år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4• 2011 

Från enskild till allmän väg 

– hur länge ska ett ärende pågå? 

Reportage från 

REVs stora kongress 

1-2 okt 2011 

Läs om hur finländska före ningar 

själva prövar sina andelstal 

VÅRENS 

NYA KURSER 

– programmet 

klart nu! 

1 Bulletinen Nr 4 • 2011

Uno har ordet 

I månadsskiftet sept – okt hölls REVs stämma i Örebro. Närvarande 

medlemmar fick både tillfälle till givande erfarenhetsutbyten med 

varandra, uppleva en ordentlig debatt med myndighetsföreträdare 

under rubriken ”Ordning och reda i samhällets hantering av den 

enskilda väghållningen” samt förkovran genom deltagande på första 

kurstillfället av den helt nya fördjupningskursen för väghållare, som 

REV tagit fram. För er som inte hade tillfälle vara med, ges i detta 

nummer en hel del både bilder och text med information om höstens 

händelse inom enskild väghållning; förbundsstämman i Örebro! 

Dagarna före stämman fick REV sin 10.000:e medlem! Förbundets 

tillväxttakt är fortsatt stark, vilket ju är väldigt glädjande. Stämman 

beslöt bl.a. att ändra förbundets verksamhetsperiod, så den nu påbörjade 

perioden avslutas den 31 december 2012 och därefter gäller 

två-åriga verksamhetsperioder som avslutas vid kalenderårets utgång. 

Nästa stämma går därmed av stapeln i mars 2013. 

Den nya styrelsen har konstituerat sig och när detta nummer kommer 

ut har riktlinjerna för arbetet under verksamhetsperioden närmare 

lagts fast vid ett gemensamt symposium med förtroendevalda och 

anställd personal. En nyhet i förhållande till tidigare är att det bland 

de förtroendevalda utsetts fyra personer med särskilt ansvar för varsin 

region; Norr, Syd, Väst och Öst. De regionansvariga, som själva bor och 

verkar inom varsin region, kommer att bidra mycket positivt till REV:s 

fortsatta utveckling. De regionansvarigas arbetsuppgifter och kontaktuppgifter 

kommer att presenteras i nästa nummer av Bulletinen. 

Vintern är i antågande, förhoppningsvis är Kung Bore inte lika sträng 

i år, men blir det så, får vi hoppas att ni har tillräckligt i ladorna för 

att kunna möta trafikanternas behov. Nu brukar ju de flesta enskilda 

vägars vinterväghållning vara av bättre klass än vad som gäller för det 

lågtrafikerade allmänna vägnätet, men de senaste årens stränga vintrar 

har grävt djupa hål i väghållarnas kassor. Förvisso kom det en extra 

slant i våras till de som är statsbidragsberättigade, efter bl.a. REV:s 

framstöt om behoven, men de flesta medlemsföreningarna har nog 

ändå fått höja avgifterna. REV kommer att denna verksamhetsperiod 

fortsätta sitt enträgna arbete med att söka påverka Regeringen och 

Trafikverket att reglerna för den statliga medfinansiering utformas på 

ett sätt som leder till en förutsägbar och rättvis fördelning av statsanslaget, 

liksom naturligtvis fortsätta förklara att varje satsad krona på 

drift och underhåll av det enskilda vägnätet ger mångdubbelt tillbaka 

i form av en väl fungerande infrastruktur också för det småskaliga vägnätet 

till förmån både för ett fungerande näringsliv och möjligheten 

att bo och leva i hela landet! 

Ett Gott Nytt 2012! 

