Hela finanssystemet var ett pyramidspel - LaRouche.se
24.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Hela finanssystemet var ett pyramidspel - LaRouche.se

Hela finanssystemet var ett pyramidspel - LaRouche.se

Hela finanssystemet var ett pyramidspel - LaRouche.se

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
larouche.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige - EAP<br />

<strong>Hela</strong> <strong>finanssystemet</strong><br />

<strong>var</strong> <strong>ett</strong> <strong>pyramidspel</strong><br />

Kräv en Pecorakommission<br />

för att utreda korruptionen www.larouche.<strong>se</strong>/pecora<br />

Ilskan sprider sig bland människor i hela världen som nu in<strong>se</strong>r att<br />

de fallit offer för <strong>ett</strong> massivt bedrägeri, som nu hotar deras livsvillkor<br />

och deras länders och barns framtid. <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns upprop<br />

till en ny Pecorakommission, för att avslöja finansmännens<br />

verksamhet som satt oss i denna finansiella katastrof, är viktigare<br />

än någonsin. Vi har <strong>ett</strong> unikt tillfälle i historien att äntligen göra<br />

oss av med imperier, en gång för alla.<br />

Såvida vi inte följer upp d<strong>ett</strong>a, som del i <strong>ett</strong> bredare konkursförfarande,<br />

där vi sätter de ans<strong>var</strong>iga för d<strong>ett</strong>a kriminella finanssystem<br />

i fängel<strong>se</strong> där de hör hemma, kommer det inte att finnas<br />

mycket till civilisation k<strong>var</strong> att tala om.<br />

Nya förhör på Pecora-manér i alla länder kan bli en viktig del i<br />

att förs<strong>var</strong>a den civili<strong>se</strong>rade världen mot dessa finansbarbarer.<br />

Nya förhör måste gå tillräckligt djupt för att nå roten till problemet<br />

och <strong>var</strong>a tillräckligt bitska för att utplåna problemet. D<strong>ett</strong>a<br />

fordrar full tillgång till information och br<strong>ett</strong> offentliggörande av<br />

kommissionernas alla upptäckter.<br />

Gå med oss för att rädda ditt land och din familj!<br />

<strong>LaRouche</strong>:<br />

Hur jag kunde<br />

förut<strong>se</strong> kri<strong>se</strong>n<br />

sid. 3<br />

EAP med i EU-valet:<br />

Det enda alternativet<br />

för Europa<br />

sid. 8<br />

Ny Solidaritet<br />

internationell tidning för statskonst,<br />

fysisk ekonomi, vetenskap, kultur<br />

Årg. 35 nr 1, april 2009<br />

Nazitränade spekulanten George Soros och hans kontrollör<br />

från brittiska utrikesdepartementet lord Mark Malloch-<br />

Brown, som organi<strong>se</strong>rade G20-mötet i London, är två av<br />

det brittiska finansimperiets inflytel<strong>se</strong>rika verktyg.<br />

En granskning som sätter stopp för denna typ av verksamhet<br />

skulle <strong>var</strong>a en god gärning för alla nationer.<br />

Vilka svenskar som får dela deras öde lämnar vi till en<br />

svensk Pecorakommission att utreda. sid. 2, 4-5<br />

Rädda och ställ om bilindustrin<br />

för ekonomisk överlevnad<br />

Det är brottsligt att stänga Volvo PV:s, Saabs och underleverantörernas verkstäder!<br />

Det är <strong>ett</strong> brott mot mänskligheten när Afrika och andra världsdelar behöver lyftas ur fattigdomen.<br />

Alla problem kan byggas bort, men bara med en ny, rättvis ekonomisk världsordning! sid. 6-7<br />

tel. 08-98 30 10 pg. 34 15 59-3 larouche@nysol.<strong>se</strong> www.larouche.<strong>se</strong> www.larouchepac.com

”Det är något ruttet i världen!” – det skulle Shakespeare sagt i dag.<br />

I ”Hamlet” är det tragiska inte en individ, Hamlet, utan det är hela<br />

den korrupta kulturen som producerar tragedin.<br />

Precis så är det i dag. Vi har hamnat i historiens värsta ekonomiska<br />

kris därför att samhället, speciellt i västvärlden, har accepterat en<br />

korruption som spridit sig uppifrån och ned som en livsstil. Så länge<br />

<strong>se</strong>deltryckeriet rullade på, så länge det fanns lånade pengar i överflöd<br />

och konsumtions<strong>var</strong>or från arbetsläger i Asien, teg ”konsumenterna”.<br />

Människornas uppfattning om vad ekonomi är, och ännu värre<br />

vad människan är, har blivit helt förvirrad och felaktig. Från eliten<br />

har korruptionen krupit neråt och trängt in i hela samhället. Hur kunde<br />

de annars sitta k<strong>var</strong> vid makten!<br />

Än är det inte för <strong>se</strong>nt! Visst har vi sagt d<strong>ett</strong>a många gånger, och du,<br />

dina vänner och dina politiska ledare struntade i våra <strong>var</strong>ningar. Men<br />

det finns en liten lucka av tid för att granska systemet och oss själva<br />

så att vi kan ta oss ur det här hotet om en ny mörk tid. Mänskligheten<br />

har förlorat 40 års utvecklingsmöjligheter, där vi hade kunnat utrota<br />

fattigdomen och många epidemier och skapat helt andra förutsättningar<br />

för framtida generationer. Den tiden måste vi vinna tillbaka så<br />

fort som möjligt.<br />

Därför tar <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n och EAP återigen fram den intellektuella<br />

och moraliska ledarskapsförmågan som hittills bara funnits i<br />

våra led och bland de politiker och ekonomer som samarbetar med<br />

oss, och visar vägen till lösningen.<br />

Vi måste omedelbart börja förhöra de individer och grupper både<br />

internationellt och nationellt som l<strong>ett</strong> hela nationer in i den här katastrofen.<br />

Utredningen skall, som vi visar i denna kampanjtidning, följa<br />

Pecorakommissionens modell<br />

från 1930-talets USA.<br />

D<strong>ett</strong>a kommer ju inte att hända<br />

bara därför att vi kräver det eller därför<br />

att det är rätt. Politikerna i riksdagen<br />

kommer inte att röra på sig om de<br />

inte får en spark i baken från befolkningen.<br />

Deras okunnighet, feghet<br />

och till och med delaktighet hindrar<br />

dem från att agera. Därför hänger det<br />

på den rörel<strong>se</strong> vi kan skapa i samhället. Europavalskampanjen måste<br />

bli en plattform för en sådan mobili<strong>se</strong>ring. Om du inte tänker göra något<br />

åt den systematiska korruptionen i samhället, då ligger felet hos<br />

dig själv och du kan säga godnatt till civilisationen, för nästan ingen<br />

av våra s.k. ledare är redo att ta det ans<strong>var</strong>et!<br />

Stöd vår kampanj, rösta på EAP och bränn telefonlinjerna med<br />

samtal till riksdagen och regeringen, liksom till fackets och näringslivets<br />

organisationer och tala med alla politiker som visar sig i valkampanjen,<br />

så att de får känna vilken ilska som kokar i samhället mot<br />

deras inkompetens och medverkan i denna katastrofala situation.<br />

Vi har idéerna som kan rädda Sverige och världen ur kri<strong>se</strong>n.<br />

Men det behövs mer än idéer för att lyckas, det behövs också en politisk<br />

kraft och en flodvåg. Så sluta tiga om sanningen som du fått veta<br />

nu, och sluta tigga allmosor (som arbetslöshetshjälp<br />

till individer och katastrofhjälp<br />

till kommuner!) från de ledare och finansoligarker<br />

som drog in samhället i denna<br />

fälla. Vi kan bygga vår väg ur kri<strong>se</strong>n!<br />

2<br />

LEDARE<br />

Sluta tiga!<br />

Sluta tigga!<br />

Om du inte tänker<br />

göra något åt den<br />

systematiska<br />

korruptionen i<br />

samhället, då ligger<br />

felet hos dig själv och<br />

du kan säga godnatt<br />

till civilisationen …<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary, ordförande<br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n Sverige – EAP<br />

första namn på EAP:s lista i Europavalet<br />

hus<strong>se</strong>in@nysol.<strong>se</strong><br />

15 april 2009<br />

Ny Solidaritet ISSN 0345 - 8350<br />

Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP www.larouche.<strong>se</strong><br />

chefred., ansv. utgiv.: Astrid Sandmark e-post larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

