Användning av rötskyddat trä – olika krav i olika miljöer - AMA
Användning av rötskyddat trä – olika krav i olika miljöer - AMA
Användning av rötskyddat trä – olika krav i olika miljöer - AMA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Användning</strong> <strong>av</strong> <strong>rötskyddat</strong> <strong>trä</strong><br />
<strong>–</strong> <strong>olika</strong> kr<strong>av</strong> i <strong>olika</strong> <strong>miljöer</strong><br />
Med anledning <strong>av</strong> många frågor och funderingar kring <strong>trä</strong>skydd sammanfattas<br />
i denna artikel vad som gäller för impregnering <strong>av</strong> <strong>trä</strong>.<br />
bo wA h Lq u I s t<br />
Redan 1992-93 infördes i Sverige regler om var och<br />
hur impregnerat <strong>trä</strong> med koppar, krom och arsenik,<br />
(CCA) får användas. I huvudsak tilläts användning<br />
<strong>av</strong> sådant virke endast i kontakt med mark och/eller<br />
vatten. Dessa restriktiva regler skärptes ytterligare<br />
den 1 juli 2004, till följd <strong>av</strong> ändringar i ett EU-direktiv<br />
och som en konsekvens <strong>av</strong> detta ändrades<br />
Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS<br />
1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer<br />
genom KIFS 2003:3. Det var främst för<br />
användningen <strong>av</strong> arsenik som reglerna skärptes.<br />
<strong>trä</strong>impregneringsklasser enligt Ntr<br />
Träskyddsklass A <strong>av</strong>ser konstruktioner i ständig<br />
kontakt med mark och sötvatten eller inbyggt i<br />
konstruktion som är svår att inspektera och byta<br />
ut. Klass A är den vanligast åberopade för <strong>trä</strong>kon-<br />
<strong>AMA</strong>-nytt <strong>–</strong> Anläggning 2/2006<br />
struktioner med markkontakt. Övriga klasser är<br />
M för h<strong>av</strong>svatten, AB för virke utsatt för väder och<br />
vind samt kondens och B för <strong>trä</strong> i konstruktioner<br />
som kan utsättas för vedförstörande svampar, dock<br />
inte i kontakt med mark eller vatten.<br />
För <strong>trä</strong>skyddsklass A finns i dag inga helt metallfria<br />
impregneringsmedel godkända enligt NTR.<br />
Det finns kopparbaserade impregneringsmedel<br />
(utan arsenik och krom) men erfarenheterna <strong>av</strong>seende<br />
deras långsiktiga skyddsverkan är ännu så<br />
länge begränsade.<br />
kr<strong>av</strong> på märkning<br />
<strong>av</strong> arsenikbehandlat <strong>trä</strong><br />
CCA-behandlat <strong>trä</strong> förbjöds inte men de tillåtna<br />
användningsområdena minskade ytterligare.<br />
Dessutom ska varje enskild CCA-impregnerad <br />
foto : sv e N s k A tr Ä s k y d d s Fö r e N I N G e N<br />
ANLÄGGNING<br />
FAktA<br />
svenska <strong>trä</strong>skyddsföreningen<br />
Svenska <strong>trä</strong>skydds-<br />
föreningen är<br />
branschföreningen<br />
för <strong>trä</strong>impregnerings-<br />
företag och andra<br />
med uppenbart in-<br />
tresse för <strong>trä</strong>impreg-<br />
nering. föreningen<br />
har som ändamål att<br />
tillvarata den svenska<br />
<strong>trä</strong>skyddsindustrins<br />
marknadsintres-<br />
sen samt därigenom<br />
främja branschens<br />
tidsenliga utveck-<br />
ling. Den bevakar<br />
och deltar aktivt i<br />
arbetet inom Nord-<br />
iska <strong>trä</strong>skyddsrådet<br />
(NtR), bearbetar och<br />
följer utformningen<br />
<strong>av</strong> cEN-normer in-<br />
om<strong>trä</strong>skyddsom- rådet samt verkar<br />
för anpassningen <strong>av</strong><br />
nya regler inom <strong>trä</strong>-<br />
skyddsindustrin.<br />
21
ANLÄGGNING<br />
22<br />
<br />
<strong>trä</strong>bit vara märkt med texten: ”Endast för användning<br />