Uno Jakobsson 

Ordförande 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

114 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson 

Produktion: Elanders Sverige AB 

Form och original: 

Anni Sundqvist/Elanders Sverige AB 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00 

Tisdagar 09.30 - 15.00 

Torsdagar 09.00 - 12.00 

Lunchstängt 12.00 - 13.00 

På kansliet f inns 

Maria Sundström, kanslichef 08-440 24 61, 076-239 68 19 

Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 

Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 

Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Carina Pörn, administratör, ti-on, to 08-20 21 50 

Valda funktionärer 

Ordinarie: 

Uno Jakobsson, ordförande 

Jan Johansson, vice ordförande 

Kristina Åberg, sekreterare 

Christer Ångström 

Sture Källgården 

Mikael Näslund 

Margareta Vikgren 

Suppleanter: 

Jan Ellström 

Malin Ohlsson 

Lars Olin 

Anders Lundell 

Revisorer: 

Berndt Wiklander 

Ulf Crona 

Revisorssuppleanter: 

Anders Gejke 

Claes Henkel 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 

Inger Strömberg 

Bengt Larsson 

Omslagsfoto: Bengt Allfors 

Foto där inget annat anges: Kansliets personal 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har 

som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med 

råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och 

lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och 

arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak 

med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett 

för väghållare heltäckande försäkringspaket. 

Kansliets öppettider i jul: 

2 Bulletinen Nr 4 • 23 dec ......................9-12 

27-28 dec ...............9-15 

29 dec ......................9-12 

30 dec ......................9-12 

2-4 jan ......................9-15 

5-6 jan ..................stängt 

2011

Innehåll 

VÄGHÅLLNING 

4 Från enskild väg till allmän 

24 Slitageersättning 

ORDNING & REDA 

13 Referat från REVs förbundsstämma 

18 REV har utsett regionansvariga 

LANTMÄTERI 

9 Omprövningsförättning 

11 Finlands sätt att hantera andelstal 

REV-NYTT 

17 Fördjupningskurs 

19 Trotjänare avtackas efter 96 år! 

28 Cirkelkurs/Vårens kurser 

29 REV i riksdagen/Avtack Maud 

JURIDIK 

20 Så gör ni med momsen 

22 Fråga Juristen 

ÖVRIGA ARTIKLAR 

8 Stopp för EU-pengar till omprövningsförrättning 

26 Besök hos Ulf Lidesjö, Gamla Köpstad sff 

11 

Andelstal i Finland 

20 

4 

13 

Referat från REVs 

förbundsstämma 

oktober 2011

VÄGHÅLLNING 

Förändring av enskilda vägen, 

Hörnefors-Sörmjöle 

(gamla riks 13) 

till allmän väg. 

Enskilda vägen mellan Hörnefors och Sörmjöle. 

Här följer historien om vad som händer (eller snarare inte händer) när en enskild väg beslutas att 

övergå till att bli allmän. REV har vi ett flertal tillfällen kontaktats av Anders Månsson, ordförande i 

Bådahällans samfällighetsförening, som delgett oss sin syn, både via telefon och brevledes hur 

ärendet hanterats från myndigheternas sida. 

Detta föranledde att jag reste upp till Umeå och träffar 

Anders Månsson som börjar sin berättelse 

med en fråga, var vill du jag skall börja? 

Låt oss börja från början, eller i var fall 

till 1969 då dåvarande riksväg 13 blev enskild. 

Ett förmodligen rimligt beslut då 

den nya E4 hade tagits i bruk och dåvarande 

allmänna väg inte behövdes för den 

allmänna samfärdseln. Som tack för att de 

boende tog över vägen bjöd Vägverket på 

en hyvling av vägen! Därefter tog Bådahällan 

sff och Bovikens sff över väghållare 

ansvaret efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning. 

Eftersom trafiksituationen i dag inte ser likadan ut som 

Trafiksituationen 

idag ser inte 

ut som för drygt 

40 år sedan! 

för drygt 40 år sedan tillskrev föreningarna Vägverket i juni 

2003 och hemställde att berörd vägsträcka borde omprövas 

till att bli allmän. Som skäl till detta anfördes bland annat 

den markant ökade fordonstrafiken. Det 

uppsatta mittskiljeräcket på intilliggande 

E4 hade fått till följd att framför allt den 

tunga långsamgående trafiken snarare använde 

den enskilda vägen i allt större om 

fattning. Dels ökade krav på standard och 

krav på underhåll i fråga om frekvensen på 

snöröjning och sandning vintertid. Detta 

medförde också ett ökat ansvar för styrelsen 

att vägstandarden för skolskjutsar andra kommunala 

servicefordon var tillräckligt bra. Kostnaderna för fören- 


ingarna stod inte i proportion till det statliga 

bidraget varför väghållningen blev allt väsentligt kostsamt 

för föreningarna. 