tel. 08-98 30 10 fax 08-98 30 90 pg. 57 50 45-0 bg. 160-6268<br />

adress: Box 6057, 129 06 Hägersten tryck: STC, Vällingby 2009<br />

Ska hela samhället dö<br />

för några ruttna papper?<br />

● SKALL FABRIKER stängas,<br />

hundratu<strong>se</strong>ntals avskedas, välfärdssystemen<br />

kollapsa och hela<br />

samhället dö för att värdet skall<br />

upprätthållas på <strong>finanssystemet</strong>s<br />

ruttna krediter? Bankerna har slutat<br />

lita på <strong>var</strong>andra och ger inga krediter.<br />

De vet att <strong>finanssystemet</strong> är dött<br />

och bara hålls vid liv med konstgjord<br />

andning. Varför skall människor<br />

behöva gå ut i massarbetslöshet<br />

och t.o.m. dö för att hålla liv i<br />

<strong>ett</strong> lik?<br />

Madoffsvindeln:<br />

bara <strong>ett</strong> exempel<br />

När storsvindlaren Bernard Madoff<br />

startade sin placeringsfond<br />

valde tu<strong>se</strong>ntals rika och erfarna placerare<br />

att sätta in sina pengar, sammanlagt<br />

50 miljarder dollar. De såg<br />

ingen skillnad mellan den fonden<br />

och <strong>pyramidspel</strong>et i hela det internationella<br />

<strong>finanssystemet</strong>. Medan<br />

Madoff nu till slut satts inom lås och<br />

bom, går andra mycket större pyramidbyggare<br />

fortfarande fria. Det<br />

krävs undersökningskommissioner<br />

liknande Ferdinand Pecoras i<br />

alla världens parlament för att få<br />

stopp på d<strong>ett</strong>a gigantiska svindleri,<br />

som bara fortsätter trots att människor<br />

i miljontal berövats sin försörjning<br />

och snart kommer att dö av<br />

svält, sjukdomar och umbäranden.<br />

Wall Streets höge beskyddare<br />

Madoff, han hade ju <strong>var</strong>it chef för<br />

aktiebör<strong>se</strong>n Nasdaq, följde den typiska<br />

pyramidmetoden, i Sverige<br />

kallad kedjebrev eller Ebberöds<br />

bank, i USA Ponzibedrägeri: gamla<br />

placerare betalas med pengarna<br />

som sätts in av nya placerare – ända<br />

tills kedjan bryts. Då är pengarna<br />

borta och placerarna sitter med värdelösa<br />

värdehandlingar, i d<strong>ett</strong>a fall<br />

fondpapper.<br />

Det enda som skulle kunna upprätthålla<br />

något värde i dessa ruttna<br />

värdepapper är att staten går in med<br />

pengar i fonden för att täcka förlusterna<br />

från skojeriet. Om fonden,<br />

precis som det internationella <strong>finanssystemet</strong>,<br />

då tillåts fortsätta,<br />

blir räddningspaketet i alla fall bara<br />

en tillfällig lösning eftersom de nya<br />

pengarna måste användas för att<br />

betala alla placerares avkastning.<br />

Med liknande metoder har det<br />

internationella <strong>finanssystemet</strong> tillåtits<br />

svälla till fyrtio (40!) gånger<br />

världens samlade BNP. Enbart derivaten<br />

an<strong>se</strong>s <strong>var</strong>a värda 28 gånger<br />

världens samlade BNP. Det finns<br />

ingen möjlighet att värld<strong>se</strong>konomin<br />

någonsin skall kunna betala<br />

dessa skuldpappersmänger, inte<br />

ens räntan.<br />

Världshistoriens<br />

största felinvestering<br />

D<strong>ett</strong>a är vad vi har levt med i tre decennier.<br />

D<strong>ett</strong>a är det internationella<br />

<strong>finanssystemet</strong>, som har styrts av<br />

det brittiska imperiets City i London<br />

med dess allierade på Wall<br />

Street. <strong>Hela</strong> den ekonomiska<br />

världsordningen inriktades på att<br />

rädda bubblorna genom att bygga<br />

upp nya bubblor. USA gjordes om<br />

till en gigantisk dammsugare som<br />

sög till sig kapital från hela världen.<br />

Samtidigt som flera miljarder fattiga<br />

människor desperat behövde kapital<br />

för utvecklingsinvesteringar,<br />

Papper är inte allt!<br />

Ovan: Sedelpressarna<br />

har använts för att<br />

pumpa bubblor i tr<strong>ett</strong>io<br />

år <strong>se</strong>dan <strong>finanssystemet</strong><br />

kopplades<br />

bort från realvärden<br />

av ärkemonetaristen<br />

Milton Friedman,<br />

Obama-hjärntvättaren<br />

Larry Summers<br />

förebild .<br />

T.h. Fonddirektören<br />

Bernard Madoff förs<br />

bort av polis <strong>se</strong>dan<br />

hans lilla bubbla<br />

kollapsat.<br />

har tu<strong>se</strong>ntals miljarder dollar förts<br />

över från hela världen till att investeras<br />

i finansbubblorna på Wall<br />

Street. Japans nollräntepolitik på<br />

1990-talet kunde aldrig få Japan ur<br />

kri<strong>se</strong>n, eftersom det kapital, mer än<br />

tu<strong>se</strong>n miljarder dollar, som skapades<br />

i Japan fördes över till USA för<br />

att placeras med högre räntor i växande<br />

bubblor där. Chockterapin i<br />

det postkommunistiska Östeuropa<br />

och särskilt i Ryssland drevs igenom<br />

för att tu<strong>se</strong>n miljarder dollar<br />

skulle föras ut ur Ryssland, inte investeras<br />

i moderni<strong>se</strong>ring av den<br />

nedkörda produktionsapparaten,<br />

till finansbubblorna i London och<br />

New York. Tredje världens flyktkapital<br />

och rå<strong>var</strong>uinkomster styrdes<br />

bort från fattigdomsbekämpning<br />

till samma pyramidbygge, liksom<br />

pensionsfonder och privat fondsparande<br />

i hela världen. Företag<br />

och kommuner tömdes på sina kassatillgångar<br />

för att investera, som<br />

du säkert räknat ut, inte i produktiva<br />

investeringar och utveckling av patent,<br />

utan i spekulationer.<br />

Är inte d<strong>ett</strong>a en gigantisk Madoffsvindel?<br />

Är det inte dags att dra<br />

de orimligt högavlönade ans<strong>var</strong>iga<br />

för denna svindel inför undersökningskommissioner<br />

i alla världens<br />

parlament?<br />

Hur ruttet är det?<br />

Nu är situationen sådan att man inte<br />

kan tala om kreditförluster i bankerna<br />

som ”nödlidande lån”. I dag<br />

kallas bankernas kreditförluster för<br />

”ruttna” eller ”giftiga”. På ”den<br />

gamla goda tiden” i bankkri<strong>se</strong>n<br />

1990-94 hade <strong>ett</strong> dåligt lånepapper<br />

i banken oftast en fastighet i botten.<br />

I dag är det underliggande ”värdet”<br />

kanske bara <strong>ett</strong> felslaget vad om en<br />

prisförändring på <strong>ett</strong> index för aktier,<br />

valutor eller rå<strong>var</strong>or. Vadet är<br />

felslaget och kan aldrig få något<br />

värde igen.<br />

Värdet är inte bara noll, det är<br />

värre än så genom den så kallade<br />

värdepapperi<strong>se</strong>ringen! Ett värdepapper<br />

är numera grund för <strong>ett</strong> annat<br />

och det i sin tur för ännu fler. Ett<br />

papper som blir värdelöst kan därför<br />

slå ut många fler i en hel kedja, i<br />

så kallade omvända hävstång<strong>se</strong>ffekter.<br />

Ett papper kan därmed förgifta<br />

många fler eller med sin förruttnel<strong>se</strong><br />

skapa kallbrand i hela<br />

kroppen – <strong>finanssystemet</strong>. Hur kan<br />

det någonsin finnas möjlighet till<br />

uppsving för den reala ekonomin i<br />

<strong>ett</strong> sådant förgiftat finanssystem?<br />

Det går att få bort förruttnel<strong>se</strong>n i<br />

<strong>finanssystemet</strong> med konkursförfaranden,<br />

där mer friska värden behålls<br />

och om nödvändigt förs<strong>var</strong>as<br />

med statsgarantier. Resten är bara<br />

vadslagnings och spelskulder som<br />

skall amputeras.<br />

Vem vill inte ta bort giftet?<br />

Just denna typ av skuldsanering<br />

görs regelbundet för vanliga företag<br />

genom konkurs, ackord eller rekonstruktioner.<br />

Det går att göra för<br />

banksystemet också. Det gjorde<br />

Franklin Roo<strong>se</strong>velt i USA när han<br />

tillträdde 1933 mitt i en bankkris<br />

och omedelbart fick betalningssystemet<br />

att fungera igen. Det är vad<br />

världens mest kompetente ekonom<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>, med stöd av<br />

många delstatskongres<strong>se</strong>r och<br />

stadsförsamlingar, kräver att USA<br />

skall genomföra.<br />

Efter 1990-talets svenska bankkris<br />

tillsattes en utredning, Banklagskommittén,<br />

som kom fram till<br />

att en liknande konkurssanering i<br />

fortsättningen borde användas för<br />

alla banker i kris. På så sätt skulle de<br />

för samhäll<strong>se</strong>konomin orimligt<br />

dyra kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av bankkri<strong>se</strong>n<br />

undvikas i framtiden.<br />

Tystnaden om dessa olika förslag<br />

till en snabb konkurssanering<br />

av <strong>finanssystemet</strong> har <strong>var</strong>it total

från alla riksdagspartier, från alla<br />

etablerade ekonomer, från facket<br />

och näringslivsorganisationerna,<br />

från EU och internationella organisationer.<br />

Tigandet pågår trots att regering,<br />

alla riksdagspartier och alla<br />

myndigheter och organisationer<br />

deltagit i beredningen av Banklagskommitténs<br />

förslag och känner till<br />

det, och trots <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns<br />

mångåriga agitation i Sverige.<br />

Korruptionen som skyddar det<br />

finanssystem som har plundrat befolkningen<br />

på dess framtida överlevnadsmöjligheter<br />

genomsyrar<br />

hela det svenska samhället. De ans<strong>var</strong>iga<br />

för missköt<strong>se</strong>ln av den förra<br />

kri<strong>se</strong>n tillåts missköta också denna.<br />

Varför är de ruttna<br />

papperen så kära?<br />

Även ruttna papper och ruttna finansinstitutioner<br />

repre<strong>se</strong>nterar<br />

makt, så länge de inte konkursförklaras.<br />

De banker och finansbolag<br />

som staten hjälper ges makt att äta<br />

sina medkonkurrenter, men också<br />

alla skyddslösa företag, deras anställda<br />

och deras samhällen. De<br />

statliga räddningspaketen kan tyckas<br />

likna <strong>ett</strong> förstatligande av bankerna,<br />

men det är tvärtom staten som<br />

ger mäktiga intres<strong>se</strong>grupper makt<br />

att fortsätta <strong>ett</strong> rent plundringssystem.<br />

Denna privati<strong>se</strong>ring av statsmakten<br />

kallas fascism och är speciellt<br />

farlig i Sverige där Wallenbergs<br />

privata intres<strong>se</strong>n redan har så stort<br />

inflytande i all statsförvaltning. Genom<br />

Sveriges korporativa system<br />

styrs viktiga statliga verk av styrel<strong>se</strong>r<br />

med repre<strong>se</strong>ntation av den Wallenbergdominerade<br />

organisationen<br />

Svenskt näringsliv, tillsammans<br />

med LO och andra intres<strong>se</strong>organisationer.<br />

På d<strong>ett</strong>a sätt har Wallenberg<br />

också <strong>ett</strong> direkt inflytande över<br />

Arbetsdomstolen och Sveriges Radio<br />

och Television. Staten i privatintres<strong>se</strong>ns<br />

tjänst gör alla medborgare<br />

helt skyddslösa, speciellt med <strong>ett</strong><br />

ämbetsmannavälde som genom<br />

specialdomstolar har gjorts immuna<br />

mot rättvisan.<br />

I en artikel på DN Debatt den 5<br />

april med rubriken ”Skyll inte kri<strong>se</strong>n<br />

på giriga direktörer” vädjade<br />

dagens båda ledare för Wallenbergdynastin,<br />

Jacob och Marcus, om<br />

samarbete och kon<strong>se</strong>nsus enligt<br />

denna gamla svenska ”synarkistiska”*<br />

modell. Eftersom det skedde<br />

mitt under Wanjas och LO:s AMFkris<br />

<strong>var</strong> det samtidigt en vädjan till<br />

fackets basorganisationer och medlemmar<br />

att fortsätta LO:s samarbete<br />

med Wallenbergorganisationerna.<br />

Skall verkligen alla arbetare som<br />

riskerar avsked, alla företag och<br />

kommuner som riskerar plundring<br />

av bankerna och deras monopolbolag,<br />

alla människor som riskerar dö,<br />

ställa upp på Wallenbergs vädjan<br />

om samarbete med LO enligt den<br />

svenska modellen?<br />

Nej, låt Wallenberg och alla andra<br />

ans<strong>var</strong>iga förklara sitt dödande<br />

förs<strong>var</strong> för de ruttna papperen inför<br />

folkets valda repre<strong>se</strong>ntanter i en Pecorakommission<br />

i den svenska<br />

Riksdagen!<br />

Ulf Sandmark<br />

* Se boken ”Sverige, en synarkistisk<br />

modell” av Tore Fredin. Beställ den på<br />

larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

<strong>LaRouche</strong>:<br />

Hur jag kunde<br />

förut<strong>se</strong> kri<strong>se</strong>n<br />

Hur kunde Lyndon <strong>LaRouche</strong> förut<strong>se</strong><br />

det finansiella sammanbrott<br />

som vi nu befinner oss mitt uppe i ,<br />

till och med långt innan de högtflygande<br />

finansiella instrumenten, de<br />

s.k. derivaten, ens <strong>var</strong> uppfunna?<br />

Den frågan fick han på sin webcast<br />

den 22 januari från en arbetsgrupp<br />

inom den amerikanske presidentens<br />

ekonomiska råd. Gruppen,<br />

som är tvärvetenskaplig och ba<strong>se</strong>rad<br />

på Stanford-, Berkeley och<br />

Princetonuniversiteten, arbetar<br />

med <strong>LaRouche</strong>s s.k. kollapsfunktion<br />

som en ekonomisk analysmodell.<br />

<strong>LaRouche</strong> s<strong>var</strong>ade så här:<br />

– Jag förstår mig på ekonomi<br />

helt enkelt. 1953 hade jag fattat att<br />

man inte kan behandla eller förstå<br />

ekonomiska proces<strong>se</strong>r som något<br />

annat än, för det första, fysiska ekonomiska<br />

proces<strong>se</strong>r, till skillnad<br />

från monetära eller finansiella proces<strong>se</strong>r.<br />

– Och för det andra, att man då<br />

måste lämna det vanliga kartesiska<br />

sättet att <strong>se</strong> på ekonomi bakom sig,<br />

och i stället tillämpa begreppet dynamik,<br />

så som det återinfördes i den<br />

moderna civilisationen på 1690-talet<br />

av Gottfried Leibniz, och <strong>se</strong>dan<br />

vidareutvecklades av Bernhard<br />

Riemann. Riemanns synsätt är<br />

nyckeln till en förståel<strong>se</strong> av alla typer<br />

av fysikaliska proces<strong>se</strong>r, och<br />

ekonomiska fysikaliska proces<strong>se</strong>r<br />

kan bara förstås som riemannska<br />

system. Och <strong>var</strong>iabeln man tittar på<br />

i riemannska system är dynamiken<br />

– definitionen på d<strong>ett</strong>a finns i Leibniz’<br />

Specimen Dynamicum från<br />

1695 .<br />

– Leibniz <strong>var</strong> en lärjunge till Johannes<br />

Kepler – all kompetent modern<br />

naturvetenskap kommer från<br />

Kepler.<br />

Solsystemets harmoni<br />

I sin bok om Sfärernas musik beskrev<br />

Kepler sin upptäckt att solsystemets<br />

harmoniska uppbyggnad<br />

inte kunde förklaras med begrepp<br />

som hänförde sig till <strong>var</strong>ken syn- eller<br />

hör<strong>se</strong>lintryck, utan att man måste<br />

ta hjälp av <strong>ett</strong> begrepp från musiken,<br />

nämligen harmoniläran.<br />

– Leibniz insåg att infinitesimalen<br />

i differentialkalkylen, som han<br />

hade upptäckt tack <strong>var</strong>e sin förståel<strong>se</strong><br />

av Keplers arbete, hängde ihop<br />

med <strong>ett</strong> infinitesimalbegrepp under<br />

antiken, som benämndes dynamik.<br />

Och kreativitet tar sig alltid – när<br />

det handlar om fysikaliska principer<br />

– uttryck i den här typen av dynamik,<br />

den här typen av infinitesimal,<br />

som inte är ändlig till sin natur,<br />

utan helt enkelt en princip som visar<br />

sig som en diskontinuitet i <strong>ett</strong><br />

system i rörel<strong>se</strong>.<br />

– Människan skiljer sig alltså<br />

från djuren genom att hon kan upptäcka<br />

nya fysikaliska principer och<br />

att hon, genom att tillämpa dem i<br />

produktionen, kan öka människosläktets<br />

förmåga att skapa fysiska<br />

värden, det vill säga öka sin förmåga<br />

att producera saker. D<strong>ett</strong>a är<br />

grunden för all kompetent vetenskap,<br />

all kompetent ekonomi. Alla<br />

En typisk kollapsfunktion<br />

nutida ekonomer, som har utbildats<br />

på universiteten, är ovetande om<br />

d<strong>ett</strong>a, och därför har de <strong>ett</strong> vinstbegrepp<br />

som utgår från <strong>ett</strong> finansiellt<br />

system; de försöker räkna ut den<br />

marginella inkomsten utifrån <strong>ett</strong> finansiellt<br />

system, inte <strong>ett</strong> fysiskt<br />

system.<br />

Ett exempel på den vanliga idiotin<br />

bland dagens typiska s.k. miljövänner<br />

är tron att en kalori solljus<br />

är lika mycket som en kalori kärnkraft.<br />

– Om man tar sollju<strong>se</strong>t och använder<br />

det på växter så skapar man<br />

välstånd. Sollju<strong>se</strong>t är <strong>ett</strong> slags livsprincip<br />

