Fristående skolor (131 kB) - Skolverket

Granskad oktober 2012 Mer
Fristående skolor
Juridisk vägledning
om …
Den nya skollagen innebär flera nyheter för fristående skolor. De viktigaste är:
Skollagens bestämmelser för fristående skolor blir till stor del desamma som för offentliga
skolor. Till exempel kan de flesta skolformerna bedrivas med enskild huvudman och de
nationella läroplanerna och kursplanerna ska tillämpas.
Staten tar över vissa tillståndsbeslut och visst tillsynsansvar från kommunerna, och
kommunalt ägande i fristående skolor regleras.
Fristående skolor med konfessionell inriktning får inte ha konfessionella inslag i
undervisningen. Däremot är de tillåtna i utbildningen i övrigt.
En rad bestämmelser gäller nu fristående skolor, till exempel reglerna om disciplinära
åtgärder, entreprenadbestämmelserna och vissa bestämmelser i förvaltningslagen.
Bestämmelserna om särskilt stöd ska tillämpas i sin helhet.
Skollagens bestämmelser i huvudsak desamma
som för offentliga skolor
Bestämmelserna i den nya skollagen är nu till stor del desamma för
offentliga och fristående skolor. Om inte något annat anges gäller samma
bestämmelser för de olika skolformerna förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola oavsett om
huvudmannen är kommunal, landstingskommunal eller enskild. Vissa
skillnader finns kvar, till exempel när det gäller mottagande och urval till
grundskolan och kommunernas ansvar för skolpliktsbevakning, skolskjuts
med mera.
En följd av detta är att de övergripande nationella styrdokumenten i form
av läroplaner, kursplaner, ämnesplaner, timplaner och poängplaner nu även
gäller fristående skolor. Även skolförordningen och den nya
gymnasieförordningen gäller till stora delar för fristående skolor.
Här är några exempel på viktiga förändringar.

Undantag för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning
Läroplanerna
En fristående skola kan ha egna dokument som ett komplement till den
nationella läroplanen, under förutsättning att innehållet inte står i strid med
den nationella läroplanen. Ett exempel på detta är Waldorfskolornas
kursplan En väg till frihet.
Kursplanerna och ämnesplanerna
Fristående skolor ska normalt följa de nationella kursplanerna och
ämnesplanerna. Redan tidigare har regeringen kunnat besluta om undantag
för kursplanerna men nu får de möjlighet att även besluta om undantag för
ämnesindelning och timplan. Exakt vilka undantag som regeringen kommer
att besluta om är inte klart ännu, utan kommer att regleras närmare i
förordning.
Timplanerna
Fristående skolor ska följa de nationella timplanerna för de obligatoriska
skolformerna och den garanterade undervisningstiden ska gälla. Fristående
grundskolor som vid utgången av juni 2011 har en fördelning av
undervisningstiden som avviker från skollagens timplan får även
fortsättningsvis avstå från att tillämpa timplanen utan att det ska föregås av
någon särskild prövning. Övriga fristående grundskolor kan ansöka hos
Skolinspektionen om att få bedriva utbildning utan att tillämpa timplanen.
Lärare
Lärare i fristående skolor ska uppfylla kriterierna i skollagen, men det finns
undantag för Waldorfskolor.
Bedömning och betygssättning
Både enskilda och offentliga huvudmän ska tillämpa samma regler om
bedömning och betygssättning. Fristående grundskolor och grundsärskolor
med waldorfpedagogisk inriktning behöver dock inte sätta betyg innan ett
ämne avslutats och inte heller utfärda terminsbetyg, däremot slutbetyg.
Huvudmannaskap och tillstånd
Skolinspektionen tar nu över vissa tillståndsbeslut och visst tillsynsansvar
från kommunerna. Redan i dag beslutar Skolinspektionen om en enskild ska
godkännas som huvudman för en fristående skola – nu gäller detta även
fristående förskoleklasser som inte anordnas av en fristående grundskola
eller grundsärskola. Skolinspektionen kommer också att överta prövningen
av fritidshem som anordnas vid en fristående skola med förskoleklass,
grundskola eller grundsärskola från kommunerna. Samtidigt övertar
Skolinspektionen tillsynen för dessa verksamheter.
Förändringarna innebär att kommunerna bara kommer att godkänna och ha
tillsyn över fristående förskolor och fristående fritidshem, det vill säga
sådana fritidshem som inte anordnas av en fristående skola.
2