LÅNG VÄNTAN 

I de fall man som enskild väghållare eller som enkel medborgare 

skriver ett brev till en myndighet förväntar man 

sig naturligtvis ett svar. Inte nödvändigtvis med vändande 

post, men i vart fall så skall man inte behöva vänta på svar i 

flera år. Efter att ärendet legat några år, beslutade Vägverket 

att överlämna ärendet i september 2005 till Länsstyrelsen 

i Västerbotten. Åren går och i mars 2009 tillstyrker Länsstyrelsen 

i Västerbotten att vägen överförs till allmän med 

vissa förbehåll, bland annat att en överföring förutsätter 

att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de 

standardhöjande åtgärder som krävs för att vägen ska få en 

acceptabel standard som allmän väg. Mot bakgrund av att 

länsstyrelsen har tillstyrkt en förändring till allmän väg, mel- 

VÄGHÅLLNING 

lan Hörnefors och Sörmjöle samt att ombyggnadsarbetena, 

enligt Vägverkets mening får anses betydande, ansåg verket, 

med hänsyn till bestämmelserna i 40§ vägkungörelsen, att 

verket inte är behörig att pröva frågan om förändring av den 

enskilda vägen. Ärendet överlämnades därför till länsstyrelsen 

för fortsatt handläggning. 

Av intresse är att Länsstyrelsen i sitt yttrande till Vägverket 

i januari 2009 skrivit följande: 

Frågan om att förändra aktuell väg från enskild till allmän 

var föremål för utredning följt av sedvanligt remissförfarande 

redan 2005. Samtliga remissinstanser, inklusive länsstyrelsen 

var dock positiva till att överföra vägen till det allmänna. Vägverket 

Region Norr överlämnade i slutet av 2005 handlingarna 

i ärendet till Vägverkets huvudkontor för prövning. Därefter har 

inget hänt med ärendet förrän i slutet av 2008. 

Nu skulle det visa sig att Vägverket önskade få frågan 

prövad gällande två vägdelar längs berörd väg, sålunda vägdelarna 

var för sig. Vad nu detta spelade för roll? Länsstyrelsen 

ansåg att vägdelarna naturligtvis hade ett så kallat 

Bulletinen Nr 4 • 2011 5

VÄGHÅLLNING 

Bådahällans sff ordförande Anders Månsson. 

funktionellt samband och naturligtvis ses som en helhet 

och inte var för sig. Vidare var länsstyrelsen kritisk till hur 

handläggningen i ärendet gått till, vilket man naturligtvis 

kan instämma i. Närmare fyra år efter att frågan remitteras 

och skickats till Vägverkets huvudkontor ställer man i stor 

sett samma fråga igen. Vägverket hade inte gjort någon ny 

kartläggning av hur tillexempel trafiken och antalet boende 

längs vägen utvecklats under dessa år. Detta skall ses mot 

bakgrunden att vägen redan 2005 uppfyllde kriterierna för 

trafik samt antal boende för allmän väg. 

Länsstyrelsen ansåg att en överföring 

förutsätter att det är möjligt att finna en lösning 

för att möjliggöra de standardhöjande 

åtgärder som krävs för att vägen skall få en 

acceptabel standard. 

Vad innebär nu detta rent konkret? Jo, för 

att vägen skall kunna uppgraderas så krävs det 

naturligtvis medel, det vanliga är att staten tar 

denna kostnad, men här förefaller det som staten 

föreslår att det skall samfinansieras på något 

sätt. Är det rimligt kan man fråga sig? Skall ett 

fåtal boende vara med och betala 

för en blivande allmän väg? 

Värt att nämna är att är att under 

den tid som gått från första 

inlagan till Vägverket och fram till 

2009 så har föreningarnas representanter 

inte precis legat på latsidan 

när det gäller kontakter med 

Vägverket, det har skrivits, ringts, 

ett otal gånger som ni säkert förstått 

vi det här laget. 

