Gruvnäringens förutsättningar i norra Sverige - Georange

Gruvnäringens förutsättningar i norra 

Sverige 

Utredning om hållbara samhällen, mineralpolitik och innovation 

Anton Johansson & Josef Lilljegren 

Vt 2011 

Examensarbete (Utredning), 15 hp 

Masterprogrammet i Samhällsanalys och Utredningsarbete

Uppdragsformulering 

Utredarna har fått i uppdrag att ”titta närmare på gruv- och mineralindustrin i Västerbotten och 

Norrbotten. Utgångspunkten är den roll som branschrelaterad forskning och innovation kan spela 

för att bidra till en hållbar samhällsutveckling i regionen. Rapporten ska ha ett tydligt EU- 

perspektiv, och kopplas till EU:s policydokument på området. Uppdraget innefattar en 

omvärldsanalys och jämförelse med exempel från internationella erfarenheter på området. 

Uppdraget redovisas för North Sweden i juni 2011”. 

Sammanfattning 

Den norrländska gruvindustrin står inför utmaningar att möta global konkurrens och tillgodose sitt 

behov av innovation samtidigt som kommuner i regionen ser minskade möjligheter att bygga ett 

ekonomiskt och demografiskt hållbart samhälle byggt på mineralutvinning. Därför har pendling 

blivit en viktig lösning för att tillföra arbetskraft till de gruvorter som inte själva kan locka 

gruvarbetare att bo där. Eu:s mineralstrategi har inneburit ett ökat politiskt intresse för norra 

Sveriges mineraler. Däremot verkar gruvbolag, och kommuner ovetande om den förhöjda 

strategiska vikt som gruvindustrin i norra Sverige har fått för EU. Därmed finns en outnyttjad 

innovationspotential i regionen, som har att tjäna på utökad samverkan (trippelhelix) mellan 

näringsliv och universitet för att trygga tillgången på högutbildad arbetskraft. Det är dock inte 

troligt, att det för den skull, skapas någon större ansamling av kunskapsintensiva företag annat än 

vid kuststäderna. 

Handledare 

Tack till våra handledare Rolf Hugosson (institutionen för statsvetenskap) och Thomas Petterson, 

(institutionen för ekonomisk historia) samt våra kontaktpersoner Sabine Mayer (North Sweden 

European Office) och Lennart Gustavsson (Georange). 

i

Innehållsförteckning 

1.Inledning............................................................................................................................................1 

1.1. Syfte och frågeställningar.........................................................................................................2 

1.2. Avgränsning och disposition.....................................................................................................2 

1.3. Metod........................................................................................................................................3 

1.4. Begrepp:....................................................................................................................................4 

1.4.1. Hållbart samhälle..............................................................................................................4 

1.4.2. Innovation och trippelhelix...............................................................................................5 

2.Norrlands utveckling och basindustrin..............................................................................................7 

2.1. Råvaruindustrins historia i Norrland.........................................................................................7 

2.2. Följderna av produktivitetsförbättring......................................................................................8 

2.3. Globalisering...........................................................................................................................10 

2.3.1. Världsmarknaden påverkar Norrland..............................................................................11 

2.3.2. Norrländsk råvarusjuka...................................................................................................12 

3.Befolkning och arbetsmarknad i norra Sverige...............................................................................13 

3.1. Norrlands befolkningsutveckling............................................................................................13 

3.2. Befolkningen kring ett gruvsamhälle......................................................................................13 

3.2.1. Skillnader mellan män och kvinnor................................................................................18 

3.3. Sysselsättning och arbetstillfällen...........................................................................................19 

3.4. Sammanfattning......................................................................................................................21 

4.Råvarupolitik...................................................................................................................................22 

4.1. Råvarustrategier i andra länder...............................................................................................22 

4.1.1. USA:................................................................................................................................22 

4.1.2. Japan:..............................................................................................................................23 

4.1.3. Kina:................................................................................................................................23 

4.1.4. Kanada............................................................................................................................24 

4.1.4.1. Québec.....................................................................................................................25 

4.1.4.2. Ontario.....................................................................................................................26 

4.2. Mineralpolitik i Sverige och EU.............................................................................................26 

4.2.1. Behovet av en råvarustrategi för EU...............................................................................28 

4.2.2. Engagemang i råvarustrategier........................................................................................28 

ii

4.3. Sammanfattning......................................................................................................................29 

5.Innovation........................................................................................................................................31 

5.1. Innovationspolitik i EU...........................................................................................................31 

5.1.1. Innovation i Lissabonstrategin........................................................................................31 

5.1.2. Innovation i Europa 2020................................................................................................32 

5.2. Läget för innovationen i EU...................................................................................................33 

5.3. FoU i Sverige och gruvindustrin.............................................................................................35 

5.3.1. Innovation och samverkan..............................................................................................35 

5.3.2. Innovation i norra Sverige...............................................................................................37 

5.3.2.1. Lyckad samverkan -Swerea.....................................................................................38 

5.3.2.2. Avsaknad av samverkan -Malå Geoscience...........................................................38 

5.4. Innovationspolitik i Kanada....................................................................................................39 

5.4.1. Innovationspolitik i gruvindustrin...................................................................................40 

5.4.2. Innovationsnivå...............................................................................................................40 

5.4.3. Trippelhelix och innovation i Kanada.............................................................................41 

5.4.4. Trippelhelix och innovation i Sudbury............................................................................42 

5.5. Sammanfattning:.....................................................................................................................43 

6.Fallstudie.........................................................................................................................................45 

6.1. Kristineberg.............................................................................................................................45 

6.2. Kirkland Lake.........................................................................................................................48 

6.2.1. Sammanfattning..............................................................................................................49 

7.Slutsatser..........................................................................................................................................51 

8.Källor...............................................................................................................................................54 

8.1. Offentligt tryck och lagtexter..................................................................................................54 

8.2. Statistiska källor......................................................................................................................54 

8.3. Tryckta källor..........................................................................................................................54 

8.4. Intervjuer.................................................................................................................................57 

8.5. Översatta citat på ursprungsspråk...........................................................................................58 

iii

1. Inledning 

Den för norra Sverige så viktiga gruvindustrin har idag helt andra förutsättningar att konkurrera 

internationellt än för bara tio år sedan. I och med det ökade kravet på avancerad teknik har 

gruvnäringen fått nya sätt att konkurrera globalt, men också nya behov av innovation och vidare 

teknikutveckling. Globaliseringen har gjort att när priserna på mineraler stiger på grund av minskad 

tillgång i en avlägsen del av världen öppnas nya ekonomiska utrymmen för prospektering, gruvdrift 

och tillväxt i Norrland. De kraftiga fluktuationer som skett i mineralpriserna, och den snabba 

teknikutvecklingen gör att branschen mer än någonsin pressas till att vara innovativ. 

Samtidigt har viktiga politiska initiativ nyligen tagits på EU-nivå inom både råvaru- och 

innovationspolitiken. Tillsammans med EU:s tillväxtstrategi för 2010-talet utgör dessa en bred 

uppsättning mål och rekommendationer som i allra högsta grad rör utvecklingen i det centrum för 

europeisk gruvindustri som norra Sverige utgör. Under det gångna årtiondet har inte bara 

gruvindustrins ekonomiska möjligheter utan också dess politiska utmaningar kommit att 

aktualiserats av globaliseringen. I takt med de stigande världsmarknadspriserna på metaller har flera 

industriländer börjat oroa sig över mineralförsörjningen. Ensidigt importberoende och osäkra 

leveranser av kritiska metaller skulle innebära ett stort hot för dessa ekonomier. För EU:s del 

innebär råvaruförsörjningen till unionens industrier en stor utmaning då endast en liten del av 

produktionen av mineraler sker i Europa. Detta ger en politisk och strategisk dimension av den 

norrländska samhällsutvecklingen. 

Det stora dilemmat för gruvsamhällen och samhällen med råvaruindustrin som grund, är att de 

uppkommit på grund av sin specialisering kring en råvara. Deras långsiktiga överlevnad däremot, 

hänger på möjligheten till diversifiering av arbetstillfällen, exempelvis turism eller kompletterande 

industri. Samtidigt fyller samhällen i gruvornas närhet en funktion då de bidrar med arbetskraft till 

gruvindustrin, men dess framtid utmanas allt mer genom förbättrade pendlingsmöjligheter och 

koncentration av befolkningen, främst kvinnor, till städerna. Befolkningsutvecklingen har påverkats 

av universiteten i Umeå och Luleå vilka fungerar som regionens tillväxtmotorer som bidrar till att 

skapa förutsättningar för en kunskapsintensiv tillväxt. 

Samarbetet mellan näringsliv, myndigheter och universitet, kallat trippelhelix är en viktig del i 

arbetet med att möjliggöra innovation. Det strategiska arbetet med att kombinera det ökade politiska 

och ekonomiska intresset för de norrländska mineralresurserna med regionalpolitiska ambitioner, 

ligger därför både i näringslivet, den svenska staten och i norra Sveriges intresse. Genom att arbeta 

strategiskt kan norra Sverige använda sina förutsättningar till att finna nya sätt att bygga hållbara 

samhällen med malmen som grund. 

1

1.1. Syfte och frågeställningar 

Syftet med denna rapport är att bredda kunskapen om de förutsättningar för innovation och hållbar 

utveckling i norra Sverige som påverkas av den ökade efterfrågan på mineraler. Syftet skall uppnås 

genom att besvara två huvudsakliga frågeställningar. Dessa är: 

1) Vilka är de ekonomiska och demografiska förutsättningarna att bygga hållbara samhällen 

utifrån mineraltillgångar i norra Sverige? 

2) Vad karakteriserar norra Sverige i en internationell jämförelse av mineral- och 

innovationsstrategisk policy och dess praktiska genomförande? 

1.2. Avgränsning och disposition 

För att uppfylla syftet och besvara dessa frågeställningar har har rapporten avgränsats enligt 

följande. De “ekonomiska och demografiska förutsättningarna” avser norrländska kommuner och 

deras gruvorters befolkningsutveckling och arbetstillfällen. Det som i rapporten betecknas som 

norra Sverige avser länen Västerbotten och Norrbotten, vilket motsvarar NUTS-2-regionen Övre 

Norrland i EU:s regionsindelning. 

Det råvarupolitiska området är stort, och skulle kunna innefatta allt från specifikationer i 

försvarsbudgetar till regionalpolitiskt motiverade prospekteringsstöd. En bredare analys av all 

politik som rör mineralområdet ligger utanför ramen för denna rapport. I stället kommer fokus att 

ligga på de specifika strategiska dokument som har mineralförsörjning och mineralutvinning som 

huvudämne. 

Geografiskt har ett urval av antalet länder för internationell jämförelse gjorts mot bakrund av 

deras roll som råvaruproducent respektive råvarukonsument. Viktiga aktörer som Kina, Japan, Kina 

och USA används som jämförelseländer för både för mineralpolitik och innovation. För att fördjupa 

den internationella jämförelsen har Kanada valts som jämförelseland. Kanada är liksom Sverige en 

internationellt viktig gruvnation och en råvaruexportör med välutvecklad välfärdsstat och flera 

perifera gruvsamhällen. Bägge ländernas gruvindustri har svarat på global konkurrens genom ökad 

kunskapsintensitet, innovation och teknisk utveckling, och torde därför utgöra ett intressant 

jämförelseobjekt för olika lösningar för innovation och samhällsbygge. I jämförelsen mellan 

Kanada och Sverige ligger fokus på norra Sverige, och gruvregionen runt Sudbury i den 

kanadensiska provinsen Ontario. En fallstudie av två mindre orter jämför Kristineberg i Lyckselse 

kommun, och gruvsamhället Kirkland Lake i norra Ontario. 

Utgångspunkten i norra Sverige beror på uppdragsgivarens önskemål att öka kunskapen kring 

regionens möjligheter. Eftersom uppdragsgivaren är aktiv i Bryssel, och verkar mot EU, har ett ökat 

2

fokus lagts på de initiativ för forskning och gruvpolitik som beslutas om på EU-nivå. Rapporten 

hade kunnat fokusera enbart på att beskriva Västerbotten och Norrbottens förutsättningar att skapa 

hållbara samhällen där gruvnäringen varit en av grundpelarna, men flera redan befintliga studier 

täcker redan det perspektivet. 1 Samma logik gäller för valet av Kristineberg som fallstudie, då flera 

studier redan undersökt Pajala och Kiruna-Malmberget närmare. 2 

Rapporten inleds med en ekonomisk bakgrund över regionen. Därefter är rapporten indelad i fyra 

större kapitel (2. Norrlands utveckling och basindustrin, 3. Befolkning och arbetsmarknad i norra 

Sverige, 4. Råvarupolitik och 5. Innovation) samt en mindre fallstudeie (6. Fallstudie). Varje kapitel 

avslutas med en sammanfattning av respektive område, och rapporten avslutas med en 

sammanfattande analys av resultaten i rapporten. 

1.3. Metod 

Materialet till rapporten har insamlats genom 1) litteraturstudier, 2) studiebesök, 3) intervjuer och 4) 

kvantitativ dataanalys. 

1) Litteraturstudien har inneburit en genomgång av aktuella policydokument i Sverige och 

internationellt, samt en överblick av relevanta vetenskapliga studier. Vad det gäller policy har vi 

använt strategidokument från EU med fokus på råvaror och utvinning samt litteratur gällande 

trippelhelix och dess modell för tillväxt. Där utgångspunkten är att se hur näringslivet, politik och 

förvaltning samt universitet och utbildning kan samverka för att utveckla regionen norra Sverige 

genom forskning och innovation. 

2) Studiebesök har gjorts hos gruvindustrins intresseorganisation Georange, Bolidens gruva 

och samhället i Kristineberg, SGU i Malå samt teknikföretaget Geoscience i Malå. 

3) Intervjuerna för studien har genomförts med politiker i Sverige och Kanada, 

företagsrepresentanter, akademiker och andra personer knutna till gruvbranschen. Intervjuerna med 

politiska representanter för Lycksele Kommun (kommunalråd) och Kirkland Lake (director på 

Department of Economic Development and Tourism) har genomförts och spelats in via telefon. 

Övriga intervjuer har också alltid spelats in och analyserats i efterhand, med undantag för en av 

intervju med kristinebergsgruvan gruvchef som gjordes under själva studiebesöket under jord. 

Intervjuerna är mer av diskussionskaraktär där utredarna, styrt diskussionen till olika tema med 

öppna frågor. Några exempel på tema för intervjuerna har varit “utflyttning”, “möjligheter att få tag 

på lämplig kompetens”, “samverkan mellan politiker, industri och universitet”, “diversifiering av 

1 SOU 2004:135: Inlandet har möjligheter, dess uppgift var att medverka till att långsiktigt stärka en hållbar 

utveckling i norra Sveriges inland. Utredningen hade ett 15 årigt tidsperspektiv 

2 Raw Materials Group (2008) 

3

uksorters ekonomi” och “konkurrenskraft i periferi”. 

4) Den kvantitativa dataanalysen i rapporten består i ett urval av ett stort antal statistiska källor 

för offentlig och skyddad data som beskriver demografi, ekonomi och innovation. Egna beräkningar 

har gjorts bland annat för att framställa pendlingsnetton och arbetstillfällen för gruvindustrin i 

landets kommuner. Dessa data, liksom uppgifter från Boliden om de anställdas i 

Kristinebergsgruvan folkbokföringsort, redovisas i kartform. 

För att uppfylla den första frågeställningen (1) om hållbara samhällen utifrån gruvindustrin 

kommer vi beskriva hur befolkningsutveckligen och arbetsmarknaden ser ut för mindre samhällen i 

norra Sverige. Mot bakgrund av den kunskapsintensifiering som skett i råvaruindustrin ligger fokus 

på innovation och samverkansformer genom trippelhelix som en motor för ett hållbart samhälle. 

För att uppfylla den andra frågeställningen (2) om de praktiska genomförandet av mineral- och 

innovationspolicy, har rapporten gjort två jämförelser, båda mot Kanada varav den ena är en 

fallstudie. För att kunna föra ner den internationella jämförelsen på en regional nivå har vi valt att 

jämföra gruvklustret Sudbury med det gruvkluster som finns i Luleå och se likheter och skillnader 

mellan de båda. Fallstudien berör två mindre gruvorter, Kristineberg i Västerbotten vilken 

exemplifierar ett gruvsamhälle och dess beroende av gruvindustrin som drivkraft för orten och 

därefter jämfört det med situationen i Kirkland Lake. 

1.4. Begrepp: 

I rapporten återkommer begreppen ”Hållbart samhälle”, ”trippelhelix” och ”innovation”. 

1.4.1. Hållbart samhälle 

Hållbart samhälle är ett begrepp som använts tillsammans med uttrycket Hållbar utveckling, ett 

uttryck som vuxit alltsedan det kom upp på dagordningen i samband med Brundtlandsrapporten i 

FN. Den består ursprungligen av de tre dimensionerna: social, ekonomisk och ekologisk, som alla 

behöver samverka för att skapa en hållbar utveckling. Detta arbete kommer däremot koncentrera sig 

enbart på de ekonomiska och sociala aspekterna. Efter att den presenterats beslutades att genomföra 

den första hållbarhetskonferensen mellan världens länder i Rio de Janeiro 1992. Under konferensen 

fastslogs Riodeklarationen och Agenda 21 som bygger på konkreta försök att miljöanpassa 

samhället. I Sverige blev det kommunerna som fick i uppdrag att implementera Agenda 21, 

eftersom den poängterar vikten för det lokala samhällets engagemang. 

Hållbar utveckling bygger på bildandet av en strategi som skapar synergieffekter genom att 

involvera alla de olika politikområden som kan vara relevanta och där besluten tar hänsyn till de tre 

nämnda dimensionerna. Denna förändrade form av styrning som är mycket omfattande benämns 

4

ofta som ”governance”, där staten styr förloppet och försöker styra samhället snarare än att styra 

medborgarna. 3 Grundtanken är att det behövs en förändring av produktion och livsstil och att det 

bästa är om den kan skapas globalt. 

Hållbar utveckling är en holistisk framtidsvision, en ram till idealsamhället som utformas av de 

tre dimensionerna med dess underavdelningar. Som ofta påpekas är det en omfattande process, 

vilket är en förklaring till att det tar tid att bli överens i val av inriktning. Det krävs långsiktighet 

och strategier för att nå målet om ett hållbart samhälle. 4 Beroende på situationen gäller det att ställa 

sig frågan om för vem och över vilken tid det ska vara en hållbar utveckling. 5 I början av 2000-talet 

utformades delmål och åtgärdsstrategier för att arbeta för miljömål som del i ett hållbart samhälle. 