– växternas klorofyll är en<br />

livsprincip – som faktiskt ökar<br />

människans makt i och över universum,<br />

medan samma antal kalorier,<br />

om de används i <strong>ett</strong> solkraftverk, är<br />

helt bortkastade. Med tillräckligt<br />

många solreflektorer skapar man<br />

en öken. Med klorofyll får man en<br />

skog.<br />

– Det är alltså människans kreativitet<br />

– den enskilda mänskliga individens<br />

förmåga att upptäcka nya<br />

fysikaliska principer, som <strong>se</strong>dan<br />

kan tillämpas i produktionen – som<br />

är det som gör att människan kan<br />

öka sin förmåga att fortleva på den<br />

här planeten.<br />

– Alla dessa finansiella system i<br />

ekonomin – de är helt värdelösa!<br />

De tar inte hänsyn till det viktigaste:<br />

Hur man kan öka arbetets produktivitet<br />

per kvadratkilometer<br />

och per capita, i en värld där den<br />

främsta motverkande faktorn är resursförbrukning.<br />

Om man bara gör<br />

samma sak om och om igen, samtidigt<br />

som folkmängden ökar, så förbrukar<br />

man planetens resur<strong>se</strong>r.<br />

Men om man i stället använder<br />

kreativa metoder, som hänger ihop<br />

med det som Leibniz definierade<br />

som differentialen, infinitesimalen,<br />

och tillämpar det i form av till<br />

exempel kärnkraft, så får man en effekt<br />

som är tu<strong>se</strong>n gånger större än<br />

av samma mängd kalorier i form av<br />

solljus som träffar Jorden.<br />

– Alla framgångsrika samhällen<br />

tar naturresur<strong>se</strong>rna och ökar deras<br />

omvandlingskraft med hjälp av den<br />

här metoden som kallas upptäckter,<br />

finansvärden<br />

penningmängd<br />

realekonomisk<br />

produktion/konsumtion<br />

tid<br />

Lyndon La-<br />

Rouches kollapsfunktion<br />

från 1995 jämförrealekonomins<br />

utveckling<br />

med <strong>finanssystemet</strong>s.Förändringstakterna<br />

går<br />

så isär att kollap<strong>se</strong>n<br />

blir<br />

oundviklig.<br />

Hur <strong>se</strong>r den<br />

ekonomiska<br />

krislösningen<br />

ut?<br />

som återspeglar samma slags princip<br />

som Kepler såg i solsystemets<br />

uppbyggnad, och som Einstein och<br />

andra såg i hur världen är uppbyggd.<br />

Kreativitetsfaktorn<br />

– Problemet med ekonomer rent<br />

generellt är att de inte tittar på den<br />

här kreativitetsfaktorn – hur människan<br />

upptäcker och använder nyupptäckta<br />

principer som ökar hennes<br />

makt i och över universum, och<br />

hur dessa upptäckter organi<strong>se</strong>ras i<br />

form av produktion eller andra former<br />

för att öka människans förmåga<br />

att fortleva, och att fortleva på <strong>ett</strong><br />

bättre sätt. Alltså ska ekonomi inte<br />

studeras som primärt finansiell ekonomi<br />

eller monetär ekonomi, utan<br />

som en fysikalisk process, en naturvetenskaplig<br />

process, där man, som<br />

Vernadskij gjorde, tittar på saker<br />

som liv och noosfärbegreppet.<br />

– Vi måste alltså ha <strong>ett</strong> system<br />

som inte handlar om att räkna dollar,<br />

eller räkna spelkulor, utan om<br />

att räkna ut den ökade produktiviteten<br />

per capita och per kvadratkilometer<br />

i USA, och i andra länder.<br />

– Det betyder investeringar, kapitalintensiva<br />

investeringar i teknik<br />

och produktionsmetoder som<br />

mångfaldigar den producerande<br />

individens faktiska produktivitet.<br />

Foku<strong>se</strong>ra på grundläggande ekonomisk<br />

infrastruktur: vatten, kraft,<br />

masstransporter m.m. Se till att de<br />

blir mer effektiva. Då kommer produktiviteten<br />

att öka även i enkla<br />

former av arbeten, eftersom man<br />

har skapat <strong>ett</strong> ekonomiskt klimat<br />

som gör att <strong>var</strong>je produktionshandling<br />

blir mer effektiv.<br />

– Ett kärnkraftverk är en investering<br />

över 40, kanske 50 år. Det är<br />

en kapitalinvestering, och det viktiga<br />

är inte hur mycket pengar den<br />

har kostat utan den ökade avkastning<br />

per verkansmoment som man<br />

får med en sådan kraftkälla, som är<br />

så krafttät.<br />

– Det är en rent naturvetenskaplig<br />

fråga. Om man ökar energiflödestätheten<br />

i en process, så ökar<br />

man den proces<strong>se</strong>ns potentiella<br />

produktivitet. Om man har tillräck-<br />

liga kunskaper i fysik och andra saker<br />

så vet man hur man ska få det att<br />

fungera. Så enkelt är det.<br />

– Därför <strong>var</strong> det en lätt sak för<br />

mig att göra progno<strong>se</strong>r. Progno<strong>se</strong>n<br />

för bilindustrin som jag gjorde på<br />

1950-talet <strong>var</strong> lätt. Om jag <strong>se</strong>r att någon<br />

har en bil som kan gå i två år till,<br />

och att den säljs på premis<strong>se</strong>n att<br />

den ska gå i tre år till, med en värdepappersballong<br />

när de tre åren är till<br />

ända, då kan jag titta på kapitalfaktorerna<br />

och räkna ut när det kommer<br />

att spricka. Det är inte svårare än så.<br />

Det är den här typen av faktorer som<br />

jag har tittat på hela tiden.<br />

Bubblan fortsätter växa,<br />

ekonomin krymper<br />

Under Trumanåren och <strong>se</strong>dan under<br />

Vietnamkriget urholkades den<br />

amerikanska ekonomin. Och det<br />

skulle fortsätta när Kennedys politik<br />

stoppades och London och Wall<br />

Street tog över. 1968 hade det kommit<br />

dithän. Under 1970-talet lyckades<br />

Trilaterala kommissionen tillfoga<br />

USA:s ekonomi den största<br />

skadan någonsin i landets historia.<br />

Tills kejsar George Bush I kom och<br />

ställde till det riktigt ordentligt.<br />

– Dessutom fick vi effekterna av<br />

den gröna politiken, motståndet<br />

mot industri och kärnkraft. Och återigen,<br />

det som vi räknade med som<br />

produktion <strong>var</strong> inte på riktigt. Förhållandet<br />

mellan det som produktionen<br />

kostade den amerikanska befolkningen<br />

och det som man fick ut<br />

av den <strong>var</strong> sådant att vi gick back.<br />

– Sedan kom Alan Greenspan,<br />

efter börskraschen i oktober 1987,<br />

och sa att det här fungerar inte. (Och<br />

det gjorde det inte heller. Jag hade<br />

föruts<strong>ett</strong> den kraschen.) Det som<br />

Greenspan gjorde <strong>var</strong> att han satsade<br />

på finansiella derivat, låtsaspengar<br />

som inflaterar sitt eget värde.<br />

Och nu dignar värld<strong>se</strong>konomin<br />

under 1 400 miljoner miljarder dollar<br />

i rena låtsaspengar, och under de<br />

förhållanden som nu råder växer<br />

dessa låtsaspengar, som en cancer,<br />

samtidigt som värld<strong>se</strong>konomin<br />

krymper räknat i sys<strong>se</strong>lsättning och<br />

produktion.<br />

– Det som måste göras nu är att<br />

man måste ta cancern och skära<br />

bort den! <strong>Hela</strong> finansderivatbubblan<br />

som Alan Greenspan skapade<br />

måste tas ut på bakgården och skjutas!<br />

Och <strong>se</strong>dan begravas! Det är det<br />

som är lösningen.<br />

– Det är inget konstigt med d<strong>ett</strong>a.<br />

Kollapsfunktionen tog jag fram<br />

1995 för en konferens i Vatikanen,<br />

som handlade om sjukvård, och jag<br />

använde den <strong>se</strong>dan i min presidentvalskampanj<br />

det året. Det <strong>var</strong> helt<br />

enkelt en beskrivning av vad jag vet<br />

om hur systemet fungerar, och hur<br />

systemet har fungerat ända <strong>se</strong>dan<br />

jag började befatta mig med det här<br />

1953, som en läraktig elev till Bernhard<br />

Riemanns behandling av kreativitetsprincipen.<br />

❏<br />

3

Vi behöver omgående en svensk Ferdina<br />

● DET ÄR FÖRHÖR i den amerikanska<br />

kongres<strong>se</strong>n. Året är 1933. På den ena sidan<br />

står J.P. Morgan jr, ”Lejonet på Wall Street”,<br />

som motvilligt låter sig förhöras. På den andra<br />

sidan står Ferdinand Pecora. Han njuter.<br />

Pecora ställer frågan till Morgan om han<br />

betalat inkomstskatt under 1933. Morgan tiger.<br />

Pecora tiger. Till slut s<strong>var</strong>ar Lejonet på<br />

Wall Street: ”Jag minns inte.” Samma fråga<br />

ställs rörande 1931, <strong>se</strong>dan 1932, och s<strong>var</strong>et<br />

blir detsamma – ”Jag minns inte.”<br />

Då plockar Pecora fram sina papper, och<br />

avslöjar att J.P. Morgan aldrig har betalat någon<br />

inkomstskatt. Men han har inte brutit mot<br />

lagen. Det har <strong>var</strong>it fullt lagligt!<br />

Den förut<strong>var</strong>ande finansministern Andrew<br />

Mellon hade, förklarade Pecora, snickrat<br />

till skattelagstiftningen på så sätt att Morgan<br />

och hans gelikar aldrig skulle behöva betala<br />

någon skatt.<br />

Pecora visade <strong>se</strong>dan listan över J.P. Morgans<br />

och hans kompanjoners tillgångar. De<br />

ägde nästan hela den amerikanska ekonomin,<br />

tillsammans med sina brittiska vänner. Och<br />

därefter kom listan över J.P. Morgans ”gynnade<br />

bankkunder”, d.v.s. bankens inflytel<strong>se</strong>rika<br />

vänner, däribland ex-presidenten Calvin<br />

Coolidge, som fick köpa aktier i banken till<br />

starkt reducerat pris. Den totala kontrollen<br />

över den amerikanska ekonomin stod då klar.<br />

D<strong>ett</strong>a utspelade sig i den amerikanska <strong>se</strong>natens<br />

bank- och valutapolitiska utskott, där<br />

Ferdinand Pecora ledde en utredning av banker<br />

och börsmäklare på Wall Street, som tillsatts<br />

efter kraschen 1929. Ferdinand Pecora<br />

<strong>var</strong> född på Sicilien, hans far en invandrad<br />

skomakare. Som tuff biträdande statsåklagare<br />

i New York County hade han speciali<strong>se</strong>rat<br />

sig på att stänga mer än hundra tillståndslösa<br />

mäklarkontor, s.k. ”bucket shops”, som <strong>var</strong><br />

den primitiva föregångaren till vår tids derivathandel.<br />

Pecora hade hjälp av John T. Flynn, en irländsk-amerikansk<br />

journalist, och Max Lowenthal,<br />

en judisk jurist. Det <strong>var</strong> den amerikanska<br />

republiken som slog tillbaka mot imperiet.<br />

En italiensk-amerikan, en irländsk-amerikan<br />

och en judisk-amerikan hade gått ihop<br />

om att omsätta grundningsfädernas anda i<br />

handling, mot de anglo-amerikanska stormännen<br />

på Wall Street: den vita anglo-saxiska<br />

protestantiska eliten. De stödde sig på den<br />

amerikanska självständighetsförklaringen<br />

och författningen. Vi kan förstå hur de måste<br />

ha njutit av att gräva upp sanningen i lju<strong>se</strong>t,<br />

och att de <strong>var</strong> beredda att utstå en hel del obehag<br />

för det.<br />

I dag behöver vi en ny Pecorakommission,<br />

en grundlig undersökning – nu, som då – av<br />

tvillingkrascherna på fastighets- och aktiemarknaden,<br />

som kan skapa det nödvändiga<br />

intellektuella klimatet och opinionsstödet för<br />

att driva igenom en förändring. Den är ännu<br />

viktigare nu än den <strong>var</strong> då, eftersom den globala<br />

finanskollaps som vi nu s<strong>ett</strong> början på<br />

kommer att få mycket mera långtgående kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />

än kraschen 1929.<br />

Pecora klädde av<br />

översteprästerna<br />

Pecora grillade, utan förbarmande, de mest<br />

ryktbara namnen i finansvärlden. Han började<br />

med Charles Mitchell, vd och styrel<strong>se</strong>ordförande<br />

i National City Bank. Han bevisade<br />

att Mitchell hade spekulerat mot sin egen<br />

bank, han hade sålt aktier i banken och tjänat<br />

massor med pengar på det, i kraschen. Han<br />

spekulerade mot sina egna aktier, vilket <strong>var</strong><br />

förbjudet i lag. Det är samma sak som Goldman<br />

Sachs har gjort, de har sålt subprime-lån<br />

till sina klienter, och <strong>se</strong>dan blankat dem till sig<br />

själva.<br />

Han avslöjade Mitchells smutsiga affärer<br />

med den då<strong>var</strong>ande presidenten på Kuba, Gerardo<br />

”the Butcher” Machado. National City<br />

Bank hade lyckats bli av med 31 miljoner dollar<br />

i värdelösa kubanska sockerlån, genom att<br />

överföra dem till aktieägarna i National Citys<br />

4<br />

kubanska dotterbolag, utan att de visste om<br />

det, och ruinerat dem. Man hade dumpat värdelösa<br />

peruanska statsobligationer på sina<br />

egna, intet ont anande bankkunder.<br />

Pecora avslöjade också den största svindeln<br />

i den amerikanska bankhistorien vid den<br />

tiden, National City Banks övertagande av<br />

gruvbolaget Anaconda Copper, och han visade<br />

att Mitchell <strong>var</strong> gammal kompis med ... finansminister<br />

Andy Mellon! Som hade styrt<br />

landet fram till dess, under presidenterna<br />

Harding, Coolidge och Hoover.<br />

Därefter grillades Albert Wiggin, chefen<br />

för Cha<strong>se</strong> National Bank. Pecora avslöjade<br />

att även han hade blankat Cha<strong>se</strong>aktier under<br />

kraschen, och tjänat storkovan på bankens<br />

och dess kunders bekostnad. Näst på tur <strong>var</strong><br />

Richard Whitney, chefen för New York-bör<strong>se</strong>n,<br />

som fick krypa bakom galler, i Sing Singfängel<strong>se</strong>t.<br />

Pecora avlönades av <strong>se</strong>natsutskottet med<br />

255 dollar i månaden, en månadslön som <strong>var</strong><br />

mindre än vad de flesta Wall Street-mandarinerna<br />

delade ut <strong>var</strong>je vecka i fickpengar. Och<br />

han klädde av översteprästerna, han fick dem<br />

att framstå som löjliga, småaktiga och giriga,<br />

precis som de <strong>var</strong>. Pecora hade vid det laget<br />

blivit en amerikansk folkhjälte.<br />

Roo<strong>se</strong>velts berömda installationstal den 4<br />

mars 1933 mot ”vår tids månglare” ägde rum<br />

i <strong>ett</strong> politiskt klimat som hade formats av Pecora<br />

och hans <strong>se</strong>natsförhör. Pecora-utredningen<br />

<strong>var</strong> därmed mycket mer än bara <strong>ett</strong> angrepp<br />

på bankerna och Wall Street. <strong>Hela</strong> systemet<br />

stod anklagat; det <strong>var</strong> inte bara <strong>ett</strong> ”modigt,<br />

pragmatiskt” initiativ från Ferdinand<br />

Pecoras sida, utan en politisk bredsida mot<br />

oligarkin.<br />

Kulmen nåddes när <strong>se</strong>nator Glass, som<br />

stod på skurkarnas sida, hoppade upp till<br />

Morgans förs<strong>var</strong> och sa: ”Det måste bli <strong>ett</strong><br />

stopp på d<strong>ett</strong>a! D<strong>ett</strong>a är en cirkus! Det enda<br />

som fattas är jordnötterna och läsken.”<br />

1. Världsvaluta. På G20-mötet den 2 april i<br />

det brittiska imperiets huvudstad London<br />

gick Barack Obama med på att IMF skulle få<br />

ge ut <strong>ett</strong> slags egna pengar kallade Särskilda<br />

dragningsrätter (SDR) till <strong>ett</strong> värde av 250<br />

miljarder dollar. Rasisten lord Maynard Keynes<br />

fick därigenom till slut igenom sin dröm<br />

att få en amerikansk president att stödja en<br />

världsvaluta.<br />

På Br<strong>ett</strong>on Woods-konferen<strong>se</strong>n i USA<br />

1944 drev monetaristen Keynes förslaget om<br />

en världsvaluta för att bibehålla det brittiska<br />

imperiets privatbankirkontroll över världens<br />

finanssystem. Med en världsvaluta berövas<br />

alla nationer sin kontroll över sitt kreditsystem<br />

och därmed sin ekonomiska politik.<br />

Britterna lan<strong>se</strong>rade SDR-förslaget med<br />

hjälp av Kina, som utlovades en stark position<br />

i IMF:s styrel<strong>se</strong>. Men Kina skjuter sig själv i<br />

foten om SDR får minsta trovärdighet som ny<br />

världsvaluta. Omedelbart skulle dollarn kollapsa<br />

och därmed värdet på Kinas dollartillgångar.<br />

En påskyndad kollaps av <strong>finanssystemet</strong><br />

och värld<strong>se</strong>konomin skulle bli följden.<br />

Morgan nappade på idén, och till nästa <strong>se</strong>natsförhör<br />

tog han med sig, som en ”kul grej”,<br />

en cirkusdvärg som fick sitta i hans knä. Pecora<br />

och Roo<strong>se</strong>velt-lägret <strong>var</strong> snabba att vända<br />

d<strong>ett</strong>a till sin egen fördel. Bilden av Morgan<br />

med dvärgen i knät publicerades över hela<br />

världen: Morgans arrogans och människoförakt<br />

exponerades, och han <strong>var</strong> slut som en<br />

maktfaktor på Wall Street.<br />

I Sverige har imperiepolitiken redan l<strong>ett</strong><br />

till att den globali<strong>se</strong>rade ”marknaden” skall<br />

styra Riksbanken, att globali<strong>se</strong>rade företag<br />

ges företräde på alla sätt, att förs<strong>var</strong>et närmast<br />

förintats och livsmedelssäkerheten givits så<br />

på båten att de svenska barnen snart inte ens<br />

kan garanteras <strong>ett</strong> glas mjölk <strong>var</strong>je dag.<br />

2. Schachtiansk åtstramning. Lord Keynes<br />

förbundne, Hjalmar Schacht, genomdrev<br />

som riksbankschef den brutala åtstramning<br />

som Tysklands skuldindri<strong>var</strong>e krävde och<br />

som förde Hitler till makten. Som Hitlers finansminister<br />

fortsatte han <strong>se</strong>dan åtstramningen<br />

enligt Keynes recept med diktaturmetoder<br />

(koncentrationsläger), men då för att<br />

bygga Hitlers krigsmaskin.<br />

Keynes skrev i förordet till sin ”General<br />

Theory” 1937 att den diktatur som Hitler och<br />

Schacht hade infört i Tyskland lämpade sig<br />

bäst för genomförandet av hans idéer!<br />

På G20-mötet i London återuppväcktes<br />

IMF efter att ha tvingats ligga lågt efter sin<br />

folkmordsmässiga åtstramningspolitik mot<br />

tredje världen och Östeuropa på 1980och<br />

1990-talen. IMF försågs nu med<br />

nytt kapital inkl. SDR och sattes att ge<br />

Östeuropa sin schachtianska behandling<br />

för att förhindra devalveringar och<br />

andra hot mot västvärldens banker och<br />

värdepapper.<br />

I Sverige har regeringen Reinfeldt tagit<br />

på sig uppdraget att som EU-ordförande<br />

<strong>var</strong>a bäst i klas<strong>se</strong>n, genom att driva<br />

igenom en schachtiansk åtstramning<br />

på skola, vård, omsorg liksom på alla<br />

insat<strong>se</strong>r till stöd för bilindustrin. Sam-<br />

tidigt meddelar Ekonomistyrningsverket<br />

att stödet till finansmarknaden kostar<br />

67 miljarder i årets budget.<br />

Till och med New York Times, som hade<br />

angripit Pecora – som ”vulgär, sv<strong>ett</strong>ig, billiga<br />

applåder, med cigarren i mungipan”, så obrittisk<br />

– tvingades backa och erkänna att J.P.<br />

Morgans maktställning inte bara <strong>var</strong> ”en<br />

djupt rotad, allmänt utbredd vanföreställning”,<br />

som Thomas Lamont hade sagt, utan<br />

<strong>ett</strong> faktum, <strong>ett</strong> skrämmande faktum. Det <strong>var</strong><br />

en makt som sträckte sig in i USA:s alla vrår, i<br />

G20 i London återuppväckte Keynes fascism<br />

Storbritanniens premiärminister och arbetarledare<br />

Gordon Brown flörtar öppet med keynesianismen.<br />

T.v. den med Keynes intimt förbundne Hjalmar<br />

Schacht, Hitlers finansminister.<br />

3. Hyperinflation. Lord Keynes totala frikoppling<br />

av <strong>finanssystemet</strong> från produktion<br />

har styrt den exempellösa uppbyggnaden av<br />

bubbelekonomin allt<strong>se</strong>dan britterna lyckades<br />

få USA att frikoppla dollarn från guldet 1971.<br />

På G20-mötet enades man om olika nationella<br />

stimulanspaket på sammanlagt 5 000<br />

miljarder dollar. D<strong>ett</strong>a finansieras med en accelererad<br />

<strong>se</strong>deltryckning som kallas ”kvantitativ<br />

lättnad” (quantitative easing). Eftersom<br />

ingenting investeras i real produktion är det<br />

en hyperinflation som håller på att sättas<br />

igång. För de keynesianska åtstramningsfascisterna<br />

är d<strong>ett</strong>a ingen nackdel: Vid förhandlingsbordet<br />

är det svårt att snabbt sänka löner,<br />

men med en hyperinflation där en brödlimpa<br />

snart kostar en miljon kronor krossas levnadsstandarden<br />

utan pardon.<br />

Sahlins och Östros rop på mera pengar till<br />

konsumtion och kommunala utgifter kan<br />

tyckas <strong>var</strong>a humana mot bakgrund av Reinfeldts<br />

schachtianska åtstramningspolitik.<br />

Men mer pengar till konsumtion är som att<br />

kissa i byxan när man fry<strong>se</strong>r. Det är <strong>var</strong>mt<br />

först, men <strong>se</strong>dan fry<strong>se</strong>r man sönder fortplantningsorganen.<br />

Om inte statens kreditutgivning<br />

går till investeringar i reala värden som<br />

stabili<strong>se</strong>rar penningvärdet och genererar riktiga<br />

skatteinkomster till kommunerna, kommer<br />

mer pengar till konsumtion i dagens finanskris<br />

att leda rakt in G20-politikens hyperinflation,<br />

som krossar levnadsstandarden.<br />

4. Grön fascism.Keynes engagemang för<br />

den rasbiologiska rörel<strong>se</strong>n passade som hand<br />

i handske till hans fascistiska åtstramningspolitik.<br />

På G20-mötet använde Gordon<br />

Brown klimatfrågan på samma sätt som Keynes<br />

använde rasbiologin.<br />

Mer på larouche.<strong>se</strong>/keynes

nd Pecora! Dessa frågor måste bes<strong>var</strong>as<br />

Ferdinand Pecora triumferar mot J.P. Morgan, den mäktigaste bankiren på<br />

Wall Street. Pecora <strong>var</strong> invandrargrabben som genom sina <strong>se</strong>natsförhör<br />

lade grunden för president Franklin D. Roo<strong>se</strong>velts finansreformer.<br />

statliga myndigheter och i företagsvärlden.<br />

Roo<strong>se</strong>velts finansminister<br />

Woodin, en av<br />

Morgans ”gynnade bankkunder”,<br />

tvingades avgå samma<br />

dag, den 26 maj 1933, som<br />

Glass och Pecora rök ihop i cirkusfrågan.<br />

Samma dag avskaffade<br />

Roo<strong>se</strong>velt möjligheten att<br />

skriva in en guldparagraf i privata<br />

kontrakt, och satte därmed<br />

punkt för Wall Streets spekulation<br />

i guld. Samma dag röstades<br />

industrilagstiftningen igenom<br />

i kongres<strong>se</strong>n, vilket gav<br />

presidenten utökade befogenheter<br />

att införa tullar för att<br />

skydda den amerikanska industrin.<br />

Statens makt över Wall<br />

Street<br />

Det handlade alltså inte bara<br />

om att sätta dit ”the banksters”,<br />

som de kom att kallas, utan om<br />

en br<strong>ett</strong> upplagd politisk kampanj.<br />

Pecora visade på kontrasten<br />

mellan de miljoner amerikaner<br />

som levde i en skriande<br />

fattigdom, utkastade på gatan av depressionen,<br />

och den lyx som storfräsarna på Wall<br />

Street och deras politiska hejdukar vältrade<br />

sig i.<br />

Pecoras <strong>se</strong>natsförhör <strong>var</strong> ingen skådeprocess<br />

utan resultatet av <strong>ett</strong> lång<strong>var</strong>igt, mödosamt<br />

utredningsarbete, för att öppna medborgarnas<br />

ögon. När bankirerna på Wall Street<br />

kallades till förhören gick 17 miljoner ameri-<br />

kaner utan arbete och 40 procent av alla banker<br />

i USA hade gått omkull. Det fanns tu<strong>se</strong>ntals<br />

läger för migrantarbetare, överfulla,<br />

smutsiga, hälsofarliga, som döptes till ”Hoovervilles”,<br />

efter president Hoover som sagt<br />

att ”konjunkturuppgången väntar runt hörnet”.<br />

Tidningar kallades ”Hooverfiltar” och<br />

cyklar <strong>var</strong> ”Hooverbilar”.<br />

I d<strong>ett</strong>a samhällsklimat <strong>var</strong> Pecora och hans<br />

