L80 Cr Rapport - Pålplintar AB

L80 Cr 

Kvalitetskontrollerat 

Kostnadseffektivt 

Korrosionsskyddat 

Miljöanpassat 

Sträckgräns: 550 MPa

Innehållsförteckning 

FÖRORD.....................................................................................................................................................................................3 

1 INLEDNING .........................................................................................................................................................................4 

2 SYFTE......................................................................................................................................................................................4 

3 ALLMÄNT OM L80 CR .....................................................................................................................................................4 

4 DIMENSIONER...................................................................................................................................................................4 

4.1 PÅLAR.................................................................................................................................................................................4 

4.2 SKARVAR ...........................................................................................................................................................................4 

5 KEMISK SAMMANSÄTTNING .....................................................................................................................................4 

6 HÅLLFASTHET ....................................................................................................................................................................4 

6.1 PÅLAR.................................................................................................................................................................................4 

6.1.1 Sträckgräns & brottgräns .............................................................................................................................4 

6.1.2 Lastkapacitet & bärförmåga.........................................................................................................................5 

6.2 SKARVAR ...........................................................................................................................................................................5 

6.2.1 Lastkapacitet ...................................................................................................................................................5 

7 BESTÄNDIGHET ................................................................................................................................................................5 

7.1 KORROSIONSFÖRSÖK .......................................................................................................................................................5 

8 MILJÖPÅVERKAN .............................................................................................................................................................5 

9 KVALITET .............................................................................................................................................................................6 

9.1 EGENKONTROLL.................................................................................................................................................................6 

10 PÅLENTREPRENÖRFÖRENINGEN .........................................................................................................................6 

DISKUSSION...........................................................................................................................................................................6 

12 BILAGOR ............................................................................................................................................................................7 

TABELLER ..................................................................................................................................................................................7 

MP HYLSKONSTRUKTION........................................................................................................................................................10 

PMI-MÄTNINGAR....................................................................................................................................................................11 

KORROSIONSTEST ..................................................................................................................................................................12 

STUKPROV...............................................................................................................................................................................13 

PROVDRAGNING AV SKARVAR................................................................................................................................................14 

INKLINOMETERFÖRSÖK ..........................................................................................................................................................15 

MILJÖRISKER ..........................................................................................................................................................................16 

KONTROLLPROGRAM...............................................................................................................................................................17 

PEF-PROTOKOLL 72/06........................................................................................................................................................18 

ARTIKEL...................................................................................................................................................................................19 

13 REFERENSER..................................................................................................................................................................20 

13.1 REFERENSER MED KONTAKTINFORMATION .................................................................................................................20 

13.2 ÖVRIGA REFERENSER ...................................................................................................................................................21

Förord 

Denna rapport är utformad på ett sådant sätt att läsaren ska kunna få en övergripande förståelse 

för hur Pålplintar hanterar användningen av begagnade stålrör av typ L80 13Cr och L80 9Cr. Om 

läsaren är intresserad av resultat från laborationstester, analysresultat, expertutlåtanden, förvärvade 

erfarenheter av praktisk karaktär etc. finns det möjlighet att ta del av detta genom att studera 

materialet under rubriken Bilagor. På grund av upphovsrättsskäl kan inte ISO Standarder och 

Pålkommissionens rapporter presenteras, utan dessa måste förvärvas på annat sätt. 

3

1 Inledning 

Stålpålarna L80 13Cr och L80 9Cr är begagnade 

borrör som ursprungligen är framtagna för att 

användas vid offshore-arbeten i Nordsjön. Rören 

används som ytterrör vid oljeborrning på 

djup ned till 5000 m vilket betyder att de måste 

uthärda extremt stora påfrestningar. Efter några 

års nyttjande byts borrören ut och säljs vidare 

för att kunna användas i andra sammanhang, till 

exempel som pålar vid grundläggningsarbeten. 

2 Syfte 

Vid leverans till grossist ska de ursprungliga 

materialintygen finnas tillgängliga. För att verifiera 

att levererade pålar överensstämmer med 

bifogade intyg krävs en mottagningskontroll 

hos antingen grossist eller entreprenör som 

visar att materialet är fullgott. I dagsläget finns 

inget exakt regelverk för hur denna kontroll ska 

utformas och därför råder det delade meningar 

om borrörens duglighet som pålar. Pålplintar 

AB har därför upprättat en kontrollplan som 

bestyrker att det återanvända materialet är fullgott 

och att det kan användas vid grundläggningsarbeten. 

Åtskilliga laborationsundersökningar 

av olika slag har även utförts. Syftet med 

detta dokument är att ge en transparent beskrivning 

av de kontroller som utförs och de 

resultat som har påvisats genom dessa laborationsförsök. 

3 Allmänt om L80 Cr 

L80 13Cr och L80 9Cr är sömlösa stålrör av 

stålkvalitet L80 13Cr samt L80 9Cr. Framställningen 

av borrören sker i enlighet med standarden 

SS-EN ISO 11960:2005. Beteckningen 

13Cr betyder att materialet innehåller ca 13 % 

krom, som lägst är kromhalten 12 % men ligger 

ofta över 13 %. Beteckningen 9Cr betyder att 

materialet innehåller ca 9 % krom, som lägst är 

kromhalten 8 % men ligger ofta över 9 %. 

Kromhalten gör att stålets korrosion är mindre 

än vad låglegerat stål uppvisar. 

4 Dimensioner 

4.1 Pålar 

De vanligast förekommande dimensionerna 

som Pålplintar beställer från leverantören är 

angivna i tabell 1. Ett antal andra dimensioner 

kan specialbeställas om så önskas. 

4.2 Skarvar 

Skarvarnas dimensioner förekommer 

normalt enligt SS-EN ISO 11960:2005, 

figur D.1-D.8. Om andra varianter förekommer 

konstrueras de enligt MP-pipes 

hylskonstruktion (MP hylskonstruktion). 

Skarvarna konstrueras av samma ståltyp 

som rören. 

5 Kemisk sammansättning 

Med stöd av SS-EN ISO 11960:2005 

framgår kromstålets sammansättning 

enligt tabell 2. Tabell 3 anger sammansättningar 

som medelvärden av ett antal 

rörämnen som Inspecta Sweden AB på 

uppdrag av Pålplintar har fastställt med 

PMI-mätningar (PMI-mätningar). Enligt 

korrosionsinstitutet liknar den kemiska 

sammansättningen SS 2302, som är ett 

låglegerat rostfritt stål med martensitisk 

mikrostruktur (Korrosionstest). 

6 Hållfasthet 

6.1 Pålar 

Hållfastheten hos nyproducerade rör 

anges i SS-EN ISO 11960:2005. Eftersom 

materialet är begagnat har ett flertal 

mätningar gjorts på uppdrag av Pålplintar. 

6.1.1 Sträckgräns & brottgräns 

Tabell 4 anger sträckgräns och brottgräns 

för nyproducerat stål enligt SS-EN ISO 

11960:2005. Tabell 5 anger resultatet från 

tryckprov utförda 2007 av Institutionen 

för Byggvetenskap på KTH medan bild 1 

visar hur materialet framträder efter stukning. 

Följ länken för mer djupgående 

information om utförda stukprover 

(Stukprov). 

4

Bild 1 visar materialet efter tryckförsöket. 

6.1.2 Lastkapacitet & bärförmåga 

Pålens dimensionerande lastförmåga med hänsyn 

till lastkapacitet (böjknäckning) i jord beräknas 

med hjälp av datorprogram enligt IVA 

Pålkommissions rapport 84 A. Reduktionsfaktorn 

med hänsyn till slagning och att materialet 

är begagnat har satts till µ = 0,7 i enlighet med 

Pålkommissionens rapport 98. För nytt material 

anges µ = 0,9 vilket betyder att ca 20 % extra 

säkerhetsmarginal används. Se tabell 1 för mer 

ingående information. 

Pålens dimensionerade last med hänsyn till geoteknisk 

bärförmåga bestäms för lågbelastade 

pålar enligt stoppslagningsregel. Stoppslagningsregeln 

har bestämts med datorsimulering 

enligt IVA Pålkommissions rapport 92. För 

högbelastade pålar bestäms stoppslagningsregler 

med hjälp av stötvågsmätning. Reducering 

för begagnat material görs även vid dessa beräkningar. 