Målen utformades med utgångspunkt i fem värden. Dessa är: 

• Människors hälsa 

• Den biologiska mångfalden och naturmiljön 

• Kulturmiljön och de historiska värdena 

• Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 

• En god hushållning med naturresurserna 6 

Ett hållbart samhälle är därmed ett samhälle som har en utveckling vilken är stabil ur ett 

befolkningsmässigt perspektiv där samhällets befolkningsunderlag bevarar servicefunktioner under 

en överskådlig framtid. 

1.4.2. Innovation och trippelhelix 

Innovation syftar till överföringen av ny kunskap. När ny kunskap leder till ekonomiskt användbara 

lösningar blir detta en katalysator för tillväxt. Den kunskap som produceras i universitet och 

forskningsinstitut kommer inte per automatik till nytta i samhället, men de länder och regioner som 

har välutvecklade och snabba system för att överföra nya rön i nya produkter och ny teknik har 

goda förutsättningar att få en god ekonomisk utväxling på sina investeringar i forskning. 

Innovation är dock svårt att mäta. Ibland används procent av viss omsättning som allokeras på 

forskning och utveckling, men ett sådant mått förutsätter att innovationssystemet är statiskt. Ibland 

används istället antalet nystartade företag, men det måttet antar att en viss mängd nya företag startar 

3 Lundqvist (2004), s. 6-7 

4 Lundqvist (2004), s. 8 

5 Stjernström, Olof et al. (2001) Den hållbara regionen. Om förutsättningar och framtidsmöjligheter 

för en hållbar samhällsutveckling i Västerbottens län – ett projektförslag, 2001, s. 11-12 

6 Lundqvist (2004), s. 33 

5

för att de har nya produkter eller nya tjänster att tillföra marknaden. 

Trippelhelix är en ”samverkansmodell för innovationsverksamhet” 7 som bygger på samverkan 

mellan tre sfärer: universitet, näringsliv och stat/kommun. Samverkan i trippelhelix kan vara 

mycket ingående och gränsdragningarna mellan de tre sfärerna blir svårare att urskilja ju djupare 

samverkan går. Dels kan samverkan ske, som pilarna i diagrammet nedan visar, i dubbelhelix, 

mellan envart två av sfärerna. Den övre pilen mellan stat och näringsliv beskriver offentligt privat 

partnerskap genom till exempel offentlig upphandling eller koncessioner. Detta är ett 

samarbetsområde som är utbrett i Sverige och EU. 8 Pilen mellan stat och universitet kan 

representera forskningsuppdrag, statligt finansierade forskningsprojekt eller samarbete mellan 

universitet och olika statliga myndigheter. Den sista pilen mellan näringsliv och universitet visar på 

den klassiska lineära synen på forskning och innovation. Där är det näringslivet som extraherar ny 

kunskap, nya produkter eller idéer ur forskningen, och universiteten som förmedlar dessa. 

Figur 1: Trippelhelixmodellen 

Inom ramen för trippelhelix medverkar alla tre sfärerna för att påskynda och underlätta innovation. 

De olika sfärerna kan ta över varandras roller, och universitet kan bilda bolag, näringslivet bedriva 

utbildningar finansierade av staten, och staten kan driva samverkansplattformar och organisationer. 

Trippelhelix beskrivs därför som en postkorporativism för ändlös omvandling där de olika sfärerna 

tillsammans är med och utvecklar de tekniska och organisatoriska förändringarna som leder till 

innovation och tillväxt. 9 

7 Etzkowitz (2005) s. 26 

8 KOM (2004):327 s. 3 

9 Etzkowitz (2005) s.70-74. 

Stat 

Universitet 

Näringsliv 

6

2. Norrlands utveckling och basindustrin 

De fem norrlandslänen utgör mer än 7% av EU:s yta, men har bara drygt 0,2% av dess befolkning. 10 

Länen har stora avstånd och en betydande råvaruindustri. Detta gör att det finns speciella behov av 

transporter och lokalisering av råvaruindustrin. 

2.1. Råvaruindustrins historia i Norrland. 

Sedan koloniseringen av Norrland har skogs- och bergsbruken varit beroende av varandra eftersom 

bergsbruken ända in på 1900-talet varit den viktigaste virkesförbrukaren. 11 Under 1800-talet 

behövdes virket till stag och till träkol då man fortfarande använde metoden att med eld värma och 

sedan spräcka berget genom nedkylning. Införandet av sprängämnen gjorde att större volymer trä 

kunde gå på export, vilket bidrog till den kraftfulla ökningen i svensk trävaruexport under andra 

hälften av 1800-talet. 12 Lönsamheten i skogsindustrin gjorde de norrländska bergsbruken halkade 

efter på grund av sin relativt lägre lönsamhet i jämförelse med skogsbruket. Vändningen kom under 

1900-talets början. År 1908 förbands flera viktiga gruvorter med Luleå, en länk till 

världsekonomin, och under 1910-talet kunde den norrländska gruvdriften därför vara med i det 

ekonomiska uppsving som den efterfrågan under det första världskriget ledde till. 13 

Samtidigt var den tekniska utvecklingen drivande för omvälvningar i gruvdriften. På 50-talet 

hade tekniken gjort det möjligt och ekonomiskt genomförbart att avveckla dagbrottet i Kiruna och 

koncentrera sig på utvinning under jord. 14 Nya utvinningsmetoder och nya maskiner ökade 

effektiviteten dramatiskt. En annan viktig orsak till att utvinningen i landet kunde öka så dramatiskt 

var den sällsynt höga kvalitén på malmen i malmfälten i Kiruna. Den helt maskinella borrningen 

som introducerades där under 60-talet ledde till en effektivisering per manår (arbete för en arbetare 

på ett år) från 15000 ton 1963 till 25000 ton 1967. 15 Framförallt 50- och 60-talen var år av stora 

arbetsproduktivitetsförbättringar i gruvindustrin vilket syns i figuren nedan. 

10 Eurostat & SCB: Befolkningsstatistik för 2010 

11 Kardell (2004) 

12 Hansson (1981) s. 56 

13 Hansson (1981) s. 60-66 

14 Eriksson (1991) III s. 12 ff. 

15 Eriksson (1991) III s. 52-55. 

7

Index, 1940 = 100 

Diagram 1: Antal arbetare och produktion i svenska gruvor 1897-2007. 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

Malmproduktion Gruvarbetare (extrapolering) 

0 

1900 1908 1916 1924 1932 1940 1948 1956 1964 1972 1980 1988 1996 2004 

1896 1904 1912 1920 1928 1936 1944 1952 1960 1968 1976 1984 1992 2000 

Källa: SCB, beräknad lineär extrapolering 

Malmutvinningen ökar dramatiskt medan antalet arbetare i gruvindustrin förblir relativt oförändrat 

under 50- och 60-talen. Den svaga ökningen av gruvarbetare sedan 1950 bör ses mot bakgrund av 

att Sveriges befolkning då också ökade med 38 %. 16 Nästan hela ökningen av antalet gruvarbetare 

under samma period i diagram 1 ovan (40 %) neutraliseras av landets befolkningsökning när man 

ser till andelen av befolkningen som kan försörja sig på gruvan. 

Den andel av Norrlands befolkning som kan försörja sig på råvaruindustrierna har varit ett av 

förutsättningarna för befolkningsutvecklingen som vi sett ovan. När arbetsproduktiviteten stiger 

möjliggörs en större produktion av färre arbetare. Det minskade arbetskraftsbehovet i industrin har 

lett till att folk tvingats söka försörjning i andra sektorer som i vissa fall varit lokaliserade utanför 

de orter som ursprungligen uppstod tack vare skogs- och bergsbruket. 

2.2. Följderna av produktivitetsförbättring 

Befolkningsutvecklingen och det avtagande behovet av arbetskraft i basindustrin var också ett 

resultat av den socialdemokratiska tillväxtstrategin för efterkrigstiden. 17 Strategin som uppmuntrade 

flytt från lågproduktiva till högproduktiva arbeten hade stor del i att uppmuntra basnäringarnas 

arbetsproduktivitetsförbättringar. Samtidigt användes olika regionalpolitiska verktyg som motvikt 

till den negativa effekt i form av arbetslöshet som produktivitetsförbättringarna medförde i 

16 SCB: Ökning av Sveriges befolkning 1950–2010 från 7,04 till 9,42 milj invånare. 

17 Rehn-Meidner-modellen var en socialdemokratiskt präglad tillväxtstrategi som genom lönetryck och solidarisk 

lönepolitik tvingade lågproduktiva företag i sank och därmed uppmuntrade flytt till högproduktiva sektorer. Flytten 

kompenserades med en aktiv arbetsmarknadspolitik och arbetsförmedling. 

8

Norrland. Infrastrukturinvesteringar och olika stöd till tillverkningsindustrin skulle skapa 

arbetstillfällen i norra Sverige. Dessutom hade utbyggnaden av välfärdssystemen en regionalpolitisk 

aspekt genom skapandet av arbeten inom vård och utbildning. Man flyttade också andra statliga 

verksamheter till sysselsättningssvaga orter, 18 så som Centrala Studiestödsnämnden (CSN) till 

Östersund, eller Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) till Malå. 

Eftersom gruvnäringen hade färre anställda var det produktivitetsförbättringarna i skogsbruket 

som friställde flest arbetare. För skogsindustrin var produktivitetsförbättringarna främst tekniska. 

50- och 60-talen och användning på bred front av traktorer, handmotorsåg och så småningom 

griplastare gjorde att behovet av arbetskraft sjönk. 19 En annan viktig produktivitetshöjande effekt 

var infrastrukturinvesteringar. Flottning var in på 70-talet en vanlig transportväg för timmer från 

avverkningstrakterna inåt landet ut till sågverk och annan träindustri längst kusterna. Fastän 

flottningen också uppnådde förbättringar i arbetsproduktiviteten genom användning av ny teknik, 20 

var den förbättring, som skogstransporter med lastbil innebar, större. 21 Kostnaden för 

lastbilstransporter var lägre (och krävde färre arbetare) och den nedåtgående trend för flottningen 

som inleds på 50-talet, avslutas i början av 80-talet med att flottningen försvinner helt. Tillsammans 

bidrog dessa avverkningstekniska hjälpmedel och dessa transportmöjligheter till att 

befolkningsunderlaget i skogsbruksorterna undergrävdes. Slutet av flottningen är ett symptom för 

den försvinnande ekonomiska struktur där råvaruindustrin är arbetsintensiv. När den förskjutningen 

sker förändras också den kompetens som efterfrågas av industrin. 

Många produktivitetsförbättringar skedde alltså genom att kunskap och kompetens ersatte 

massarbete. I gruvindustrin var det datoriserade styrsystem och sprängningar, fjärrstyrning och en 

ökad betydelse för prospektering och kunskap som höjde den kompetensnivå som efterfrågades av 

industrin. 22 Därmed går en minskande del av gruvbolagens utgifter till arbetarlöner, och en ökande 

del till investeringar i kunskap som till exempel prospektering av gruvans närområde, 

tredimensionella underjordiska malmåderkartor eller förnyade kommunikationssystem. 23 

I ekonomiska termer har produktionsfaktorn arbete fått ge efter för kapital. Den allmänna 

teknikintensifieringen och den ökade produktiviteten är också synlig i arbetarnas reallöner, där den 

största utvecklingen sker under de goda 50- och 60-talen. Reallönernas utveckling visar också på de 

epoker av god utveckling i gruvindustrin som avslutades i mitten på 70-talet i och med gruvstrejken 

18 Læstadius & Nuur (2010) s. 295 

19 Kardell (2004) 

20 Törnlund (2006) 

21 Törnlund & Östlund (2006) 

22 Eriksson (1991) IV ss 291-299 samt s. 238. 

23 Intervju: Rånman, Karl-Henrik – Gruvchef i kristinebergsgruvan, Boliden 

9

och svårigheter med lönsamheten. Totalt sett innebär den arbetsproduktivitetsförbättning som skett i 

råvaruindustrin att skogs- och bergsbruket idag är bland de mest produktiva industrigrenarna per 

anställd. Detta illustreras i diagrammet nedan. 

miljoner kronor per anställd 

Diagram 3: Omsättning och förädlingsvärde per anställd i olika industrigrenar 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Utvinning av mineral (B) 

Fastighetsverksamhet (L) 

Källa: SCB 

2.3. Globalisering 

Omsättning per anställd Förädlingsvärde per anställd 

Tillverkning (C) 

Vatten, avlopp, avfall (E) 

Jordbruk, skogsbruk, fiske (A) 

Information, kommunikation (J) 

Handel (G) 

Juridik, ekonomi, vetenskap (M) 

Kultur, nöje, fritid (R) 

Transport, magasinering (H) 

Byggverksamhet (F) 

Redan då världskrigens efterfrågan på norrländska råvaror påverkade marknaden i Norrland hade 

globala skeenden en direkt inverkan på de lokala försörjningsförutsättningarna i Norrlands inland. 

Genom lägre transportkostnader, bättre infrastruktur (både fysisk och elektronisk i form av 

informations- och kommunikationsteknologi) och öppnare handelsvägar har ekonomin i norra 

Sverige flätats allt hårdare samman med den globala världsekonomin. 

Vård och omsorg (Q) 

Utbildning (P) 

Annan serviceverksamhet (S) 

Uthyrning, fastighetsservice (N) 

Hotell och restaurang (I) 

10

2.3.1. Världsmarknaden påverkar Norrland 

De senaste 20 åren har har sett en explosionsartad utveckling av den kinesiska ekonomin. BRIC- 

länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) är under sin intensiva industrialiseringsfas i behov 

av enorma mängder mineralråvaror. Under mitten av 2000-talets första årtionde har den ökade 

efterfrågan överstigit tillgångarna, lagren tömts och priserna skjutit i höjden på en mängd 

mineraler. 24 Världsmarknadspriserna har börjat stiga på zink (under 2004), nickel (under 2006), guld 

(under 2005), bly (2003) och koppar (under 2003). Inte bara själva råvaran utan också priset för 

koncessionsrätterna världen över har stigit i pris, vilket talar för en världsomfattande ”rusning för 

naturresurser”. 25 

Prisindex 2000 = 100 

Diagram 4: Månadsvis exportprisindex på vissa metaller från Sverige (1990-2011) 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

1990 2004 

Källa: SCB 

Det höjda exportprisindexet på metaller och det klara trendbrott i prisutvecklingen som uppvisas 

under andra hälften av 2000-talets första årtionde visar på de nya ekonomiska förutsättningar som 

Norrland ställs inför. När priset stiger på metallerna ökar reserverna i gruvorna, och de gruvorter för 

vilka gruvindustrin är viktiga arbetsgivare får en förlängd tidsfrist innan brytningen blir olönsam 

och gruvan stängs. För kommuner där nya gruvor kan öppnas, som i Lycksele och Pajala, innebär 

världsmarknadspriserna nya förutsättningar för arbete, befolkningsunderlag och skatteinkomster till 

den egna kommunen. 26 

24 SGU (2009) s. 24-29 

25 Nuur & Læstadius (2001) 

26 Intervju med Lilly Bäcklund 

Aluminium Koppar Järn, stål och järnlegeringar 

11

2.3.2. Norrländsk råvarusjuka 

Även om efterfrågan och prisbilden nu ser positiv ut för den svenska gruvnäringen, och därmed 

också mycket positiv för några svenska gruvorter, är beroendet av gruvindustrin både en välsignelse 

och en förbannelse. Å ena sidan visar norra Sveriges gruvberoende samhällen symptom på att lida 

av just en ”råvarans förbannelse” 27 genom sitt starka beroende av råvaruutvinningen. Men å andra 

sidan hämmas inte den övriga industrin i norra Sverige i den omfattning som sker i många fattigare 

råvaruexporterande länder i världen. I Kiruna och Gällivare-Malmberget har till exempel en 

utbildningsnivå, nivå av entreprenörskap och en arbetslöshet som är någorlunda lik resten av 

landet. 28 Norra Sverige bör istället ses som ett undantag till korrelationen mellan råvaruutvinning 

och lägre tillväxt. 

För de flesta råvaruexporterande länderna i världen är det snarare motsatsen som är gäller. Där 

bildas ett beroende av den inhemska råvaruindustrin utan att råvarorna genererar högre 

levnadsstandard lokalt utan istället sammanfaller med en långvarigt sämre tillväxt. 29 Den struktur 

som bildas när råvaruindustrin etableras kan alltså fungera som en förstörande faktor på annan 

ekonomisk utveckling. I kanadensiska Kirkland Lake, som behandlas närmare senare i denna 

rapport, är samhällets beroende av råvaruindustrin mycket stort då de flesta arbetar med anknytning 

till gruvorna i regionen. 

Globaliseringen har gjort att råvaruförbannelsen, i den mån den visar sig i norra Sverige, till stor 

del styrs av globala världsmarknadspriser. Gruvorter, som Kristineberg, som skapats helt utifrån det 

befolkningsunderlag som funnits i samband med gruvutvinningen, står och faller med lönsamheten i 

utvinningen på orten. Lokaliseringen av orten gjordes i samband med gruvetableringen, och utan 

annan industriell hänsyn. I den mån det finns en råvarornas förbannelse i norra Sverige, ligger den 

alltså huvudsakligen i den inlåsning av industri- och ortslokalisering som gjorts under 

basindustriernas expansion under 1900-talet. 

27 Læstadius & Nuur (2001) s. 16 

28 Læstadius & Nuur & (2010) s. 21-23: ”någorlunda likt” syftar till jämförelsen mellan skillnader inom Sverige och 

skillnader mellan olika länder vars ekonomier är beroende av råvaruproduktion. 

29 Glyfason (2001) s. 510 

12

3. Befolkning och arbetsmarknad i norra Sverige 

Detta kapitel beskriver den problematiskt situationen i Norrbotten och Västerbotten 

befolkningsmässigt genom en historisk överblick. Den beskriver rörligheten inom befolkningen och 

hur befolkningsutvecklingen förändrats och vilka möjligheter gruvnäringen erbjuder. Vidare tar 

kapitlet upp hur gruvnäringen påverkar sysselsättningen och arbetsmarknaden och det hela avslutas 

med en sammanfattning över slutsatser. 