förhör som en strålkastare, som lyste upp<br />

mörkret och avslöjade vad som gömde sig<br />

där. Genom att avslöja bedrägerierna, hur<br />

man hade skapat fiktivt kapital, och lekt med<br />

pengarna på <strong>ett</strong> sätt som kostat människor livet,<br />

visade Pecora för de vanliga amerikanerna<br />

att de hade någon som förs<strong>var</strong>ade dem i<br />

kongres<strong>se</strong>n, och ytterligare en i presidentämbetet,<br />

som <strong>var</strong> smarta, och brydde sig om<br />

dem. Det finns en bild på Pecora, där man <strong>se</strong>r<br />

hur glad han är. Pecora med ”cigarren i mungipan”!<br />

Han triumferar! Det är David som<br />

håller på att be<strong>se</strong>gra Goliat! Han strålar av<br />

glädje, av ledarskap, känslan att det goda kan<br />

<strong>se</strong>gra, att skurkarna kan få sin dom.<br />

Pecora hade åstadkommit följande: Han<br />

hade personligen l<strong>ett</strong> utfrågningen av högdjuren<br />

inom finansvärlden med en obeveklig<br />

beslutsamhet att gräva fram sanningen. Han<br />

hade fått i gång en verklig ekonomisk debatt,<br />

som kretsade kring vad ekonomi egentligen<br />

är. Han hade s<strong>ett</strong> till att medierapporteringen<br />

fungerade som utbildning av befolkningen,<br />

<strong>ett</strong> öppet forum om orsakerna till depressionen,<br />

som befriade befolkningen från de<br />

skuldkänslor som oligarkin försökte trycka<br />

ner dem med. Pecora hade inte bara rätt att<br />

kalla personer att avge vittnesmål, precis som<br />

en åklagare; han hade också tillgång till ban-<br />

kernas räkenskaper. Det <strong>var</strong> därmed inte bara<br />

ord som stod mot ord, utan idéer underbyggda<br />

av klara fakta.<br />

Det <strong>var</strong> inte debatten i sig som <strong>var</strong> viktig,<br />

utan de lagar den skulle komma att leda till,<br />

hävstång<strong>se</strong>ffekten på lagstiftningsområdet,<br />

kan man säga. Nya institutioner inrättades,<br />

som slog fast statens makt över Wall Street<br />

och, på <strong>ett</strong> djupare plan, den amerikanska författningens<br />

överhöghet.<br />

”Bankstrarna” <strong>var</strong> nere för räkning, och<br />

USA:s kongress sporrades till att rösta igenom:<br />

1933 års Securities Act, 1934 års Securities<br />

Exchange Act, inrättandet 1935 av Se-<br />

Roo<strong>se</strong>velts New Deal återuppbyggde världen<br />

● FRANKLIN D. ROOSE-<br />

VELTS New Deal fick<br />

USA:s ekonomi på fötter<br />

igen efter djupdykningen i<br />

början på 1930-talet. Roo<strong>se</strong>velt<br />

satt inte och väntade på<br />

att uppgången skulle komma<br />

genom något slags magisk<br />

automatik. Med all den kraft<br />

som de politiska styrmedlen<br />

kunde uppbåda hävde han<br />

ekonomin upp ur depressionen.<br />

Omkring 60 procent av de<br />

arbetslösa sattes i arbete med<br />

att plantera en miljard träd,<br />

rädda sångtranan, moderni<strong>se</strong>ra<br />

landsbygden och bygga<br />

så skilda projekt som Cathedral<br />

of Learning i Pittsburgh,<br />

delstaten Montanas kongressbyggnad,strandpromenaden<br />

i Chicago, Lincolntunneln och Triboroughbron<br />

i New York, Tennes<strong>se</strong>e Valleyprojektet<br />

tvärs genom elva delstater och<br />

hangarfartygen Enterpri<strong>se</strong> och Yorktown.<br />

Dessutom uppfördes eller renoverades 2 500<br />

sjukhus, 45 000 skolor, 13 000 parker och<br />

lekparker, 7 800 broar byggdes, mer än<br />

100 000 mil vägar och tu<strong>se</strong>ntals flygfält anlades.<br />

50 000 lärare anställdes, hela skolvä<strong>se</strong>ndet<br />

på landsbygden byggdes upp på nytt och<br />

3 000 författare, musiker, skulptörer och målare<br />

anlitades.<br />

Roo<strong>se</strong>velt gav därmed arbete åt amerikanerna<br />

och fick ner arbetslösheten till en tolerabel<br />

nivå, redan före kriget – från 25 procent<br />

1933 till under 10 procent 1936, om man räknar<br />

med att de som <strong>var</strong> anställda i olika beredskapsprojekt<br />

<strong>var</strong> i arbete, vilket de verkligen<br />

Franklin D. Roo<strong>se</strong>velt återuppbyggde<br />

USA:s ekonomi och be<strong>se</strong>grade Wall<br />

Street och Hitler.<br />

<strong>var</strong>. 1937 försökte Roo<strong>se</strong>velt<br />

få budgeten i balans<br />

och då föll ekonomin tillbaka<br />

igen, men 1938 återupptogs<br />

New Deal och då<br />

sjönk arbetslösheten åter<br />

till runt 10 procent, vilket<br />

fortfarande <strong>var</strong> innan<br />

krigsmobili<strong>se</strong>ringen<br />

drogs i gång.<br />

Källa: Ekonomen Marshall<br />

Auerbacks forskning, citerad<br />

av James K. Galbraith i Washington<br />

Monthly 9 mars 2009<br />

● ALDRIG FÖRR I MODERN TID har den svenska ekonomin befunnit sig i <strong>ett</strong> sådant<br />

fritt fall som nu. Mellan januari 2008 och januari 2009 föll industriproduktionen med 23<br />

procent. Det är på tiden att den svenska befolkningen får en förklaring till hur d<strong>ett</strong>a kunde<br />

hända. Eftersom <strong>var</strong>ken regering, riksdag eller ans<strong>var</strong>iga myndigheter verkar <strong>var</strong>a intres<strong>se</strong>rade<br />

av denna fråga måste engagerade medborgare kräva att riksdagen tillsätter en undersökningskommission<br />

som i öppna utfrågningar av privata och offentliga aktörer skall<br />

finna orsakerna till denna ekonomiska katastrof.<br />

Frågor att ställas till bankvärlden:<br />

Hur stor är er inblandning i den internationella spekulationskaru<strong>se</strong>llen, speciellt i ”exotiska”<br />

värdepapper som subprime, SIV, CDO m.m. ? Vill ni inte låna ut pengar? Beror det i så<br />

fall på att er finansiella ställning är mycket sämre än ni vill erkänna? De pengar som ändå<br />

lånas ut, till vilka ändamål och till vilka institutioner lånas de ut? Vilket ans<strong>var</strong> hade ni för<br />

sammanbrottet i världshandeln som skedde under andra hälften av 2008?<br />

Frågor att ställa till industriföretag:<br />

Hur stor del av kassan användes för ren spekulation i värdepapper? Varför försvann kunderna?<br />

Hade bankernas ovilja att ge lån något med d<strong>ett</strong>a att göra? In<strong>se</strong>r era bankkontakter<br />

att de är till för er och inte tvärtom? Har ni hamnat i likviditetsproblem på grund av bankers<br />

agerande?<br />

Frågor att ställa till regeringen och berörda myndigheter:<br />

Vem bär ans<strong>var</strong>et för avregleringen af finansmarknaderna för att tillåta mer pengar till<br />

spekulation?Vem bär ans<strong>var</strong> för flytten av stora mängder resur<strong>se</strong>r från AP-fonderna och<br />

andra statliga institutioner till ren spekulation i värdepapper?Varför infördes PPM-systemet?<br />

In<strong>se</strong>r ni att kri<strong>se</strong>n är en systemkris och inte en cyklisk kris? Varför låter ni samma<br />

personer som l<strong>ett</strong> oss in i denna kris bestämma hur den skall lösas? Riksbanken och Riksgälden<br />

försöker med gamla metoder få fart på ekonomin men inget händer. Varför det?<br />

EAP har fr.o.m. augusti 2007 upplyst ledamöterna i riksdagens finansutskott om att kri<strong>se</strong>n<br />

inte är en bolånekris utan en systemisk sammanbrottskris. Vem bär ans<strong>var</strong>et för att EAP:s<br />

<strong>var</strong>ningar inte hörsammades?<br />

Frågeställarna måste naturligtvis <strong>var</strong>a av samma kaliber som Ferdinand Pecora. Om<br />

riksdagen har svårt att hitta någon är EAP mer än villigt att hjälpa till.<br />

curities and Exchange Commission, som<br />

skulle till<strong>se</strong> efterlevnaden av de nya lagarna.<br />

Samt Emergency Banking Act, i samband<br />

med det berömda beslutet att tillfälligt stänga<br />

bankerna, Homeowners Loan Corporation<br />

(föregångaren till <strong>LaRouche</strong>s mera omfattande<br />

Homeowners and Bank Protection<br />

Act), Glass-Steagall Act, i slutet av juni 1933,<br />

som drog upp rågången mellan affärsbanker<br />

och investmentbanker, och mellan banker<br />

och försäkringsbolag. Och även Wheeler-<br />

Rayburn Public Utility Holding Company<br />

Act.<br />

När Pecora avslutade sin utredning den 2<br />

juli 1934 utsågs han av Roo<strong>se</strong>velt till att leda<br />

tillsynsmyndigheten Securities and Exchange<br />

Commission. Och 1939 skrev han sin<br />

berömda bok om sitt statliga utredningsarbete,<br />

”Wall Street Under Oath” (Wall Street vittnar<br />

under ed) med den ofta förbi<strong>se</strong>dda undertiteln<br />

”The Story of Our Modern Money<br />

Changers” (Berättel<strong>se</strong>n om vår tids månglare).<br />

I förordet till boken skriver Pecora: ”Under<br />

ytan på den statliga regleringen av värdepappersmarknaden<br />

ger samma krafter som<br />

gav upphov till de utsvävande spekulativa<br />

överdrifterna under 1929 års ‘börsyra’ fortfarande<br />

prov på sin existens och inflytande. För<br />

tillfället vis<strong>se</strong>rligen tillbakaträngda kan det<br />

inte råda något tvivel om att de, erbjudna <strong>ett</strong><br />

lämpligt tillfälle, genast skulle återuppta sin<br />

fördärvbringande verksamhet.”<br />

I själva boken skriver han: ”Om allt som<br />

hade gjorts för dessa planers befrämjande<br />

hade uppdagats, hade de inte länge överlevt i<br />

offentlighetens och kritikens starka ljus. Lagvrängning<br />

och beckmörker <strong>var</strong> bankirernas<br />

pålitligaste bundsförvanter.”<br />

Det fanns alltså mycket k<strong>var</strong> att göra redan<br />

då, och det är upp till oss att ta vid där Pecora<br />

slutade. Pecora svor i bankirernas heliga finanstempel.<br />

Han såg sig medvetet som stående<br />

utanför systemet. Därför blev han en förebild,<br />

en som visade vägen fram, på <strong>ett</strong> glatt,<br />

humoristiskt sätt. Han utmanade omoralen i<br />

<strong>ett</strong> samhälle i kulturellt förfall.<br />

Ett sådant agerande får till effekt att människor<br />

upptäckter – eller återupptäcker – sina<br />

möjligheter som människor. Det <strong>var</strong> förklaringen<br />

till Pecoras framgång, och det är det<br />

viktiga för oss i dag.<br />

Jacques Cheminade<br />

Jacques Cheminade leder <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i<br />