6.2 Skarvar 

6.2.1 Lastkapacitet 

Skarvarna har dragprovats vid KTH, Institutionen 

för Byggvetenskap, se tabell 6. Testerna 

visar att skarven är minst lika stark som andra 

på marknaden förekommande koniska skarvtyper. 

Anledningen till detta är att Pålplintar slår 

samman skarvarna med hydraulhammare. Detta 

ger en mer kontrollerad sammanslagning än om 

exempelvis en fallhejare används. Bild 2 visar 

att gängorna har påverkats väldigt lite av sammanslagningen 

(Provdragning av skarvar). Vid 

projekt då stötvågsmätning har tillämpats visar 

resultaten att krompålarna inte skiljer sig från 

andra stålpåletyper. Pålplintar har även utfört 

inklinometerförsök som visar krompålarnas 

rakhet. Försöken visar att skarvens egenskaper 

med avseende på pålens rakhet och därmed 

lastkapacitet inte skiljer sig från andra, på 

marknaden förekommande, stålpålar 

(Inklinometerförsök). 

Bild 2. Skarv i genomskärning efter sammanslagning 

med hydraulhammare. 

7 Beständighet 

7.1 Korrosionsförsök 

Pålplintar har låtit Korrosionsinstitutet 

analysera kromstålets beständighet mot 

korrosion. Eftersom skarvarna betraktas 

som mest utsatta är det dessa som har 

testats. Enligt Korrosionsinstitutets undersökning, 

hade kromstålet ”… god 

härdighet mot korrosion i den aggressiva 

vatten- och jordmiljö som det provades 

på i laboratorium” (Korrosionstest). 

8 Miljöpåverkan 

Rörämnet är en återvunnen produkt som 

bidrar till att uttaget av naturtillgångar 

och miljöfarliga utsläpp avsevärt reduceras. 

Distribution samt installation av rören 

förenklas i betydande utsträckning 

tack vare dess geometriska utformning i 

kombination med dess materialegenskaper. 

Detta leder till minskad bränsleförbrukning 

och därmed minskad miljöpåverkan. 

Pålen kan även skarvas enkelt 

vilket medför att materialspillet minimeras. 

Den största miljörisken som kromrören 

medför bedöms vara en eventuell 

spridning av krom. Enligt expertutlåtanden 

och tester bedöms dock denna risk 

vara obefintlig (Miljörisker). 

5

9 Kvalitet 

9.1 Egenkontroll 

Kontroll av kromrör utförs på eget lager före 

installation enligt nedanstående punktlista. 

• Okulär kontroll av rakhet samt eventuella 

skador på skarvmuffar eller rör. Vid 

tveksamheter som rör rakhet sker kontroll 

med mätskiva. Kontroll 100%. 

• Kontroll att pålarna är fria från olja och 

eventuella andra föroreningar. Kontroll 

100% 

• Vid ankommande leverans sker ultraljudsmätning 

på 15 % av samtliga pålar 

för att kontrollera dimensionstolleranser. 

Mätning sker i punkter med c/c 4 

m längs hela pålen. Om minusdifferanser 

större än 5 % upptäcks måste 100 % 

av partiet kontrolleras och utsortering 

ske. 

• För att säkerställa att stålet är av typ 

13Cr eller 9Cr kontrolleras gängorna 

okulärt. På vanligt svartstål uppträder 

ett rostskikt på gängorna. Om detta påträffas 

kontrolleras det aktuella röret 

med vanlig skärbrännare. Rostfria stål 

går ej att skära i. Kontroll 100 %. Materialanalys 

utförs även av inhyrd konsult, 

t.ex. Det Norske Veritas (DNV), på 5 

% av samtliga pålar för att säkerställa att 

kemisk sammansättning överensstämmer 

med SS-EN ISO 11960:2005. 

• Stukprovning på hel sektion för att verifiera 

sträckgränsvärde, utförs på minimum 

3 provkroppar per parti 

(Kontrollprogram). 

10 Pålentreprenörföreningen 

Pålentreprenörföreningen (PEF) har till syfte 

att ”… främja och utveckla hög standard på 

teknisk kompetens och säkerhet vad gäller 

grundläggningsarbete samt påverka svenskt 

normarbete i enlighet med detta”. Eftersom 

Pålplintar är medlem i PEF är företagets ambitioner 

i enlighet med det ovan citerade. Efter 

utredning i Stålpåleutskottet har PEF på ett 

styrelsemöte fastslagit att L80 Cr-pålen kan 

användas och följer alla kvalitetskrav som ställs 

på ett pålsystem i Sverige under förutsättning 

att kontroll och installation sker 

enligt de principer som redovisats 

(PEF-protokoll 72/06). 

Diskussion 

Hela processen, från utvinning av ändliga 

naturresurser till nya rör, är mycket miljöpåverkande 

och energikrävande. Dessutom 

är den dyr. Kombinationen lägre 

pris och samtidigt lägre miljöpåverkan är, 

för ett pålsystem i dagsläget, unikt. Med 

dessa kromrör är detta möjligt att uppnå 

och därför bör de inte lättvindigt avfärdas 

som uttjänt material. De tester som hittills 

har utförts på uppdrag av Pålplintar 

visar att rören är allt annat än uttjänta. 

Tvärtom uppfyller dem de hållfasthets- 

och sammansättningskrav som föreskrivs 

i det ramverk (SS-EN ISO 11960:2005) 

som de nyproducerade rören faller inom. 

Det råder dock delade meningar kring 

rörens frammarsch inom branschen och 

därför anser vi att läsaren ska ha möjlighet 

att ta del av den debatt som för tillfället 

råder. Följande länk innehåller en artikel 

som opartiskt beskriver problematiken 

i diskussionen kring dessa rör 

(Artikel). 

6

12 Bilagor 

Tabeller 

Tabell 1. Urval av vanligast förekommande dimensioner. 

Påle 

Dy*t Vikt Fstuk EI0 Max last med hänsyn till 

stoppslagning 

[mm] [kg/m] [kN] [kNm 2 ] GK2A 

0,25*Fstuk GK2B 

0,35*Fstuk GK2C 

0,45*Fstuk Dimensionerande lastkapacitet (SK2) 1+0,5 

mm avrostning; µ=0,7*; Lk/400 Cud=5 Cud=7 Cud=10 Cud=15 Cud=25 [kPa] [kPa] [kPa] [kPa] [kPa] 

73x7,3 11,8 832 173 208 291 374 196 234 257 278 298 

88,9x6,4 13 916 298 229 320 412 269 298 323 342 361 

114,7x7,3 19,3 1355 741 339 474 610 430 471 504 532 559 

139x7,7 25,1 1763 1465 441 617 793 585 643 680 714 748 

139x9,2 29,6 2082 1695 521 729 937 671 751 806 853 900 

178,8x10 43 3023 4053 756 1058 1360 1039 1142 1218 1284 1350 

1) 1) 1) 2) 3) 4) 

* µ=0,7 mot normalt µ=0,9 innebär 20 % extra säkerhetsfaktor på grund av att materialet är begagnat. 

1) Data utan hänsyn till avrostning. 

2) Verifiering av bärförmåga enbart med en Stoppslagningsregel. Krav på säkerhet γ > 2.3 

Hejare väljs så att pålar kan stoppslås till Bärförmåga R S> 2.3*Last 

Stoppslagningsregel beräknas med Datorsimulering av Slagning enl. Pkr 98 

3) Stötvågsmätning 10%. Krav på Säkerhet: γ > 1.85 (jord); γ > 1.65 (berg) 

4) Stötvågsmätning 25%. Krav på Säkerhet: γ > 1.70 (jord); γ > 1.50 (berg) 

7

Tabell 2. Kemisk sammansättning i vikt-% enligt SS-EN ISO 11960:2005 

Typ C Mn Mo 

Ämnen 

Cr Ni Cu P S Si 

min. max. min. max. min. max. min. max. max. max. max. max. max. 

L80 13Cr 0,15 0,22 0,25 1,00 - - 12,00 14,00 0,50 0,25 0,02 0,01 1,00 

L80 9Cr - 0,15 0,30 0,60 0,90 1,10 8,00 10,00 0,50 0,25 0,02 0,01 1,00 

8

Tabell 3. Kemisk sammansättning i vikt-%. Resultaten är angivna som medelvärden från stickprov 

utförda av Inspecta Sweden AB. 