3.1. Norrlands befolkningsutveckling 

Frågan om befolkningsutvecklingen i norra Sverige är mycket viktig. Som diagrammet nedan visar 

har befolkningen i Norrland i proportion till övriga riket minskat sin andel av befolkningen. För 

Västerbottens del sker en utplaning av befolkningskurvan i slutet av 1960-talet delvis på grund av 

inrättandet av Umeå universitet och Norrlands Universitetssjukhus. I många andra kommuner i 

norra Sverige har befolkningskurvan varit negativ sedan början av 1960-talet vilket alltså 

förtydligar den urbaniseringsprocess som pågått sedan dess. 

befolkning som % av riket 

5% 

4% 

3% 

2% 

1% 

Diagram 5: Befolkningen i norrlandslänen (1805-2010) 

Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 

0% 

1805 1820 1835 1850 1865 1880 1895 1910 1925 1940 1955 1970 1985 2000 

Källa: SCB 

Anmärkning: Egen bearbetning av statistikdata från SCB 

3.2. Befolkningen kring ett gruvsamhälle 

Rörligheten inom den svenska befolkningen har de senaste åren ökat och det sker allt längre resor 

till arbetsplatserna vilket delvis beror på bättre möjligheter till pendling. Det finns tecken på att 

13

människor i dagens samhälle ofta väljer att bosätta sig på landsbygden, ofta 4-5 mil från närmaste 

större stad, vilket antas vara inom dagligt pendlingsavstånd i vissa delar av landet. 30 I Sverige 

beräknas mer än 20 procent av befolkningen bo i gles- eller tätortsnära landsbygd, även om den 

större delen av sitt aktiva liv levs inne i staden i form av skola, barnomsorg och arbete.Tätortsnära 

landsbygd kan därmed anses attraktiv för särskilda grupper i Sverige som helhet, 31 men situationen 

ser något annorlunda ut i Norrbotten och Västerbotten där avstånden är längre än i de södra delarna 

av Sverige. 

De långa avstånden mellan städerna har inneburit många glesbefolkade områden, glesbygder vars 

befolkning minskat medan de två kustkommunerna Umeå och Luleå ökat sin befolkning. De är idag 

de två regionala centra i Västerbotten respektive Norrbotten som vi kan se i diagrammet nedan. 

Som vi kan se i diagrammet har Umeå har en snabbare befolkningsökning jämfört med Luleå, vars 

orsaker redan nämnts. Storuman hade under senare delen av 50-talet en positiv 

befolkningsutveckling till skillnad från Malå, vilket till stor del beror på utbyggnaden av 

vattenkraften i kommunen. Därefter har dess befolkningsutveckling liknat den i Malå. Även 

Gällivare en sådan struktur vilket är en antydan om att samhällen enbart byggda på gruvnäringen 

har en negativ befolkningsutveckling. 

index 1950 = 100 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 

1950 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 

30 Amcoff, Jan (2008) 

Diagram 6: Befolkningen i några norrlandskommuner 1950-2010 

Källa: SCB 

Anmärkning: Diagrammet visar hur befolkningsutvecklingen varit i några 

norrlandskommuner. Kommunerna som finns med i diagrammet har valt för att ge 

en spridning av både kommuner med gruvor och kommuner utan. 

31 Amcoff, Jan (2008), s. 75-77 

Luleå Umeå Malå Storuman Gällivare 

14

Som ett alternativ mellan att stanna kvar på en ort och att flytta på grund av tillgången till arbete 

finns idag en mellanform som innebär dag- eller veckopendling. För gruvnäringens del har det 

betytt ett arbetsmönster med långa arbetsperioder och i många fall ett arbetsschema bestående av 

arbete i sju dagar och därefter ledighet i sju dagar, vilket givit möjligheter till veckopendling. 

Studier visar att människor tenderar att flytta på grund av arbete i allt mindre grad. Istället 

värdesätts miljö, socialt nätverk och utbildning allt högre, och dessa faktorer spelar en allt viktigare 

roll vid människors bosättning. 32 

Det är idag fler som arbetar inom en tätort än som bor i den, vilket visar på att individer i dagens 

samhälle har blivit allt mer benägna att pendla. 33 Norrbotten och Västerbotten är inget undantag. 

Befolkningen i glesbygden 34 , vilket i detta fall avser Norrbotten och Västerbottens inland, minskar 

vilket får följdeffekter i form av minskad arbetsmarknad och serviceutbud. För mindre kommuner 

som Pajala, Storuman och Lycksele kan de gruvor som finns och kommer att starta, som en 

vändpunkt för kommunen, men att befolkningsutvecklingen vänder enbart på grund av en gruva går 

inte utan det behövs något mer. 35 Möjligheterna att skapa ett hållbart samhälle är enligt professor 

Ulf Wiberg möjligt genom att tillvarata de förutsättningar varje samhälle har för att kompletterat 

gruvnäringen, med reservationen att det gäller göra det utan att minska möjligheterna för andra 

verksamheter att utvecklas. 

”Att skapa ett hållbart samhälle och vända utvecklingen och om vi pratar om 

Tärnabyområdet då har de en möjlighet men då är det inte så mycket 

högkompetensambitioner utan snarare mixen att utveckla turismen och 

gruvnäringen och att få de verksamheterna att inte kollidera så att det inte blir 

miljöpåverkan från gruvverksamheten som skrämmer bort turisterna.” 36 

Ett entydigt svar vid intervjun med Ulf Wiberg är att gruvorna inte ensamma kommer med 

räddningen. För kommuner med gruvverksamhet gäller det att skapa en diversifierad arbetsmarknad 

med olika former av arbetsplatser som tillsammans skapar en kombination som kan ge 

synergieffekter i form av företag med koppling till gruvans verksamhet. Med gruvnäringen som 

grund kan det ske genom turismen och biltestverksamhet 37 och även samspelet med offentlig sektor 

är viktigt för att skapa en diversifierad arbetsmarknad. Som exempel på detta beskrivs Kittilä, en 

32 Wiberg, Ulf (2009) 

33 Amcoff, Jan (2008), s. 75 

34 Befolkningsmässigt små orter långt från andra tätorter får karaktären av glesbygd 

35 Lind, Tommy (2009); Raw Materials Group (2008) 

36 Intervju med Ulf Wiberg, professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet 2011-05-10 

37 Wiberg, Ulf (2008), s. 90 

15

kommun i Finland där befolkningskurvan vänts uppåt genom strategiska satsningar på en 

diversifierad arbetsmarknad, 38 och där man kan ”vända utvecklingen utan att man behöver hålla på 

med för svårt koncept för den typen av orter”. 39 Det anses alltså finnas möjligheter att vända 

befolkningsutvecklingen utan att samhället gör något allt för invecklat. Det gäller att använda det 

som finns i närområdet. Den omfattande pendlingen till arbetet beror som nämnts tidigare på att 

tätorterna är befolkningsmässigt små och glest utspridda över ett stort geografiskt område samt att 

kommunikationsmöjligheterna för individen förbättrats. En av orsakerna till veckopendlingen är att 

främst tvåförsörjarhushåll saknar incitament att flytta. När det gäller gruvnäringen har den två 

viktiga delar som har en avgörande betydelse: 

”För det första går den inte flytta till ett låglöneland och för det andra tar den en 

dag slut” 40 

Att gruvor är platsbundna ger skapar arbete på den lokala arbetsmarknaden, men ger samtidigt 

upphov till en begränsad arbetsmarknad för en särskild grupp högutbildade eftersom gruvorna i 

många områden ligger långt bort från övriga kunskapsintensiv verksamhet. Eftersom många gruvor 

saknar längre framförhållning och är beroende av världsmarknadspriset på mineraler 41 saknas 

incitament för individen att flytta eftersom arbetet i gruvan kan röra sig om en kortare period och 

den osäkerheten på arbetsmarknaden ger upphov till ökad andel långpendlare, eftersom få är redo 

att flytta för kortare anställningar. Eftersom kvinnor i mindre grad pendlar över längre sträckor blir 

det ofta mannen i hushållet som pendlar och med tanke på att män utgör den största delen av 

anställda i utvinningssektorn blir kvinnorna de som får ta större ansvar för hem och barn vid när en i 

hushållet veckopendlar. 42 Det är då fullt möjligt att ett hushåll bestående av två arbetande individer 

kan se ut på följande sätt: 

”Man kan nog tänka sig att när det är sambo och gifta är det lättare att man är 

bosatt i en större ort och en i familjen pendlar. Då är det nog många som valt att 

om man har barn är det bättre att bo på en större ort. En rimlig förklaring är att 

en hushållsstrategi är att för att båda ska ha jobb och om man har barn är det 

självklart att man då väljer ett kommuncentra” 43 

38 Georange (2005), s. 3; Intervju med Ulf Wiberg, professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet 2011-05-10 

39 Intervju med Ulf Wiberg, professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet 2011-05-10 

40 Intervju med Karl-Henrik Rånman, gruvchef kristinebergsgruvan, 2011-05-02 

41 Se Mineralprisökningar, diagram 4, s. 11 

42 Tillväxtanalys (2010), s. 9 

43 Intervju med Ulf Wiberg, professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet, 2011-05-10. 

16

Vid starten av en gruva i Rönnbäcken i Storuman kommun kommer det troligen finnas en brist på 

rekryterbar personal. Befolkningsunderlaget i närområdet är för litet vilket kan innebära en viss 

inflyttning eller större andel veckopendlare. 44 Vad utvecklingen än leder till är det en särskild 

utmaning för intresserade parter att lösa, men kommunen och företaget verkar överens om att det 

inte ska blir någon större pendling. 45 Möjligheten att hämta viss del av arbetskraften finns genom 

flera gruvutbildningar i regionen 46 samt gymnasiala maskinförarutbildningar. 

Figur 2: Arbetstillfällen och pendlingsnetto för gruv- och metallindustrin i Norrland 

44 Intervju med Tomas Mörtsell, Kommunalråd, Storuman kommun, 2011-05-17 

45 Lind (2009), s. 15-16 

46 Georange (2005), s. 27 

Antal arbetstillfällen i 

kommunen 

0 

< 25 

> 25 

> 50 

> 75 

> 100 

> 250 

> 500 

> 750 

> 1000 

Arbetstillfällen 

Inpendlingsnetto 

Utpendlingsnetto 

Källa: SCB (data för år 2009) 

Anmärkning: Gruv- och metallindustrin avser U02 Mineralutvinning, och U13 

Stål och Stålframställning. Den gröna tårtbiten utgör inte andelen inpendlande 

arbetare utan det positiva pendlingsnettot. Pendlingsnettot är dagbefolkningen 

minus nattbefolkningen i branscherna. I Piteå arbetar alltså 172 personer och 72 

personer fler pendlar ut än in i kommunen för att arbeta i bransherna. 

17

Den individ som trots allt väljer att arbeta i gruvor styrs precis som andra individer av till största 

del sociala och miljörelaterade motiv vid val av bostadsort. I norra Sverige är den generellt sett 

vanligaste orsaken till flyttning för individen: byte av miljö medan det sociala motivet till 

individens val att främst beror på viljan att komma närmare släkt och vänner. 47 De är främst de unga 

vuxna som flyttar för studier och arbete och eftersom de som trots allt flyttar tillbaka till 

landsbygden är äldre än de som flyttar ut blir genomsnittsåldern allt högre. 48 

Figurerna ovan visar hur pendlingen i Norrbotten och Västerbotten är strukturerad. Förutom 

Kiruna och Malmberget är det vid kusten som de flesta arbetsplatserna för gruv- och metallindustri 

finns. Skellefteå har den största andelen arbetstillfällen i Västerbotten, vilket beror på det kluster 

med gruvföretag som samlats där med anledning av Skelleftefältets stora utvinning på området och 

att det bildats företag som på olika sätt anknyter till gruvnäringen. 49 

3.2.1. Skillnader mellan män och kvinnor 

Kvinnor och män har olika preferenser och deras val av bostadsort är en effekt av detta. Det är 71 % 

av kvinnorna anser att kultur, nöjesliv och evenemang är viktigt, medan endast 49 % av männen 

anser det. Männen å sin sida anser att råvaruutvinningen är betydligt viktigare än vad kvinnorna 

anser, och det finns en uppåtgående trend som visar att ju äldre individen blir desto större betydelse 

har råvaruutvinningen. 50 Individen som arbetar i en gruva kommer in i yrket på olika sätt, och en 

gruvarbetare i kristinebergsgruvan uttryckte att ”antingen tycker man om arbetet och arbetar här 

resten av livet, eller så slutar man ganska fort” 51 

Historiskt sett understryker detta bara det faktum som tidigare nämndes att gruvnäringen 

uppfattas som ”gubbar med hjälm” 52 då män varit de enda som arbetat i gruvor, i varje fall under 

jord. Men det är också ett faktum att det är större andel kvinnor som studerar än män. Det är en av 

anledningarna till att det finns en kvinnounderskott i inlandet i de båda länen. Den miljön är helt 

enkelt inte tilltalande för kvinnor, som istället vill utbilda sig och ta del av bland annat kultur, vilket 

inte finns i samma utsträckning på mindre orter som i exempelvis Umeå. Luleå utgör ett undantag 

bland läns- och utbildningscentra vad gäller kvinnoöverskott, där finns istället ett underskott. 53 

Det är fler kvinnor som anser bevarandet av miljön och fler skyddade områden är viktigt jämfört 

47 Wiberg, Ulf (2009), s. 123-127 

48 Amcoff, Jan (2008), s. 77-78 

49 Tillväxtverket (2009), s. 27-30 

50 Wiberg, Ulf (2009), s. 127 

51 Samtal med gruvarbetare i kristinebergsgruvan 

52 Meissner (2010) 


18

med naturresursutvinnandet. De vill även minska byggandet av strandtomter, är mindre positiva till 

gruvbrytning och är till större del än män positiva till fler naturreservat och nationalparker. Denna 

åsiktsskillnad tydliggör två olika vägar att gå för kommuner gällande strategier. Den ena vägen är 

att minska exploateringen och istället rikta in sig på en hållbar vildmarksmiljö inom Europas 

gränser. Den andra vägen är att se exploateringen av naturresurser som en grund för ett hållbart 

samhällsliv i främst inlandet och fjällområdet. 54 

Den fråga som måste ställas är om dessa två går att kombinera, vilket kan vara möjligt. 

Rönnbäcken i Storumans kommun, där gruvbrytning är planerad kommer visserligen att påverka 

landskapsbilden, men enligt kommunalrådet i Storuman ska de två kunna kombineras och vara 

komplement till varandra. 55 Rapporten uttrycker dock en viss tveksamhet eftersom det kan försämra 

bilden av området som en hållbar vildmarksmiljö. 

3.3. Sysselsättning och arbetstillfällen 

Det finns beräkningar inom gruvsektorn där sysselsättningen fram till 2020 anses förbli i stort sett 

oförändrad; den nya arbetskraften utgör bara fyller bortfallet efter pensionsavgångar. Det är enbart i 

umeåområdet som befolkningen kommer öka enligt prognosen, vilket förtydligar problemen som 

finns för de mindre orterna att skapa en hållbar utveckling där service och arbetstillfällen kan 

behållas. 56 Sysselsättningen i hela Västerbotten beräknas dock öka och det sker nästan uteslutande i 

Umeå och delvis i Skellefteå. Enligt siffror från 2008 arbetar idag drygt 18 000 personer med 

tillverkning eller utvinning vilket gör den till Västerbottens näst största bransch, efter vård och 

omsorg. Enbart utvinningsbranschens del är dock mycket liten. Inom tillverkning och utvinning 

arbetar 19 procent kvinnor i Västerbotten medan det för riket är 25 %. 

Kvinnor utgör alltså bara en liten andel av dem som arbetar som gruvarbetare, vilket innebär en 

strukturskillnad. Det beror till stor del på den machokultur som gruvbranschen är än idag. När 

Rönnskärsverken anställde en kvinnlig personalchef var det ett stort trendbrott, trots att det inte är 

ovanligt med kvinnliga personalchefer. 57 I Kristinebergsgruvan finns 35-40 entreprenörer och för 

närvarande är en av dem kvinna. Fram till 1970 var det olagligt för kvinnor att arbeta under jord, 

men 40 år senare finns ändå väldigt få kvinnor bland gruvarbetarna. 

54 Wiberg, Ulf (2009), s. 128-131 

55 Intervju med Tomas Mörtsell 

56 Brandén et al. (2011) 

57 Intervju med Ulf Wiberg, 

19

Själv sysselsättningen inom gruvbranschen kommer enligt beräkningar inte att öka sin 

sysselsättning i Västerbotten nämnvärt. 58 År 2008 arbetade 783 personer totalt med utvinning i 

Västerbotten. Det stora problemet är inte gruvarbetare utan den främsta bristvaran är maskinförare 

och elektriker. 59 Enligt Georange antas det behövas ca 1500 personer de närmaste åren och det finns 

frågetecken över huruvida denna kompetens verkligen existerar i dagsläget och även om den 

existerar finns inte all arbetskraft inom gruvornas närområde. 

Att det ska ske en stor inflyttning är tveksamt och istället finns det farhågor att kommande 

gruvbrytningar kommer att bli platser dit människor åker för att arbeta men bor på andra platser. 60 

Varken för gruvbolag eller kommuner verkar det vara ett problem i sig att finna viss typ av 

arbetskraft. Bristerna inom elektriker beror inte på kapaciteten på gymnasie- och friskolor. Enligt 

statistik utbildas det fler elektriker än vad avgångarna till pensionen är. Svårigheten verkar istället 

vara för de utbildade att få lärlingsplatser och därmed får behörighet. De redan utbildade 

elektrikerna har ett gynnsammare läge på arbetsmarknaden. 61 

Forskning visar att stora investeringar som sker i samband med en gruvetablering har visat sig ha 

effekter på det lokala planet, men ändå inte vara tillräckligt för att vända den negativa trenden av 

befolkningen. 62 Dessa forskningsresultat visar att det behövs mer än gruvbrytning för att en bygd 

ska gå framåt. Pajala kan vara ett undantag. För Pajala har det gjorts beräkningar som visar på en 

befolkningsökning på 50 procent. 