Nya regler för kommunalt ägande
Kommuner och landsting kommer under vissa förutsättningar att kunna
äga aktier eller andelar i en huvudman som driver en fristående skola, eller
på annat sätt ha ett rättsligt inflytande i verksamheten. Tre villkor gäller:
Bestämmanderätten får inte bara tillkomma en eller flera kommuner eller
landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting har
ett rättsligt inflytande. Det innebär att en eller flera kommuner eller
landsting inte helt kan äga ett bolag som är huvudman för en fristående
skola.
Samverkan mellan kommunen eller landstinget och en enskild måste vara
nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd. Ägarandelen kan
inte vara nära 100 eller 0 procent. Var gränsen för kommunalt ägande går
kommer att få avgöras genom praxis hos Skolinspektionen och genom
en rättslig prövning om ärenden överklagas till en förvaltningsdomstol.
Det ska finnas särskilda skäl när det gäller utbildningens innehåll eller
utformning. Utbildningen ska tillföra en högre och annan
utbildningskvalitet än vad som redan förekommer eller ha en utformning
som är så speciell att den särskilda organisationsformen, med samverkan
mellan offentliga och privata intressen, är nödvändig. Det räcker alltså
inte att de allmänna kraven för en fristående skola uppfylls, utan det ska
vara utbildningsalternativ som inte redan finns och som annars inte
skulle ha kommit till stånd.
Om en kommun avser att gå in som delägare i en huvudman för en
befintlig fristående skola måste Skolinspektionen ge sitt tillstånd.
Huvudmännen för en befintlig verksamhet som påverkas av ett
genomförande av förslaget kommer under en övergångstid fram till den 1
juli 2012 få möjlighet att utforma sin organisation och verksamhet så att de
lever upp till de nya kraven.
Undantag från öppenhetskravet för grundskola och grundsärskola
En fristående grundskola och grundsärskola ska vara öppen för alla elever
som har rätt till utbildning i respektive skolform. Undantag finns i vissa fall
när skolan tar emot en elev med stora stödbehov. Det blir också möjligt att
begränsa en fristående skola både till elever som är i behov av särskilt stöd
och till vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för (t.ex.
engelskspråkig undervisning). För undervisning som bedrivs på ett annat
undervisningsspråk finns även undantag från behörighetsreglerna när det
gäller vilka lärare som får användas för undervisningen.
Utbildningen vid en fristående skola kommer fortfarande att kunna
begränsas till vissa årskurser.
Nytt är också att Skolinspektionen ska godkänna urvalet till en fristående
förskoleklass, grundskola eller grundsärskola i det fall det finns fler sökande
än platser.
3

Kravet på ett minsta antal elever i fristående grundskolor och
grundsärskolor tas bort
Det nuvarande kravet på att fristående grundskolor och särskolor ska ha
minst 20 elever om det inte finns särskilda skäl tas bort. I stället ska
Skolinspektionen vid tillståndsprövning och tillsyn väga in elevantalet vid
sin bedömning av om en fristående skola kan bedriva en långsiktig
skolverksamhet av hög kvalitet.
Ändrade bestämmelser om prövning av ”påtagligt negativa följder” för
kommunens skolväsende
När Skolinspektionen ger tillstånd ska man fortfarande bedöma om den
sökta utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för
eleverna och skolväsendet i den kommun där skolan är belägen och för de
frivilliga skolformerna även i närliggande kommuner.
Däremot ska Skolinspektionen inte längre kunna göra en sådan prövning
efter skolans etablering, även om den fristående skolan kraftigt utökar sin
verksamhet.
Inga konfessionella inslag i undervisningen
Bestämmelserna om konfessionella inslag blir tydligare i den nya skollagen.
Undervisningen vid en fristående skola eller fritidshem ska vara ickekonfessionell,
men utbildningen i övrigt får ha konfessionella inslag.
Däremot får dessa inte strida mot värdegrunden. Deltagandet i
konfessionella inslag ska dessutom vara frivilligt för den enskilda eleven.
Den nya skollagen definierar undervisning som ”målstyrda processer som
under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande
och utvecklande av kunskaper och värden”. Utbildning är ett vidare
begrepp än undervisning och kan även omfatta annan verksamhet än
undervisning. Det kan vara till exempel skolmåltider, skolskjutsar, raster,
utflykter och praktisk arbetslivsorientering.
I en skola med konfessionell inriktning är det alltså möjligt att under
skoldagen anordna andakter, bönestunder eller annan form av
religionsutövning, till exempel fördjupning i den egna trosläran som
konfirmationsläsning. Inget hindrar heller att det kan finnas inslag av
religiösa symboler eller liknande i inredningen.
Det ska fortfarande vara möjligt att erbjuda undervisning i
religionskunskap, historia eller samhällskunskap som innebär en
fördjupning i kristendom, islam, judendom etc., t.ex. i form av bibel- eller
koranstudier. Däremot måste undervisningen vara icke-konfessionell, det
vill säga den ska vila på vetenskaplig grund och vara saklig och allsidig. Det
betyder att det i själva undervisningen inte får förekomma några som helst
inslag av utövande bekännelsekaraktär.
4

