Användning av rötskyddat trä – olika krav i olika miljöer - AMA

More documents

Recommendations

Info

ANLÄGGNING 22 träbit vara märkt med texten: ”Endast för användning i industrianläggningar och för yrkesmässigt bruk. Innehåller arsenik”. CCA-behandlat trä får således inte säljas till eller användas av enskilda konsumenter i något fall. kreosotbehandlat trä Virke som behandlats med kreosot har sedan länge varit föremål för restriktioner. Redan 2003 infördes ändringar i Kemikalieinspektionens regler (KIFS 2003:1) som ett resultat av förändringar i ett EUdirektiv. Reglerna trädde ikraft den 1 juli 2003. I huvudsak gäller att kreosotbehandlat trä inte får användas. Men – som ett resultat av EU-direktivet – gäller nu en något uppmjukad syn på förbud att använda kreosotbehandlade produkter. texterna i Anläggnings AmA 98 I Anläggnings AMA 98 anges för vissa träkonstruktioner att virke ska vara impregnerat i träskyddsklass A enligt Nordiska Träskyddsrådets NTR Dokument nr 1:1998, Nordiska träskyddsklasser. I RA 98 Anläggning finns rådstexter om att i förekommande fall ange impregneringsklass där sådan inte finns angiven i AMA, eller att ange annan impregneringsklass än den i AMA angivna. Under kod och rubrik GBF KONSTRUKTIONER AV TRÄELEMENT I ANLÄGGNING, anges att tryckimpregnering skall vara utförd enligt LFB.11. Under de rubriker som redan tidigare innehåller text om impregnerat virke, exempelvis HBD.111 Konstruktion av furu eller gran i bro, hänvisas till att virke till konstruktionsdelar av trä skall vara impregnerat i träskyddsklass A samt provat enligt Nordiska Träskyddsrådets NTR Dokument nr.3:1998, Nordiska Träskyddsklasser. LFB.11 Tryckimpregnering av furu eller foto : sv e N s k A tr Äsk y d d s Fö r e N I N G e N annat lätt impregnerbart barrträ, anger att impregnering skall vara utförd med träskyddsmedel utan krom- eller arsenikföreningar samt uppfylla kraven enligt NTR 1, 2 och 3:1998 Med tanke på den för virke aggressiva miljön i markanläggningar, utgår texterna i Anläggnings AMA 98 dock i huvudsak från att träskyddsmedel får innehålla krom eller arsenikföreningar samt kreosot. Undantaget är lekplatsutrustning, för vilket det under kod och rubrik DEK.2 Lekutrustning i AMA uttryckligen står att impregnerat trä inte får innehålla krom och arsenik. Det står dock inget om kreosot, vilket med anledning av Kemikalieinspektionens föreskrifter föranleder viss vaksamhet från projektörens sida. Detta innebär bland annat att man måste ta ställning till förbud eller tillåtelse att använda kreosotbehandlat trä i vissa konstruktioner. konsekvenser för projektören Enligt KIFS 2003:1 (omtryckt i KIFS 2004:4), Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer, med ikraftträdandedatum 2003-06-30, gäller i vissa fall tydligt förbud mot konstruktioner med kreosotbehandlat trä, till exempel på lekplatser. Detta syftar främst på utrustning och sandlådesarger, men också kantstöd, kubbytor med mera inom lekplatser. Beträffande parker, trädgårdar och anläggningar för friluftsliv finns visst tolkningsutrymme i uttrycket ”där det finns risk för ofta förekommande kontakt med huden”. Detta kan föranleda uttryckliga krav i beskrivning. Enligt NTR Dokument 1–3 får trä i impregneringsklass A, som i vissa fall åberopas i AMA, vara behandlat med bland annat godkända kreosotmedel, dvs kreosotprodukter enligt 17a § i KIFS 2003:1. Följaktligen kan lagligt kreosotbehandlat trä komma till användning, där inte förbud mot sådant trä gäller, om inte beskrivningstext säger att kreosotbehandlat trä inte får användas. Betänk att även om kreosot inte används till skyddsimpregnering i någon större skala i Sverige, så kan ändå kreosotbehandlade material och varor från andra länder komma till användning. Formuleringarna i KIFS 2003:1 och impregneringsklasserna i NTR Dokument 1-3 får således till följd att projektör, som upprättar beskrivning med åberopade koder och rubriker för beläggning av trä, AMA-nytt – Anläggning 2/2006