I länsstyrelsebeslutet om att vägen 

kan förändras till allmän, föreskriver 

man att Trafikverket ska ta fram underlag 

och upprätta erforderliga handlingar 

för genomförandet av ombyggnadsarbetena så 

att vägen kommer att uppfylla aktuell standard för allmän 

väg. Här visar det sig att Trafikverket inte direkt kastar sig 

på uppgiften. Nej, inget händer så Anders Månsson som är 

en driftig man tar själv fram ett underlag för ombyggnad. 

Man kan lugnt säga att Anders kan sin sak, han har i hela 

sitt verksamma liv ägnat sig åt entreprenad arbeten både på 

privata och statliga sidan. Här kommer sålunda föreningen 

och visar upp ett förslag som mycket väl kan duga som underlag 

för arbetena, men Trafikverkets handläggare rynkar 

mest på näsan och ställer det ena nya kravet efter det andra. 

Till saken hör att de båda föreningarnas medlemmar är 

angelägna om att förändringen kommer till stånd. Bådahällans 

sff jobbar fram en åtgärdsplan med underliggande 

projektering och färdigförhandlad offert. De är beredda att 

utifrån egen kassa skjuta till ett ganska så avsevärt belopp 

nämligen 0,5 Mkr. Därtill en finansieringsplan där Trafikverket 

satsar 1,05 Mkr och Föreningen 0,5 Mkr samt 

Umeå kommunen 0,4 Mkr. Detta under förutsättning att 

vägen övergår till bli allmän väg. 

Avgrävd och avstängd väg. 

PROJEKTET FALLER 

Bovikens sff tar årsstämmobeslut på att inte finansiera 

iståndsättningsarbeten på deras befintliga 

väg. De grundar sitt beslut på att de anser 

att väg delen har en normal standard likt 

andra allmänna vägar. Efter det beslutet 

faller hela projektet om att nå en uppgörelse 

med Trafikverket vilket leder till 

att vägen helt sonika grävs av. 

En allmän reflektion från REV är om 

det är rimligt att om en enskild väg skall 

förändras till allmän, skall då upprustningen 

bekostas av de boende längs 

vägen? Det är inte de boende längs 

vägen som står för den förändrade trafiksituationen 

som föranleder att vägen 

skall bli allmän. Spontant kan man tycka 

att Trafikverket borde stå för alla kostnader 

som förändringen kräver. Så vitt REV erfar 

från välunderrättad källa, är det så 

att normalt tar Trafikverket denna 


kostnad rätt av. Nu ville de boende skynda på förändringen 

och ställde naturligtvis upp på beslutet men inte hur långt 

som helst och i synnerhet inte när man från Trafikverket 

bara ökar kraven mer och mer. 

Till saken hör att pengar från den lilla pott som går till 

regionens enskilda vägar skulle användas för att rusta den 

blivande allmänna vägen vilket kan synas en smula förvirrande. 

Dessa pengar är öronmärkta till enskild väghållning 

inte till allmänna vägar. 

Föreningen grävde resolut av vägen i augusti i år inför 

ett stort massmedialt pressuppbåd där till och med riks TV 

fanns på plats. Nu var måttet rågat säger Anders Månsson 

då ingen hände från Trafikverkets sida ledsnade vi på att 

Trafikverket inte kom till skott trots idogt arbete från framförallt 

Anders Månsson i Bådahällans sff. 

Trafikverket skriver i sitt yttrande daterat 2011-09-09 att 

parterna misslyckats med att uppfylla kravet i beslutet. Bådahällans 

sff anser dock att de försökt hjälpa till så gott de 

kunnat men att inget hänt från Trafikverkets sida mer än att 

en besiktning av vägen skett. 

Var ligger frågan i dag? Har beslutet tagits tillbaka om att 

förändra vägen till allmän kan man fråga sig? 