Typ 

Antal 

ämnen Mo Ni 

Ämnen 

Fe Mn Cr 

L80 13Cr 38 0,05 0,16 85,20 0,55 13,10 

L80 9Cr 37 1,01 0,16 88,29 0,55 9,07 

Tabell 4. Sträckgräns och brottgräns enligt SS-EN ISO 11960:2005. 

Sträckgräns Brottgräns 

Typ MPa MPa 

min. max. min. 

L80 13Cr 552 655 655 

L80 9Cr 552 655 655 

Tabell 5. Resultat från tryckprov utförda 2007 av Institutionen för Byggvetenskap, KTH. Siffrorna i 

kolumnen längst till vänster anger den yttre diametern hos de olika rören. 

Typ 

Sträckgräns 

MPa 

Brottgräns 

MPa 

Cr 153 600 753 



Tabell 6. Skarvarnas lastkapacitet enligt dragprov på Institutionen för Byggvetenskap, KTH. XX är en 

typgodkänd konisk skarv som tagits med som jämförelse. Siffrorna i den vänstra kolumnen anger den 

yttre diametern hos de olika rören. 

Typ 

Maxlaster 

kN 

Cr 140 511 


XX 115 347 


9

MP hylskonstruktion 

10

PMI-mätningar 

11

Korrosionstest 

12

Korrosionsprovning av rostfria stålpålar – 

CR- pålen 

Göran Camitz, Korrosions- och Metall Forskningsinstitutet 

Frågeställning: 

Kan det uppstå korrosionsangrepp 

• på pålens mantelyta ? 

• i spalten mellan påle och påträngd 

skarvhylsa ? 

1

Provningens genomfördes på laboratorium 

vid Korrosions- och Metall Forskningsinstitutet 

Provmaterial: 

• rostfria pålskarvar med skarvhylsa (CR-pålen) 

• pålskarvar av kolstål med skarvhylsa (för 

jämförelse) 

• rostfria provstänger med avsiktlig spalt under 

gummiduk (för kontroll av provmiljöns grad av 

korrosivitet) 

• provstänger av kolstål med avsiktlig spalt under 

gummiduk (för jämförelse) 

2

Stålet i rostfria pålskarvarna och provstängerna 

• Rostfritt stål med martensitisk mikrostruktur (”hårt” stål 

med mycket hög hållfasthet) - motsvarar 

stålkvalitet/stålsort SS 2302 

• Stålets sammansättning: 

Kol: 0,20 % 

Krom: 11,7 % 

Nickel: 0,65 % 

Molybden: 0,6 % 

Titan: 0,6 % 

Provmaterial: 

Rostfri pålskarv i mitten 

Pålskarv av kolstål till höger 

3

Provmaterial: 

Rostfria provstänger i bakgrunden 

Provstänger av kolstål i förgrunden 

Avsiktlig spalt på provstängerna: 

gummiduk fastskruvad med slangklämma 

4

Syftet med spalten under gummiduken 

• Denna typ av spalt är känd för att lätt framkalla 

”spaltkorrosion” på rostfritt stål i aggressiva 

medier 

• Spalten arrangerades avsiktligt som kontroll av 

att starkt korrosiva vatten- och jordmiljöer hade 

erhållits för provningen 

Provkärl med nedhängda prover 

5

Samtliga prover exponerades i naturligt 

grundvatten med hög salthalt (1 % klorid) 

respektive låg salthalt (0,2 % klorid) 

Proverna nedhängda i provkärlen med 

naturligt grundvatten 

6

Exponering i skiktad jord – 

sand på lera 

Exponering i skiktad jord – sand på lera (välluftad 

sand – dåligt luftad lera) 

Referenselektrod i glaskapillär för mätning av provernas korrosionspotential i 

sanden resp. leran 

Stålstång 

Spaltformar 

e 

Referenselektrod 

Glaskapillär 

Sand 

Kartongskiva 

Provkärl av PVC 

Lera 

7

Mätning av provernas korrosionspotential i skiktade 

jorden – 

Mätelektroden förs ned i glaskapillären 

Grundvatten fylldes på sanden och dränerades bort med 

jämna mellanrum 

Efterliknar väder- och årstidsberoende 

grundvattensvängningar 

8

Kolstålsproverna rostar under provningens gång 

Mot slutet av provningen har salt 

krupit upp på proverna 

9

Avslutning av provningen 

Provningen avslutas efter ½ år – 

Proverna tas upp för undersökning 

av förekomst av angrepp 

10

Bortkorroderat stål på kolstålsproverna bestäms genom 

vägning med hög noggrannhet: 

+/- 0,0001 gram 

Resultat 

Provernas utseende efter avslutad 

provning 

11

Resultat - Rostfria pålskarvar: 

• Inga angrepp på pålens mantelyta 

• Inga angrepp i spalten mellan påle och påträngd 

skarvhylsa 

(fotografi saknas här – se verklig pålskarv i 

utställningsbåset) 

Resultat - Provstängerna före rengöring 

Rostfria stänger: angrepp i spalten, i övrigt inga angrepp 

Kolstålsstänger: jämnt angrepp utmed hela stången, inget 

spaltangrepp 

12

Rostfria stänger (grova stängerna): angrepp i spalten, i övrigt inga 

angrepp 

Kolstålsstänger (smala stängerna): jämnt angrepp över hela stången, 

inget spaltangrepp 

Sammanfattning av 

undersökningen 

13

Sammanfattning – 

Provningens genomförande: 

Provningen genomfördes på laboratorium i starkt 

korrosiv vatten- och jordmiljö 


Provningens likhet med verkliga fältförhållanden 

• Provuppställningen och vatten- och jordmiljöerna var 

utformade så att de, så långt det är möjligt på 

laboratorium, skulle motsvara verkliga förhållanden ur 

korrosionssynpunkt 

• Samtliga tänkbara, verkliga korrosionsför- hållanden 

kunde dock inte efterliknas i denna trots allt 

begränsade undersökning 

14

Sammanfattning- 

Provmaterial: 

• Rostfria pålskarvar – CR-pålen 

• Pålskarvar av kolstål (jämförelsematerial) 

• Rostfria provstänger (jämförelsematerial) 

• Provstänger av kolstål (jämförelsematerial) 


Resultat 

Rostfria pålskarvar och provstänger: 

• Skarvar och stänger: Inga angrepp av typen ”jämnt utbredd 

korrosion” förekom 

• Pålskarvarna (CR- pålen): Inga angrepp, varken lokala eller 

jämnt utbredda, vare sig på själva rörpålen eller i spalten 

mellan påle och påträngd skarvhylsa 

• Provstängerna: Djupa angrepp i spalten under 

gummiduken, i övrigt inga angrepp 

15


Avsiktliga spalten under gummiduken på 

provstängerna 

• Denna typ av spalt är känd för att lätt framkalla 

”spaltkorrosion” på rostfritt stål i aggressiva medier 

• Spalten arrangerades avsiktligt som kontroll av att starkt 

korrosiva vatten- och jordmiljöer hade erhållits för provningen 


Resultat 

Provstänger av kolstål: 

• Jämnt angrepp utmed hela stången – samma som 

på ”vanlig” stålpåle i verkligheten 

• Korrosionshastigheten motsvarade i stort 

korrosionshastigheten under verkliga förhållanden 

16


Resultat 

6. Pålskarvar av kolstål: 

jämn korrosion utmed hela pålskarven och hylsan – 

samma som på ”vanlig” stålpåle i verkligheten 

Korrosionshastigheten kunde inte bestämmas pga. 

pålskarvens stora vikt 


kommentar rörande de djupa spaltangreppen 

under gummiduken 

Sådana djupa angrepp, som uppkom i spalten under 

gummiduken, bedöms inte kunna uppkomma på 

CR-pålen i verkligheten, eftersom ingen sådan spalt 

förekommer på denna påle 

17


CR-pålens härdighet mot korrosion 

• pålen hade god härdighet mot korrosion i den 

aggressiva vatten- och jordmiljö som den provades i 

på laboratorium 

• det är dock inte möjligt att, utan invändningar, 

överföra resultaten från laboratorieunder- sökningen 

till verkliga förhållanden i fält 

Ursprunglig frågeställning: 

Kan det uppstå korrosionsangrepp 

• på pålens mantelyta ? 