Det anses dock vara glädjekalkyler som innebär att hushåll flyttar till orten. 63 Utmaningen för 

Pajala är med andra ord att lyckas skapa arbetstillfällen för båda parterna i ett hushåll och förutom 

detta skapa en boendemiljö som attraherar människor att flytta dit. I annat fall riskerar Pajala bli en 

ort med stor veckopendling. Det kan även dras paralleller till begreppet ”fly in – fly out”, vilket är 

vanligt i Australien. Begreppet står för att människor från kuststäderna flygs in till gruvorterna som 

ligger långt från kusten. 64 Då skulle en gruvbrytning i Pajala istället kunna gynna kuststäderna Luleå 

och Haparanda. 65 Hur utvecklingen kommer att te sig blir synnerligen intressant det mesta beror på 

hur Pajala lyckas visa upp en attraktiv boendemiljö. Den påbörjade gruvan i Pajala är ett exempel i 

58 Brandén et al. (2011) 

59 Intervju med Karl-Henrik Rånman 

60 TT (2011) 

61 Arbetsförmedlingen (2011) 

62 Lind Tommy (2009) 

63 Intervju med Ulf Wiberg 

64 Lind Tommy (2009), s. 11 

65 Lind Tommy (2009), s. 8-10 

20

den forskning som visar på en arbetskraftsbrist i de mindre regionerna. 66 

Lycksele kommun som har två aktiva gruvor och ytterligare en planerad gruva, säger sig ha en 

tydlig strategi med att de som arbetar i gruvan inte ska bo i direkt anslutning utan koncentreras till 

huvudorten Lycksele. Kommunen bygger ett nytt hyreshus, ordnar mark för villor och arbetar med 

parrekrytering för att vara beredda när gruvan i Fäboliden startar. Som kommunalrådet Lilly 

Bäcklund ser det är miljöprövningen ett stort problem. Utan att sänka kraven borde den kunna 

genomföras inom rimliga tider, vilket skulle underlätta gruvetableringar. 67 Även i Storuman 

uppfattas miljöprövningen som långsam och även där pågår ett arbete kring en strategi för 

parrekrytering, även om det bara är i startgroparna. 68 

3.4. Sammanfattning 

För Norrbottens och Västerbottens befolkningsutveckling finns det inslag som kan leda till 

positivt tillväxt. Innovationer som blir allt viktigare skapar möjligheter till företagsutveckling och 

de gruvetableringar som är planerade i bl.a. Pajala, Rönnbäcken och Fäboliden, ger kommuner i 

glesbygden möjligheter att vända sin negativa befolkningstrend. För kommunerna innebär det att 

arbeta långsiktigt och strategiskt vid en gruvbrytning och att se eventuella synergieffekter som 

något ytterst värdefullt. 

Eftersom det inte är troligt att det skapas högteknologiska kluster annat än på redan befintliga 

platser i både Norrbotten och Västerbotten, handlar det om att regionen lyckas kombinera andra 

verksamheter med gruvnäringen och skapa en diversifierad arbetsmarknad vilket över tid är 

avgörande om samhällets utveckling kan vara hållbar. Inom bl.a. vindkraften sker det stora 

investeringar, vilket även ger framtida arbetstillfällen som kan fungera som en motpol till 

gruvnäringen och på det sättet locka till sig fler invånare. När det gäller att attrahera kvinnor till 

gruvnäringen har rapporten ingen intention att komma fram till någon lösning på problemet, men 

tydligt är att särskilda åtgärder behövs för att få kvinnor intresserade av yrket redan vid tidig ålder. 

Det finns exempel på gruvsamhällen som börjat blomstra vid en gruvstart men som saknat en 

långsiktig strategi för samhällets överlevnad och de kringeffekter som skapas. Ett exempel på 

gruvort som förvandlats till närmast ett spöksamhälle är Kristineberg som vi rapportens slutskede 

kommer att jämföra med ett samhälle i Kanada. Men först något om råvarustrategierna i USA, 

Japan och Kina. 

66 WSP (2009), s. 8, 16 

67 Intervju med Lilly Bäcklund, kommunalråd Lycksele kommun, 2011-05-05 

68 Intervju med Tomas Mörtsell, Kommunalråd, Storuman kommun, 2011-05-17 

21

4. Råvarupolitik 

Förutsättningarna för gruvindustrin i norra Sverige dikteras i stor utsträckning av världsmarknaden 

på mineraler. I jakten på råvaror har länder som saknar egen produktion behövt utveckla strategier 

för att garantera en stadig mineraltillgång som man kan bygga den egna industrin genom. Detta 

gäller även EU, som under de senaste sex åren av kraftigt stigande metallpriser också känt sig 

manad att ingripa strategiskt för att säkra den inhemska råvarutillförseln. 69 Sveriges roll som 

råvaruproducent gör landet, och speciellt de norra regionerna där mycket av malmen bryts, till 

mineralstrategiskt viktiga områden för EU. 

4.1. Råvarustrategier i andra länder 

I hela världen har mineralstrategiska beslut aktualiserats av den ökade efterfrågan och de förhöjda 

världsmarknadspriserna på senare år. De strategiska beslutens avseende mineralområdet är däremot 

mycket olika i olika länder. Storbritannien har till exempel ingen egentlig råvarustrategi, utan låter 

mineralstrategiska frågor skötas olika av tjänstemän på olika myndigheter. Som motsats har Kina en 

mycket aktiv strategi där myndigheter, statliga företag och nationella politiker agerar tillsammans 

efter centrala beslut. De flesta länders råvarustrategier ser huvudsakligen till den inhemska industrin 

eller sitt militära behov. 

4.1.1. USA: 

Under 1900-talet har USA:s mineralstrategi främst utgått från säkerhetshänsyn. 70 Förråd av 

strategiska metaller har upprättats speciellt för försvarsmakten, men inga speciella förråd har 

skyddat den inhemska industrin. Istället har USA:s gradvis stigande importberoende fått tillgodoses 

av världsmarknadshandel. Speciellt under Zaire-krisen och Opec-krisen i slutet på 70-talet har 

landets industris stora beroende av enskilda länders leveranser ifrågasatts. 71 Marknadsmässig import 

förblir försörjningsredskapet både för civil industri och militärt försvar. Under 2000-talet får dock 

försvarsindustrins behov USA att agera protektionistiskt. Genom att stödja inhemsk produktion av 

beryllium (vilket ursprungligen var försvarspolitiskt motiverat) kommer USA genom sin nya 

inhemska förädlingskedja att producera 86% av världens beryllium. 72 Detta beryllium var 

69 KOM (2008):2741 

70 Kooroshy et al. (2010) s. 19-24 

71 Kooroshy et al.(2010) s. 20-22 

72 Kooroshy et al. (2010) s. 27-28: Efter att tidigare ha importerat det mesta berylliumet från Kazakhstan, gjorde 

försvarsmaktens behov av en högre koncentration av metallen att USA beslutade stödja inhemsk 

berylliumproduktion. Nu produceras 86% av världens beryllium av USA. 

22

startskottet för ett strategiskt val att stödja inhemska produktionskedjor också av många andra 

metaller. I en mineralstrategisk lag från 2010 heter det att USA ska ”åreretablera en 

konkurrenskraftig inhemsk produktionsindustri för sällsynta jordartsmetaller, en inhemsk process- 

raffinerings-, anriknings- och produktionsindustri, en inhemsk industri för magneter som bygger på 

sällsynta jordartsmetaller samt en distributionskedja inom Förenta Staterna” 73 

4.1.2. Japan: 

Japan har en tredelad mineralstrategi som bygger på 1) alternativa material, 2) goda relationer och 

3) återvinning. 74 Riktad forskning och utveckling sker för att minska användningen av strategiska 

mineraler i landets högteknologiska produktion. 75 Japan har en speciell situation eftersom landet har 

mycket begränsade möjligheter till egen utvinning av metallråvaror. Samtidigt är Japans industri 

mycket beroende av råvaruimport. 76 Dessutom är importen mycket ensidig, och man är beroende av 

ett fåtal producentländer. Att upprätthålla goda relationer med sina råvarulevererande grannar är 

därför en viktig mineralstrategisk åtgärd. 

När Kina minskar sina exportkvoter av metaller, vilket landet gjorde under 2005, kan japansk 

industri drabbas hårt eftersom de är starkt beroende av kinesiska råvaror. 77 År 2010 stoppade Kina 

helt sin metallexport till Japan efter en incident i en territorialkonflikt mellan länderna. Genom att 

frigöra stora nationella förråd åt industrin kunde den japanska industrin den gången klara blockaden 

relativt intakt under två månader tills handeln mellan länderna återupptogs. 78 

4.1.3. Kina: 

Kinas råvarustrategi för mineraler är en viktig faktor till att mineralstrategier aktualiserats i andra 

industrialiserade länder. Kinas strategi går ut på att säkra råvarutillgången till den egna industrin 

genom att öka kontrollen över den egna produktionen och samtidigt bedriva en aggressiv resursjakt 

utomlands. Kina är importberoende av många mineralråvaror, men är samtidigt världens absolut 

största producent av de flesta strategiskt viktiga, sällsynta jordartsmetallerna, kallat REE (Rare 

Earth Elements). 79 

73 RESTART act (2010). 


75 Tillväxtanalys (2011) s. 32: Japan är världsledande på forskning om just ersättningsmaterial och tekniker för att 

spara på sällsynta jordartsmetaller vid högteknologisk produktion. 


77 Tillväxtanalys (2011) s. 19. 


79 SGU (2011) s. 45. Fyndigheterna i Bāotóu i Inre Mongoliet är störst i världen och står strax under hälften av den 

23

Ökad kontroll får Kina genom restriktioner för utländska företag i landet, exportrestriktioner eller 

genom att helt förbjuda viss export. 80 Statsägda bolag bedriver samtidigt en intensiv uppköpsstrategi 

av utländska bolag med utvinningstillstånd av nödvändiga metaller. Ett resultat är att råvaror som 

annars skulle sålts på världsmarknaden istället öronmärks för kinesiska köpare. Resursjakten sker 

också på regeringsnivå, där Kina genom bilaterala avtal försäkrar sig om råvarutillgång genom att 

erbjuda motinvesteringar i infrastruktur eller annat samhällsbygge. De länder som litar på 

världsmarknaden som försörjning till sina industrier kan därför känna sig hotade av det minskade 

utbudet på världsmarknaden, som sker som ett direkt resultat av Kinas sätt att hålla vissa 

naturresurser borta från världsmarknaden. För de egenproducerade mineralerna är exportkvoter och 

exportförbud av vissa strategiska varor viktiga verktyg för att säkra tillförseln och hålla kontroll 

över den REE-marknad som Kina dominerar totalt. I uppföljningen av EU:s råvarustrategi, som 

behandlas utförligare nedan på s. 27, uttrycker man oro över att ”åtgärder som vissa länder 

begagnar sig av för att garantera att den inhemska industrin ska ha privilegierad tillgång till 

råvaror (t.ex. exportbegränsningar)”. 81 Då är det främst Kina som man syftar på. 

En anledning till att Kina blivit en så stor REE-producent är de svaga miljökraven, som under 80- 

och 90-talen gjorde att den kinesiska produktionen kunde växa medan den tidigare världsledaren 

USA, och andra länder med hårdare miljökrav, halkade efter och tvingades stänga flera gruvor. 82 

Den regionalpolitiska aspeken i den kinesiska strategin är också helt underordnad det nationella 

intresset för råvaruförsörjning. Hänsyn tas inte till urinvånare eller lokala samhällen när 

mineralfyndigheter upptäcks och exploiteras. Man är också okänslig för den lokala 

miljöförstöringen som mineralutvinningen leder till, vilket är speciellt tydligt i Bāotóu där den 

smutsiga utvinningen av REE lett till svåra miljö- och hälsoproblem. 83 

4.1.4. Kanada 

Kanadas mineralpolitik består av en bred strategi för mineralindustrin som samtidigt tar hänsyn till 

naturvård, minoritetsrättigheter, arbetsmarknad- och regionalpolitik. 

Genom sin federala struktur fördelar Kanada mineralfrågor både på nationell och regional nivå. 

Huvuddelen av mineralpolitiken sker på provinsnivå eftersom den federala makten begränsas till 

speciella frågor om uran, kärnavfall och resursutvinning till havs. 84 Dessutom har den federala 

totala världsproduktionen av REE 

80 Tillväxtanalys (2011) s. 30 

81 KOM(2011):25 s. 6 

82 Tillväxtanalys (2011) s. 19 

83 Jiang et. al. (2010) 

84 Natural Resources Canada (1996): s 2 f 

24

egeringen direkt mineralpolitiskt ansvar för de tre territorierna i norr. Varje provinsregering har 

ansvar för den egna regleringen av prospektering, etablering och brytning. Olika provinser har 

kommit olika långt i sina strategiarbeten. Newfoundland & Labrador är till exempel i färd att 

utveckla en mineralstrategi under 2011, medan Québec redan gjort så 2009. 

Den federala strategin, från 1996, innehåller miljömässiga, säkerhetsrelaterade och 

konkurrenskraftshöjande riktlinjer för den federala gruvhanteringen. Många hänsynstaganden ska 

ske kooperativt, och industri, ortsbor och urinvånare ska involveras i processen. Industrin 

representeras av gruvindustrins organisation Mining Association of Canada (MAC), som också har 

varit mycket tidiga med att ta sociala och miljömässiga hänsyn, och som hade ”hållbar gruvdrift” 

som vision redan under 80-talet. 85 Den federala strategin visar, liksom trenden var i Sverige på 90- 

talet, på en minskning av statens ekonomiska kontroll över gruvnäringen. Man uppmanar 

gruvindustrin att konkurrera internationellt, och visar förståelse för att Kanada nu måste kunna vara 

konkurrenskraftigt i att attrahera kapital från utländska aktörer. Marknadsmekanismer beskrivs som 

den bästa vägen att allokera kapital inom gruvnäringen, och statliga regleringar ska ske främst för 

att säkra miljövärden. 86 På provinsnivå ser arbetet för råvarustrategierna bitvis olika ut. Det är 

framför allt i de fyra provinserna Ontario, Québec, British Columbia och Saskatchewan som 

Kanadas gruvindustri finns. 87 

4.1.4.1. Québec 

Québec är den provins med flest gruvor och flera av Kanadas viktiga gruvkluster, framförallt med 

guldbrytning som bas, ligger i Québec. Provinsens mineralstrategi vill åstadkomma ”hållbar 

utveckling som driver välstånd och sociala framsteg samtidigt som miljön respekteras” 88 genom ett 

trepunktsprogram med 1) ekonomiska 2) miljövänliga och 3) regionalpolitiskt hållbara satsningar. 

För att gruvindustrin ska ska kunna behålla sin lönsamhet vill man öka gruvdriften i det avlägsna 

norra delarna av provinsen, brädda antalet mineraler som bryts, men också avhjälpa den brist på 

arbetskraft som kommer råda i gruvnäringen genom riktade forskningsinsatser och reklam för 

arbete inom sektorn. Miljöarbetet innebär också att återställa gamla gruvor och instifta striktare 

85 Fitzpatrick et al (2010) s. 377: På 80-talet var MAC först i världen med att kräva att medlemmarna följde 

organisationens miljödirektiv. I början av 90-talet var ”Hållbar gruvdrift” ”Sustainable mining” en vision som 

skulle uppnås genom kooperativt samarbete mellan intressenter i gruvindustrin 

86 Natural resources Canada (1996) 

87 Mining association of Canada (2011) s. 10: Ontario (20%), Québec (19%), Brittish Columbia (18%) och 

Seskachewan (16%) står för stora produktionsvärdet av mineraler i 2009 

88 Ministere des Ressources naturelles et de la Faune (2009) s. 11 

25

miljörestriktioner. 89 Det regionalpolitiska engagemanget bygger nästan uteslutande på dialog med 

urbefolkning och planering av landsanvändning med respekt för urinvånarna. 

4.1.4.2. Ontario 

Ontario den viktigaste provinsen i kanadensisk gruvsektor. Strategin utvecklades av Ontarios 

departement för nordlandsutveckling, gruvor och skogsbruk, Ministry of Northern Development, 

Mines and Forestry (MNDMF), efter remisser tilloch dialog med industri, urbefolkningsgrupper och 

jordägare. 90 Ontarios fyrapunktsprogram linkar, i två av punkterna, Québecs fokus på ekonomisk 

konkurrenskraft och miljöarbete. En tredje punkt rör Ontarios regionalpolitiska ambition att genom 

gruvsektorn skapa spin-off-effekter. Dessa är tänkta att vara till gagn för de glest befolkade och 

sysselsättningssvaga regionerna i norra Ontario, och uppnås genom stöd till industrins FoU- 

program. 91 En fjärde punkt stipulerar visioner för förenklad byråkrati och handläggning av tillgång 

till marken där mineralfyndigheterna finns. Både Kanadas speciella innovationspolitik (s. 40) och 

hur stödet till industri i norra Ontario (s. 42) fungerar, behandlas längre ner i denna rapport. 

4.2. Mineralpolitik i Sverige och EU 

Under efterkrigstiden har mineralpolitiken i Europa svängt från att vara säkerhetspolitisk till att bli 

utpräglat ekonomiskpolitisk. Genom bildandet av Kol- och stålunionen kom tillgången på stål till de 

europeiska industrierna att ingå i kärnan av den europeiska mineralpolitiken. 92 Lika stor tillgång på 

stål för de tyska och franska industrierna skulle bli ett verktyg för fred i det krigshärjade Europa. 

Mineraltillgången var säkerhetspolitisk, och oron för fransk-tysk konflikt rörande stålförsörjningen 

var större än oron för ekonomisk brist. Tidens extremt positiva syn på råvarutillgången i världen ses 

i den svenska mineralpolitiska utredningen där man säger att: 

”man inte kan spåra några tendenser till en allmän ekonomisk knapphet på mineralvaror” 93 

Sverige var då en viktig producent av mineralprodukter för den europeiska marknaden. Under 

oljekriserna på 70-talet aktualiserades dock mineraltillgång som ett försörjningsproblem i flera 

råvaruimporterande länder i Västeuropa. Den Europeiska Kommissionen meddelade 1975 att 

råvaruimportbehovet för metaller stigit till mellan 70 och 100 procent av EG:s industribehov. 94 En 

89 Ministere des Ressources naturelles et de la Faune (2009) s. 32-35 

90 Ministry of Northern development, mines and forestry (2006) s 16-17 

91 Ministry of Northern development, mines and forestry (2006) s. 14 

92 Dudley & Richardson (1997) s. 2-3 

93 SOU 1979:40 s. 69 

94 Tiess (2010) s. 191 f 

26

ädsla för prisökningar liknande de som drabbat oljan gjorde att flera länder utvecklade en 

mineralpolitik som i ökad utsträckning syftade till att säkra den inhemska industrins behov. 95 För att 

säkra tillgång på nödvändiga mineraler slöt EU-länderna en rad handelsavtal med 

råvaruproducerande länder i tredje världen, bland annat den första Lomékonventionen 1976. 96 

I Sverige, där handelsbalansen för metaller och mineraler var jämn, knöts istället mineralpolitiken 

till regionalpolitiken. Fastän gruvindustrin under 80-talet redan upplevt en sådan förbättring av 

arbetsproduktiviteten att bara ungefär 1% av de industrianställda arbetade inom gruvsektorn, 

betonar den mineralpolitiska utredningen gruvindustrins vikt för sysselsättningen lokalt. 97 Man 

föreslår också att den statligt styrda prospekteringen ska ha regionalpolitiska motiv och i vissa fall 

prioritera prospektering kring sysselsättningssvaga orter. 98 

Under 90-talet genomgår den svenska mineralpolitiken en kraftfull förändring. Statens roll tonas 

ned, och framförallt prospekteringssektorn av den svenska gruvindustrin öppnas upp mot en global 

marknad. I den nya minerallagen 1991:45 avskaffas den så kallade kronoandelen, vilket leder till 

minskad statlig inblandning. 99 Under 90-talet avvecklas också helt den statliga prospekteringen som 

under 80-talet hade utgjort ungefär 50% av prospekteringsverksamheten i landet. 100 Över huvud 

taget är minskat statlig inblandning och en öppning av nationella prospekteringsmarknader mot en 

världsmarknad av villigt riskkapital en global trend. Kommunismens fall i Östeuropa hjälper också 

till att göra 90-talet till ett årtionde av kraftigt ökad omsättning i världens 

prospekteringsbranscher. 101 Prospekteringen ersattes av en privat, inte sällan internationellt 

finansierad prospektering, som i en våg av internationellt intresse för svensk mineralutvinning ledde 

till en kraftigt ökad prospekteringsverksamhet i Sverige. Tidigare hade LKAB och Boliden 

företräde till gruvbrytningen. 