Enligt de uppgifter vi fått av Trafikverket äger länsstyrelsen 

fortfarande frågan. Region Västerbotten som sitter på 

pengarna för den så kallade länsplanen kan kanske komma 

att omprioritera planen så att pengar snabbare kan komma 

till förfogande. Här ombeds föreningarna stöta på. Var det 

inte så att beslutet var taget och följaktligen torde genomföras 

genom Trafikverkets försorg. Det hela förefaller en 

smula rörigt, milt sagt. 

VÄGHÅLLNING 

Det pågår som bekant ett projekt i Trafikverkets regi som 

handlar om rätt avgränsat vägnät. Sålunda vilka vägar skall 

vara statliga/kommunala och enskilda. Projektet har representanter 

från bland annat SKL och REV. Vi följer detta 

projekt med spänning. Jag kan inte helt utesluta tanken att 

Trafikverket kommer att hantera kommande förändringsärenden 

på samma sätt som uppe i Umeå. Jag hoppas innerligt 

att jag har fel. 

VAd sÄGER LAGEN? 

Förändring av enskild väg till allmän regleras utifrån 

Väglag (1971:948) 

Text: Leif Kronkvist 

21§ Enskild väg får förändras till allmän, om vägen behövs för 

allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse 

för det allmänna. 

22§ Fråga om förändring av enskild väg till allmän prövas av 

Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Trafikverket 

och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan 

till regeringen för prövning. Regeringen kan förordna 

att frågan om förändring av enskild väg till allmän i vissa 

fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2010:92) 


LANTMÄTERI 

Vart tog EU- pengarna till 

omprövningsförrättningar 

vägen? 

Hallå där Niclas Purfürst (Avdelningschef, Jordbruksverket). 

Varför kan enskilda väghållare inte 

längre söka bidrag för omprövningsförrättningar 

från EU:s Landsbygdsprogram? 

Tidigt en morgon i slutet av oktober får jag per telefon 

tag i Niclas, som tar sig tid att förklara situationen: Den 

medfinansiering som EU gör inom ramen för Landsbygdsprogrammet 

har bl.a. som mål att ge positiva effekter på 

sysselsättningen. På grund av att det både funnits ett svagt 

nyttjande av anslagna medel inom programmet och då vissa 

genomförda delar ej, enligt regeringens särskilda utredare, 

kunnat visa önskade effekter på sysselsättningen, är förändringar 

i det existerande programmet på gång att beslutas. 

Dock är beslutsgången något krånglig, först skall den 

Övervakningskommitté, som Sverige förbundit sig till EU 

att ha, bestående av representanter från myndigheter 

och vissa organisationer, bl.a. Lrf, yttra sig över 

Regeringens förslag att stänga vissa delar av 

programmet till förmån för andra satsningar. 

Regeringen vill att medel skall satsas i 

större utsträckning på bredbandsutbyggnad 

i glesbygd och att stöd också skall 

ges till ”djurvälfärd” för grisar, varpå andra 

delar av det existerande programmet 

skall tas bort, vilket drabbar bl.a. infrastrukturåtgärder 

och därmed medfinansieringen av 

omprövningsförrättningar. Om kommittén inte har några 

invändningar mot Regeringens intentioner om ändringar, 

kommer frågan att därefter avgöras av EU-kommissionen. 

De väghållare som redan erhållit 

besked om att medel kommer utgå 

för medfinansiering av omprövningsförrättning 

kommer få beslutade 

medel, däremot så är dörren nu 

stängd för nya ansökningar. 

Men, nästa landsbygdsprogram, 

2014-2020, kommer det finnas medel 

för omprövningsförrättningar till 

enskilda väghållare i detta? Niclas 

Niclas Purfürst, avd.chef jordbruksverket. 

besked är att denna fråga ännu inte är 

avgjord. Just nu tar Jordbruksverket fram 

ett s.k. tekniskt underlag för den vidare beredningen. 

När verket levererat sitt underlag till 

Regeringen i maj 2012, vidtar arbetet inom regeringen 

med att besluta om förutsättningarna för hur EU:s medfinansiering 

kommer se ut under nästa period. Till ”syvende 

och sidst” är det politiska överväganden om vilka projekt 

som ger bäst måluppfyllelse som kommer att få tillgång att 

ansöka om anslag från programmet. 