Frankrike och partiet Solidarité et Progrès.<br />

Artikeln bygger på <strong>ett</strong> tal han höll på en konferens<br />

i Rüs<strong>se</strong>lsheim den 21–22 februari i år.<br />

Läs talet och mer om uppropet till en svensk<br />

Pecorakommission på larouche.<strong>se</strong>/pecora<br />

5

Gör om, gör rätt<br />

Rädda och ställ om bilindustrin<br />

för ekonomisk överlevnad<br />

Vi befinner oss i en tid då den<br />

ekonomiska kri<strong>se</strong>ns realiteter<br />

börjar sjunka in i den svenska<br />

befolkningens medvetande. Att<br />

fackföreningar och individuella<br />

löntagare mitt under brinnande<br />

internationell hyperinflation accepterar<br />

att få lönesänkningar (!)<br />

med upp till 20% (!), visar att<br />

man förstår att det här är en kris<br />

att räkna med. Visst, Svensson<br />

tältar kanske inte i <strong>ett</strong> läger, vilket<br />

en hel del amerikaner som tidigare<br />

räknats till medelklas<strong>se</strong>n<br />

numera gör, men att det är kris<br />

märks nog. Att Sveriges regering<br />

sin vana trogen tar till Brüningpolitiken,<br />

den som banade väg<br />

för Hitler, med åtstramningar,<br />

alltmedan världens 20 mäktigaste<br />

regeringar träffas i London för<br />

att diskutera hur värdepapperen i<br />

<strong>finanssystemet</strong> kan skyddas och<br />

ges nytt liv med hjälp av ytterligare<br />

biljarder i nytryckta pengar,<br />

lugnar nog ingen. 1<br />

Visst, förnekel<strong>se</strong>n är där.<br />

– Jaja, det ordnar sig nog.<br />

– Jag kan ju hitta <strong>ett</strong> annat<br />

jobb. I värsta fall finns ju a-kassa<br />

och sånt.<br />

– Jag har ju bara 32 år k<strong>var</strong><br />

till pensionen hur som helst.<br />

Men, en gnagande oro finns<br />

nog där i alla fall. Vad händer<br />

om vi fortsätter att som på 70talet<br />

med <strong>var</strong>vsindustrin m.m.,<br />

och på 90-talet, efter den kri<strong>se</strong>n,<br />

slakta våra produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r<br />

till förmån för att rädda<br />

papperens nominella värde och<br />

säkra systemets överlevnad och<br />

stabilitet? Sa de inte att kri<strong>se</strong>n<br />

skulle ha vänt redan? Är lju<strong>se</strong>t i<br />

slutet på tunneln kanske inte slutet<br />

på tunneln, utan <strong>ett</strong> annat tåg som<br />

kommer mot oss, och som kommer<br />

att köra över oss och våra barn?<br />

Rädda jobben. Ge oss<br />

pengar. Gör nåt!<br />

Det är ju inte så att svenska kommuner<br />

inte märker att Brüning spökar<br />

och att budgeten och annat inte<br />

verkar gå ihop, eller att det verkar<br />

bli värre och värre, år för år, månad<br />

för månad, dag för dag. De vill<br />

1 Skillnaden är alltså att i Sverige försöker<br />

regeringen hoppa över den hyperinflationistiska<br />

politik som Tyskland tvingades till<br />

genom Versaillesfördraget, och går direkt<br />

till slakten av människornas levnadstandard<br />

som följde därpå. För att bättre begripa vad<br />

som händer med världsfinan<strong>se</strong>rna, och hur<br />

det kunde komma sig att vi, med Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong> i spet<strong>se</strong>n, kunde veta det långt<br />

innan kri<strong>se</strong>n officiellt drog igång (augusti<br />

2007 - <strong>se</strong>ptember 2008), är en jämförel<strong>se</strong><br />

med Weimarrepublikens öde på sin plats.<br />

Orsakerna till den här kri<strong>se</strong>n är uppenbarligen<br />

vetbara – eftersom vi visste innan att<br />

det skulle hända om systemet inte ändrades<br />

– och det går således att lösa kri<strong>se</strong>n om man<br />

tar upp de orsakerna. Skillnaden mellan<br />

Weimarrepublikens och dagens hyperinflation,<br />

är att det i dag inte är en yttre fiendes<br />

militär som tvingar regeringarna att trycka<br />

pengar, utan en inre - ideologi. För mer om<br />

d<strong>ett</strong>a viktiga ämne <strong>se</strong>s filmen ”Firewall -<br />

In Defen<strong>se</strong> of the Nation State” på www.<br />

larouchepac.com/firewall.<br />

6<br />

En utvecklingskorridor<br />

i närbild.<br />

Varför byggs inte magn<strong>ett</strong>åg,<br />

som skulle göra livet lättare<br />

och mer produktivt? Det sägs<br />

att det inte finns pengar, men<br />

<strong>var</strong> kommer då pengarna i<br />

räddningspaketen ifrån?<br />

Världen behöver upp till 150 km breda utvecklingskorridorer<br />

med bl.a. magn<strong>ett</strong>åg, vattenförsörjning, nya städer, och alltsammans<br />

drivet av kärnkraft.<br />

ha pengar, bidrag, hjälp. Om vi får<br />

massarbetslöshet igen, då måste ju<br />

kommunerna pynta: uteblivna skatteintäkter,<br />

mer bidrag att betala ut,<br />

och så vidare. Hur ska det här gå?<br />

Men, vad ska göras? Vad kan<br />

göras? Att helt sonika ge pengar till<br />

kommuner och olika företag som<br />

nu är konkursmässiga, blir ju dyrt<br />

och skapar onekligen inflation.<br />

Alternativet som man nu väljer är<br />

en drakonisk åtstramningspolitik.<br />

Den här politiken vilar, precis som<br />

G20-mötets lösning och socialdemokraternas<br />

förslag på antagandet<br />

att d<strong>ett</strong>a är en kris inom systemet<br />

- en lågkonjunktur, en recession,<br />

kanske en depression, och att om vi<br />

vidtar vissa åtgärder så vänder det<br />

igen, så småningom. Det antagandet<br />

är falskt. Det vänder aldrig.<br />

<strong>Hela</strong> systemet är slut, allt bryts ned<br />

just nu.<br />

Låt oss ta <strong>ett</strong> enkelt exempel för<br />

att påvisa d<strong>ett</strong>a. President Obama<br />

gav nyligen GM 60 dagar att lista<br />

ut en lösning på sin kris. GM äger<br />

även, bland andra, tyska Opel och<br />

svenska Saab. Saab stänger om<br />

GM går i graven, om inte staten<br />

kommer till undsättning. Näringsminister<br />

Maud Olofsson har inte<br />

direkt sprudlat av entusiasm för<br />

den idén. Så låt oss anta att det som<br />

håller på att hända faktiskt händer.<br />

Vad händer med en stad som Boc-<br />

hum i Tysklands Ruhrområde, eller<br />

Trollhättan här i Sverige? Folk<br />

får sparken, underleverantörerna<br />

ryker de med. Vem ska då köpa<br />

tjänster? Vad händer med bageriet<br />

och frisören? Man tvingas lämna<br />

stan. De blir spökstäder likt Flynt<br />

i Michigan, USA. Men eftersom<br />

det inte bara gäller GM, som har<br />

<strong>ett</strong> problem, utan att hela det internationella<br />

betalningssystemet gått i<br />

baklås, händer d<strong>ett</strong>a överallt, samtidigt,<br />

och det snart. 2<br />

2 1300-talets flagellanter började inte resa<br />

runt och härja för att det verkade så jävla<br />

party, utan för att det inte fanns några andra<br />

möjligheter att försörja sig än att plundra<br />

det lilla som andra kunde producera på sina<br />

jordbruk. Att bruka jord med en pinne som<br />

enda verktyg <strong>var</strong> lika ineffektivt då som<br />

det kommer att <strong>var</strong>a här snart igen, och det<br />

kommer att leda till att människor i Europa<br />

inte kan räkna med mer mat per capita än vi<br />

i dag tillåter Afrika att producera. Det kanske<br />

inte är bra att låta jordbruksmaskinindustrin<br />

i Eskilstuna gå i graven för att vi ”inte<br />

har pengar”.<br />

Bilar är ju däremot en <strong>var</strong>a som det tillverkats<br />

lite väl mycket av den <strong>se</strong>naste tiden.<br />

Den industrin bör i stället ställas om, så att vi<br />

utnyttjar den verktygsmaskinintensiva industrin<br />

till att bygga nödvändig infrastruktur, i<br />

Sverige och runtom i världen. Om vi slutar<br />

upp med det nu<strong>var</strong>ande vansinnet (monetära<br />

systemet), så kommer afrikanska och sydasiatiska<br />

länder att kunna importera svenska<br />

<strong>var</strong>or, till exempel turbiner för kraftverk.<br />

Kraftverk betyder att en fattig bonde kan få<br />

tillgång till el och, om det är <strong>ett</strong> kärnkraftverk,<br />

rent vatten. D<strong>ett</strong>a leder till att samma<br />

bonde, utan att man ändrar på den individen,<br />

Det föreslagna magn<strong>ett</strong>ågsnätet för norra Europa<br />

Ett japanskt kärnkraftverk.<br />

En av Roo<strong>se</strong>velts många dammar.<br />

Är det långsökt att tala om en<br />

ny mörk tid?<br />

Ställ om industrin och<br />

bygg upp realekonomin.<br />

Nu!<br />

Men <strong>var</strong>för har vi då en kris som<br />

inte går att lösa inom ramarna för<br />

det nu<strong>var</strong>ande systemet? Det går<br />

inte att spara sig ur kri<strong>se</strong>n; det går<br />

inte att investera sig ur kri<strong>se</strong>n.<br />

Vad ska göras? Var finns lösningen?<br />

Vi har lösningen 3 . Tekniskt<br />

s<strong>ett</strong> är det ganska okomplicerat.<br />

Lagrum finns eller kan skapas. Det<br />

finns folk i Sverige som är kapabla<br />

att genomföra dessa steg:<br />

• Avsätt dem som styr alla konkursmässiga<br />

svenska företag, med<br />

nu är mer produktiv. (Se Lyndon <strong>LaRouche</strong>,<br />

”Vernadsky and Dirichlet‘s Principle”, EIR,<br />

3 juni 2005; samt Sky Shields, ”Franklin<br />

Roo<strong>se</strong>velts ekonomiska chockfront: Utforskning<br />

av <strong>LaRouche</strong>-Riemann-metoden,<br />

www.larouche.<strong>se</strong>/artikel/franklin-roo<strong>se</strong>velts-ekonomiska-chockfront)<br />

Hur ska dessa länder kunna betala?<br />

Lätt fixat, av två anledningar. 1. I <strong>ett</strong> nytt<br />

kreditsystem har <strong>var</strong>je land möjlighet att<br />

skapa krediter för produktiva investeringar.<br />

(Främst infrastruktur, eftersom det ökar<br />

produktiviteten för en befolkning betraktad<br />

som helhet.) 2. Vi kan ju göra som Kina och<br />

betala för de rå<strong>var</strong>or som vi behöver från<br />

fattigare länder.<br />

3 Eller, snarare: Vi är lösningen.<br />

Vetenskapsdrivna<br />

projekt kräver industrier<br />

med hög<br />

kapitalintensitet.<br />

En raket.<br />

början med storbankerna.<br />

• Öppna bankernas böcker.<br />

• Ta en penna.<br />

• Stryk alla skulder som inte är<br />

legitima. (Ibland behövs inte pennan.<br />

Man kan trycka på escape,<br />

eller delete, eller en annan lämplig<br />

tangent i stället.)<br />

Vi har koll på vem som betalat<br />

in vad till pension, satt in vad<br />

på sitt konto och så vidare. D<strong>ett</strong>a<br />

betalas ut, eller fry<strong>se</strong>s för <strong>se</strong>nare<br />

utbetalning. Medborgare behöver<br />

inte oroa sig för sina pengar. Inbetalningar<br />

och utbetalningar fungerar<br />

som vanligt. Men bakom kulis<strong>se</strong>rna<br />

pågår en regelmässig slakt<br />

av derivat, skräpobligationer m.m.<br />

Allt ska bort.<br />

Sedan kan vi investera i att<br />

bygga upp Sveriges och världens<br />

infrastruktur. D<strong>ett</strong>a är Saabs, Volvos<br />

med fleras framtid, om de ska<br />

ha en. Ställ om industrin till att<br />

göra det som behövs, och finansiera<br />

det med statliga riktade krediter.<br />

Industrin, som har en hög densitet<br />

av verktygsmaskiner, är otroligt<br />

värdefull om vi ska kunna bygga<br />

upp världen igen. Det vore <strong>ett</strong> brott<br />

mot mänskligheten att lägga ned<br />

Det är lättare att<br />

bruka jorden om<br />

man använder<br />

maskiner.

Tänk som Shelley!<br />

”Trots all den ringaktning och avund<br />

som strä<strong>var</strong> att underskatta samtidens<br />

förtjänster, kommer vår egen tid att bli<br />

ihågkommen för sina intellektuella framsteg,<br />

och vi lever bland filosofer och<br />

poeter som vida överträffar dem som<br />

framträtt <strong>se</strong>dan den förra kampen för<br />

politisk och religiös frihet. Ett stort folk,<br />

som väckts till att reformera åsikter och<br />

<strong>se</strong>der, kan inte ha någon pålitligare härold,<br />

följeslagare och efterföljare än poesin.<br />

Under sådana epoker stegras förmågan<br />

att förmedla och uppfatta starka<br />

och lidel<strong>se</strong>fulla föreställningar om människan<br />

och om naturen. De människor<br />

som inom sig har denna förmåga kan<br />

ofta ha karaktärsdrag som knappast står<br />

i samklang med den godhetens ande de<br />

har i uppdrag att förmedla. Men också<br />

när de förnekar och avsvärjer sig, är de<br />

ändå tvingade att tjäna kraften, som har<br />

sin tron i deras själ. Det är omöjligt att<br />

denna re<strong>se</strong>rvoar av produktiv potential,<br />

som bilindustrin inklusive<br />

underleverantörer faktiskt är. Realekonomin<br />

måste väldigt snart börja<br />

återuppbyggas, och tills d<strong>ett</strong>a sker<br />

måste Saab och Volvo hållas vid<br />

liv.<br />

D<strong>ett</strong>a kan göras, om viljan<br />

finns.<br />

Vad är problemet?<br />

En fråga k<strong>var</strong>står dock: Hur kom vi<br />

till den här punkten?<br />

En för de sittande regeringarna<br />

olöslig kris dök upp från ingenstans<br />

och ingen ”expert” vet riktigt<br />

vad som ska göras. Frågan är: Varför<br />

betraktar vi, till exempel i våra<br />

massmedier, mentalt efterblivna<br />

religiösa fanatiker, ofta felaktigt<br />

betecknade som ekonomer, som<br />

experter? Varför ger vi universitet<br />

pengar så att de kan hjärntvätta<br />

ungdomar i galna teorier, som går<br />

ut på att om bara alla är riktigt<br />

egoistiska och staten bara lämnar<br />

allt ifred, så maximeras nyttan och<br />

det leder till tillväxt? 4<br />

Jo, nog har skulderna växt. Det<br />

<strong>var</strong> bara det att verkligheten inte<br />

förbättrades samtidigt. 5<br />

Vem har valt de ledare som står<br />

handfallna inför den värsta kri<strong>se</strong>n<br />

i mänsklighetens historia? Varför<br />

röstade ni inte på EAP? Är ni trötta<br />

på livet eller bara missledda till att<br />

tro att det nog ordnar sig, och lite<br />

måste väl experterna veta, annars<br />

skulle de väl inte <strong>var</strong>a experter?<br />

Vad de är experter på, är uppenbarligen<br />

att förstöra ekonomier, dvs<br />

allt som människor behöver för att<br />

överleva. Men hur kunde det hända<br />

att ni, folket i allmänhet, inte märkte<br />

något, inte gjorde något?<br />

Den fysiska ekonomins<br />

omställning<br />

Den uppmärksamme läsaren har nu<br />

noterat att det nu<strong>var</strong>ande systemet<br />

är slut, att infrastruktur är viktigt<br />

och att den här artikeln så här långt<br />

inte s<strong>var</strong>at på frågan om <strong>var</strong>för vi<br />

4 Se intervju med James Galbraith, Pagina<br />

12, http://larouche.<strong>se</strong>/nyheter/2009/04/10/<br />

handelshogskolan-snart-bankrutt, och Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>, ”Varför ekonomerna gick<br />