4.2.1. Behovet av en råvarustrategi för EU 

Att EU agerar kraftigt på mineralområdet är en ny företeelse och har sitt ursprung i förskjutningen 

på den globala mineralmarknaden. 1900-talets ”tumregel” om att 20 % av världens befolkning 

95 SOU 1980:12 s. 21 

96 Tiess (2010) s. 193 

97 SOU 1980:12 s. 23 

98 SOU 1980:12 s. 158, 163 

99 SOU 1996:152 s. 78. Kronoandelen innebar att staten har rätt till hälften av ägandet i utvinnande bolag i Sverige. 

Kronoandelen reglerades i gruvlagen 1974:342 5 kap, men avskaffades i och med minerallagen 1991:45. 

100 SOU 1996:152 s. 12, 51 

101 McMahon & Remy (2001) s. 2: Mellan 1990 och 1997 stiger världens investeringar i prospektering med 90%. 

27

använder 80 % av naturresurserna stämmer inte längre. 102 Ökad efterfrågan i utvecklande länder 

som Brasilien, Ryssland, Indien och framför allt Kina har nu istället lätt till att en ökande andel av 

världens mineralråvaror förbrukas utanför Nordamerika, EU och Japan. 

Det första initiativet från den Europeiska Kommissionen görs år 2000 då man efterlyser ett 

mineralpolitiskt samarbete. En av anledningarna är en möjlig framtida resursbrist och att ”resurser 

inte kommer att vara tillgängliga för kommande generationer”. 103 Ett annat viktigt skäl är den 

aggressiva kinesiska mineralpolitiken. I tider av kraftigt ökad efterfrågan agerar Kina för att hålla 

resurser borta från världsmarknaden, och använder sig av exportbegränsningar för att skydda 

tillgången till den kinesiska industrin. 

På så sätt får de statliga kinesiska bolagen privilegierad tillgång till råvaror. 104 Den ökade 

konkurrensen från bland annat Kina, Indien och Brasilien gällande tillgång till råvaror gör 

mineraltillgång till en extra viktig fråga när mineralpriserna stiger under 2000-talet. För att kunna 

uppfylla det mål som finns i Lissabonsstrategin gällande tillväxt och sysselsättning är det av vikt att 

upprätthålla konkurrenskraften inom EU gentemot övriga världen. Ett steg i detta är att ”säkerställa 

en pålitlig, störningsfri tillgång till råvaror” 105 

4.2.2. Engagemang i råvarustrategier 

I början av detta århundrade hade bara ett fåtal av EU:s medlemsländer nationella råvarustrategier. I 

en rapport som Europeiska Kommissionen beställt 2003, beskrivs hur mineralprodukters betydelse 

för unionens ekonomi är underskattad. Avsaknaden av nationella strategier leder också till problem 

att uppskatta betydelsen av mineraler i beslut om markanvändning i medlemsländerna. Under 90- 

talet och 2000-talets första årtionde fanns också bristande statistik och svårigheter att politiskt 

koppla samman industrins mineralbehov med politiska strategier och mål. 106 

Eftersom mängden metaller på jorden i princip är fast, blir återvinning av dessa i största grad en 

fråga om forskning och utveckling för att möjliggöra en effektivare återvinning. Att ”främja 

forskning och utveckling kopplat till värdekedjan för råvaror, inklusive utvinning och bearbetning 

samt möjligheten att ersätta enskilda råvaror.” 107 är andra viktiga metoder. Dagens återvinning av 

skrot är ofta beräknad till minst 40 % av insatserna i nuvarande metallproduktion i EU. Det finns en 

stor potential att öka denna del av försörjningen, vilket är intressant inte minst ur miljösynpunkt då 

102 Tiess (2010) s. 191 

103 KOM(2000):265 s. 8 

104 KOM (2011):25, s. 4 

105 KOM (2011):25 s. 4 

106 Wagner et. Al (2004) 34-36 

107 KOM (2011):25 s. 19 

28

man kan undvika att ny svavelhaltig malm måste grävas upp ur jordskorpan för varje använt ton 

mettal. Produktion med skrot som en av grundinsatserna har också den fördelen att den är mer 

energieffektiv än produktion av stål direkt från malm. 108 Den strategi som lagts fram för en 

integrerad råvarustrategi inom EU är alltså från 2008, och kan sammanfattas i tre delar: 109 

1) Säkerställande av råvarutillgången från internationella marknader på samma villkor som 

andra industriella konkurrenter. 

2) Etablering av den allmänna resurseffektiviteten och återvinning för att minska EU:s 

förbrukning av primära råvaror och det relativa importberoendet. 

3) Främjande av den allmänna resurseffektiviteten och återvinning för att minska EU:s 

förbrukning av primära råvaror och det relativa importberoendet. 

Utifrån Råvaruinitiativet från 2008 har kommissionen påpekat ett flertal områden av stor betydelse 

där Norrbotten och Västerbotten. Statens Geologiska Undersökning (SGU) har påbörjat det arbetet 

genom att de utformat en nationell strategi mineralstrategi för Sverige. För Norrbottens och 

Västerbottens del är det fördelaktigt att policyprocessen inte bara sker på nationell nivå utan att det 

även skapas en regional strategi. 

4.3. Sammanfattning 

Den olika mineralpolitiska valen i länder som USA, Kina och Kanada har helt olika tilltro till den 

fria världsmarknaden som försörjningsmöjlighet för den egna industrin. Kanadas federala strategi är 

från 1996 till skillnad från de strategier som uppkommit i importberoende länder som svar på 2000- 

talets ökade mineralpriser och Kinas strategiska position på världsmarknaden. Den går inte i första 

hand ut på råvarutillgång, som strategierna gör i pressade importberoende länder som USA och 

Japan. Istället har Kanada, som är en världsledande metallproducent, utvecklat en strategi som 

väger intresset av en internationellt konkurrenskraftig inhemsk gruvindustri mot andra ekonomiska, 

sociala och miljömässiga aspekter som sektorn har i Kanada. Oavsett om fri marknad som i USA, 

eller internationell expansion, som i Kina, är metoden, handlar målet för strategierna om försörjning 

som kan upprätthålla den inhemska industrins mineralbehov. Genom att göra det kan man undvika 

mineralbrist som skulle kunna vara till internationella konkurrensnackdeler gentemot andra länder. 

Detta skulle i sin tur leda till att den inhemska industrins möjligheter att tjäna pengar och anställa 

folk i det egna landet skulle undergrävas. Även i EU länkas mineralförsörjningen till 

108 KOM (2008):2741 s. 1-4 

109 KOM (2008):2741 s. 6 

29

sysselsättningsmålen via mineralernas betydelse för den inhemska industrin. 110 

Målsättning Stödja försvars- 

Tro på mineral- 

försörjning 

genom världs- 

marknaden 

Pålitlig försörjning av råvaror till industrin och dess betydelse för EU:s sysselsättningsmål är 

speciell i norra Sverige, nämligen tryggad anställning i gruvsektorn och dess kringindustri. Det 

finns en mängd olika beräkningar av gruvindustrins värde för kringtjänster, och hur många arbeten 

som skapas runt gruvindustrin. I slutändan beror det på varje orts olika arbetsmarknadsmässiga, 

demografiska och ekonomiska möjligheter att skapa kringtjänster runt gruvindustrin. 111 I Australien 

räknar man till exempel med att varje gruvjobb bidrar till att skapa 1,5 till 2,5 arbetstillfällen utöver 

själva gruvjobbet. 

Gruvorna som ofta ligger i orter med svag sysselsättning har alltså en direkt koppling till 

råvarustrategins mål om högre självförsörjning inom EU. För norra Sveriges del innebär det ett stöd 

i EU:s policy för lokala arbetstillfällen i gruvindustrin, även om den egentliga genomslagskraften 

inte är tydlig för gruvindustrin. De lokala arbetstillfällena, både de direkta och de spin-off-effekter 

som kan tillkomma runt gruvindustrin, är beroende av hur världsmarknaden utvecklas, och hur dess 

aktörer agerar mineralpolitiskt. 

110 KOM (2011):25 

111 Lind (2009) s. 11-12 

Tabell 1: Mineralpolitisk sammanfattning av några länder 

USA Japan Kina Kanada EU 

industrin 

Historiskt stark tro 

på fri världs- 

marknad, men 

avtagande 

Metod Ny trend av att 

främja inhemska 

värdekedjor för 

strategiska 

mineraler 

Skydda den 

importberoende 

inhemska industrin 

Oroad över 

marknadens 

utveckling 

• aktiv mineral- 

diplomati 

• bunkrar för den 

egna industrin 

Möjliggöra fortsatt 

tillväxt 

Obefintlig. 

Motarbetar aktivt fri 

världsmarknad av 

mineraler 

• exportkvoter 

• statsägda bolag 

levererar till Kina 

och inte till 

världsmarknaden 

Källa: Egen analys enligt källorna ovan i detta kapitel 

Fortsätta vara 

ledande producent 

Trygga den 

inhemska industrins 

behov 

Tilltagande positiv Oroad över 

• inhemsk 

produktion 

• respekt för 

urinvånare, miljö 

och olika nivåer av 

gouvernance 

marknadens 

utveckling 

• skapa inhemska 

värdekedjor 

• effektivare 

användning 

30

5. Innovation 

Innovation och innovativa företag är viktiga för den europeiska unionens tillväxt. Även om EU 

halkar efter sina konkurrenter i färska rapporter, finns en stark innovationskraft inom unionen. EU- 

27 är dock mycket heterogent när det gäller medlemsländernas innovationskraft. Flera länder, 

däribland Sverige, uppmäts ha mycket hög innovationskapacitet hos sina företag, medan flera 

länder, främst i Östeuropa, visar mycket sämre resultat i mätningarna. 

5.1. Innovationspolitik i EU 

Innovationspolitiken i EU under 2000-talet är på ett eller annat sätt knuten till EU:s olika program 

för ekonomisk utveckling. I de båda programmen, Lissabonstrategin (2000-2010) och Europa 2020 

(2010-2020), ses innovation som ett mycket viktigt verktyg för varaktig tillväxt i unionen. 

5.1.1. Innovation i Lissabonstrategin 

Lissabonstrategin skapades efter toppmötet i Lissabon 2000 och var ett strategidokument för den 

Europeiska Unionens hela ekonomi. Bakgrunden i dokumentet är att globalisering och 

kunskapsdriven ekonomi ställer nya krav på ständig förnyelse inom EU:s ekonomi och att man 

därför måste ”bygga upp kunskap, stärka innovation och ekonomisk reform”. 112 Huvudinitiativet i 

Lissabonstrategin gällande kunskap och innovation var visionen om ett fritt internt flöde av 

resursallokering till forskning inom EU i det Europeiska området för forskningsverksamhet 

(ERA). 113 Ett av målen var att nå en investeringsnivå i FoU på 3% av BNP i EU fram till 2010. 

112 Lissabonstrategin 

113 Rodriges (2002) s. 297 

Figur 3: Innovation i EU:s tillväxtstrategier 

2000 - 2010 2010 - 2020 

Lissabonstrategin Europa 2020 

Europeiska området för 

forskningsverksamhet 

Mål om 3% av EU:s BNP till FoU 

Innovationsunionen 

Unga på väg 

En digital agenda för Europa 

31

Källa: Egen bearbetning 

Lissabonstrategin sattes i skarpt läge genom en ”nystart” 114 av målen, initierad av Europeiska 

kommissionen. I samband därmed initierades också ambitiösa nya ramprogram på 

forskningsområdet. 115 Ramprogrammet for konkurrenskraft och innovation loper under perioden 

2007-2013 och är budgeterat till totalt över 50 miljarder euro, och medel kan sökas av högskolor 

(inklusive enskilda forskare), näringsliv och stat (i form av kommuner eller statliga myndigheter). 

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, som sprang ur Lissabonstrategin, löper 

visserligen fortfarande, men någon verklig konvergens mot treprocentsmålet skedde däremot inte 

under Lissabonstrategins programperiod. 116 När man inte lyckades uppnå treprocentsmålet, och 

också misslyckades med andra uppsatta mål bedömdes Lissabonstrategin som ett misslyckande, 

bland annat av Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt. 117 

Ekonomisk-historikern Lars Magnusson hävdar i en monografi att misslyckandet kan spilla över 

på EU:s hela ekonomi genom att bristen på forskning gör att man missar att inta en världsledande 

roll på vissa forskningsfält och därmed går miste om internationella konkurrensfördelar, något som i 

sin tur leder till minskad tillväxt i EU. 118 Några viktiga delmål har ansetts relevanta efter 

misslyckandena och därmed också upptagits i Europa 2020. Exempel på återanvända målsättningar 

är treprocentsmålet och ambitionen om det Europeiska området för forskningsverksamhet som blivit 

en del av Europa 2020:s innovationsunion. 

5.1.2. Innovation i Europa 2020 

Efter Lissabonstrategin och med avstamp i den ekonomiska krisen under 2009-2010 lanserades 

istället Europa 2020, som är EU:s tillväxtstrategi för 2010-talet. Denna fokuserar på innovation och 

”smart tillväxt” genom tre huvudinitiativ: 1) Innovationsunionen för att underlätta innovation, 2) 

Unga på väg för rörlig och adekvat kompetens, samt 3) En digital agenda för Europa för utbyggd 

digital infrastruktur och en gemensam digital marknad. 119 

När man bygger vidare på det sjunde ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation heter 

det att ”så som innovationsunionen också påpekat, […] måste forskning och innovation kopplas 

ihop bättre. Vi måste komma i från traditionella isolerade metoder och i högre grad inrikta oss på 

114 KOM(2005):981 

115 KOM(2005):121 

116 Eurostat 

117 Reinfeldt & Borg (2009) 

118 Magnusson (2009) s. 32, samt s. 38. 

119 KOM(2010):2020 

32

utmaningar och de resultat som ska uppnås...”. 120 

5.2. Läget för innovationen i EU 

Innovationskraften i EU och dess företag sammanfattas årligen av Europeisk Kommissionen i 

”resultattavlan för innovationsunionen”. Där utvärderas företag, och länder betygssäts efter olika 

innovationsindikatorer som företagsaktivitet, humankapital, finansiering och FoU-investeringar. 

EU:s främsta konkurrenter och referenspunkter är USA och Japan. Dessa ekonomier ligger före EU 

när det gäller innovationsgrad. Samtidigt finns flera av världens mest innovativa företag i EU. De 

innovativa företagen är framförallt internationella storbolag, som har stort ekonomiskt utrymme för 

satsningar på forskning och utveckling, och som kan korsbefrukta information och produkter från 

olika nationella marknader. I den senaste Resultattavlan för innovationsunionen ses dock företagens 

egna FoU-satsningar som en av de två huvudsakliga bristerna i EU:s innovationskraft. Den andra 

bristen är att det inte finns tillräckligt väletablerade offentligt-privat partnerskap för innovation. 

Satsningarna på forskning och utveckling är mycket olika i EU:s länder. Eftersom målet är att EU 

ska ligga på 3% av BNP, är de flesta länder fortfarande i behov av större investeringar. Sverige 

ligger statistiskt bra till, och uppnådde treprocentsmålet redan under 90-talet. Länder som Österrike 

har kraftigt ökat sina satsningar på FoU sedan medlemskapet i unionen, medan många av de 

östeuropeiska länderna har siffror som liknar Lettlands, med en konstant låg nivå, oftast under 1% 

av BNP. 

investeringar som % av BNP 

4,5 

4 

3,5 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

120 KOM(2011):48 

Diagram 7: Forskningsinvesteringar i några länder i EU 1990-2010 

EU 27 Lettland Österrike Sverige 

0 

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 

33

Källa: Europeiska kommissionen 

Anmärkning: Erusostat saknar internationell data för vissa år, och har inte 

sammanställt data för 2010 ännu. 

Delar av satsningarna kan vara konjunkturbundna, framförallt den andel av FoU-satsningarna som 

finansieras av privata bolag. Här kan offentlig-privat partnerskap spela en roll för att utjämna FoU- 

satsningars konjunkturkänslighet, till exempel genom mer långsiktiga finansiering av 

forskningsprojekt. En snabb blick på de tusen företag som analyseras närmare av resultattavlan 

visar FoU-investeringarnas konjunkturkänslighet, vilket visas i diagrammet nedan. 

årlig tillväxt (nominell) 

Diagram 8: 1000 europeiska bolags forskningsinvesteringar 2003-2009 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Inno 2010 

Anmärkning: De årliga data är hämtade från de 1000 mest innovativa bolagen 

och innefattar därför inte samma uppsättning bolag från år till år. 