All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som
är utgångspunkten för skolans värdegrund gäller även skolor med
konfessionell inriktning. Undervisningen ska bedrivas i enlighet med
läroplanernas krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda
uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden.
Konfessionella inslag ska vara frivilliga
Om det förekommer konfessionella inslag i utbildningen ska deltagandet
vara frivilligt för eleven. De konfessionella inslagen ska alltid erbjudas med
respekt för elevernas integritet.
För elever under 18 år är det vårdnadshavarna som enligt föräldrabalken
bestämmer över deras personliga angelägenheter. Men vårdnadshavarna
måste ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål ju äldre
barnet blir. Varje huvudman måste hantera frågan om frivillighet lokalt
utifrån de behov och förutsättningar som gäller i den aktuella
verksamheten. Alla elever kan närvara vid de konfessionella inslagen utan
att alla behöver delta aktivt. Det kan till exempel handla om att alla elever är
närvarande under en tackbön före skolmåltiden eller vid en bön som
avslutar en morgonsamling, men att de som inte vill be avstår från det.
En fristående skola ska vara öppen för alla elever. Därför kan skolan aldrig
kräva att eleverna måste delta i konfessionella inslag, varken som ett villkor
för mottagande eller fortsatt skolgång.
Elever i behov av särskilt stöd 1
Mottagande av elever med stödbehov
En fristående skola ska vara öppen för alla, och kan normalt inte neka att ta
emot en elev i behov av särskilt stöd. Skolan ska inom ramen för det
grundbelopp som elevens hemkommun lämnat ge stöd åt de flesta elever
och anpassa sin organisation och sin undervisning för att ta hänsyn till
elevens behov och förutsättningar på samma sätt som en kommunal skola.
Elevens hemkommun ska som regel lämna ett tilläggsbelopp till skolan om
eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet bestäms
individuellt utifrån elevens behov.
En fristående skola kan inte neka en elev plats eller fortsatt utbildning om
hemkommunen är beredd att betala ett tilläggsbelopp för elevens särskilda
stödbehov. Anser skolan att tilläggsbeloppet inte är tillräckligt kan beslutet
överklagas till förvaltningsdomstol.
En fristående skola kan inte heller neka en elev plats eller fortsatt utbildning
om kommunen bedömer att tilläggsbelopp inte ska lämnas. Även i dessa fall
kan skolan överklaga kommunens beslut till förvaltningsdomstol.
1 Läs mer om detta i Skolverkets vägledning om den nya skollagen ”Rätt till kunskap och särskilt stöd”
5