i industrianläggningar och för yrkesmässigt<br />
bruk. Innehåller arsenik”. CCA-behandlat <strong>trä</strong> får<br />
således inte säljas till eller användas <strong>av</strong> enskilda konsumenter<br />
i något fall.<br />
kreosotbehandlat <strong>trä</strong><br />
Virke som behandlats med kreosot har sedan länge<br />
varit föremål för restriktioner. Redan 2003 infördes<br />
ändringar i Kemikalieinspektionens regler (KIFS<br />
2003:1) som ett resultat <strong>av</strong> förändringar i ett EUdirektiv.<br />
Reglerna <strong>trä</strong>dde ikraft den 1 juli 2003. I<br />
huvudsak gäller att kreosotbehandlat <strong>trä</strong> inte får användas.<br />
Men <strong>–</strong> som ett resultat <strong>av</strong> EU-direktivet <strong>–</strong><br />
gäller nu en något uppmjukad syn på förbud att<br />
använda kreosotbehandlade produkter.<br />
texterna i Anläggnings AmA 98<br />
I Anläggnings <strong>AMA</strong> 98 anges för vissa <strong>trä</strong>konstruktioner<br />
att virke ska vara impregnerat i <strong>trä</strong>skyddsklass<br />
A enligt Nordiska Träskyddsrådets NTR Dokument<br />
nr 1:1998, Nordiska <strong>trä</strong>skyddsklasser.<br />
I RA 98 Anläggning finns rådstexter om att i förekommande<br />
fall ange impregneringsklass där sådan<br />
inte finns angiven i <strong>AMA</strong>, eller att ange annan<br />
impregneringsklass än den i <strong>AMA</strong> angivna.<br />
Under kod och rubrik GBF KONSTRUKTIONER AV<br />
TRÄELEMENT I ANLÄGGNING, anges att tryckimpregnering<br />
skall vara utförd enligt LFB.11. Under de<br />
rubriker som redan tidigare innehåller text om<br />
impregnerat virke, exempelvis HBD.111 Konstruktion<br />
<strong>av</strong> furu eller gran i bro, hänvisas till att virke till konstruktionsdelar<br />
<strong>av</strong> <strong>trä</strong> skall vara impregnerat i <strong>trä</strong>skyddsklass<br />
A samt provat enligt Nordiska Träskyddsrådets<br />
NTR Dokument nr.3:1998, Nordiska<br />
Träskyddsklasser. LFB.11 Tryckimpregnering <strong>av</strong> furu eller<br />
foto : sv e N s k A tr Äsk y d d s Fö r e N I N G e N<br />
annat lätt impregnerbart barr<strong>trä</strong>, anger att impregnering<br />
skall vara utförd med <strong>trä</strong>skyddsmedel utan krom-<br />
eller arsenikföreningar samt uppfylla kr<strong>av</strong>en enligt<br />
NTR 1, 2 och 3:1998<br />
Med tanke på den för virke aggressiva miljön i<br />
markanläggningar, utgår texterna i Anläggnings<br />
<strong>AMA</strong> 98 dock i huvudsak från att <strong>trä</strong>skyddsmedel<br />
får innehålla krom eller arsenikföreningar samt<br />
kreosot.<br />
Undantaget är lekplatsutrustning, för vilket det<br />
under kod och rubrik DEK.2 Lekutrustning i <strong>AMA</strong> uttryckligen<br />
står att impregnerat <strong>trä</strong> inte får innehålla<br />
krom och arsenik. Det står dock inget om kreosot,<br />
vilket med anledning <strong>av</strong> Kemikalieinspektionens<br />
föreskrifter föranleder viss vaksamhet från projektörens<br />
sida. Detta innebär bland annat att man måste<br />
ta ställning till förbud eller tillåtelse att använda<br />
kreosotbehandlat <strong>trä</strong> i vissa konstruktioner.<br />
konsekvenser för projektören<br />
Enligt KIFS 2003:1 (omtryckt i KIFS 2004:4),<br />
Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens<br />
föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter<br />
och biotekniska organismer, med ikraft<strong>trä</strong>dandedatum<br />
2003-06-30, gäller i vissa fall tydligt förbud<br />
mot konstruktioner med kreosotbehandlat <strong>trä</strong>, till<br />
exempel på lekplatser. Detta syftar främst på utrustning<br />
och sandlådesarger, men också kantstöd, kubbytor<br />
med mera inom lekplatser. Be<strong>trä</strong>ffande parker,<br />