Företagens FoU-investeringarnas konjunkturbundenhet är nedslående eftersom ett av EU:s 

brister är att man har för lite privat investerat kapital. I de viktigaste konkurrentländerna, USA och 

Japan, är företagens investeringar väsentligt större, framför allt inom biokemi, teknik och hårdvara 

och inom hälsosektorn. Totalt sett är de också de sektorer som USA:s forskning dominerar i 

avseendet på investeringar, medan EU, följt av Japan är den viktigaste investeraren FoU i 

bilindustrin, men är inte världsledande på något annat större område. 121 Enligt Europa 2020 vill man 

helst se en omfattande ökning i FoU-investeringarna som görs av företag, och en minskning av 

EU:s företags investeringar i jämförelse med företagens i de största konkurrentländerna skulle vara 

oroande för Europa 2020:s måluppfyllelse. 

Av de 1000 innovativa bolag som granskats av resultattavlan 2010 finns 18 företag inom gruv- 

och metallindustrin. Av dessa 18 är fyra svenska bolag: SSAB, LKAB, Boliden och Höganäs. EU:s 

121 Europeiska Kommissionen (2001) s 31 

FoU-investeringar Nettoförsäljning 

34

totala innovation sker dock inte inom metall- och råvaruindustrin. Den sektorn har i unionen ett 

relativt lågt inflöde av forskningsinvesteringar. 

5.3. FoU i Sverige och gruvindustrin 

Företagens investeringar i FoU är också koncentrerade till ett fåtal ekonomiskt starka bolag. Av de 

1000 innovativa bolag som granskats av resultattavlan 2010 finns 18 företag inom gruv-och 

metallindustrin. Av dessa 18 är fyra svenska bolag: SSAB, LKAB, Boliden och Höganäs. EU:s 

totala innovation sker dock inte i metall och råvaruindustrin. Den sektorn har i unionen ett relativt 

lågt inslag av forskningsinvesteringar. 122 

5.3.1. Innovation och samverkan 

Investeringarna i FoU är viktiga för innovationen och forskningsklimatet, men vilka innovationer 

som verkligen kan kommersialiseras, skapa jobb i EU, och bidra till unionens tillväxt är också en 

fråga om den utväxling man kan få på investerad forskning. I Sverige pågår arbetet med att ta fram 

en svensk innovationsstrategi som tros bli fastställd under 2012. Ett av skälen till den nationella 

strategin är att EU uppmärksammat detta område under 2010 och ålagt medlemsländerna att ta 

nationella initiativ. Regeringens mål är att under 2012 färdigställa den svenska innovationsstrategin 

med förslag som därefter tas in i den forsknings- och innovationsproposition som är under 

bearbetning. Innovationsstrategin tas fram efter att EU:s innovationsunion, en del i Europa 2020, 

har påbörjat sitt arbete där Sverige även kommer att arbeta meden del andra områden än EU. 123 

Trots att Sverige anses bäst i Europa på innovation 124 går det inte luta sig tillbaka och tro att vi 

kommer fortsätta vara det. Mycket händer inom EU och Sverige är som litet land konkurrensutsatt 

och måste hela tiden se till att vara i framkant gällande ny teknik. Speciellt ansvar för denna 

innovationsutveckling i Sverige är Vinnova, som är ett statligt verk under näringsdepartementet. 125 

Det åligger VINNOVA att arbeta med ett trippelhelix- perspektiv och se till att samarbetet mellan 

aktörerna utvecklas för det är genom dessa samarbeten som innovationssystem kan utvecklas och ge 

effekter på tillväxten. VINNOVA definierar innovationssystem, vilka kan delas in i nationella, 

sektoriella och regionala system, som "aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig 

verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa 

122 Europeiska kommissionen (2010) s.1: 58% av investeringarna hos de 1000 europeiska bolagen görs av de 100 

bolag som har störst investeringar i FoU. 

123 Ny teknik (2011) 

124 European Scoreboard (2010) 

125 VINNOVA styrs av regeringen och har till uppgift att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft, 

se vinnova.se 

35

hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer". 126 

Runt om i Sverige pågår arbetet med att skapa regionala innovationsstategier vars fokus beror på 

regionens konkurrenskraftiga områden. VINNOVA har identifierat fyra områden nationellt där 

Sverige ligger i framkant och har möjlighet att inneha en position som internationellt ledande 

innovationskraft, dessa är: 127 

• Framtidens hälsa och sjukvård 

• Hållbara och attraktiva städer 

• Informationssamhället 3.0 

• Konkurrenskraftig produktion 

I en kort beskrivning av de fyra områdena kan man konstatera att det första, som berör framtidens 

hälsa och sjukvård beskrivs utifrån att invånarna kräver en god sjukvård och utifrån de stora 

utmaningar som väntar, däribland en bättre tillgänglighet behövs innovativa lösningar. Gällande de 

hållbara och attraktiva städerna finns de möjligheterna genom att arbeta mot miljöproblem samt 

fungerade transporter. Det nya informationssamhället ställer allt högre krav på företag och 

VINNOVA inställning är att det krävs breda samarbeten mellan aktörer för att skapa försök till 

lösningar, vilket inte anses kunna göras av enskilda aktörer. En av tankarna är att infrastrukturen ska 

driva nya affärsmöjligheter och uppmärksamma dess svårigheter. 128 Den sistnämnda av de fyra 

områdena gäller innovationer där den svenska konkurrenskraften i produktionen ska upprätthållas 

genom innovativa lösningar inom både nya och traditionella naturresurser. Detta är beroende av 

många faktorer, bland annat en kunskapsförsörjning i form av forskning och utveckling av maskiner 

och arbetsmetoder och kan delas in i miljödriven konkurrenskraft och kundanpassade behov. 

Gruvnäringen finns med inom den sistnämnda, men den breda utgångspunkten gör att dess 

betydelse inte uttrycks klart. För norra Sverige är det en regionalt betydelsefull näring och ett av de 

områden som beskrivs som en av norra Sveriges starkaste konkurrensfördelar. 129 Dels på grund av 

basindustrins behov av teknikutveckling för att behålla internationell konkurrenskraft, men också på 

grund av de kluster av teknik- och kringföretag som är beroende av basindustrin. De två stora 

företagskluster som går att identifiera finns i Luleå och Skellefteå. 130 

126 VINNOVA (2011) I 

127 VINOVA (2011) I 

128 VINNOVA (2011) II 

129 Se: Georange (2005), VIA (2011), Tillväxtverket (2009) 


36

Nedan redovisas några innovativa projekt och företag i Norrbotten och Västerbotten. I några av 

dessa är samverkan enligt trippelhelix ett utmärkande drag i verksamheten, medan trippelhelix 

saknas i andra. 

5.3.2. Innovation i norra Sverige 

Norra Sverige är en framgångsrik innovationsregion med europeiska mått mätt. Investeringsnivån i 

FoU som procent av BNP ligger över genomsnittet i EU. Däremot har norra Sverige inte lika hög 

investeringskvot som flera av EU:s höginnovativa regioner i Finland och södra Sverige. 

Inom gruvnäringen är Luleå Tekniska Universitet (LTU) framstående för innovation i regionen 

och har flera samarbetsformer som berör hela gruvindustrins värdekedja, från brytning till slutlig 

produkt vilket kan leda till utveckling av olika delar av den värdekedjan. 131 Det finns sedan tidigare 

en jämförelse mellan Luleå och Uleåborg i Finland som pekar på att vi i norra Sverige inte lyckats 

arbeta lika bra mot de olika aktörerna som i Uleåborg. Där det har skapats en teknikby, 

”Technopolis” som i sin tur medfört ytterligare projekt i närområdet. Samma lyckade utveckling 

utifrån samverkan har inte skett i Luleå. 132 

< 1 

Figur 4: FoU:s andel som procent av BNP i europeiska regioner 

1 - 2 

2 - 3 

3 - 4 

4 - 9 

131 LTU (2011) 

Källa: Eurostat, European Scoreboard (2010) 

132 Lundgren, Nils-Gustav; Ylinenpää, Håkan (2000) 

37

Delvis kan det bero på att det fortfarande finns en konkurrens mellan Umeå och Luleå vilken som 

ska vara huvudorten kring innovation kopplat till gruvnäringen, vilket speglas där Länsstyrelsen i 

Västerbotten vill behålla miljöprövningen i Umeå. 133 Författarna av den jämförande rapporten 

rekommenderade därför regionen att våga se möjligheterna och inte problemen, tänka större och se 

att varje enskild satsning kan bli en ömsesidigt fördelaktig lösning för hela regionen och alla 

aktörer. 134 Nedan sker en uppdelning i konkreta trippelhelix samarbeten som 1) fungerar eller 2) 

saknar konkret samarbete. 

5.3.2.1. Lyckad samverkan -Swerea 

Swerea är en medveten satsning mot trippelhelix från näringslivets sida. Koncernen vill vara en 

ledande forskningskoncern genom att ”en bärande del är samverkan med akademin, näringsliv och 

samhälle” 135 Swerea bedriver bland annat en gjuterioperatörsutbildning med 20 platser och 

garanterad praktik. Utbildningen marknadsförs och finansieras av Arbetsförmedlingen. Industrin 

garanterar praktikplatser och provanställning, och gensvaret från industrins sida har varit gott då så 

gott som alla elever från de två tidigare utbildningsomgångarna fått jobb efter avslutad utbildning. 136 

Ett annat exempel är Luleå universitet som ligger i startgroparna för ett nytt forskningscentrum för 

vindkraft i kallt klimat. Projektet ska styras av industrins behov av forskning och utbildad personal, 

men centrumet ska också bedriva försöksverksamhet åt industrin. Sammanflätningen mellan 

högskola och industri kompletteras av att huvudparten av finansieringen kommer från 

Energimyndigheten. 137 

5.3.2.2. Avsaknad av samverkan -Malå Geoscience 

Har sin bakgrund i gruvnäringen, men har idag en helt annan inriktning. Företaget bildades 1994 

vid privatiseringen av SGU som på den tiden hade en stor organisation med hög kompetens i Malå. 

De tillverkade bland annat Ground Penetrating Radar (GPR) men i samband med den nya 

minerallagen och inriktningen på mineralpolitiken blev Geoscience ett avknoppningsföretag. De är i 

dagsläget är ett av fem världsledande företag inom GPR och säljer uteslutande på världsmarknaden. 

Företaget ligger i ett perifert läge, men har stor konkurrenskraft eftersom transporter inte anses vara 

något problem och att den unika kunskapen om systemet finns i Malå. All produktion sker dessutom 

i närheten av Malå eftersom företaget har som inriktning att stödja närområdet. Det företaget ser 

133 VK (2011) 


135 SWEREA (2011) 

136 Intervju med Gustavsson, Conny (Swerea) 

137 LTU (2011) 

38

som dess största problem är rekryteringen av ingenjörer med elektromagnetisk kompetens, eftersom 

de står inför pensionsavgångar. Själva inskolningsperioden för nyutexaminerade är dock kort vilket 

borde underlätta för nyanställningar, men tydligt är att i princip alla anställda på företaget kommer 

från närområdet och ”nyutexaminerade väldigt kompetenta personer har svårt att motivera sig att flytta hit.” 138 

Utifrån ett trippelhelix perspektiv finns därmed en svaghet då de marknadsför sig väldigt lite, 

både gentemot kommun och universiteten i Umeå och Luleå med vad deras kompetensbehov är. De 

saknar kontakt med något universitet och eftersom de främst vidareutvecklar sina produkter och inte 

mycket med forskning, kan det vara en av orsakerna. Det verkar även finnas brister i kontakten 

mellan kommunen och företaget. 

Eftersom Geoscience inte känner att kommunen uppmärksammar deras arbete och att de helt 

enkelt saknar dialog med kommunen. Ordföranden i Georange tror att ”det är en kommunal 

omedvetenhet i Malå och kanske andra orter, om den betydelsen dessa företag har.” 139 Det finns 

alltså en avsaknad av samarbete, i detta fall mellan företaget och kommunen, men som nämndes 

tidigare även gentemot de närliggande universiteten. Enligt en företagsundersökning säkras deras 

komptensförsörjning bäst sätt genom ett mer intensifierat samarbete med universiteten. 140 För ett 

samhälle av Malås storlek går det inte underskatta denna form av kunskapsintensiva verksamhet 

eftersom ”den kompetens som sitter här är helt avgörande för hur ett samhälle som Malå kan 

utvecklas.” 141 Att det inte uppmärksammas mer kan bero på att de tre aktörerna agerar enligt 

följande: 

1) Kommunen – ser inte företagets ställning i den globala marknaden och har inte 

uppmärksammat deras problem. De agerar inte för att hjälpa företaget. 

2) Universiteten – Vill inte sprida ut sin verksamhet och tar inte en aktiv dialog med företaget 

kring den kompetens företaget skulle behöva. 

3) Företaget – Saknar kontakter. Agerar introvert och trycker inte på mot kommun och 

universiteten för att påvisa sina behov. 

Detta avslutar det svenska avsnittet om innovation och påbörjar en förklaring av den kanadensiska 

innovationen. Efter dess redogörelsen görs en sammanfattning med jämförelser mellan Sverige och 

Kanada. 

138 Intervju med Niclas Ingemarsson, Marknadsansvarig, Malå Geoscience, 2011-05-02 

139 Intervju med Lennart Gustavsson, ordförande Georange 2011-05-02 


141 Intervju med Lennart Gustavsson, ordförande Georange 2011-05-02 

39

5.4. Innovationspolitik i Kanada 

Liksom mineralpolitiken är strategier och program för innovation i Kanada fördelat mellan federal 

nivå och provinsnivå. Den övergripande federala innovationsstrategin heter Achieving Excellence 

från 2001, och är inriktad på att öka investeringar och effektivitet inom utbildningssektorn. Varje 

provins finansierar också själva forskning och utveckling, men program och fonder för att söka 

forskningsmedel finns även på federal nivå. 142 

5.4.1. Innovationspolitik i gruvindustrin 

Kanada är både en ledande gruvnation och ett ledande land för forskning på gruvområdet. Kanada 

är också ett rikt land med hög produktivitet, där behovet av kunskap och teknik är avgörande för 

gruvnäringens internationella konkurrenskraft. Kanadas gruvinnovationsråd Canada Mining 

Innovation Council har lagt fram en speciell nationell plan för gruvinnovation: den pan- 

kanadensiska gruv-, forsknings och innovationsstrategin 143 från 2008. Den ser utbildning och 

forskning som Kanadas väg att behålla sin ledande position. Man fokuserar på tre områden 1) att 

säkra tillgången till högkvalificerad arbetskraft, 2) samverkan och 3) system och klimat för 

innovationer. 144 

Under 2000-talet har en internationell trend i innovationspolitiken varit riktad mot att 

åstadkomma större utväxling på investeringar i FoU på mineralområdet just genom samverkan och 

samverkansmiljöer. Chile, USA, Australien och Kanada har alla gjort liknande satsningar där ökat 

samarbete mellan myndigheter, universitet och industri definieras som ett nyckelhjälpmedel. 145 

5.4.2. Innovationsnivå i Kanada 

Kanada ligger efter sin huvudkonkurrent USA på de flesta innovationsområden. Investeringarna i 

forskning och utveckling är ett exempel. Visserligen drar innovativa provinser som Québec och 

Ontario upp det kanadensiska genomsnittet, men USA:s investeringar överstiger Kanadas inom i 

princip alla sektorer under 2000-talet. 146 

142 Ministy of Research and Innovation, Ontario (2011) 

143 Canada Mining Innovation Council (2008) I 

144 Canada Mining Innovation Council (2008) I s. 8-13: Egentligen fem punkter där de två övriga är mer abstrakta 

Brand, visibility and reputation, och targeted areas for research. 

145 Canada Mining Innovation Council (2008) I s. 6 

146 Gourvernement of Canada (2001) samt OECD statistics 

40

som % av BNP 

4,50 

4,00 

3,50 

3,00 

2,50 

2,00 

1,50 

1,00 

0,50 

Diagram 9: FoU-investeringar i några länder och regioner 1995-2010 

0,00 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Källa: Världsbanken, OECD-statistics 

Anmärkning: Nationella värden från Världsbanken saknas för 2009 och 2010 och 

regionala värden från OECD saknas efter 2005 

Trots att Kanada ligger efter USA på flera områden, vilket syns i diagrammet ovan, har den 

kanadensiska gruvindustrin länge haft högre produktivitet än den amerikanska. 147 En förklaring till 

detta är ländernas olika innovationskultur. USA har, trots sina större investeringar i forskning och 

utveckling, koncentrerat sig på kortsiktiga teknikförbättringar, medan Kanada koncentrerat sig på 

djärvare banbrytande innovationer. 

5.4.3. Trippelhelix och innovation i Kanada 

Kanadas gruvinnovationsråd som lagt fram den pan-kanadensiska gruv-, forsknings- och 

innovationsstrategin, är ett kraftfullt exempel på trippelhelix för innovation inom gruvindustrin. 

Rådet är uppbyggt på myndigheter såsom Natural Resources Canada (motsvarande SGU och 

Bergsstaten), men också av ledande forskare och akademiker samt av representanter från 

gruvindustrin och dess branschorganisation. 148 Den kanadensiska gruvindustrin, vars intressen tas 

till vara av dess branschorganisation Mining Association of Canada, är därmed med om att utforma 

den politik som rör industrin. Resultatet är en innovationspolitisk modell med starka inslag av 

147 Mining association of Canada (2001) s. 9 

148 Canada Mining Innovation Council (2011) 

Québec Ontario Kanada USA Sverige 

41

korporativism. Medan branschorganisationen å ena sidan är delaktig i utvecklandet av 

gruvinnovationsstrategin, bedriver de samtidigt lobbying mot staten och författar remissvar och 

åsikter om en annan kanadensisk policy, både på provinsnivå och nationellt. På federal nivå har man 

till exempel efterlyst sänkta skatter för gruvindustrin. 149 

Om Kanadas gruvinnovationsråd är ett exempel på samverkan för policyutveckling, finns ett 

annat exempel på samverkan för industriinnovation i gruvklustret i Sudbury i Ontario. Där finns ett 

utbrett samarbete mellan myndigheter, entreprenörer, forskare och utbildningsväsende. I provinsen 

Ontario, där gruv- och universitetsorten Sudbury ligger, finns 21 universitet på 15 orter. De flesta 

ligger i Ottowa och i eller runt Toronto. Det nordligaste universitetet ligger i Thunder Bay och har 

en speciell institution för naturresurser. Andra universitet i provinsen har flera centra och 

institutioner som inriktar forskning och utbildning på gruvindustrin, men det viktigaste är det 

centum som är samlokaliserat med gruvklustret i Sudbury. Där har samverkan mellan industri och 

universitet utvecklats mycket långt. 