Efter samtalet med Niclas kan jag bara konstatera att REV 

nu har ett arbete framför sig att övertyga både Jordbruksverket 

och Regeringen om att medfinansiering av omprövningsförrättningar 

är mycket väl använda skattemedel, som 

leder till en fungerande infrastruktur och därmed ger bättre 

förutsättningar för en levande landsbygd. Redan i höst avser 

REV att inge sin första skrivelse i frågan till Jordbruksverket! 

Text Uno Jakobsson 


Omprövningsförrättning, 

slutrapport. 

BAKGRUNd 

Under det gångna året har REV och Lantmäteriet arbetat 

med ett projekt för att se hur omprövningsförrättningar kan 

genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar 

med underlagsmaterial och hjälper lantmätaren med vissa 

moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnaden för 

förrättningen, så att fler föreningar väljer att ompröva sina 

gemensamhetsanläggningar när det behövs, och medan 

medlemmarna är överens. Den vanligaste orsaken till att 

anläggningsbeslutet behöver omprövas är att andelstalen 

inte längre stämmer överens med hur delägarna använder 

vägen numera. 

Vi har dels listat förenklingsidéer för Lantmäteriet och 

dels tittat på hur en omprövningsförrättning kan te sig ur 

LANTMÄTERI 

föreningens synvinkel. Om föreningen kan leverera de 

grunddata som behövs och initialt få en bra dialog med den 

lantmätare som ska göra förrättningen är mycket vunnet. Då 

kan en tidplan göras över de moment som förening respektive 

lantmätaren ska hålla i för att få låg tidsåtgång och därmed 

låg förrättningskostnad. Det dokument vi tagit fram är uppdelat 

i 4 avsnitt samt en bilaga hur ett anläggningsbeslut för 

väg normalt är utformat. 

INFöR EN LANTMÄTERIFöRRÄTTNING 

Den första avdelningen i dokumentet är en checklista över 

vad föreningen bör fundera över och vilka uppgifter som 

bör tas fram inför ansökan om lantmäteriförrättning oavsett 

vilket typ av omprövning det gäller. 


LANTMÄTERI 

ARBETsGÅNG, OMPRöVNING AV 

GEMENsAMhETsANLÄGGNING MEd 5-cA20 

dELÄGARE 

Här skissar vi på en arbetsgång när det är sannolikt att alla 

delägarna kommer överens om de åtgärder som ska göras. 

Tanken är att delägarna pratar ihop sig vad gäller checklistan 

ovan och utser någon eller några som tar kontakt 

med lantmätaren. Hos lantmätaren utarbetas anläggningsbeslutet 

med andelstalsförteckning i lantmätarens handläggningssystem. 

Lantmätaren skriver ut en ansökan om 

förrättningen där förslaget till anläggningsbeslut biläggs. 

Samtliga berörda fastighetsägare tas in i ansökan. Föreningen 

ombesörjer att ansökan undertecknas av samtliga 

berörda fastighetsägare varefter förrättningen kan avslutas 

utan sammanträde. 

ARBETsGÅNG, OMPRöVNING cA 20-cA 150 

dELÄGARE ELLER FLER 

När det är så många delägare är det ingen idé att försöka 

få en gemensam ansökan. Däremot bör 

stämman ansöka om förrättningen och 

då också ta upp ett antal av frågorna på 

checklistan ovan till diskussion för att få 

en så bra grund som möjligt för anläggningsbeslutet. 

Arbetsgrupp som utsetts av 

stämman utarbetar anläggningsbeslutet 

med andelstalsförteckning tillsammans 

med lantmätaren i lantmätarens handläggningssystem. 

Förslaget kan förankras på 

en extra stämma för att få medlemmarnas 

synpunkter innan lantmätaren kallar till 

förrättningssammanträde. På detta sätt kan tvistefrågor 

beredas en omgång innan förrättningssammanträdet och 

lantmätaren kan få ett bra underlag för beslut som gör att 

det normalt räcker med detta sammanträde. 