• i spalten mellan påle och påträngd 

skarvhylsa ? 

Svar: Inga korrosionsangrepp uppkom 

vid laboratorieprovningen 

18

Slut på presentationen 

Tack för uppmärksamheten ! 

19

Stukprov 

13

Pålplintar 

Magnus Andersson 

Borrvägen 3 

155 93 NYKVARN 

STUKPROVNING 

4 rör har stukprovats. Resultaten framgår av tabell och diagram nedan. 

Provkroppar 

Utskrivet 07-09-06 

4 rör inlämnades av Pålplintar. Rören gavs individuella löpnummer, 12477-12480. Två vinkelräta diametrar 

i var ände och 4 godstjocklekar jämt f.ördelade utefter rörets periferi uppmättes. Medelvärden anges 

i tabellen nedan. 

Provningsutrustning 

Provningen utfördes i institutionens servohydrauliska provningsmaskin MTS 10 MN (Storebror) uppgraderad 

med digital styrelektronik INSTRON 8500+. De inbyggda givarna för last och kolvposition 

användes. Lastmätkedjan kontrolleras regelbundet av SP. 

Proven placerades på en stålcylinder, diameter 200 mm, som i sin tur vilade på en 180 mm tjock stålplatta 

monterade på kolvtoppen. Ovanpå rören placerades en tryckplatta och ovanpå denna en pappskiva 

för lastutjämning. Pappskivan trycktes mot en 180 mm tjock stålplatta som var monterad i 

lastcellen. Stålcylindern shimsades så att planparallella belastningsytor erhölls. 

Last- och kolvpositionssignaler lagrades i en ansluten pc. Maximal last registrerades också i en inbyggd 

maxvärdeskännare. 

Provning 

Rören tryckets ihop med en inital hastighet av 0,01 mm/s. Hastigheten ökades gradvis i det plastiska 

området upp till 0,04 mm/s. Vid ett test, 12479, smordes ändytorna med fett. 

KTH Hållfasthetslära, Hans Öberg - Osquars backe 1, SE-100 44 Stockholm. 

Tel: 08-790 7547. Fax: 08-411 24 18. e-post: hob@kth.se 

Rapport Pålplintar0701 

Stockholm 2007-09-06 

1(4)

Resultat 

Samtliga prov stukades vackert i ena änden. Se nedan. En symmetrisk ring med större diameter utbildades 

strax under ändytan. Provet med smorda ändytor avvek ej från de övriga. R p0,2 har utvärderats med 

hjälp av den globala deformationen. 

Provstav 

nr 

Innerdiameter 

/mm 

Godstjocklek 

/mm 

Tvärarea 

/mm 2 

Max. last 

/kN 

Rp0,2 

/MPa 

Hans Öberg 

Laboratoriechef 



R m 

/MPa 

12477 137,4 8,26 3780 2753 570 728 

12478 136,8 8,22 3745 2785 584 744 

12479 137,1 7,91 3603 2731 596 758 

12480 137,2 7,98 3640 2761 594 759 

2

Last / MN 

Last / MN 

4.0 

3.6 

3.2 

2.8 

2.4 

2.0 

1.6 

1.2 

0.8 

0.4 

0.0 

0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 12.5 15.0 17.5 20.0 22.5 25.0 

2007-09-04 

Di 137,4 t 8,26 L 350 

4.0 

3.6 

3.2 

2.8 

2.4 

2.0 

1.6 

1.2 

0.8 

0.4 

R p0,2 - gräns 

124 77 Stukprov 

Förskjutning / mm 

0.0 

0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 12.5 15.0 17.5 20.0 22.5 25.0 

2007-09-04 

Di 136,8 T 8,22 L 350 




R m 



R m 

3

Last / MN 

Last / MN 

4.0 

3.6 

3.2 

2.8 

2.4 

2.0 

1.6 

1.2 

0.8 

0.4 

0.0 

0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 12.5 15.0 17.5 20.0 22.5 25.0 

2007-09-04 

Di 137,1 t 7,91 L 350 

4.0 

3.6 

3.2 

2.8 

2.4 

2.0 

1.6 

1.2 

0.8 

0.4 




0.0 

0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 12.5 15.0 17.5 20.0 22.5 25.0 

2007-09-04 

Di 137,2 t 7,98 L 350 






R m 

R m 

4

Provdragning av skarvar 

14

Provdragning av skarvar 

Provdragning av skarvar typ ”XX” och L80 Cr utförda på KTH av Stefan Trillkot, juni 

2005. 

Koniska skarvara till rörpålar: 

(Ritningen är ej skalenlig) 

1 st XX 115 standard skarv med svetsad till rör, hopslagen med Krupp 900 hammare 

1 st L80 Cr 90 standard skarv med konisk gänga, hopslagen med Krupp 900 hammare 

1 st L80 Cr 115 standard skarv med konisk gänga, hopslagen med Krupp 900 hammare 

1 st L80 Cr 140 standard skarv med konisk gänga, hopslagen med Krupp 900 hammare

Dragprovning av rörskarvar åt Pålplintar AB 2005-06-21 

kN 

kN 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

CR-90 l=363 mm 

0 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

mm 

CR115 l=363 mm 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

mm 

20

kN 

kN 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

XX115 RR115 l=363 mm 

0 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

mm 

CR140 l=363 mm 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

mm

Maxlaster 

CR140 CR115 

XX115 CR90 

CR90 322 kN 

CR115 685 kN 

XX115 347 kN 

CR140 511 kN 

Stefan Trillkott 

Byggvetenskap 

KTH

Böjprov på rörskarv 

Rör efter böjprov

Oskarvat rör vid tryckprov

Inklinometerförsök 

15

Miljörisker 

16

Kontrollprogram 

17

Regler och normer 

Regler och normer om begagnat material eller material som ej är tillverkningskontrollerat 

anges i BSK 99 samt i viss del även i Pålkommissionens rapporter, till exempel Rapport Pkr 

98. 

BSK 99 

Enligt BSK 99 kapitel 9:61;62 skall ett kontollparti tas ut för provning av materialet som 

verifierar egenskaper såsom: 

a) Stålets fyk-värde skall dokumenteras 

b) Kemisk analys som verifierar materialet 

c) Slagprovning 

d) Mått och form som godstjocklek, rakhet mm. 

Pålkommissionens rapport 98 

I Pålkommissionens rapport 98 under ”Dimensionering för slanka slagna stålpålar” behandlas 

detta område och kräver att materialets egenskaper skall kunna dokumenteras på ett 

godtagbart sätt. 

I rapporten behandlas till exempel begagnad räls som material till pålar, där det liksom i fallet 

med L80 Cr anses vara svårt att fastställa materialets kvalitet. Den regel som anges i 

Rapport 98 för accept av begagnad räls är att förväntad eller dokumenterad hållfasthet från ett 

provtagningsparti får utnyttjas till ett värde µ=0,7, vilket betyder att stålet får nyttjas till 70% 

av dess ursprungsvärde. 

µ*fyk=0,7* fyk 

På detta sätt beräknas även nyttjandet av L80 Cr som begagnat material. Provningar på L80 

Cr har i samtliga fall uppvisat ett fyk-värde > 552 MPa.

Toleranser, dimensioner och tvärsnittsdata 

Enligt EN 10219 är måttoleranserna för runda rörpålar följande 

D < 406,4 mm 

Tolerans för t -5% / +10% 

minst +/- 0,2 mm 

maximalt +/- 0,5 mm 

D > 406,4 mm 

Tolerans för t +/- 10% 

maximalt +/- 2 mm 

D 

t

PEF-protokoll 72/06 

18

Leena Haabma Hintze 2008-08-05 

Styrelsen 72/06 

Sammanträdesdatum: 2006-11-09 

Plats: Sveriges Byggindustrier, Göteborg 

Närvarande: Joakim Engdahl, Aarsleff Grundläggning 

Hans Gullstrand, Pålplintar 

Christer Hermansson, Europile Pålteknik 

Peter Nilsson, Peab Grundläggning, mötesordförande 

Adjungerade Tore Almqvist, Vägverket Produktion 

Lars Forsström, Besab 

Håkan Jacobsson, Peab 

Marcus Klang, Kran & Pålning 

Mikael Klang, Kran & Pålning 

Tobias Wood, Hercules 

Från kansliet: Leena Haabma Hintze, vid protokollet 

Frånvarande: Christer Andersson, Swahn Anläggningar, suppleant 

Göran Hamberg, Hercules Grundläggning, ordförande 

Pär Land, Züblin Scandinavia, suppleant 

1) Ordningsfrågor 

Möte hade formen av ett öppet styrelsemöte, där samtliga kontaktpersoner i föreningen 

är välkomna, dock utan beslutsrätt. Samtidigt var det extraordinärt då föreningens 

ordförande hastigt insjuknat. Tobias Wood informerade om Görans allvarliga tillstånd. 