bet: Ekonomi och kreativitet”, Ny Solidaritet,<br />

december 2008.<br />

5 Se en typisk kollapsfunktion på sidan 3 i<br />

denna tidning.<br />

läsa vår samtids mest prisade författares<br />

skrifter utan att häpna över det elektrifierande<br />

liv som brinner i deras ord. De<br />

mäter människonaturens omkrets och<br />

pejlar dess djup med en vittfamnande<br />

ande som besjälar allt, och själva är de<br />

kanske de som djupast förvånas över vad<br />

den förmedlar; ty anden är snarare tidens<br />

än deras egen. Poeterna är en ännu<br />

icke uppfattad inspirations hierofanter;<br />

speglar för de gigantiska skuggor som<br />

framtiden kastar mot nuet; de ord som<br />

uttrycker vad de själva inte förstår;<br />

trumpeter som blå<strong>se</strong>r till strid och inte<br />

själva känner vad de inspirerar till; det<br />

inflytande som själv inte rörs, men som<br />

rör. Poeterna är världens icke erkända<br />

lagstiftare.”<br />

Percy Bysshe Shelleys ”Ett förs<strong>var</strong><br />

för poesin” sista stycket, översättning<br />

Gunnar Harding i ”En katedral<br />

av färgat glas, Shelley, Byron, Keats<br />

och deras epok”, Wahlström &<br />

Widstrand 1999.<br />

har en systemkris.<br />

Låt oss därför ta en titt på dessa<br />

punkters sammanhang. Vad gör vi<br />

egentligen när vi bygger infrastruktur?<br />

Vi skapar bättre förutsättningar<br />

för individen att <strong>var</strong>a produktiv och<br />

höjer således den allmänna produktiviteten.<br />

Med andra ord ökar<br />

vi rent viljemässigt människans<br />

förmåga att leva på planeten, vilket<br />

ingen annan form av liv kan göra.<br />

Hur tror du att vi lyckades bli 6,7<br />

miljarder av oss?<br />

Den tekniska termen är att<br />

människans potentiella relativa<br />

befolkningstäthet ökat. Vi ökar<br />

människans makt över naturen, eller<br />

tydligare: noosfären (det som<br />

påverkats av mänsklig kreativitet)<br />

breder ut sig relativt<br />

till biosfären (det som<br />

rörts av livet). Biosfären<br />

brer i sin tur alltid<br />

ut sig på de abiotiska<br />

(icke-levande) proces<strong>se</strong>rnas<br />

bekostnad, eftersom<br />

liv är en tyngre<br />

princip än icke-liv. 6<br />

Kreativitet är än<br />

tyngre, bevisligen,<br />

eftersom människan<br />

gång på gång brutit<br />

mot de regler som gäller<br />

för biosfären, för<br />

alla andra livsformer.<br />

En del människor<br />

tycker att det är dåligt.<br />

De är förvirrade.<br />

De tror att de är djur,<br />

trots att det faktum att<br />

världen är “överbefolkad”<br />

bevisar att så inte<br />

är fallet, eftersom djur<br />

inte kan bli fler en deras<br />

naturliga potential<br />

tillåter.<br />

Den vetenskap<br />

som behandlar frågan<br />

om hur den specifikt mänskliga<br />

ekonomin fungerar och utvecklas,<br />

viljemässigt, kallas fysisk ekonomi.<br />

Sedan Franklin Roo<strong>se</strong>velts död har<br />

denna <strong>var</strong>it på tillbakagång, hela tiden,<br />

oavbrutet. Denna kollaps kom<br />

6 Dessa termer har jag fått från <strong>LaRouche</strong>,<br />

som använder dem i enlighet med akademiledamoten<br />

Vladimir Vernadskijs bruk.<br />

Denne fick enligt uppgift termen noosfär i<br />

sin tur från någon fransman av mindre betydel<strong>se</strong>.<br />

Det viktiga är att studera <strong>LaRouche</strong><br />

och Vernadskij för att bättre förstå betydel<strong>se</strong>n<br />

av dessa begrepp; exempelvis i en dialog<br />

över generations- och kulturgrän<strong>se</strong>rna<br />

i <strong>LaRouche</strong>s ”Vernadsky and Dirichlet’s<br />

Principle” (<strong>se</strong> not 2).<br />

D<strong>ett</strong>a är en systemkris – inte en cyklisk kris<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> inledde sitt tal till Schillerinstitutets konferens ”Rebuilding the World after<br />

the Systemic Crisis” i Rüs<strong>se</strong>lsheim den 21-22 februari med där här orden (hela talet finns på<br />

svenska på www.larouche.<strong>se</strong>/artikel/nasta-steg):<br />

Vi befinner oss vid en punkt i historien, <strong>var</strong>s like vi inte har s<strong>ett</strong> i Europa <strong>se</strong>dan 1300-talets<br />

nya mörka tid. Och <strong>ett</strong> av de problem som vi står inför i världen i dag är precis d<strong>ett</strong>a: Att det<br />

inte finns någon i dag levande person, eller flera generationer bakåt, som överhuvudtaget har<br />

någon aning om de händel<strong>se</strong>r som skakar planeten just nu. Vi har en planet som uppskattningsvis<br />

befolkas av 6,7 miljarder människor. Om vi inte vidtar lämpliga åtgärder internationellt,<br />

vilket jag kommer att visa, kommer det inte att finnas 6,7 miljarder människor två generationer<br />

framåt, utan snarare, om vi har tur, 2 miljarder människor: <strong>Hela</strong> stycken av den mänskliga<br />

befolkningens kulturer kommer att försvinna, förutom några spillror som påminner om det<br />

förgångna.<br />

...<br />

Folk pratar om den här kri<strong>se</strong>n som en ”recession” – det är en fullständig barnslighet bland<br />

experterna. De pratar om det som en depression; det är verkligen en mild underdrift, som inte<br />

tar oss någonstans. Vi talar om en sådan sorts kris som civilisationer och kulturer inte tar sig<br />

ur! Där hela kulturer försvinner, såväl som stora delar av världens befolkning. Du måste ha en<br />

klar syn på hur sårbar världens befolkning är.<br />

Låt oss ta fallet Kina. Kina har just gått igenom en chockerande kris. Kina kan inte försörja<br />

sin nu<strong>var</strong>ande befolkning på 1,4 miljarder människor ba<strong>se</strong>rat på en fortsättning av den<br />

nu<strong>var</strong>ande tenden<strong>se</strong>n i världsläget! D<strong>ett</strong>a är inte en fråga om Kinas problem. Det är <strong>ett</strong> globalt<br />

problem: <strong>Hela</strong> planeten hotas av massutrotning!<br />

till en avgörande brytpunkt 1968,<br />

då den galna 68-rörel<strong>se</strong>n demonstrerade<br />

mot Vietnamkriget.<br />

Vietnamkriget <strong>var</strong> en väldigt<br />

dålig idé, inget snack om den saken,<br />

men ställ dig frågan: Vad <strong>var</strong><br />

68-rörel<strong>se</strong>n för? Frihet! – från <strong>var</strong>je<br />

form av tankeförmåga. Den kreativitet<br />

som <strong>var</strong>je människa naturligt<br />

besitter, gav de sig på och hatade.<br />

Den teknologi som strömmar från<br />

mänsklig kreativitet hatade de. De<br />

tyckte att teknologi <strong>var</strong> dåligt; det<br />

blir ju till vapen. Människor <strong>var</strong><br />

dåliga; de skapar krig. ”Tillbaka<br />

till naturen!” löd stridsropen. Och<br />

<strong>se</strong>dan stannade de i städerna och<br />

blev den politiska elit som kört<br />

värld<strong>se</strong>konomierna i botten, med<br />

Bild ur <strong>ett</strong> EAP-flygblad från 2005. Se även Ny Solidaritet nr<br />

2/2006 för att bekräfta <strong>LaRouche</strong>s tidiga <strong>var</strong>ningar för den<br />

här kri<strong>se</strong>n. Derivatskulderna, som räknas i biljarder, är vad<br />

som driver <strong>finanssystemet</strong>s kollaps. Dessa kan aldrig betalas.<br />

Antingen förintas de (och människornas besparingar,<br />

pensioner samt värdet på deras löner) genom en internationell<br />

hyperinflationistisk politik (som bedrivs <strong>se</strong>dan 2008),<br />

eller så brakar de samman under sin egen vikt, vilket drar<br />

med sig hela betalningssystemet (vilket också redan sker<br />

– <strong>se</strong>dan 2007), ELLER så stryks skulderna i <strong>ett</strong> ordnat konkursförfarande<br />

under de nationella regeringarnas försorg,<br />

vilket <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n <strong>se</strong>dan länge krävt, men regeringarna<br />