5.4.4. Trippelhelix och innovation i Sudbury 

Sudbury är alltså dels kärnan i ett av världens största gruvkluster, dels ett kunskapsintensivt 

innovationscentrum. Gruvorten Sudbury, som varit en av Nordamerikas viktigaste gruvorter under 

årtiondena efter andra världskriget, hade svåra problem under 70- och 80-talen. Sjunkande 

metallpriser innebar svåra år för gruvor och metallindustrin som kom att sysselsätta allt färre. Under 

70- och 80-talet hade man som ambition att diversifiera ekonomin. 

Oviljan att satsa stadens ekonomiska bärkraft på en bransch syns fortfarande i de speciella 

tillväxtsektorer som fastslagits för Sudbury stads utveckling. Branscherna utbildning och turism, 

hälsotjänster, och förnyelsebar energi definieras, men gruvindustri utelämnas. Ändå återfinns de två 

stora gruvbolagen Vale Inco (4500 anställda) och Xstrata Nickel (1500 anställda) bland de fem 

största arbetsgivarna. 

När befolkningsunderlaget minskade under 70- och 80-talen var några av de åtgärder som 

Sudbury vidtog mycket lika de som vidtogs i Norrlands inland under samma period. Statligt stöd på 

provinsnivå gjorde att offentliga myndigheter som provinsens centrala skattekontor och en del av 

gruvministeriet flyttades till Sudbury. Den åtgärden är mer statisk till sin karaktär, eftersom staten 

bara har ett visst antal myndigheter som den kan välja att lokalisera regionalpolitiskt, och att 

myndigheterna inte räknas till de mest produktiva och innovativa verksamheterna även om de i 

149 Mining Association of Canada (2011) s. 19-20: De federala sänkningarna av den kanadensiska bolagsskatten 

sänktes med 7 procentenheter, men sänkningen innefattade inte gruvindustrin. Mining association of Canada 

uttrycker oro över att industrin inte finns i en konkurrenskraftig skattemiljö. 

42

Sudburys fall anställde gav drygt 2000 viktiga arbetstillfällen under krisåren. En mer långsiktig 

investering var de satsningar på utbildning och forskning som staden gjorde. 10 

Sudburys universitet, Laurentianuniversitetet, är idag ett nav i hjulet för utveckling och forskning 

inom gruvindustrin för hela Kanada. Av universitetets fem stora forskningsfält är fyra 

(mineralresurser, miljövetenskap, regional ekonomi och social utveckling samt 

underjordsvetenskap) direkt riktade mot gruvnäringen. 150 Dessutom finns ett av flera viktiga centra 

för samverkan mellan industri, högskola och samhälle, Centre for Excellence in Mining Innovation, 

lokaliserat till Sudbury. 

5.5. Sammanfattning: 

Å ena sidan är behovet av ökade privata investeringar inom forskning och utveckling ett mål för 

EU:s innovationspolitik. EU ligger också efter på det området när man jämför med de viktigaste 

konkurrentländerna. Å andra sidan visar sig den privat finansierade forskningen i stora Europeiska 

bolag vara beroende av konjunkturen, vilket har en negativ effekt på investeringsgradens 

varaktighet. Sverige har dock under lång tid varit ett ledande land i forskning och utveckling i EU, 

och legat långt över genomsnittet, och till och med över nivån i EU:s konkurrentländer USA och 

Japan. Den regionala jämförelsen som gjorts av Lundgren och Ylinenpää visar dock att norra 

Sverige inte alls gjort lika bra ifrån sig som ledande regioner. Den regionala innovationsgraden är 

högre än EU:s genomsnitt i norra Sverige, men lägre än den i till exempel norra Finland. 151 

Det är framförallt genom trippelhelix och samverkan mellan universitet och industri som 

Uleåborg i Finland har varit bättre än Luleå i Sverige. I norra Sverige råder konkurrens om vilken 

stad (Luleå eller Umeå) som ska vara innovationens huvudort, vilket leder till att man går miste om 

fördelar med samlokalisering av industri och universitetskompetens. Om man bara ser till forskning 

som rör gruvindustrin framstår detta som en mycket negativ aspekt av norra Sveriges 

gruvinnovation när man jämför med det väl fungerande gruvklustret i kanadensiska Sudbury. 

Fördelen med att samla gruvindustri och gruvforskning på samma ställe som i Sudbury är 

givetvis att den fysiska närheten underlättar trippelhelixliknande samverkan. Den regionala 

aspekten har också en nationell dimension eftersom gruvföretagen kan förlita sig på tekniklösningar 

som de själva kan vara med att utveckla genom samverkan. Det är viktigt att komma ihåg att 

omfattande samverkan på gruvforskningsområdet förutsätter geografisk närhet. ”Om företag inte är 

väl sammanlänkade med, och medvetna om, kanadensiska forskningsinsatser och 

150 Laurentian University (2004) 


43

forskningskapacitet, kommer de att leta efter ledande lösningar utomlands” 152 

Samma förhållanden gäller i Sverige. Att man lyckas upprätta samverkansformer mellan 

gruvindustri och gruvrelaterad forskning i norra Sverige blir en garanti för gruvbolagens förankring 

i regionen. Alternativet är att internationellt ledande kunskap och forskning importeras i högre grad. 

Det skulle för det första innebära att norra Sverige och EU går miste om möjligheten till knyta de 

högutbildade arbetstillfällen, som en framstående forskningsposition skulle innebära till regionen 

och unionen, vilket ju också en oro som uttrycks i Europa 2020. För det andra skulle gruvindustrin 

behöva förlita sig på kompetens och teknik från utlandet eller utifrån EU, vilket är en oro som 

uttrycks i den europeiska mineralstrategin. 

152 Canadian Mining Innovation Council (2008) s. 8 

44

6. Fallstudie 

I en kort jämförande fallstudie mellan Kristineberg i Lycksele kommun, och Kirkland Lake i norra 

Ontario jämförs här de olika effekter som gruvindustrins upp- och nedgång haft för orterna. Att 

denna görs är för att visa på de likheter och skillnader som orter enbart fokuserade på gruvnäringen 

har och hur kommunerna arbetat på olika sätt för att lösa dess problematiska befolkningsutveckling. 

6.1. Kristineberg 

Kristineberg är ett litet samhälle i Lycksele kommun som byggts upp av och runt gruvindustrin. 

Innan byggnationerna av samhället påbörjades 1938 bestod det nuvarande samhället endast av en 

gammal öde gård mitt ute i skogen. Samhället utformades utefter dåtidens mönster för gruvorter 

med bland annat skola, Folkets hus, affärer och läkarmottagning, allt bekostat av Boliden AB. 

Mellan åren 1942 och 1943 byggdes den 95 kilometer långa linbanan, då världens längsta, för att 

transportera malmen från gruvan till Boliden. Samhället växte snabbt och hyreslägenheterna hade 

med den tidens mått en hög standard. Anrikningsverket som stod klart 1945, innebar ytterligare 

arbetstillfällen på orten som hade 1400 innevånare som mest. När gruvindustrin var som störst i 

området under 80-talet arbetade ca 800 anställda i gruvan. Enligt beräkningar gjorda 1984 innebar 

gruvindustrin i Kristineberg synergieffekter i samhället och på närliggande orter så att det 

motsvarade minst 2100 arbetstillfällen. 153 

I och med att området också runt Kristineberg är malmrikt startades flera gruvor som därefter en 

efter en lagts ner. Nedläggningen av de övriga gruvorna samtidigt som beräkningar av malmen 

visade att den var på väg att ta slut gjorde att Boliden la ner anrikningsverket 1984. Istället för att 

växa som gruvsamhälle gjorde man en nedläggningsplan för samhället vilket gav tydliga signaler 

till företag både kring och utanför gruvbranschen om att samhället inte hade någon framtid. 154 

Planen för nedläggning den huvudsakliga anledningen att Kristinebergs andel av hela kommunens 

befolkning minskat från över sju procent till just över två procent sedan glansperioden under 40- 

talet vilket åskådliggörs i diagrammet nedan. 

153 Studiecirkel- Malmen vårt framtida samhällen, Basnäring i Kristineberg: malmen!, Lycksele: Nya Tryckeriet 

154 Intervju med Karl-Henric Rånman, gruvchef för Boliden AB i Kristinebergsgruvan 

45

Kristinebergs andel i % av kommunen 

Källor: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 1950-2010 

Samtidigt visar diagrammet att Lycksele kommuns befolkning också minskat i stabil takt allt 

sedan början av 60-talet, i likhet med övriga inlandskommuner. 155 

Idag liknar Kristineberg ett spöksamhälle med många tomma hus och nedskräpade tomter. En 

efter en läggs servicefunktioner ner däribland affären och nu senast kyrkan. Lycksele kommuns 

ansvar för Kristineberg är också avtagande. Det enda som håller samhället vid liv är 

gruvverksamheten, och där arbetar i dagsläget 38 av samhällets invånare. Totalt arbetar 185 

personer i gruvan varav 35-40 personer är via entreprenad som innefattar all transport under jord, 

ovan jord samt ner till anrikningsverket i Boliden och leverans av byggbetong. Trots att samhället 

krymper, pågår ett arbete att etablera ett forskningscentrum för gruvbranschen i Kristineberg. Det 

innebär dock inga arbetsplatser på orten utan är enbart ett forskningsprojekt med sporadiska 

besök. 156 

Diagram 10: Befolkningen i Lycksele kommun och Kristineberg 1950-2010 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

0 

1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 

1950 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 

155 Se diagram 6 s. 14, Befolkningen i några inlandskommuner 

156 Svenska dagbladet (2011) 

Kristineberg som % av kommunen Lycksele Kommun 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

Befolkning i Lycksele kommun 

46

Figur 5: Bostadsorter för arbetarna i kristinebergsgruvan 

Källa: Boliden, egen bearbetning 

Samhällets nedläggningsplan har bidragit till en ny pendlingsstruktur för kristinebergsgruvan. Trots 

att det finns tomma hus och lägenheter för alla som vill både jobba i gruvan och bo på orten ljer de 

flesta att pendla in till Kristineberg från andra bostadsorter.Figur fyra visar hur de anställda vid 

Kristinebergsgruvan är spridda över tre län och stora geografiska avstånd. 157 Kartan visar en tydlig 

uppdelning där huvuddelen av de anställda är bosatta i ett kommuncentra (Norsjö, Malå eller 

157 Se figur 5. Pendlingskarta över anställda i Kristinebergsgruvan, Det görs ingen åtskillnad mellan typ av anställning 

eller arbetsuppgift utan uppgifterna är baserade på de anställdas folkbokföringsort. Gällande de tre länen är det 

Västernorrlands län (Sollefteå), Västerbottens län samt Norrbottens län (t.ex. Arvidsjaur) 

47

Lycksele). Den andel som bor utanför det som kan ses som ett dagligt pendlingsavstånd, 

veckopendlar istället från Arjeplog, Vilhelmina och från norrlandskusten. Ingen anställd i 

Kristinebergsgruvan är mantalsskriven i Storuman. Detta kan bero på flera orsaker bland annat att 

gruvarbetare i kommunen redan arbetar vid den befintliga gruvorna i Pauträsk eller Svartliden i 

Lycksele kommun och det faktum att Storuman aldrig varit något riktigt gruvsamhälle. 158 

Genom att titta på samhället ur befolkningssynpunkt finns det två betydande orsaker till 

befolkningsminskningen. En av dessa är den ökade rörligheten bland individer och det faktum att 

det finns förbättrade pendlingsmöjligheter än vid samhällets tillkomst. Den andra orsaken är den 

sociala delen. Kristineberg med sin relativt korta historia innebär att många saknar en koppling till 

orten, elevunderlaget minskar och allt fler hus står tomma. Det finns ingen släkt att flytta till där 

utan de som bosatt sig där var gruvfolk som redan hade släkt på annat håll och därmed lättare kunde 

flytta tillbaka dit. 159 

Lycksele kommun, som under lång tid inte behövde bekymra sig om Kristineberg, arbetar idag 

med att se till att kommunens fastigheter är i gott skick samt att det finns en fin utemiljö för att 

besökare ska få en positiv bild av samhället. 160 Det är det som kommunen känner att de klarar av att 

göra. När gruvans verksamhet en dag upphör kommer det inte dröja länge innan människorna flyttar 

och det sista gatljuset släcks. Frågan är inte om det sker, utan när. 

6.2. Kirkland Lake 

Kirkland Lake är ett perifert gruvsamhälle i norra Ontario. Det har inte alls kunna dra nytta av 

varken diversifieringen av ekonomin eller det innovations- och utbildningskluster som bildats runt 

Sudbury. Nu bor drygt 8500 innevånare i staden 161 som tidigare hade över 13000. På 70-talet ledde 

de låga metallpriserna och dåligt investeringsklimat för företag till en nedgång i gruvindustrin som 

också anställde färre när några gruvor stängdes. Totalt finns idag inte mindre än sju gruvor i 

området runt Kirkland Lake, antingen redan öppnade eller på väg att öppna inom nära förestående 

framtid. Staden bedömer att 90% av arbetstillfällena är direkt eller indirekt beroende av 

gruvindustrins närvaro, och att det skulle vara mycket svårt att överleva utan gruvorna. 

Under de svåra åren på 70- och 80-talen testade man att uppmuntra innovation inom andra 

branscher. Man främjade etablering av återvinningsindustri och hoppades på nya lösningar för 

effektiv återvinning av metaller och avfall från södra Ontarios gruvkluster. Men hoppet om att en 

158 Intervju med Tomas Mörtsell, Kommunalråd Storumans kommun, 2011-05-17 

159 Westin (2009), s. 78 

160 Intervju med Lilly Bäcklund, kommunalråd Lycksele kommun 

161 Statistics Canada 

48

närliggande bransch skulle kunna anställa liknande arbetskraft och hålla stadens 

befolkningsunderlag uppe grusades då miljölagstiftning och miljöaktivister hindrade de avgörande 

investeringarna. 162 Efter ett initiativ på provinsnivå lanserade sig Kirkland Lake istället som 

turistattraktion med den omgivande rena och orörda naturen som största attraktion. Denna satsning 

slog fel och staden är därför djupt skuldsatt, 153 något som man inte kunde hoppas komma sig ur 

förrän 2006 då metallprisernas dramatiska utveckling helt ändrade förutsättningarna för staden. 

Nu kommer nya gruvbolag till orten, och fastän gruvbolagen inte anställer fullt så mycket folk 

som under 70-talet, har man ändå lyckats vända den negativa befolkningsutvecklingen. Gruvorna 

har nu reserver på uppskattningsvis 15 – 30 år. Ortens politiker känner sig helt i händerna på 

gruvindustrins möjligheter att kunna tillföra arbete till staden. 

”Att prata om diversifiering och att ändra den ekonomiska hörnstenarna är väl 

bra, men det finns egentligen väldigt lite man kan göra [på kommunnivå]. I 

slutändan handlar det om vad bolagen är här för, och de är här för 

mineralerna” 163 

På detta sätt känner kommunpolitikerna att stadens framtid dikteras mycket mer av 

mineralprisernas fluktuation än av eventuella åtgärder som de själva kan åstadkomma. Utan 

gruvorna i Kirkland Lakes omgivning skulle ortens överlevnad vara mycket osäker. Ett av skälen 

till det är den bolagsbeskattning som råder i provinsen, där bolagen inte betalar någon skatt alls till 

kommunen. Kommunen är däremot skyldig att tillhandahålla vatten, utbyggnad av elnätet och 

annan service och mycket av driften är direkt knutet till gruvbolagen. Ett indirekt resultat av detta 

är att kommunen måste hålla sig med hög kommunalskatt från sina innevånare istället, speciellt som 

man arbetar på att skuldsanera från åren av misslyckade turistsatsningar. 

De program för ökade investeringar i företag i norra Ontario, eller hjälp till bolag för etablering i 

norra periferin är långt ifrån tillräckligt menar Kirkland Lakes stad. Bara ett tillbakaflöde av en eller 

två procent av de bolagsskatter som gruvföretagen betalar till provinsen skulle ge stora möjligheter 

för kommuner i norra periferin anser Haas. 164 

6.2.1. Sammanfattning 

Små gruvsamhällen som Krikland Lake och Kristineberg är helt beroende på gruvindustrins närvaro 

för sin existens. Då lönsamheten i gruvorna, sedan den extrema prisutvecklingen under 2000-talet, 

162 Intervju med Wilfred Haas 

163 Intervju med Wilfred Hass 

164 Intervju med Wilfred Hass 

49

styrs av världsmarknadens efterfrågan på mineraler, är sådana orter i händerna på 

världsmarknadspriset. Kirkland Lake är en huvudort där folk bor för att arbeta i kringliggande 

gruvor. En stor anledning till att Kirkland Lake som ort kunder kunder överleva gruvindustrins 

svåra år är att orten är en huvudort med ett eget politiskt säte till skillnad från Kristineberg som har 

sitt lokalpolitiska säte i Lycksele. Kristineberg avfolkas då arbetskraften väljer att pendla in till den 

gruva som enligt nuvarande reserver kommer att vara verksam under minst 15 år. Det var inte fallet 

för Kirkland Lake där befolkningsutvecklingen kunde vändas av gruvindustrins uppgång på 2000- 

talet. 

När utvecklingen vände för kristinebergsgruvan, reserverna ökade, och utsikterna för för god 

avkastning också på längre sikt såg ljusare ut var det däremot inte tillräckligt för att vända 

utvecklingen. Man flyttade inte tillbaka till Kristineberg. Inte ens en dämpning av utflyttningen som 

den man upplevde i Kirkland Lake när gruvindustrin tog fart på nytt skedde i Kristineberg, där 

befolkningen sjunker fastän gruvan har goda reserver. Många av arbetarna väljer istället att pendla 

till gruvan. 

Gruvindustri i bägge länder har, liksom politikerna i Kirkland Lake och Lycksele över ens om, 

svårt att styra diversifieringen av ekonomin i gruvsamhällen. I Kirkland Lakes fall blev staden djupt 

skuldsatt och i Kristinebergs fall blev samhället avfolkat när gruvindustrin gick dåligt. Vad man kan 

göra är att undvika att bygga gruvsamhällen på samma sätt som man gjorde för 50 år sedan. I 

Sverige liksom i Kanada bidrog gruvbolagen ofta till att bygga de samhällen där de anställda 

arbetarna skulle bo. Simhallar, vägar och annan infrastruktur, sporthallar och annat byggdes av de 

kanadensiska bolagen i Kirkland Lake och av Boliden i Kristineberg. I Lycksele kommun är man 

inte längre intresserad av att bolagen uppmuntrar byggandet av bruksorter på det sättet. Det är inte 

heller möjligt i samma utsträckning som för 60 till 100 år sedan. Lycksele kommuns strategi inför 

öppnande av den nya gruvan i Fäboliden är att få arbetarna bo i huvudorten Lycksele och pendla ut 

till gruvan, ungefär som arbetarna i Kirkland lake gör. Lycksele är dock redan en mycket mer 

diversifierad ekonomi är Kirkland Lake, och ortens existens kommer inte att stå och falla med 

gruvindustrin lika direkt som Kirkland Lake. 