Peter Nilsson utsågs till mötesordförande. 

Styrelsemötets dagordning godkändes och lades till handlingarna. 

2) Föregående protokoll, styrelsen nr 71 

Föregående protokoll lades till handlingen, de flesta frågorna återkommer i utvecklad 

form på agendan. 

3) Medlemsfrågor 

Avsiktsförklaring, uppföljning anmält ärende 

Tekniska nämnden har utrett ärendet och kommit med sitt gemensamma utlåtande kort 

tid innan dagens möte. Den av styrelsen utsedda etiska nämnden, Hans och Peter efter 

Görans insjuknande, hade därför mycket begränsad tid att diskutera ärendet. 

Pef\prot72_061109 

Postadress Box 22307, 104 22 STOCKHOLM Servicebolag: Pålentreprenörföreningens 

Besöksadress Fleminggatan 14, vån 8 Service AB 

Telefon vxl 08-508 938 00, dir 08-508 938 55 Organisationsnr 556519-6259 

Telefax 08-508 938 01 Bankgiro 5499-0593 

E-post leena.haabma@branschkansliet.se Postgiro 941011-9 

Internet www.palentreprenorerna.se 

1(4)

Som en inledning till diskussionen refererade Leena från de bägge utlåtandena. 

Därefter fick Marcus redogöra för bakgrunden till Kran & Pålnings agerande och för 

hur man avser förebygga att det upprepas framöver. Sammanfattningsvis är det 

klargjort genom utredningen att Kran & Pålning har gjort ett avsteg från 

avsiktsförklaringen men att det finns oklara moment samt att förfarandet förekommer i 

hela branschen. Styrelsens sammanvägda bedömning (se utlåtandena för detaljer) är: 

- att ärendet anses vara färdigutrett efter dagens diskussion, 

- att dokumenten publiceras på PEFs hemsida som information till medlemmarna, dock 

utan direkt hänvisning till parterna, 

- att Avsiktsförklaringens allmänna råd ska förtydligas utifrån tekniska rådets och 

etiska nämndens slutsatser. 

Beslöts att Leena tar kontakt med Byggindustrin för en artikel och ev. intervju om 

arbetet med Avsiktsförklaringen. Björn Peterson Pålab, ordf. i GD kommittén ska 

också kontaktas, Tobias bistår. 

Formerna för prövning inom Avsiktsförklaringen diskuterades: 

- en betydligt snabbare hantering är önskvärd, denna är samtidigt avhängig de 

inblandade experternas arbetsbelastning 

- stickprovskontroller bedömdes i dagsläget inte vara ett alternativ av flera skäl, en 

anmälning ska göras först efter att alla andra alternativ är uttömda, tid/resurser, det 

djupa syftet-att förbättra branschens hantering och anseende-måste vara klargjort för 

alla medlemmar, det får inte uppfattas som ’angiveri’ 

- PEF ska vara öppet för nya idéer som komplement till avsiktsförklaringen 

- beslöts att bibehålla nuvarande prövningssystem även under nästa år. 

Ordförande 

Beslöts att diskutera frågan vid kommande föreningsmöte i jan/feb-2007. 

PEF villkor, revidering 

Göran och Leena har enligt tidigare beslut, haft avslutande diskussioner med Sveriges 

Byggindustriers Affärsavtalsgrupp om revidering av PEFLEV. Tjäle är åter medtaget, 

liksom 3 meters pålar. Leveransvillkoren har nu diskuterats i flera år, ett stort 

engagemang har lagts på frågan, inte minst från Görans sida. Samtliga punkter har 

förhandlats till en position där vi inte når längre. Formen är densamma som för ett år 

sedan, den senaste diskussionen har mer handlat om enstaka punkter och formuleringar. 

Mötet fann att det ligger ett stort värde i ett ömsesidigt avtal som bedömdes överstiger 

de övriga bristerna. Styrelsen beslöt att acceptera avtalet i den aktuella versionen. 

Ikraftträdande föreslås till 1/1-2007. Medlemmarna ska uppmärksammas om 

förändringarna och om att de nu måste aktivt markera/kryssa vilken part som 

tillhandahåller material och utrustning. 

4) Normer och bestämmelser 

Avrostning beslag dispenstid, SIS, Tillbehör till betongpålar 

VV’s avstegsförfarande har förlängts fram till 31 december. Gunnar Holmberg väntar 

på utlåtande från Korrosionsinstitutet. Sannolikt blir resultatet att skarven inte påverkas 

men att det kommer krävas en större rostmån på dubbens svets. 

SIS utredningen påbörjas efter att avrostning beslag avslutats, Gunnar H utredningsman 

även här. 

Kontroll av stålkärnepålar 

Pef\prot72_061109 

2(4)

Även i denna fråga har VV frågat PEF om en gemensam utredning för tilläggskontroll 

av foderrörens skarvar, undantag kommer ges till årsskiftet 06/07. Leena har börjat 

stämma av frågan med stålexperter, och medlemmar där flera redan har drabbats av VV 

nya rutiner. Styrelsen rekommenderade Gunnar Holmberg eller Håkan Bredenberg som 

ev. utredningsman, även Ruukki (RD pålen samma fråga) bör delta. Finansiering bör 

ske genom VV och möjligen PK. 

Handläggning dispenstransporter 

Diskussionen visade att det fortfarande är oacceptabla tider vid handläggning, uppemot 

10 dagar förekommer ännu. PEF deltar i ett branschråd med bl a VV, Åkarna och 

kommunerna. Syftet är att lämna synpunkter på det pågående projektet som ska se över 

och effektivisera VV dispensrutiner. Leena menade att arbetet går alldeles för 

långsamt. 

VVs brosektion sitter med ett kraftfullt mandat som bör ifrågasättas då ingen hänsyn 

tas till näringslivets kraftiga kostnadsökningar eller tekniska konsulters kompetens i 

sakfrågorna, vid brosektionens omtolkningar av föreskrifterna, som VV dessutom själv 

formulerar. 

Håkan redogjorde från ett möte mellan PEABs och VVs ledning, där han tydligt 

framfört hur beklämmande ’verkligenheten’ ser ut. 

EFFC Site Investigation, Safety 

Christer rapporterade att ingen lösning har uppnåtts med EFFC om finansieringen av 

Ulf Bergdahl arbete varför utredningen läggs på is. 

Safety hade ett september möte i Malmö, Marie-Louise Clark Peab deltog tillsammans 

med Jenny Forssell från kansliet. Protokoll finns på kansliet. 

IEG 

Leena behöver namn på tekniker hos medlemmarna som kan bistå vid remisser. Peab 

återkommer med sin kontakt. PEF har tidigare beslutat att villkorat bidra med 200.000 

kr till IEG, vilket ännu inte har effektuerats. 

Anläggnings AMA 

Revideringarbetet pågår för fullt. Leena har kontaktat Svensk Byggtjänst för att PEF 

ska kunna lämna synpunkter på revidering av MER stålspont och nya regler för 

stålpålar. 

Styrelsen beslöt att utse Hans som ansvarig. Lennart Svensson, som är utredare för 

Pålar, och Leena bistår. 

Stålpåleutskottet 

Hans redogjorde från senaste mötet, protokollet har skickats tidigare. Utskottet har 

funnit att CR-pålen är rimlig att använda om hanteringen sker efter de principer som 

diskuterats och redovisats i utskottet. Håkan Karlsson, Hercules tittar på kriterier för 

kvalitetskontroll, ex stickprov eller prövning på KTH, för hantering av nya typer och 

kvalitéer av stålrörspålar. 

Efter beredning i utskottet och redovisning på styrelsen ska praxis göras allmänt 

tillgänglig för medlemmarna. 