En fristående skola kan endast säga nej till att ta emot eller ge en elev
fortsatt utbildning om hemkommunen bedömt att stödbehovet för eleven
är så omfattande att det skulle medföra betydande ekonomiska eller
organisatoriska svårigheter och därför inte betalar ut ett tilläggsbelopp.
Hemkommunen ansvarar då för att utbildning anordnas för eleven på annat
sätt.
Bestämmelser om särskilt stöd
Bestämmelserna om åtgärdsprogram är redan idag i princip desamma för
fristående och kommunala skolor. Dessa bestämmelser framgår nu av den
nya skollagen. Även bestämmelserna om vissa stödformer i grundskolan
och grundsärskolan anges nu i skollagen och gäller för fristående skolor.
Det innebär att fristående skolor måste följa bestämmelserna om särskild
undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång. Det
gäller även bestämmelserna om möjligheten för elever och vårdnadshavare
att överklaga beslut om åtgärdsprogram och vissa stödformer.
Andra nyheter för fristående skolor
Disciplinära åtgärder2 Bestämmelserna om disciplinära och andra särskilda åtgärder i den nya
skollagen handlar om utvisning ur klassrummet, kvarsittning (före och efter
skoldagen), tillfällig omplacering, tillfällig placering vid andra skolenheter,
avstängning och omhändertagande av föremål. Det finns även
bestämmelser om att åtgärden ska stå i rimlig proportion till sitt syfte och
övriga omständigheter, utredningskrav, information till och samråd med
vårdnadshavaren, möjligheten till skriftlig varning, krav på skriftlig
dokumentation och krav på ordningsregler för varje skolenhet.
Bestämmelserna ser delvis olika ut för olika skolformer och de flesta har
tidigare gällt för det offentliga skolväsendet. Några nyheter är att det under
vissa omständigheter blir möjligt att stänga av en elev i grundskolan och att
stänga av en elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan från viss
utbildning med praktiska inslag.
Entreprenad
De bestämmelser som finns i lagen om entreprenadförhållanden i skolan
förtydligas och förs in i skollagen. Samtidigt blir de gällande även för
utbildning med enskild huvudman. Entreprenad innebär att man sluter avtal
med en enskild eller juridisk person om att utföra vissa uppgifter.
Inom grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter
som inte hör till undervisningen samt modersmålsundervisning överlämnas
2 Läs mer om detta i Skolverkets vägledning om den nya skollagen ”Trygghet och studiero”.
6

på entreprenad. Inom gymnasieskolan får dessutom undervisning i
karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på
entreprenad.
I 23 kapitlet regleras även andra former av samverkan som inte betecknas
som entreprenad. En enskild får som huvudman överlåta ansvaret för
medicinska insatser inom elevhälsan till en kommun eller ett landsting om
de berörda huvudmännen är överens om det.
Enligt propositionen om en ny skollag ska en fristående skola även i
fortsättningen kunna överlämna modersmålsundervisning till en kommun.
Förvaltningslagen blir tillämplig i vissa delar3 För att öka rättssäkerheten för elever i fristående skolor reglerar skollagen
att även verksamhet med enskild huvudman ska följa vissa bestämmelser i
förvaltningslagen vid myndighetsutövning mot enskild. Det handlar om
enskilda parters rätt att meddela sig muntligt och få ta del av uppgifter,
anteckning av uppgifter, motivering av beslut, underrättelse om beslut och
rättelse av skrivfel eller liknande. Förvaltningslagens regler om formkrav,
rättidsprövning med mera ska tillämpas i ärenden hos en enskild huvudman
där rektorns eller huvudmannens beslut kan överklagas.
Kravet på tillämpning av förvaltningslagen gäller inte vid betygssättning.
Individuell studieplan och utvecklingssamtal i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan
En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och dennes
vårdnadshavare ska få en samlad information om elevens
kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal) minst en gång
varje termin. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få en
individuell studieplan. Dessa bestämmelser förs nu in i skollagen och gäller
även för fristående skolor.
Kommunal insyn och deltagande i uppföljning och utvärdering
För att försäkra att allmänheten har insyn i fristående skolor ska kommunen
även i fortsättningen ha insyn i verksamheten vid de skolenheter som är
belägna i kommunen. Någon närmare definition av vad detta innebär ger
inte skollagen. Däremot framgår att det saknas skäl för kommunen att t.ex.
kunna ta del av en fristående skolas räkenskaper för att kunna göra en
rättvis bedömning av skolans bidragsbehov. Bakgrunden är förändringarna i
bidragssystemet. Kommunen ska undvika att begära ut handlingar och
uppgifter som omfattas av sekretess eller inte bör lämnas ut av något annat
skäl. Kommunerna måste alltså ta hänsyn även till annan lagstiftning än
skolförfattningarna när de utövar sin insynsrätt.
3 Läs om detta i Skollagens vägledning Mer om förvaltningslagens regler om handläggning i skolan.
7