stöd för växter, kantstöd av trä, stängsel, stopplankor, staket, plank o d, i förekommande fall måste ta ställning till om uttryckligt förbud mot användning av kreosotbehandlat trä skall skrivas in i beskrivningen. Eftersom Kemikalieinspektionens föreskrifter är ”lagtext” och det förutsätts att lagar, förordningar och föreskrifter skall följas, utan att de nämns i AMA, behöver egentligen inte förbudet mot kreosotbehandlat trä på lekplatser uttryckas i beskrivningen. Eftersom det fi nns visst tolkningsutrymme, som nämnts ovan, har i AMA-nytt Anläggning Beskrivningsdel getts förslag till beskrivningstext för lekutrustning samt rådstext att i förekommande fall ange förbud mot kreosotbehandlat trä för andra träkonstruktioner i mark. Modifi erat trä Under senare år har en mängd olika miljövänliga metoder utvecklats för att ge trä ett bättre rötskydd men också andra egenskaper. Bland de i dag kommersiellt tillgängliga metoderna för träskydd märks: acetylering, furfurylering, värmebehandling (olika varianter) och oljebehandling (olika varianter). För acetylering, furfurylering och oljebehandlingar krävs impregnerbara träslag. • Vid acetylering tryckimpregneras virket med ättiksyraanhydrid som får reagera med trämaterialet vid 120-130 °C. Restkemikalier drivs ut genom vakuumtorkning. • Vid furfurylering tryckimpregneras virket med en vattenlösning av furfurylalkohol, katalysatorer och stabilisatorer. Lösningen härdas ut i virket vid 80-120 °C. En efterhärdning sker i konventionell kammartorkning. • Värmebehandling kan ske på många olika sätt, till exempel i vattenånga, kvävgas eller i het olja. Temperaturerna varierar mellan 160 och 240 °C. • Oljebehandlingar (med talloljederivater eller linolja) är snarlika konventionella tryckimpregneringsprocesser. Efter det att de skärpta kraven på impregneringsmedel trädde ikraft börjar modifi erat trä bli ett alternativ till traditionellt impregnerat virke. Modifi eringsmetoderna är miljövänliga och somliga visar tecken på att resultera i goda egenskaper hos virket – åtminstone i vissa avseenden. Ursprungligen var modifi eringsmetoderna framtagna för att öka vir- AMA-nytt – Anläggning 2/2006 (Företagets namn) Kvalitetskontrollerat impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr 1:1998. Impregneringen står under kontroll av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Träskyddsmedel Virket är impregnerat med xxxx kreosotolja (KemIs reg. nr yyyy) som är ett derivat av stenkolstjära. Inträngningsklass Virket uppfyller inträngningsklass P8 enligt SS-EN 351-1 (= full inträngning i splintveden). Upptagning av träskyddsmedel Virket innehåller minst 135 kg kreosotolja/m 3 splintved. Användningsområde Riskklass 4 enligt SS-EN 351-1, dvs i kontakt med mark och sötvatten. Begränsningar enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1990:10: • från impregneringen och 30 år framåt får kreosotimpregnerat virke endast användas i yrkesmässig verksamhet. Därefter får det återanvändas också i annan än yrkesmässig verksamhet. Skyddsåtgärder och avfallshantering Virket skall vid leverans vara i allt väsentligt smetfritt. Vid hanering av virket används skyddshandskar av butylgummi eller viton. Bearbetning av det impregnerade virket bör undvikas. Mindre mängder behandlat virkesavfall och utrangerat virke läggs tillsammans med grovavfall. Det får endast förbrännas i anläggningar med högeffektiv rökgasrening. Större virkesmängder levereras separat till godkänd behandling efter konsultation med kommunens miljökontor. kets beständighet mot biologisk nedbrytning. Men så småningom upptäcktes att modifi erat trä även är ett användbart konstruktionsmaterial till följd av dess högre dimensionsstabilitet och hårdhet. Alla modifi eringsmetoder förbättrar träets beständighet och dimensionsstabilitet men i vissa fall försämras de mekaniska egenskaperna. Bland kända egenskaper hos träprodukter är att man får stora skillnader beroende på vilken modifi eringsmetod och nivå man väljer. Därutöver bör man vara medveten om att det kan fi nnas ytterligare egenskaper som åtminstone delvis är oväntade. Dessa egenskaper kommer man på spåret genom forskning eller tyvärr oftare genom mindre lyckade val i konstruktioner. På grund av sin höga beständighet mot biologisk nedbrytning används modifi erat trä i dag huvudsakligen utomhus till exempel för stolpar, pålar, staket, bullerskärmar, altan, terrass, trall, utemöbler, lekplatsutrustning, carport, takpanel, tak- och fasadbeklädnad. Det används även inomhus. I dag fi nns det inget etablerat system för klassifi cering eller märkning av produkter i modifi erat trä. Dessutom gäller inte föreskrifterna i Boverkets konstruktionsregler, BKR eller Eurocode 5 för modifi erat trä. ANLÄGGNING 23
Page 1: Användning av rötskyddat trä - o

Användning av rötskyddat trä – olika krav i olika miljöer - AMA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?