5) Utbildning och rekrytering 

Leena gav en kort sammanfattning av kurs- och läroplansstatus och uppmanade 

medlemmarna att höra av sig om det utfärdas yrkesbevis ’vid sidan’ om det 

lärlingssystem som PEF länge jobbat med att etablera inom BYN. Tobias menade att 

det behövs mer och tydligare info till medlemmarna om utbildningens olika steg. 

Pef\prot72_061109 

3(4)

Inventering av behov Steg 3 kurs ska göras, denna ska repeteras/uppdateras vart 5’te år 

med 1-2 dagar. 

6) Branschfrågor 

EFFC 

Sustainabilty liksom förorenad mark är växande frågor, så fort massor omrörs betraktas 

de som förorenade, Jet Groutings slurry är ex. på ’förorenad’. Föreslogs att PEF 

kontaktar BI för att bidra med branschens sakkunskap. 

Beslöts att Christer temporärt tar över PEFs representation i EFFC Executive. 

Pålkommissionens årsmöte 

Christer, Peter, Leena deltog och rapporterade kort. 

GD, Guldpålen 

Flera förslag noterades. Frågan ska avgöras senast vid nästa möte. 

7) Ekonomi och förvaltning 

Stockholms BF 

Leena uppmärksammade medlemmar i Stockholm Byggmästarförening att det kan bli 

en brytning mellan STH BF och BI Sveriges Byggindustrier. Avtal om ersättning till 

PEF för branschspecifikt arbete finns i dagsläget endast med BI. 

8) Övriga frågor 

Inga av tidsskäl. 

9) Nästa möte 

Nästa möte blir 1-2 februari 2007, mötet blir även årets första föreningsmöte. Leena 

bokar resa ToR Mariehamn för samtliga kontaktpersoner. Mötesstart ca kl 14 på 

torsdagen, åter Stockholm ca kl 16 på fredagen. 

Årsstämma 10 maj 2007 i Göteborg. 

Vid protokollet Justeras 

Leena Haabma Hintze Peter Nilsson 

Pef\prot72_061109 

4(4)

Artikel 

19

För tre, fyra år sedan dök de upp 

inom pålningsbranschen i Sverige, 

så kallade casingrör, begagnade 

rör från oljeindustrin som används 

istället för nya och dyrare ståloch 

betongpålar. 

6 

GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING 

Bör begagnade oljerör 

användas vid pålning? 

Vill man starta en riktigt intensiv debatt om något som rör grundläggning 

ska man ställa frågan: Duger begagnade rör från oljeindustrin 

till pålningsarbeten eller kommer eventuella brister att visa 

sig som sprickor i huskropparna om några decennier? 

AV MARIE WALLIN, FRILANSJOURNALIST 

Det finns inget allmänt accepterat 

kontroll- eller kvalitetssystem för produkten 

och skepsisen mot de begagnade 

rören är stor på sina håll inom branschen, 

där man redan innan rören dök 

upp diskuterade hur den allt hetsigare 

Pålning med återanvända casingrör från oljeindustrin. Rörpålarna installeras med en så 

kallad hydraulhammare. (Foto: Björn Johnsson) 

kostnadsjakten har minskat säkerhetsmarginalerna. 

Men casingrören har också förespråkare 

och de anser att metoden 

motarbetas av konkurrensskäl. CR 

Pipes är 10–20 procent billigare än de 

stål- och betongpålar som de stora industrijättarna 

producerar. När beställarnas 

ekonomi krymper blir det självfallet 

lockande. Användningen av 

casingrör är troligen inte omfattande, 

men ingen vet exakt eftersom de inte 

finns med i statistiken. 

Det är inte bara en del av entreprenörerna 

som ser rörens kapacitet. På 

Korrosionsinstitutet pågår stränga tester 

av de rostfria rörens korrosionshärdighet. 

Tonen är försiktigt entusiastisk 

när de begagnade oljerören kommer 

på tal: 

– Det här är en spännande nyhet på 

området. Vi undersöker nu om pålarna 

kan ta skada på något oväntat sätt 

genom korrosion, säger institutets 

Göran Camitz. 

Hög stålkvalitet 

Stålet i de rör som används inom 

oljebranschen är av väldigt hög kvalitet. 

Rören är gjorda för att klara extrema 

påfrestningar. Det är de flesta eniga 

om. Om ett rör på en oljeborrplattform 

skulle gå sönder skulle det innebära 

en jätteförlust för oljebolaget. 

Forts sid 8 

HUSBYGGAREN, nr 5, oktober 2004

Forts från sid 6 

De casingrör som används i Sverige 

har funnits på norska eller brittiska 

oljeborrplattformar i Nordsjön. Det är 

inte de rör som själva oljan rinner 

genom, utan ett yttre rör som sitter 

utanpå. På så sätt slipper oljebolagen 

borra nya hål när de regelbundet byter 

ut det inre röret, som oljan pumpas 

upp igenom. Rören sorteras av oljebolagen 

efter slitage och säljs för olika 

ändamål. 

De begagnade oljerören används 

främst till bostäder, lagerlokaler och 

affärscentrum och andra fastigheter. 

På den statliga sidan, väg- och brobyggen, 

används inte begagnade produkter. 

Myndigheter behöver ursprungscertifikat 

och klara papper. 

Kritiken mot användningen av rören 

kan beskrivas så här: avsaknad av gemensamt 

regelverk, spårbarhet och 

kvalitetskontroll, korrosion, skarvteknik, 

och miljö. Men debatten utmynnar 

också, som vi ska se, i frågan om 

etik i affärslivet. 

Vissa argument mot metoden kan få 

korta svar, bland annat det om casingrör 

som miljöbov. Att röret läcker ut 

krom i grundvatten avfärdas snabbt av 

Göran Camitz: 

– Nej. Nej. Stålrör läcker inte ut 

krom. Det är en felaktig uppfattning. 

Den ytterst lilla mängd krom som frigörs 

vid punktkorrosion binds genast 

till de närmaste jordpartiklarna och 

stannar därför omedelbart intill stålytan, 

förklarar han bestämt. 

8 


Grundproblemet är dock både tillskyndare 

och motståndare ense om – 

det finns inget gemensamt regelverk 

som är specifikt för hur casingrören 

får användas och hur kvaliteten ska 

kontrolleras. Beställaren måste lita på 

entreprenören. Jan Pettersson arbetar 

för Skanska Region Grundläggning: 

– Det finns ett antal skäl till att vi 

inte använder casingrör. Dels har jag 

sett handhavandet. Men också att leverantörerna 

inte kan få fram de uppgifter 

vi behöver för att kunna använda 

produkten. Rören fyller inte de kvalitetskrav 

som vi har inom Skanska. 

– Och entreprenörerna åker slalom i 

de normer och regler som finns, tillägger 

han. 

Riktlinjer saknas 

Så här säger Martin Svensson, ordförande 

i branschföreningen Pålentreprenörernas 

Stålutskott, en instans 

som ska utveckla gemensamma regler 

och rekommendationer för användning 

av stålpålar: 

– Det finns för lite kunskap om det 

här. Ingen kan ställa sig upp och säga 

att casingrör ÄR dåligt eller bra, men 

det är mycket man kan ifrågasätta. 

I dag används Pålkommissionens 

rapporter för ”vanliga” stålpålar även 

som riktlinjer för de begagnade oljerören. 

Ett unikt regelsystem för casingrör 

kommer att ta lång tid att få fram, 

enligt Stålutskottet, eftersom normer 

och rekommendationer måste utgå från 

många och gedigna undersökningar, 

tester som få kan och vill betala för. 

Den forskning som pågår bekostas 

därför av Pålplintar AB och vd:n Hans 

Gullström, en av de största användarna 

av CR Pipes. Korrosionsinstitutet 

gör tre olika tester av casingrören med 

skarvhylsor. De testas som om de 

skulle stå i jord, de sänks ner i två olika 

typer av grundvatten med naturliga 

salthalter och slutligen utsätts de på 

elektrokemisk väg för mycket svåra 

förhållanden. 

På få andra ställen i världen finns så 

mycket samlad information om rost på 

stålpålar i jord som hos det svenska 

Korrosionsinstitutet. Forskningssatsningar 

på 70-talet ligger till grund för 

det, upplyser Göran Camitz. Om 

casingrören säger han: 

– Vi testar dem så strängt och realistiskt 

som vi över huvud taget kan. 