<strong>trä</strong>dgårdar och anläggningar för friluftsliv finns visst<br />
tolkningsutrymme i uttrycket ”där det finns risk för<br />
ofta förekommande kontakt med huden”. Detta kan<br />
föranleda uttryckliga kr<strong>av</strong> i beskrivning.<br />
Enligt NTR Dokument 1<strong>–</strong>3 får <strong>trä</strong> i impregneringsklass<br />
A, som i vissa fall åberopas i <strong>AMA</strong>, vara<br />
behandlat med bland annat godkända kreosotmedel,<br />
dvs kreosotprodukter enligt 17a § i KIFS<br />
2003:1.<br />
Följaktligen kan lagligt kreosotbehandlat <strong>trä</strong><br />
komma till användning, där inte förbud mot sådant<br />
<strong>trä</strong> gäller, om inte beskrivningstext säger att kreosotbehandlat<br />
<strong>trä</strong> inte får användas. Betänk att även<br />
om kreosot inte används till skyddsimpregnering i<br />
någon större skala i Sverige, så kan ändå kreosotbehandlade<br />
material och varor från andra länder<br />
komma till användning.<br />
Formuleringarna i KIFS 2003:1 och impregneringsklasserna<br />
i NTR Dokument 1-3 får således till<br />
följd att projektör, som upprättar beskrivning med<br />
åberopade koder och rubriker för beläggning <strong>av</strong> <strong>trä</strong>,<br />
<strong>AMA</strong>-nytt <strong>–</strong> Anläggning 2/2006
stöd för växter, kantstöd <strong>av</strong> <strong>trä</strong>, stängsel, stopplankor,<br />
staket, plank o d, i förekommande fall måste<br />
ta ställning till om uttryckligt förbud mot användning<br />
<strong>av</strong> kreosotbehandlat <strong>trä</strong> skall skrivas in i beskrivningen.<br />
Eftersom Kemikalieinspektionens föreskrifter är<br />
”lagtext” och det förutsätts att lagar, förordningar<br />
och föreskrifter skall följas, utan att de nämns i<br />
<strong>AMA</strong>, behöver egentligen inte förbudet mot kreosotbehandlat<br />
<strong>trä</strong> på lekplatser uttryckas i beskrivningen.<br />
Eftersom det fi nns visst tolkningsutrymme,<br />
som nämnts ovan, har i <strong>AMA</strong>-nytt Anläggning Beskrivningsdel<br />
getts förslag till beskrivningstext för<br />
lekutrustning samt rådstext att i förekommande<br />
fall ange förbud mot kreosotbehandlat <strong>trä</strong> för andra<br />
<strong>trä</strong>konstruktioner i mark.<br />
Modifi erat <strong>trä</strong><br />
Under senare år har en mängd <strong>olika</strong> miljövänliga<br />
metoder utvecklats för att ge <strong>trä</strong> ett bättre rötskydd<br />
men också andra egenskaper.<br />
Bland de i dag kommersiellt tillgängliga metoderna<br />
för <strong>trä</strong>skydd märks: acetylering, furfurylering,<br />
värmebehandling (<strong>olika</strong> varianter) och oljebehandling<br />
(<strong>olika</strong> varianter). För acetylering, furfurylering<br />
och oljebehandlingar krävs impregnerbara <strong>trä</strong>slag.<br />
• Vid acetylering tryckimpregneras virket med<br />
ättiksyraanhydrid som får reagera med <strong>trä</strong>materialet<br />
vid 120-130 °C. Restkemikalier drivs ut<br />
genom vakuumtorkning.<br />
• Vid furfurylering tryckimpregneras virket med<br />
en vattenlösning <strong>av</strong> furfurylalkohol, katalysatorer<br />
och stabilisatorer. Lösningen härdas ut i<br />
virket vid 80-120 °C. En efterhärdning sker i<br />
konventionell kammartorkning.<br />
• Värmebehandling kan ske på många <strong>olika</strong> sätt,<br />
till exempel i vattenånga, kvävgas eller i het<br />
olja. Temperaturerna varierar mellan 160 och<br />
240 °C.<br />
• Oljebehandlingar (med talloljederivater eller linolja)<br />
är snarlika konventionella tryckimpregneringsprocesser.<br />
Efter det att de skärpta kr<strong>av</strong>en på impregneringsmedel<br />
