INVENTERING AV YTTERBY GAMLA KYRKOGÅRD

6. REKOMMENDATION OCH
VÄRDERING
Detta är inte längre Ytterby församlingskyrka
och huvudkyrkogård. Kyrkan är en ruin och
kyrkogården har inte nyttjats fullt ut på över
ett sekel.
Den står alltså inte enbart för det vardagliga
kyrkliga bruket av platsen, utan har också en
karaktär av minneplats över socknens
kyrkohistoria. Man bör därför värna om den
karaktär som stämmer överens med tiden fram
till 1882, det år den nya kyrkogården invigdes,
och framförallt undvika allt för moderna
tillskott, både vad gäller gravvårdar och
växtlighet. En annan tidpunkt att ta vara på är
1927, året för den stora restaureringen av
kyrkoruinen och som befäste karaktären av
minnesplats.
Det finns däremot, ur antikvarisk synvinkel,
ingen anledning att upphöra med
gravsättningar på kyrkogården. På sikt skulle
den då förlora karaktären av begravningsplats,
och bli mer lik en park, något som aldrig har
varit meningen.
6.1 Helheten
Kyrkogårdens övergripande karaktär stämmer
väl överens med det ideal som var rådande
under 1800-talets första hälft: En rektangulär
eller kvadratisk begravningsplats, omgiven av
en mur och kantad av parklövträd. En gång
leder runt hela kyrkogården alldeles innanför
muren, och så två gångar i kors över
kyrkogårdens mitt.
Verkligheten är sällan så rak och rätlinjig som
idealen, så inte heller Ytterby, där kyrkoruinen
17
ligger något vriden i förhållande till
kyrkogårdens fyrkant. Gångarna är
följaktligheten inte helt rätlinjiga, men
helheten är ändå väl sammanhållen.
Denna karaktär är den som bör bibehållas. Det
innebär att återplantering av träd sker med
klassiska parkträd (ask, alm, lind) längs muren
för att hålla trädraderna vid liv. Gångsystemet
innanför muren bibehålls, och eventuellt
återskapas där det har försvunnit eller ändrats
(som i det sydvästra hörnet). Även där
borttagna gångar inte återskapas, bör inte nya
gravsättningar ske på platsen för dessa gångar.
Kyrkogårdsmurar och grindar skall naturligtvis
bevaras.
Tujorna bör på sikt tas bort helt och inte
återplanteras. Rhododendronbuskar mm
fungerar idag som solitära buskar, vackra
blomsterinslag, och kan mycket välvara kvar
trots att de inte alls är tidstypiska. De bör dock
inte få växa till stora utrymmeskrävande
buskage.
På kyrkoruinens murkrön växer sedumväxter,
och på korväggen ett vildvin. Förekomsten av
vildvin på ruinen kan eventuellt utökas, men
vinet måste samtidigt hållas beskuret så att det
inte växer sig allt för stort. Det bör inte tillåtas
täcka in stora murytor, utan få sprida sig längs
krönet och hänga ned därifrån.
6.2 De enskilda vårdarna
Gravarna på Ytterby kyrkogård har ett större
historiskt djup än vad som annars är vanligt på
landsbygdskyrkogårdar i Bohuslän. Däremot är
perioden från 1800-talets slut fram till andra
världskriget sämre företrädd än på andra håll,