så här långt vägrat göra.<br />

sin fanatiska anti-mänskliga teknologifobi.<br />

Med sitt viljemässiga<br />

motstånd mot framtidssatsningar<br />

har de drivit hela världen till en<br />

punkt då vi kan förlora 80% av<br />

världens befolkning. De har helt<br />

enkelt s<strong>ett</strong> till att den kreativitet<br />

som mänsklighetens överlevnad<br />

kräver förtryckts, och således har<br />

inga förbättringar gjorts.<br />

1968 <strong>var</strong> en fysisk ekonomisk<br />

omställning, nedåt. Den trenden<br />

måste vändas om vi inte vill att vår<br />

framtid ska <strong>var</strong>a en medeltidsliknande<br />

sörja. Nu är kri<strong>se</strong>n kommen.<br />

Afrika nattetid, utan respektive med omställning<br />

av den europeiska fordonsindustrin.<br />

2009. 2034?<br />

Sanningens ögonblick närmar sig.<br />

Vi står inför <strong>ett</strong> val. Vill vi fortsätta<br />

förneka vår mänsklighet, eller<br />

återgå till att främja den mänskliga<br />

kreativiteten?<br />

Den mänskliga<br />

kreativitetens<br />

återkomst<br />

Samma roll som människan<br />

spelar i naturen,<br />

spelar en del människor<br />

inom människan.<br />

Dessa människor för<br />

människan framåt;<br />

ökar hennes förmåga<br />

att bre ut sig över den<br />

bestialiska biosfären,<br />

befriar människorna<br />

från naturens tvång<br />

och låter dem friare<br />

utvecklas till människor,<br />

i ordets fulla<br />

bemärkel<strong>se</strong>. Dessa<br />

människor kallas ibland<br />

ledare. De driver<br />

människor att öka sin<br />

förmåga, och stärker<br />

således människan.<br />

<strong>LaRouche</strong> har<br />

länge <strong>var</strong>nat för den<br />

nu<strong>var</strong>ande kri<strong>se</strong>n. Han<br />

såg redan 1968 vad den rörel<strong>se</strong>n <strong>var</strong><br />

för något. 7 Han har under <strong>se</strong>nare tid<br />

ånyo hänvisat till den princip som<br />

P.B. Shelleys avslutande stycke i<br />

Ett förs<strong>var</strong> för poesin behandlar,<br />

som nyckeln till den nu<strong>var</strong>ande<br />

systemkri<strong>se</strong>ns lösning. 8<br />

7 Se vidare „The New Left, Local Control,<br />

and Fascism“, Campaigner, <strong>se</strong>ptember<br />

1968, http://wlym.com/~leesburg/campaigner/CampaignerVol1No4.pdf<br />

8 Läs Lyndon <strong>LaRouche</strong>s utökade trilogi:<br />

”Part I: Nations as Dynamical“, ”Part II:<br />

The Meaning of Physical Time“, ”Part III:<br />

Now Comes Economic Time“, ”How London<br />

Goes Down“, ”The Principle of Mind“,<br />

Det kan verka långsökt att poeter<br />

är de som ska rädda en värld på<br />

ruinens brant. Men de gör faktiskt<br />

precis samma sak för människan,<br />

som människan gör för naturen:<br />

skapar de nya nödvändigt förbättrade<br />

strukturer som krävs för att<br />

den ska kunna röra sig framåt. Vi<br />

har stått mer eller mindre stilla <strong>se</strong>dan<br />

1968, alltmedan naturen rört<br />

sig framåt och sakta men säkert eliminerat<br />

de människor som kunde<br />

saker. (Människor dör, och om utbildning<br />

inte längre ges till yngre<br />

generationer, försvinner kompeten<strong>se</strong>n<br />

med dem.) Naturen har slitit<br />

ned den infrastruktur som även den<br />

mest fanatiska “miljövän” <strong>var</strong>je<br />

dag brukar för att överleva, till en<br />

punkt då vi står i begrepp att förlora<br />

allt. NU är det dags att röra på<br />

människorna. D<strong>ett</strong>a kräver att de<br />

först berörs.<br />

Den här kri<strong>se</strong>n innebär ironiskt<br />

nog också en möjlighet. Nu när alla<br />

anti-kreativa bes<strong>se</strong>rwissrar är på<br />

defensiven, har vi chan<strong>se</strong>n att slå<br />

in dödsstöten och befria oss. Men<br />

bara om tillräckligt många bestämmer<br />

sig för att agera för att röra på<br />

befolkningen, innan tiden rinner ut.<br />

Det är <strong>ett</strong> kort tidsfönster vi befinner<br />

oss i, då de ins<strong>ett</strong> att något gått<br />

sn<strong>ett</strong>, men innan det är för <strong>se</strong>nt att<br />

rätta till det.<br />

Ta därför chan<strong>se</strong>n, och mobili<strong>se</strong>ra<br />

för att få EAP repre<strong>se</strong>nterat<br />

i Europaparlamentet. Det skulle<br />

<strong>var</strong>a <strong>ett</strong> skott som hörs världen<br />

över: Förnuftet är på väg tillbaka!<br />

Kreativiteten marscherar återigen<br />

framåt, med allt raskare steg. 9<br />

Andreas Persson,<br />

kandidat för EAP till<br />

Europaparlamentet<br />

www.larouchepac.com<br />

9 Läs nu Shelleys omtalade paragraf i rutan<br />

på det här uppslaget.<br />

7

EAP med i EU-valet: Det enda alternativet för Europa!<br />

Ställ om bilindustrin: Bygg vägen ut ur kri<strong>se</strong>n!<br />

I Europa är totalt – än så länge – 4,5 miljoner människor<br />

sys<strong>se</strong>lsatta inom fordonsindustrin – hälften i bilproduktionen,<br />

en fjärdedel i underleverantörsledet och ytterligare en<br />

fjärdedel på lastbilssidan. Bara Opel i Tyskland sys<strong>se</strong>lsätter<br />

30.000 personer, och 100.000 fler med underleverantörerna.<br />

I Sverige sys<strong>se</strong>lsätter fordonsindustrin 140.000 personer<br />

inklusive underleverantörerna. Alla jobb inom bilindustrin<br />

är akut hotade – vilket visas av de dramatiskt minskade produktions-<br />

och försäljningssiffrorna för biltillverkare i alla<br />

delar av världen. D<strong>ett</strong>a kan undvikas genom en omställning<br />

av bilindustrin till andra ekonomiska ändamål. Men d<strong>ett</strong>a<br />

måste ske inom ramen för <strong>ett</strong> helhetskoncept för hela det<br />

ekonomiska systemet enligt följande:<br />

• En rekonstruktion av hela det internationella <strong>finanssystemet</strong><br />

genom <strong>ett</strong> organi<strong>se</strong>rat konkursförfarande.<br />

Skydda befolkningen mot<br />

parasitära privata intres<strong>se</strong>n och använd<br />

nationernas mänskliga och finansiella<br />

tillgångar till utveckling av de produktiva<br />

krafterna och främjandet av den allmänna<br />

välfärden. D<strong>ett</strong>a kräver <strong>ett</strong> nytt<br />

världskreditsystem mellan suveräna nationer<br />

(Br<strong>ett</strong>on Woods II) i enlighet med<br />

den fysiska ekonomins principer, som<br />

i dag den amerikanska ekonomen och<br />

statsmannen Lyndon <strong>LaRouche</strong> står för.<br />

• En ny Pecorakommission. Utredning<br />

av de oegentligheter och rent kriminell<br />

verksamhet (Madoff-svindeln, användning<br />

av skatteparadis, tvättning av narkotikahandelns<br />

inkomster m.m.) som<br />

banker och finansbolag har bedrivit.<br />

• Utrota det Brittiska imperiets fascistiska<br />

politik: frihandel, knarkhandel<br />

och globali<strong>se</strong>ringens slavsystem. Börja<br />

med att lägga ner skatteparadi<strong>se</strong>n.<br />

• Stoppa klimathysterin och miljöfanatismen<br />

genom en vetenskaplig och<br />

förnuftig debatt i samhället.<br />

• Rädda och ställ om bilindustrin.<br />

Verktygsmaskinpotentialen i Europa,<br />

framför allt inom fordonsindustrin, är det<br />

värdefullaste vi har. Skydda den genom<br />

en omställning till produktion för infrastruktur.<br />

Fordonsindustrins kapacitet kan<br />

komma till användning, bara staten skapar<br />

en marknad för det. Bilindustrin kan<br />

producera traktorer, skördetröskor och<br />

såningsmaskiner, modern infrastrukturteknik<br />

som helautomati<strong>se</strong>rade underjor-<br />

Följ kampanjen på nätet!<br />

Rösta på Europeiska arbetarpartiet - EAP i Europavalet den 7 juni!<br />

”Följ Martin Luther King, och gör den här lilla saken,<br />

använd din rösträtt, och bli en första klas<strong>se</strong>ns<br />

medborgare.”<br />

Amelia Boynton Robinson, vice ordförande i Helga<br />

Zepp-<strong>LaRouche</strong>s Schillerinstitut, legend inom Kings<br />

amerikanska medborgarrättsrörel<strong>se</strong> och uttalad motståndare<br />

till det profascistiska Lissabonfördraget.<br />

www.larouche.<strong>se</strong>/amelia<br />

Skaffa val<strong>se</strong>dlar till dig och dina kompisar! Beställ<br />

på larouche@nysol.<strong>se</strong> eller med talongen här intill.<br />

Om du inte har någon val<strong>se</strong>del när du skall rösta<br />

på posten eller i vallokalen, gör så här: Tag en blank<br />

val<strong>se</strong>del och skriv själv dit:<br />

Europeiska arbetarpartiet - EAP<br />

De etablerade partierna försöker hindra svenska folket<br />

från att rösta på något annat än dem själva. Val<strong>se</strong>dlarna<br />

diska godstransporter i städer, spårbilar för storstäderna,<br />

magn<strong>ett</strong>åg för persontrafik på korta och långa distan<strong>se</strong>r,<br />

slussar, komponenter till kärnkraftverk.<br />

• Skapa en miljon nya produktiva jobb i Sverige genom<br />

en ny investeringspolitik. Dra i gång <strong>ett</strong> New Deal för Sverige<br />

och Europa.<br />

• Kraschprogram för utveckling i Afrika. Tillämpa<br />

Westfaliska fredens princip, som säger att det är vårt<br />

egenintres<strong>se</strong> att göra Afrika rikt. Avbryt alla så kallade<br />

”demokratiprojekt” och ”biståndsprojekt” och slut i stället<br />

långsiktiga teknologiöverföringsavtal med intres<strong>se</strong>rade<br />

afrikanska nationer för att säkerställa deras utveckling med<br />

modern energi (kärnkraft, vattendammar), transportsystem<br />

(järnvägar, vattenkanaler), dricksvatten, bevattnings- och<br />

avloppssystem, modern sjukvård och utbildning.<br />

larouche.<strong>se</strong>/eu2009<br />

för nya partier delas inte ut av staten, även om partierna<br />

skulle betala för det. Om partierna själva lägger ut dem<br />

på postkontor och i vallokaler, kan vem som helst kasta<br />

bort dem utan att ”valförrättarna” ingriper. Du måste<br />

därför <strong>var</strong>a beredd att ingripa aktivt för att kunna utöva<br />

din demokratiska rättighet att rösta på EAP! Ta med<br />

EAP:s val<strong>se</strong>del eller en penna!<br />

Riksdagspartierna ger så mycket partistöd till sig<br />

själva att de kör sina valkampanjer med hjälp av reklambyråer<br />

som om det gällde att lura på folk pensionsförsäkringar.<br />

Aktiva medlemmar, utöver de arvoderade,<br />

är de knappt intres<strong>se</strong>rade av förutom vid valet.<br />

TV, radio och media har helt fräckt iklätt sig rollen<br />

som svenska folkets uppfostrare och har inte i något<br />

val hittills ens gjort <strong>ett</strong> försök att opartiskt pre<strong>se</strong>ntera<br />

partierna utanför riksdagen, trots att valmyndigheten<br />

har godkänt deras deltagande och val<strong>se</strong>dlar.<br />

Donera! pg. 34 15 59-3 tel. 08-98 30 10<br />

Beställning<br />

q Jag beställer ..... val<strong>se</strong>dlar<br />

q Kontakta mig!<br />

q Jag beställer ..... ex av denna valpamfl<strong>ett</strong><br />

namn<br />

<strong>LaRouche</strong>, EAP och EU<br />

– en kort historik<br />

1973 – Svenska EAP grundas för att <strong>LaRouche</strong>s nya rättvisa<br />

ekonomiska världsordning ska bli svensk officiell politik, hellre<br />

än pro-brittisk frihandelsdogmatism som l<strong>ett</strong> till dagens systemkris.<br />

1989 – När muren föll tog <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n - EAP initiativ<br />

till att bygga ihop Öst- och Västeuropa genom en Produktiv<br />

Triangel och den Nya Sidenvägen till Kina och Indien. Initiativet<br />

togs upp i EU som Delorsplanen och Tran<strong>se</strong>uropeiska<br />

nätverken (TEN-planen). Planerna blev dock inte av, därför att<br />

politikerna i EU stödde chockterapi mot Östeuropa och finansbubblor<br />

i Väst.<br />

1999 – EAP ställde upp i det första svenska EU-valet för att<br />

få Europaparlamentet att bryta med spekulationspolitiken och<br />

satsa på stora projekt både för Öst- och Västeuropa.<br />

2003 – EAP tog strid i folkomröstningen om EMU för att<br />

stoppa Sveriges anslutning till euron. EAP ville befria Sverige<br />

från Maastrichtfördragets tvångströja med budg<strong>ett</strong>ak, lånetak<br />

och förbud mot statliga investeringar i långsiktiga infrastrukturprojekt<br />

och bostäder. EAP:s insats avgjorde på marginalen<br />

att Sverige kunde behålla kronan, men partierna som nu sitter<br />

i EU-parlamentet har inte ens vågat knysta om att Maastrichts<br />

tvångströja också måste rivas upp.<br />

2004 – EAP ställde upp i EU-valet för att Europa skulle sätta<br />

stopp för Bush- och Blairregeringarnas krigspolitik. Partierna<br />

i Europaparlamentet gick motsatt väg och lät EU militari<strong>se</strong>ras<br />

ihop med Nato för nykoloniala och imperialistiska krig som hotar<br />

världsfreden. Samtidigt lades förs<strong>var</strong>et av Sverige ned för att<br />

Sverige skulle gå med i d<strong>ett</strong>a.<br />

2008 – På italienskt initiativ togs Lyndon <strong>LaRouche</strong>s krav på <strong>ett</strong><br />

Nytt Br<strong>ett</strong>on Woods upp i Europaparlamentet. Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

bjöds in till Europaparlamentet för att personligen berätta<br />

om vad som måste göras. De svenska parlamentarikerna förteg<br />

och förhindrade lösningen på finanskri<strong>se</strong>n, för att låta <strong>finanssystemet</strong><br />

fortsätta in i dagens katastrofala civilisationskollaps.<br />

2008 – EAP tog strid mot EU:s nya diktaturfördrag, Lissabonmonstret,<br />

tillsammans med <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i hela Europa<br />

och inspirerade motståndet till att komma ut i nya protester.<br />

Irländarna såg att de inte <strong>var</strong> ensamma och stoppade fördraget<br />

med sin folkomröstning. Fortfarande driver regeringen och sossarna<br />

d<strong>ett</strong>a projekt att i den ekonomiska kri<strong>se</strong>n införa europeisk<br />

diktatur.<br />

2009 – EU tvingar sina östliga medlemsländer till brutal fascistisk<br />

åtstramning under IMF:s kontroll för att skydda SEB,<br />

Swedbank, Nordea, österrikiska, tyska, holländska och brittiska<br />

banker från kreditförluster. Förutom alla tu<strong>se</strong>ntals miljarder till<br />

EU:s banker lät Europaparlamentet 250 miljarder kr plundras<br />

från den speciella fonden för infrastruktur och industriprojekt<br />

(EIB) för räddningspaket till (väst)bankerna i östra Europa.<br />

Rösta på EAP för att göra det möjligt att bygga Sverige,<br />

Europa och världen ur kri<strong>se</strong>n med stora och optimistiska<br />

högteknologiska utvecklingsprojekt.<br />

adress postadress<br />

tel e-post<br />

Sänd talongen till EAP, Box 6057, 129 06 Hägersten, eller använd epost:<br />

larouche@nysol.<strong>se</strong>, eller faxa: 08-983090.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!