ARBETsGÅNG, IdEELL FöRENING ÄNdRAs 

TILL GEMENsAMhETsANLÄGGNING Och 

sAMFÄLLIGhETsFöRENING. 

När det inte finns någon tidigare förrättning och således 

inte heller någon samfällighetsförening är det flera moment 

som tillkommer, till exempel måste marken där vägen ligger 

upplåtas och beslut tas om eventuell ersättning till markägaren. 

Vidare måste en samfällighetsförening bildas genom 

att stadgar antas och att föreningen registreras i samfällighetsföreningsregistret. 

Detta innebär att man alltid måste 

ha ett sammanträde i dessa fall. 

PROJEKTETs FORTsÄTTANdE 

Det framtagna dokumentet kommer att läggas på REV:s 

hemsida och Lantmäteriet kommer att sprida det på lämpligt 

sätt inom förrättningsorganisationen. Det är viktigt att 

Lantmäteriet beslutar att dokumentet visar på ett lämpligt 

sätt att arbeta med omprövningsförrättningar. Föreningarna 

När det 

gäller ett förutsägbart 

ärende, 

borde fast pris 

alltid ges! 

som använder dokumentet bör ta med sig detta till lantmätaren 

och gå igenom det förarbete som föreningen gjort 

och lyssna om dokumentets arbetssätt kan användas vid 

det aktuella ärendet. På detta sätt kommer dokumentets 

arbetsupplägg att spridas inom lantmätarkåren. 

FöRRÄTTNINGsKOsTNAdER 

Förrättningskostnaderna tas ut som timersättning för den 

tid lantmätaren lägger ner på förrättningen. Med ett bra 

förarbete enligt ovan borde denna tid kunna förkortas väsentligt. 

Lantmätaren borde kunna ge ett fast pris i samband 

med det inledande mötet. Samtidigt är det ju så att 

det inte alltid är lämpligt med fast pris, till exempel när 

det är stor osäkerhet vilken tid ärendet kommer att ta (blir 

det tvistigt med många telefonsamtal till lantmätaren). I 

sådana fall måste ju lantmätaren ta med denna osäkerhet 

i beräkningen av fast pris. Numera är ju möjligheten till 

EU-stöd ur glesbygdsprogrammet för förrättningskostnader 

borta, vilket innebär att det inte behövs göras någon 

kostnadsuppskattning av den anledningen. 

När det gäller ett förutsägbart ärende, 

som t.ex. registrering av styrelsens beslut 

om ändrat andelstal, borde däremot fast 

pris alltid ges. REV arbetar för att Lantmäteriet 

inför ett generellt, lågt, fast pris 

för dessa åtgärder, så föreningarna inte 

drar sig för att registrera dessa. Lagen 

föreskriver ju att det är styrelsen som ansvarar 

för beslutet och att Lantmäteriet 

endast registrerar det i fastighetsregistret. 

Generellt fast pris borde även gälla för godkännande 

och registrering av överenskommelse om ändrat 

andelstal enligt 43§ anläggningslagen. 

UPPFöLJNING 

Givetvis är vi på REV väldigt intresserade av hur detta går. 

Kommer det att bli många fler omprövningar i framtiden? 

Hur kommer förrättningslantmätarna att uppfatta det nya 

arbetssättet och hur kommer det att fungera för föreningarna? 

Det kommer säkert uppföljning på detta här i Bulletinen 

när vi har svaren på dessa frågor. 

Text Nils Blohm 


Skulle samfällighetsföreningarna 

själva kunna ompröva 

sina andelstal? 

I Finland kan föreningarna det. 

BAKGRUNd 

Anläggningslagen har nu funnits i 

ca 35 år. De vägföreningar som 

bildades dessförinnan fungerar 

i dag som samfällighetsföreningar 

och anläggningslagens 

regler 

gäller för att ompröva 

andelstalen i dessa. 