50

7. Slutsatser 

Denna rapport har syftat till att bredda kunskapen om de förutsättningar för innovation och hållbar 

utveckling i norra Sverige som påverkas av den ökade efterfrågan på mineraler. 

Det ökade priset som följt på den ökade efterfrågan har gett nya förutsättningar för den 

norrländska gruvindustrin att konkurrera globalt. Utvecklingen har också lett till en aktualisering av 

mineralpolitiska frågor i världen, där länder strävar efter att säkra sin mineraltillgång och främja 

inhemsk produktion. Samtidigt som norra Sveriges befolkningsstruktur ändrats, då basindustrin 

sysselsätter färre och flyttmönstren går från inland till kuststäder, har många gruvorter avfolkats. 

Detta trots att de höga metallpriserna motiverar flera nya gruvprojekt i regionen. 

Utifrån den första av de två frågeställningarna i rapporten, om vilka de ekonomiska och 

demografiska förutsättningarna är för att bygga hållbara samhällen utifrån mineraltillgångar i 

norra Sverige, har resultaten från denna rapport lett till följande slutsatser: 

• Möjligheterna för ett samhälle byggt på mineralutvinning att bli ekonomiskt och 

demografiskt hållbart har minskat. 

Kunskap har blivit en viktigare del av gruvindustrins produktionskedja, och gruvbolagen och deras 

kringindustri blir i ökad grad beroende av personal med högre kompetens. 

Den högutbildade kompetens som gruvbolag och innovativa företag med kopplingar till 

gruvnäringen behöver är svår att locka att flytta till orten, ofta beroende på att den andra hälften i ett 

hushåll också behöver ett arbete och att en sådan diversifierad arbetsmarknad saknas. Det är inte 

heller realistiskt att bygga ett hållbart samhälle vid en ny gruva på samma sätt som gjordes i Sverige 

och Kanada under första hälften av 1900-talet. Istället bör man utveckla samhället i närliggande 

huvudorter. Om gruvan i Kristineberg hade öppnats för första gången år 2011 hade det (hållbara) 

beslutet varit att utveckla Lycksele som huvudort för de nya arbetstillfällena. Där 

diversifieringsmöjligheterna tas till vara är också samhällsutvecklingen mer ekonomiskt och 

demografiskt hållbar. 

• Pendling är en viktig lösning för att tillföra arbetskraft till de gruvorter som inte själva kan 

locka gruvarbetare att bo på orten, men stor inpendling gör samtidigt att ortens demografiska 

hållbarhet minskar. Kommunernas huvudorter fått ökad betydelse som bostadsort för de arbetande 

inom gruvsektorn och dess kringnäringar, vilket inneburit stor pendling till gruvor som 

kristinebergsgruvan. Hela branschen har höga inpendlingsnetton för kommuner med gruv- och 

stålindustri, och över lag en rörlig arbetskraft. Pendling är en lösning att samla en befolkning till en 

51

huvudort. Där utgör den mer diversifierade ekonomin också en dragningskraft genom större 

möjligheter för bägge parter i hushållet att hitta arbete. 

Utifrån rapportens andra fråga om vad som karakteriserar norra Sverige i en internationell 

jämförelse av mineral- och innovationsstrategisk policy och dess genomförande, kan man dra 

följande slutsatser: 

• Norra Sverige utgör en strategiskt viktig region för genomförandet av EU: s mineralstrategi, 

liksom alla mineralproducerande regioners basindustri blir intressantare i den hårdnande 

internationella konkurrensen på allt dyrare metaller. 

Flera stora importberoende länder oroar sig över tillgången på världsmarknaden, vilket har lett till 

att Japan, USA och EU tagit fram nya råvarustrategiska policydokument. Där ingår olika skydd för 

den egna industrins mineraltillgång som mål, och i EU:s fall är ökad inhemsk produktion ett av 

medlemsstaterna. Däremot verkar gruvbolag, och kommuner ovetande om den förhöjda strategiska 

vikt som gruvindustrin i norra Sverige har fått för EU under senare tid. 

• Bristande trippelhelix mellan universitet, myndigheter och näringslivet skadar 

innvationsgraden hos företag i gruvindustrin och dess kringindustrier. 

Sverige rankas högt inom EU, och högre än EU:s främsta konkurrentländer när det gäller 

innovation. Många företag är i behov av samarbete (trippelhelix) för säkra sitt behov av kompetent 

arbetskraft. Trots både god innovationskraft i regionen och ett behov hos företag i inlandet, finns en 

brist på samverkan mellan framför allt gruvindustrin med dess kringindustri å ena sidan och 

universiteten i norra Sverige å andra sidan. Därmed finns en outnyttjad innovationspotential i 

regionen. I kunskapssamhället är forskningen en viktig del i gruvindustrins värmeproducerande 

kedja. När man på EU-nivå, av skäl som rör den inhemska mineralförsörjningen i unionen, vill 

flytta större delar av värdekedjan inom EU blir samverkansformer för forskning därför ett viktigt 

redskap. 

• En större ansamling av kunskapsintensiva företag annat än vid kuststäderna är inte troligt. 

Dels finns det ingen vilja till ökad utlokalisering av universitetens verksamheter. Att regionen inte 

har någon givet innovationscentra gör att att Luleås / Umeås roll i ett Norrländskt 

gruvinnovationskluster i ligger efter Sudbury där gruvkluster och innovationscentra är 

samlokaliserade. För ökad konkurrenskraftig innovation är det nödvändigt att koncentrera forskning 

och utveckling till innovationscentra i universitetsstäderna. Men för att innovationen ska komma till 

nytta genom diversifiering av ekonomin i den periferi som inlandets gruvorter utgör, behövs bättre 

52

samarbetsformer för att överbrygga de geografiska och organisatoriska avstånden mellan 

universiteten och inlandsföretag med innovationspotential. 

53

8. Källor 

8.1. Offentligt tryck och lagtexter 

KOM(2008):2741 Råvaruinitiativet: att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen 

i Europa, Bryssel 

KOM(2011):25 Råvaror och marknader för basprodukter: att möta utmaningarna, Bryssel 

KOM(2000) 265 Promoting sustainable development in the EU non-energy extractive industry, 

Bryssel 

KOM(2005):981 Gemensamma insatser for tillvaxt och sysselsattning: gemenskapens 

Lissabonprogram, Bryssel 

KOM(2005):121 Beslut om om upprattande av ett ramprogram for konkurrenskraft och innovation, 

Bryssel 

KOM(2004):327 Om offentlig-privata partnerskap och EG-rätten om offentlig upphandling och 

koncessioner, Bryssel 

KOM(2010):2020 Europa 2020: En strategi for smart och hallbar tillvaxt for alla, Bryssel 

SOU 1979:40 Malmer och metaller, Stockholm 

SOU 1980:12 Mineralpolitik, Stockholm 

SOU 1996:152 Gruvorna och framtiden, Stockholm 

SOU 2004:135 Inlandet har möjligheter, Stockholm 

111th congress, 2nd session. H.R. 4866 Rare Earths Supply-Chain Technology and Resources 

Transformation Act of 2010 (http://thomas.loc.gov/cgi-bin/query/z?c111:H.R.4866:) 

SFS 1991:45 Minerallag, Stockholm, Justitiedepartementet 

8.2. Statistiska källor 

Arbetsförmedlingen 

Boliden (internt anställningsregister över arbetare i kristinebergsgruvan) 

Eurostat 

OECD statistics 

SCB (Statistikdatabasen, rASP samt Offentlig Statistik för Sverige) 

Statistics Canada 

8.3. Tryckta källor 

Amcoff, Jan (2008) ”Vad händer med landsbygdens befolkning”, i Johansson, Birgitta red. Ska hela 

54

Sverige leva? Stockholm: Formas 

Brandén, Gunnar & Forsgren, Andreas & Holmström, Marcus (2011) 39 000 anställningar till 

2020: en studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län, Umeå 

Dudley, Geoffrey & Richardson, Jeremy (1997) Competing Policy Frames in EU Policy Making: 

The Rise of Free Market Ideas in EU Steel Policy 1985-1996, European Integration online 

Papers, Col.1 Nr 13 

Canadian Mining Innovation Council (2008) The Pan-Canadian Mining Research and Innovation 

Strategy 

Eriksson, Ulf (1991) III, Gruva och arbete, Kiirunavaara 1890-1990, avsnitt III 1950-1970, 

Uppsala 

Eriksson, Ulf (1991) IV, Gruva och arbete, Kiirunavaara 1890-1990, avsnitt IV 1970-1990, 

Uppsala 

Etzkowitz, Henry (2005), Trippelhelix: den nya innovationsmodellen, Stockholm. 

European Scoreboard (2010) Excecutive summary (http://www.proinno-europe.eu/inno-metrics/page/1-executive-summary) 

Europeiska Kommissionen (2001) Towards a European Research Area: Key Figures Bryssel 

Fitzpatrick, Patricia &Fonseca, Alberto & McAllister, Mary Louise (2010) ”From the Whitehorse 

Mining Initiative Towards Sustainable Mining: lessions learned” i Jourrnal of Cleaner 

Production red. Huisingh, D. Winnepieg 

Georange (2005) Regional funktionsanalys, Infraplan AB, Slutrapport 

Glyfason, Þorvaldur (2001) ”Natur och tillväxt” i Ekonomisk debatt nr 7 s. 499–513 

Gouvernement of Canada (2001), Achievig Excellence, Investing in people, knowledge and 

opportunity, Canada's Innovation Strategy. Ottawa 

Hansson, Stefan (1981), Svensk gruvhantering under 300 år, Luleå 

Jiang, He et. al. (2010) ”Species and distribution of rare earth elements in the Baotou section of the 

Yellow River in China” i Environmental Geochemistry and Health februari 2001 vol. 32 s. 45– 

58 

Kardell, Lars (2004) Svenskarna och skogen – (Del II) Från baggböleri till naturvård, Jönköping 

Kooroshy, Jaakko & Korteweg, Rem & de Ridder, Marjolein (2010) Rare Earth Elements and 

Strategic Mineral Policy, World Foresight Forum, Haag. 

Laurentian University (2004), Laurentian University strategic research plan. Sudbury 

(http://www.laurentian.ca/Laurentian/Home/Research/Laurentian+University+Strategic+Research+Plan.htm?Laurentian_Lang=en-CA) 

Lind, Tommy (2009), Back to Basics, Umeå Universitet: Kulturgeografiska institutionen. Umeå 

LTU (2011) (www.ltu.se) 

Lundgren, Nils-Gustav; Ylinenpää, Håkan (2000) Regional dynamik vid bottenviken, Luleå: 

Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, (CUFS), Luleå tekniska 

universitet 

Lundqvist, Torbjörn; Carlsson, Märta (2004) Framtidspolitiken –Visionen om ett hållbart samhälle 

55

i svensk politik, Stockholm: 

Læstadius, Staffan & Nuur, Cali (2001) ”Natural resources and old industrialized nations: is there a 

regional dimension to the resource curse?”Urban and Regional Studies 

Læstadius, Staffan & Nuur, Cali (2010) ”Development in peripherial regions: Case studies in 

Sweden” Urban and Regional Studies 

McMahon, Gray & Remy, Felix (2001) ”Key Observations and Recommendations: A Synthesis of 

Case Studies”, i Large Mines and Community, Socioeconomic and Environmental Effects in 

Latin America, Canada and Spain, McMahon, Gray ed. Ottawa 

Meissner, Malin (2010) Gubbar med hjälm: En kulturanalytisk studie av talet om gruvnäringen. 

Examensarbete, Umeå Universitet. Umeå. 

Mining Assiciation of Canada (2001) Mining Innovation: An overview of Canada's dynamic 

technologically advanced mining industry. 

(http://www.mining.ca/www/media_lib/MAC_Documents/Publications/English/innovation.pdf) 

Mining Association of Canada (2002) Meeting the innovation challange – a globally competitive 

mining industry for canadians. 

(http://www.mining.ca/www/media_lib/MAC_Documents/Briefs/English/innovationreport.pdf) 

Mining Association of Canada (2011) Facts + Figures 2010 - A report on the state of the canadian 

mining industry (http://www.mining.ca/www/media_lib/MAC_Documents/Publications/2010/Facts_and_Figures_2010_English.pdf) 

Ministere des Ressources naturelles et de la Faune (2009) Québec Mineral Strategy – preparing for 

the future of Québec's mineral sector 

Ministry of Northern development, mines and forestry (2006) Ontario's mineral development 

strategy, (http://www.mndmf.gov.on.ca/mines/documents/mineral_development_strategy/MinDevStrategy_e.pdf) 

Ministry of Research and Innovation, Ontario (2011) Programs and funding, 

(http://www.mri.gov.on.ca/english/programs/default.asp) 

Natural Resources Canada (1996) – Minerals and metals policy of the gouvernment of Canada, 

partnership for sustainable developement, Ottawa 

Ny teknik (2011) Maud Olofsson lägger krut på innovationer, publicerad 2011-02-17 

Raw Materials Group (2008) Northland Study Part II, the Socio-economic baseline study of Pajala 

Ritter R. M. Archibald (2001) Canada: ”From Fly-In, Fly-Out to Mining Metropolis”, i (Large 

Mines and Community, Socioeconomic and Environmental Effects in Latin America, Canada 

and Spain), McMahon, Gray ed. Ottawa 

SGU (2009) Metals and Minerals – Sweden's contribution to raw material supply in Europe. 

Kalmar 

SGU (2011) Mineralmarknaden. Tema: Specialmetaller, Periodiska publikationer 2011:1 

Stjernström, Olof et al. (2001) Den hållbara regionen. Om förutsättningar och framtidsmöjligheter 

för en hållbar samhällsutveckling i Västerbottens län – ett projektförslag 

Studiecirkel- Malmen vårt framtida samhällen, Basnäring i Kristineberg: malmen!, Lycksele 

Svenska Dagbladet (2011), Satsning på gruvor lönar sig, 2011-01-30 

56

SWEREA (2011) Om Swerea -koncernen 

Tiess, Guenter (2010), Minerals policy in Europe: Some recent developments (Resource Policy), 

Tillväxtanalys (2011), Det globala läget för sällsynta jordatsmetaller – en analys av utbud och 

efterfrågan, Working paper 2011:09 Stockholm 

Tillväxtanalys (2010), Veckopendling –en översiktsstudie, WP/PM 2010:11 

Tillväxtverket (2009) Förutsättningar för hållbar tillväxt i gruv- och mineralsektorn, Stockholm: 

Tillväxtverket 

TT (2011), Tusentals nya jobb i gruvorna, publicerad 2011-02-18, Stockholm: TT, hämtad 2011-04- 

11 

Törnlund, Erik (2006) ”Investment and changing labour productivity in Timber floating: the case of 

tributaries in Northern Sweden, 1930-1960” i Scandinavian Economic History Review, April 

2006 s. 22–46, 

Törnlund, Erik & Östlund, Lars (2006) ”Mobility without wheels – The economy and ecology of 

timber floating in Sweden 1850-1980” i The Journal of Transport History s. 48–70, 

VIA (2011) (http://viavasterbotten.se/vasterbotten) 

VINNOVA (2011) I, Nyckelbegrepp, (http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/Nyckelbegrepp/) 

VINNOVA (2011) II, Informationstillfälle -Utmaningsdriven innovation 

VK (2011) Västerbottens Kuriren, Miljöprövningen bör stanna i länet, publicerad 2011-05-23 

Wagner, Horst et al (2004) Minerals Planning Policies and Supply Practices in Europe, Department 

of Mining and Tunnelling at the University of Leoben, Austria. 

Westin, Kerstin (2009) ”Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron” i Lidström Anders (red.) Kan 

norra Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och medborgarperspektiv, Statsvetenskapliga 

institutionen, Umeå 

Wiberg, Ulf (2008) Vad händer med Norrland - till 2025?, I Johansson, Birgitta. (red.) Ska hela 

Sverige leva. Stockholm: Formas 

Wiberg, Ulf (2009) ”Livsvillkor och framtidsperspektiv” i Lidström Anders (red.) Kan norra 

Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och medborgarperspektiv, Statsvetenskapliga 

institutionen, 

WSP (2009) Norra Sverige 2030 Två framtidsbilder, Stockholm: WSP 

8.4. Intervjuer 

Hass, Wilfred. Director på Department of Economic Development and Tourism, Kirkland Lakes 

kommun 2011-05-06 

Bäcklund, Lilly, kommunalråd Lycksele kommun, 2011-05-05 

Gruvarbetare (samtalsgrupp), Kristinebergsgruvan 2011-05-02 

Gustavsson, Conny. Talesperson Swerea 2011-05-12 

57

Gustavsson, Lennart, ordförande i Georange 2011-05-02 

Ingemarsson, Niclas Marknadsansvarig, Malå Geoscience, 2011-05-02 

Mörtsell, Tomas Kommunalråd, Storuman kommun, 2011-05-17 

Rånman, Karl-Henrik gruvchef Kristinebergsgruvan, 2011-05-02 

Wiberg,Ulf professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet 2011-05-10 

8.5. Översatta citat på ursprungsspråk 

Cannadian Mining Innovation Council (2008) s. 8 ”Unless companies are well connected to, and 

knowledgeable about, Canadian research efforts and capabilities, they will look offshore for 

leading-edge solutions.” 

Hass, Wilfred (Intervju) ”The talk for diversification and changing your economic basis is very 

good, but there is very little you can do [on municipality level]. It comes down to what 

business are there for, and they're here for minerals.” 

KOM(2011) 25 s. 6. ”sustainable development that drives wealth creation and social progress 

while respecting the environment” 

Nuur & Læstadius (2001) s. 5 ”a scramble for natural resources” 

Nuur & Læstadius (2001) s. 16 ”resource curse” 

RESTART act (2010) “re-establish a competitive domestic rare earths minerals production 

industry, a domestic rare earth metal processing, refining, purification and metals production 

industry and a domestic rare earth metal based magnet production industry and supply chain 

in the United States” 

Rodriges (2002) 2. 297 ”building knowledge infrastructures, enhancing innovation and economic 

reform” 

58

Gruvnäringens förutsättningar i norra Sverige - Georange

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?