Bestämmelserna i den nya skollagen innebär att det inte längre ställs krav på
kommuner och skolor (kommunala och fristående) att upprätta en
kvalitetsredovisning. Men alla huvudmän och skolor måste bedriva ett
systematiskt kvalitetsarbete – och dokumentera det. Därför finns det inte
längre någon skyldighet för en fristående skola att delta i sådan uppföljning
och utvärdering som lägeskommunen gör av sitt eget skolväsende. Men det
finns inget som hindrar att kommuner erbjuder huvudmännen för
fristående skolor att frivilligt delta i kommunens uppföljning och
utvärdering av den egna verksamheten.
Samma regler för rektorsfunktionen som för offentliga skolor4 Rektorsfunktionen regleras på samma sätt för alla skolor oavsett huvudman.
Det innebär att de fristående skolorna får ett förtydligande av rektors
uppdrag. Den reglering som finns om rektors ansvar i läroplanerna kommer
också att gälla för en rektor vid en fristående skola. Anledningen är att
läroplanerna kommer att gälla fullt ut för fristående skolor. Möjligheterna
för rektorn att delegera kommer att gälla även för fristående skolor.
Tillgång till elevhälsa, skolbibliotek, lokaler och utrustning5 Fristående skolor ska nu följa kraven på lokaler och utrustning för att
uppfylla syftet med utbildningen och ge eleverna tillgång till skolbibliotek.
Skollagen har fått delvis nya bestämmelser som gäller elevhälsa och som
även gäller för fristående skolor. För eleverna ska det finnas en elevhälsa
med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. Eleverna ska för dessa insatser ha tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator.
Skriftliga rutiner för klagomålshantering
Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål
mot utbildningen. Huvudmannen ska också informera om dessa rutiner för
att elever och vårdnadshavare ska få kännedom hur de ska gå till väga. Det
ska också finnas en ansvarsfördelning hos huvudmannen för dessa frågor.
De nya bestämmelserna gäller både för utbildning med offentlig och enskild
huvudman.
Överklaganden
I 28 kapitlet finns de beslut som går att överklaga hos allmän
förvaltningsdomstol respektive Skolväsendets överklagandenämnd samlade.
Beslut om avstängning kan överklagas till en allmän förvaltningsdomstol
4 Läs mer om detta i Skolverkets vägledning om den nya skollagen ”Rektorn och förskolechefen”.
5 Läs mer om detta i Skolverkets vägledning om den nya skollagen ”Tydligare krav på elevhälsan”
8

och vissa beslut om mottagande, till exempel i gymnasieskolan, kan
överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut som fattas av rektor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,
till exempel när det gäller avstängning av en elev och befrielse från
skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen. Rektors beslut
om åtgärdsprogram, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller
enskilt samt om anpassad studiegång kan överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Överlämnande av betygshandlingar
Fristående skolor omfattas till skillnad från skolor med offentliga
huvudmän varken av offentlighetsprincipen eller av skyldigheten att
arkivera handlingar enligt arkivlagen (1990:782). Handlingar i fristående
skolor är alltså varken allmänna eller offentliga. De fristående skolornas
huvudmän omfattas inte heller av bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Men en gemensam paragraf som reglerar
tystnadsplikten i all enskilt bedriven verksamhet finns i den nya skollagen.
Detta innebär ingen förändring.
Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över
elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd
gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen. När det gäller
slutbetyg blir den här bestämmelsen tillämplig första gången på betyg som
utfärdas läsåret 2011/12. Härigenom får elever på fristående skolor samma
möjligheter som elever i offentliga skolor att i efterhand kunna få uppgifter
på genomförd skolgång, till exempel om originalbetyget har förkommit och
den fristående skolan där eleven gått inte längre finns kvar.
Aktuella bestämmelser och förarbeten
Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i skollagen (2010:800)
och förarbetena Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet,
prop 2009/2010: 165.
Läs mer på www.skolverket.se
9