De första forskningsresultaten kommer 

troligtvis runt årsskiftet. De ska 

då skickas till Stålutskottet för granskning 

och diskussion. 

Rören billigare 

Hans Gullström uppger två skäl för att 

använda casingrören: de är billigare 

och det är den högsta stålkvalitet som 

går att få på en påle. 

– Det har gått politik i det här, säger 

han och suckar. Hela industrivärlden 

är emot casingrörspålen eftersom de 

inte kan tjäna pengar på den. Det var 

samma sak när stålrören infördes. Alla 

stora företag var emot dem i början. 

Forts sid 10 



Håkan Eriksson är chef för enheten 

Innovation och Design på Hercules 

Grundläggning, ett företag som ägs av 

NCC. 

– Det är inte lönsamt att använda 

rören om man räknar korrosionen på 

rätt sätt, säger han. 

Det är just en sådan fråga som ett 

gemensamt regelverk skulle kunna 

lösa. Hans Gullström använder Pålkommissionens 

rapporter som riktlinjer 

när han räknar på avrostningen och 

han tycker att de är tillräckliga: 

– Även om man kontrollerat att 

stålrören fyller de krav som ställs så 

lägger man in en reduktion av hållfastheten 

på 30 procent för att vara på den 

säkra sidan när det är en begagnad 

produkt. 

Egenkontroll gäller 

Men hur ska entreprenörer kunna ge 

beställare någon slags garanti, om 

man inte kan tala om varifrån rören 

kommer och vad de har varit utsatta 

för? 

Enligt plan- och bygglagen är det 

entreprenören själv som har ansvar för 

att kontrollera kvaliteten på produkter 

och arbete. Den som köper nytt får ett 

certifikat som intygar produktens kva- 

10 


litet, men den entreprenör som köper 

begagnat måste själv ta ansvaret för att 

materialet duger. 

Tjockleken kontrolleras med en 

elektronisk ultraljudsmätare som hålls 

emot rörets utsida som en penna. Mätaren 

dras utefter röret och mäter slumpvisa 

punkter. Men kritikerna tycker 

inte att det räcker. Röret kan vara intakt 

på den ena sidan, men ha ett rosthål 

på den andra. Att det skulle minska 

pålens bärighet är en vanligt förekommande 

åsikt, som dock Göran Camitz 

på Korrosionsinstitutet tar död på. 

– Alla typer av stål kan korrodera, 

men rostfritt stål korroderar inte som 

vanligt svartstål. På vanligt stål blir 

det en jämn avfrätning, som om man 

dragit med en osthyvel längs med 

pålen. Det kan försvaga bärigheten 

eftersom det då blir en reduktion av 

tvärarean, som tar upp lasten. Röret 

blir på sikt tunnare. 

På de rostfria stålpålarna blir det 

istället punktangrepp. Sådana begränsade 

men djupare angrepp kan också 

uppkomma på pålar av vanligt stål. 

– Det saknar i allmänhet betydelse 

för lastupptagningen, eftersom så lite 

area försvinner. Nu testar vi på vårt 

laboratorium om korrosionsangreppen 

kan bli så utbredda över stålytan så att 

de på sikt kan få praktisk betydelse för 

Casingrören kommer från oljeborrplattformar i Nordsjön. Stålet i rören är högklassigt 

och pålarna är 10-20 procent billigare än andra alternativ. Bra eller dåligt för kunden? 

(Foto: Björn Johnsson) 

pålarnas lastupptagning, berättar han. 

Att rören inte kan levereras med ett 

certifikat tycker förespråkaren Hans 

Gullström inte inverkar på förtroendet. 

– På de flesta nya stålpålar görs 

inga analyser alls. Du får ett papper 

som gäller 100 ton rör, men stålverket 

har bara gjort stickprov på tio och så 

tänker de att ”dagens produktion är 

okej”. På begagnade pålar får man 

göra lite fler olika typer av kvalitetskontroller. 

– Alla affärsuppgörelser bygger ju 

faktiskt på något slags förtroende, 

säger han. Om beställarna upptäcker 

att vi gjort ett dåligt jobb försvinner 

våra möjligheter att få nya uppdrag. 

Särskilt om man har en liten firma. 

Den verkliga garantin är ju att du tänker 

fortsätta med din verksamhet och 

är mån om ditt rykte. 

Slagna skarvar 

Skarvtekniken är en annan infekterad 

fråga. Har man en bra påle men en 

dålig skarv så brakar den sönder i alla 

fall, menar kritikerna. 

Casingrören är tänkta att gängas 

ihop när de används inom oljeindustrin. 

Där är dragkrafterna stora och 

röret kan svänga och vibrera i luft och 

vatten. När rören är begagnade är de 

svåra att gänga ihop igen. Därför är 

det vanligt att skarvarna slås ihop när 

de används för pålningsarbeten. Ord 

står mot ord om vad som är bra. 

– Det är mycket svårt att se hur man 

kan säkerställa att skarven är till fyllest 

om man slår ihop den, säger till 

exempel den erfarne Håkan Eriksson 

på Hercules Grundläggning. 

Den likaledes erfarne Hans Gullström 

anser att han har bevisat att 

slagna skarvar räcker: 

– Stålutskottet ska få vår dokumentation, 

säger han lugnt och argumenterar 

att dragkrafter inte är ett stort problem 

vid pålning. 

– Ett hus som står på en påle flyger 

inte uppåt. Dragkrafter i pålar är inte 

särskilt stora. Vid grundläggning har 

de också ett visst sidostöd av jord och 

lera. Om röret står i vatten och är 15 

meter långt behöver man gänga för att 

Forts sid 12 



vara på den säkra sidan. Men det gör 

det inte, säger Hans Gullström. 

Kjell Kjellberg är försäljningschef 

på Ruukki Construction (fd Rautaruukki) 

som säljer nytillverkade stålpålar. 

Han är förstås casingrörens värste 

konkurrent, men låter inte alls så obevekligt 

kritisk. Även de nya stålpålarna 

mötte starkt motstånd när de introducerades 

för snart ett decennium, 

påminner han. 

– Stålpålarna var en stor fiende till 

de inarbetade betongpålarna. Det måste 

fram testresultat innan något nytt 

kan bli accepterat och det finns absolut 

ingen som vill betala för det. Så är 

det med varje nyhet på marknaden, 

säger Kjell Kjellberg. 

Men han håller med kritikerna på 

många punkter och han har ytterligare 

ett argument: 

– Det kan vara svårt med tillgången 

på casingrör. Ska man påla 10 000 

meter finns det kanske bara 7 000 

meter. Då måste man välja något annat 

material till de sista metrarna. Det är 

inte så bra, säger han. 

Det finns ett element i debatten som 

är svårt att komma åt eftersom få vill 

12 


säga det rent ut. Det är en liten bransch 

och ingen vill anklaga någon annan 

för att vara oseriös och för att ha bristande 

moral i affärslivet. Speciellt inte 

utan konkreta bevis. 

Håkan Eriksson på Hercules Grundläggning 

talar dock klarspråk och han 

säger att alla användare inte är lika 

seriösa. 

– Den här produkten inbjuder till att 

vara oseriös. Den är billig i inköp. Det 

behövs ingen tung dyr utrustning för 

att hantera den. Det gör det lätt att ta 

sig in på marknaden som entreprenör, 

framhåller Håkan Eriksson. 

Ha koll på underleverantörer 

Slutligen kommer vi till debattens heta 

kärna. Det påstås att rören används 

oftare än vad som medges, även av 

dem som säger sig vara motståndare 

till metoden. Totalentreprenörerna 

borde ha koll på underleverantörerna 

men blundar av ett otal skäl, lyder kritiken. 

– Upphandlingen av pålföretag går 

snabbt som sjutton. Det är få som frågar 

efter vad det är som slås ner i marken. 

Pålföretagen talar kanske om vad 

det är de säljer, men beställarna förstår 

inte riktigt vad det är. Byggföretagen 

har inte tid att undersöka vilket material 

som underleverantörerna väljer. 

Undersökningsplikten finns men inte 

tiden, säger Ruukkis Kjell Kjellberg. 

Beställarna borde alltså skaffa sig 

bättre kompetens ute på arbetsplatserna. 

– Då kan de se vilka arbetsmetoder 

som används och följa upp att de får 

vad de har beställt, säger Håkan Eriksson, 

Hercules Grundläggning. 