<strong>trä</strong>dde ikraft börjar modifi erat <strong>trä</strong> bli ett alternativ<br />
till traditionellt impregnerat virke. Modifi<br />
eringsmetoderna är miljövänliga och somliga visar<br />
tecken på att resultera i goda egenskaper hos virket<br />
<strong>–</strong> åtminstone i vissa <strong>av</strong>seenden. Ursprungligen var<br />
modifi eringsmetoderna framtagna för att öka vir-<br />
<strong>AMA</strong>-nytt <strong>–</strong> Anläggning 2/2006<br />
(Företagets namn)<br />
Kvalitetskontrollerat impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och<br />
NTR Dokument nr 1:1998. Impregneringen står under kontroll <strong>av</strong><br />
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.<br />
Träskyddsmedel<br />
Virket är impregnerat med xxxx kreosotolja (KemIs reg. nr yyyy) som är ett<br />
derivat <strong>av</strong> stenkolstjära.<br />
In<strong>trä</strong>ngningsklass<br />
Virket uppfyller in<strong>trä</strong>ngningsklass P8 enligt SS-EN 351-1 (= full in<strong>trä</strong>ngning<br />
i splintveden).<br />
Upptagning <strong>av</strong> <strong>trä</strong>skyddsmedel<br />
Virket innehåller minst 135 kg kreosotolja/m 3 splintved.<br />
<strong>Användning</strong>sområde<br />
Riskklass 4 enligt SS-EN 351-1, dvs i kontakt med mark och sötvatten.<br />
Begränsningar enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1990:10:<br />
• från impregneringen och 30 år framåt får kreosotimpregnerat virke endast<br />
användas i yrkesmässig verksamhet. Därefter får det återanvändas också i annan<br />
än yrkesmässig verksamhet.<br />
Skyddsåtgärder och <strong>av</strong>fallshantering<br />
Virket skall vid leverans vara i allt väsentligt smetfritt. Vid hanering <strong>av</strong> virket<br />
används skyddshandskar <strong>av</strong> butylgummi eller viton. Bearbetning <strong>av</strong> det impregnerade<br />
virket bör undvikas. Mindre mängder behandlat virkes<strong>av</strong>fall och utrangerat<br />
virke läggs tillsammans med grov<strong>av</strong>fall. Det får endast förbrännas i anläggningar<br />
med högeffektiv rökgasrening. Större virkesmängder levereras separat till godkänd<br />
behandling efter konsultation med kommunens miljökontor.<br />
kets beständighet mot biologisk nedbrytning. Men<br />
så småningom upptäcktes att modifi erat <strong>trä</strong> även är<br />
ett användbart konstruktionsmaterial till följd <strong>av</strong><br />
dess högre dimensionsstabilitet och hårdhet.<br />
Alla modifi eringsmetoder förbättrar <strong>trä</strong>ets beständighet<br />
och dimensionsstabilitet men i vissa<br />
fall försämras de mekaniska egenskaperna. Bland<br />
kända egenskaper hos <strong>trä</strong>produkter är att man får<br />
stora skillnader beroende på vilken modifi eringsmetod<br />
och nivå man väljer.<br />
Därutöver bör man vara medveten om att det kan<br />
fi nnas ytterligare egenskaper som åtminstone delvis<br />
är oväntade. Dessa egenskaper kommer man på<br />
spåret genom forskning eller tyvärr oftare genom<br />
mindre lyckade val i konstruktioner.<br />
På grund <strong>av</strong> sin höga beständighet mot biologisk<br />
nedbrytning används modifi erat <strong>trä</strong> i dag huvudsakligen<br />
utomhus till exempel för stolpar, pålar, staket,<br />
bullerskärmar, altan, terrass, trall, utemöbler, lekplatsutrustning,<br />
carport, takpanel, tak- och fasadbeklädnad.<br />
Det används även inomhus.<br />
I dag fi nns det inget etablerat system för klassifi<br />
cering eller märkning <strong>av</strong> produkter i modifi erat<br />
<strong>trä</strong>. Dessutom gäller inte föreskrifterna i Boverkets<br />
konstruktionsregler, BKR eller Eurocode 5 för modifi<br />
erat <strong>trä</strong>. <br />
ANLÄGGNING<br />
23
Change language