark 

Britt Haglund 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl 

Lennart Mörck 

S:t Georgs Scoutgille Gåseborg 

Sigurd Johansson 

S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg 

Paul Almquist 


Anne Kristoffersson 


Margareta Ericsson 

S:t Georgs Scoutgille Kulla 

Margareta Aronsson 

S:t Georgs Scoutgille Vinga 

Hans Nilsen 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan 

Inger Hartzell 

S:t Georgs Scoutgille Malören 

15

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

I detta nummer 

Lgm har ordet 2 

European Fellowship 3 

Lägerbål ... 4 

Twinning 4 

Frimärksbanken 4 

Landsgilletinget 5-7 

Träff på Åland 8 

Gillena berättar 9 

Blå hajken 10 

Adressetikett 

Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman 

Kopparboläger 10 

Arvet från B-P 11 rea 

Saxat 13 

Gillemärke, tidigare modell 

Från kassören 13 med knapphålsfäste......... 10 kr 

Insändare 14 

Velourtröja, stl 4 small 50 kr 

Bildstafetten 15 

Nya medlemmar 14 

Sommartröja, vit, 

stl S XL XXL.................... 50 kr 

Har gått hem 15 

Gröngölingen 16 

Kofta, mörkblå, 

stl S M L XL ................. 150 kr 

Beställ från 

Gillekansliet 

Gillemärke, knapphålsmärke 20:– 

Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, 

dansk modell 50:– 

Tygmärke, fyrkantigt 10:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Bilmärke 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom med kuvert 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Affisch, A3 1:50 

Affisch, A4 1:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Slipshänge 40:– 

Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:– 

ISGF:s handbok 25:– 

Idéboken 20:– 

Gillerådspärm 30:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Tygkasse med gillemärke 20:– 

Lettiska frimärken, karta eller påse 10:– 

Skriften ”Vad är scouting?” 50:– 

Köp varor som nu reas ut! 

Se rutan till vänster. Velourtröjorna har 

gillemärket broderat på vänster sida, 

övriga är neutrala. 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppet 

på bestämda tider, men telefonsvarare finns. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE

Nummer 1 2009 - GilleScouterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?