Det är inget fel att använda produkten 

i sig, menar han. Kan entreprenörer 

visa att de tar hänsyn till korrosionen, 

att skarvarna inte går att dra isär, 

att de har den rakhet som krävs, då är 

det okej att använda produkten. 

– Det viktigaste inom vår bransch 

är att vi agerar på ett seriösare sätt. 

Om man använder casingrör ska man 

ta hänsyn till de problemfaktorer som 

finns och kunden ska veta vad den får, 

säger Håkan Erikson. ❑ 

Fotnot: 

Pålkommissionen är ett forum för diskussion 

och utveckling av pålteknik 

som omfattar flera olika yrkesgrupper, 

forskare och företag som ingår i byggprocessen. 

– gör dina fönster 

9°C varmare och 

sänk kostnaderna 

med 25–30 % 

Läs mer på www.byggtema.com 

Tfn 0930-316 50 


13 Referenser 

13.1 Referenser med kontaktinformation 

Projekt: Rica Talk Hotell, Älvsjö 

Kund: Skanska Sverige AB 

Handläggare Mikael Kullman 

Antal slagna meter: 2056 m 

Projekt: OutoKumpu, Eskilstuna 

Kund: Kilenkrysset AB 

Handläggare Wide Gustavsson 


Projekt: Sporthall, Huddinge 

Kund: TM Anläggning AB 

Handläggare Lars Larsson 


Projekt: Sollentuna simhall 

Kund: PEAB 

Handläggare Björn Lundberg 


Projekt: Kv Nåttarö, Farsta 

Kund: BAG AB 

Handläggare Bernt Andersson 


Projekt: Brf Järnvägsparken, Uppsala 

Kund: HSB Produktion AB 

Handläggare Jan Nordström 


Projekt: Skälby 


Handläggare Jan Ottosson 


Projekt: Södertälje Stadshus 

Kund: Berg & Väg Maskin AB 

Handläggare Bo Hagman 


20

Projekt: Finnboda Allé 


Handläggare Johan Hedin 


Projekt: Scania, Södertälje 

Kund: Bygg & Markplanering AB 

Handläggare Sture Kjellin 


Projekt: Folkparken 


Handläggare Joakim Andersson 


13.2 Övriga referenser 

Kund Projektnamn Antal slagna meter 

AB Kylux Industribyggnad 700 

ABM AB Västerås Signalisten 5910 

AMA AB Liljefors Torg 1500 

AP Bygg AB Tillbyggnad 100 

APJ Snickarboden 4743 

APJ Betong & Anläggningsteknik P-däck Kv Futharken 515 

Arninge Industrihus Kv: Tumstocken 90 

Berg & Väg Maskin AB Scania 210 900 

Berg & Väg Maskin AB Kv Gasellen 360 

Bertil Granlunds Byggnads AB Skogsvaktarvägen 240 

Betongteknik AB Betongindustris fabrik 1236 

Birka markbyggnad AB Beckomberga etapp 2 2608 

BJ Svets AB Åkers International 1530 

BJ Svets AB Kv Näcken 1180 

Björn Eidhagen Villa 290 

BKG AB AB Martin Andersson 2600 

Bogårdsnäs AB Fastighet Väven 200 

Borgarstaden AB Honda 550 

Bra Bygg I Nyköping AB Kungshagen 1075 

Bröderna Gustafsson Byggnads AB Kv Norra Husby 880 

Bygg & markplanering AB Scania Tillbyggnad 160 

Byggnads AB Ulf Kruus Västra Åkerby 250 

ByggPartner i Dalarna AB Scania-Bilar 1876 

CEJIGE AB Tuppluren 620 

DS Flexhal Lagerhall 3700 

Eideen & Naila Kareem Murverket 38 270 

EkoBygg Broby 2:15 138 

Eksjöhus Villa Järna 180 

Ekängen Bygg & Mark Bredäng/Sätra 560 

Fredrik Nilsson Klementsboda 1-6 150 

Gerstabergs Grand Håknäs 17:1 210 

21

Grävbolaget i Stockholm AB Kv Kronan 3822 

Gunnar Andersson Gunnar Andersson Bakery 183 

Henrik Fredriksson Villa Kämsta 105 

Heving & Hägglund AB Loviselundsskolan 125 

HL Markservice AB Kv Hamnen & Kv Strandpromenaden 4102 

HL markservice AB Strandpromenaden 2562 

HL Markservice AB Brf Tvålflingan 1898 

Höckerum Bygg Kvarnbergsplan 1283 

Infrastruktur Väg & Vatten AB Nockebyhovsskolan 144 

IVVAB Skarpnäs 120 

JM AB Västra Vreta etapp 2 180 

JM Entreprenad AB Västra Vreta 273 

JM Entreprenad AB Västra Vreta 273 

Johan Laurin Villa Lahäll 186 

Keab Ekerö 756 

Kilenkrysset AB Nytt Huvudkontor 791 

Kilenkrysset SVANSTRÖMS 1405 

Kilenkrysset SVANSTRÖMS 295 

Kilenkrysset AB Valhalla 2240 

Kilenkrysset AB Peugeot 312 

Källström Entreprenad AB Sunnebo Förskola 410 

Kämpedal Villa Nyköping 350 

LF Markkonsult AB Solgården 935 

MacFreeze Skarpnäck 1773 

MacFreeze Hägernäs 250 

Maria Jarosz Villapålning 270 

Mark & Väg AB Oxelstjärna 150 

Mark & Väg Ingarö Villa Magelugnsvägen 165 

Markus Holm Schakt & planering AB Villa Svartsjö 210 

Mecon Bygg Bottenstocken 704 

Mecon Bygg AB Kv Paketbilen 20 297 

Miljöplanering Entreprenad AB Trosa 460 

Milkon Murverket 21 200 

MJ Contractor Sollentuna 270 

Molin & Björkman Byggnads AB Villa Gulsparven 29 135 

mum projektbyggarna ab Ramirent, Kv Veddesta 1014 

Mölnvik Bygg AB Villa Orminge 200 

Nabil Ibrahim Murverket Lina 405 

NCC Ågestabroväg 291 

NCC Nynäsbageriet kv Mejseln 13 105 

Neidemans Myrstacken 277 

NOVAB Strömsholm 780 

NOVAB Ridhus Upprätta Gård 252 

PEAB Sverige AB Hammarängen 715 

PEAB Sverige AB Granlund Tools 790 

PEAB Sverige AB Vannesta 1:21 450 

PEAB Sverige AB Kv Förrådet Stuvsta Gård 265 

PREGAB Villa 225 

PREGAB Villa 225 

Projektgaranti Bromma Center länk A 816 

Projektservice AB Lännersta 55:6 360 

Rissne entreprenad Trosa Skärgårdäng 600 

Rissne Entreprenad Bromma Reningsverk-Garagebyggnad 100 

Sandvik AB SMT Skarvborrverkstad 2415 

22

Skärholmens pall AB Kumla hage 9 160 

SM Marktjänst AB Kv Spolen 396 

Spentab Stuvsta IP 300 

Spentab Sportfält 170 

Stenings Bygg AB Kv Pressaren 576 

Stren Invest AB Åkers Åsätra 1:146 96 

Stretto AB Villa Järna 270 

SVEAB Högsätra 8 212 

Södertälje Bro & Väg AB Vasarondellen 400 

Taxab Karlberga 540 

Team Wåhlin Mark & Asfalt AB Rydboholms Gård 1050 

TM Anläggning AB Bauhaus 3200 

TM Anläggning AB Gränsholmsvägen 2721 

TM Anläggning AB Coop 2356 

Tomas & Ebru Kareem Murverket 39 320 

Totalentreprenören AB Älmsta 31_1 Väddö 4110 

TROTAB Kv Fiskekapellet 10 432 

TROTAB KV Fiskpigan 4 360 

Turbinen i Sthlm AB Tumba 7:39 5940 

UJ Bygg AB Seniorforum 1296 

UJ Bygg AB Centrala Boo 490 

Veidekke AB Kv Landningsbanan 1300 

Veidekke AB Transf.station 362 

Widmark & Platzer Kv Gullfaxe 273 

Ångström & Mellgren AB Källvägen 2233 

Kontaktinformation till ovanstående refererenser lämnas på begäran. 

23

L80 Cr Rapport - Pålplintar AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?