Trots att dessa vägföreningar 

är mellan 

35 och 70 år gamla, och 

således borde ha helt inaktuella 

andelstal, är det 

endast ca 11 % av dessa som 

omprövats. Detta tyder på att 

den metod som lagstiftaren valt för 

omprövning av andelstal i anläggningslagen 

inte fungerar tillfredställande. Det vi hör från 

många föreningar är att ni beslutar om egna andelstal i stället 

för de som angavs i den ursprungliga lantmäteriförrättningen 

för att föreningen ska fungera. Samtidigt är ni medvetna om 

Mikael Still Anders Wikholm Nils Blohm 

LANTMÄTERI 

att andelstalen bara kan användas så 

länge inte någon medlem protesterar 

eller vägrar att betala årsavgiften. 

REV verkar för att få ner kostnaderna 

för omprövningsförrättningar 

och har tillsammans med Lantmäteriet 

tagit fram exempel på hur 

sådana förrättningar kan göras när 

föreningarna bistår lantmätaren så 

långt möjligt i förrättningsarbetet, 

se artikel om detta i annan del av 

tidningen. Vi tror att med dessa 

handläggningsmodeller kan kostnaderna 

sänkas för omprövningsförrättningar. 

Detta borde innebära att fler 

föreningar söker omprövning av sina 

gemensamhetsanläggningar. 

Den stora frågan är dock hur vi 

ska få de återstående 15-20 000 föreningarna 

med otidsenliga andelstal 

att ompröva sina gemensamhetsanläggningar och få aktuella 

andelstal? Om alla föreningar skulle ansöka om förrättning 

så skulle det behövas i storleksordningen 400 lantmätare 

som arbetar i 10 år för att ompröva dessa. Man inser lätt att 

resurserna inte finns, och kommer inte att finnas i framtiden 

heller. 

Det är således hög tid att börja fundera på hur alla vägföreningar 

ska få legala andelstal så att föreningarna kan 

använda det stora lagpaket som är framtaget för att administrationen 

av våra enskilda vägar ska fungera på ett bra sätt. 

FINLANdsBEsöK 

REV fick tips om att andelstalen 

ändras på ett helt annat sätt i 

Finland. Där är det stämman 

som beslutar om ändring 

av andelstalen. Maria 

Sundström och undertecknad 

besökte därför 

Ekenäs i Finland 

och fick där ett intressant 

studiebesök. Vi 

träffade Anders Wikholm 

som samordnat dagen. 

Under förmiddagen 

träffade vi lantmätare Mikael 

Still från Södra Finlands 

lantmäteribyrå som berättade om 

den finska modellen och under eftermiddagen 

träffade vi skogsbruksingenjör Carl-Johan 

Jansson från Gatunämnden i Raseborgs stad (Ekenäs inkorporerad 

där) och Verner Orre som är ordförande i Samhällstekniska 

nämndens vägsektion. De berättade hur det 


LANTMÄTERI 

fungerade i deras kommun. 

Vi hann även med en rundtur i Ekenäs och ett besök på 

en föreningsväg som slingrade sig vackert förbi en nybyggd 

golfbana i utkanten av Ekenäs. Vår guide, Anders Wikholm, 

som är engagerad i föreningen, berättade om den upprustning 

och standardhöjning av vägen som var förestående för 

att klara trafiken fram till golfbanan på ett bra sätt. Föreningen 

avsåg att finansieringen av upprustningen skulle klaras 

genom avtal med golfklubben och genom utdebitering från 

medlemmarna. Någon omprövning av lantmäteriförrättningen 

var inte akteuell. 

FINLANdsMOdELLEN 

Finland och Sverige har snarlik lagstiftning inom fastighetsbildningsområdet 

eftersom vi har en gemensam historia. På 

några punkter skiljer sig dock lagstiftningen och en av dessa 

är hur ändring av andelstalen i en vägförening går till. En vägförening 

bildas normalt på samma sätt som i Sverige genom 

en lantmäteriförrättning. Där bestäms vägens sträckning 

och standard samt vilka fastigheter som ska ha del i vägens 

utförande och drift. I Finland har man inga stadgar utan lagen 

om förvaltning av samfälligheter ger tillräcklig ledning. 

Föreningen antecknas i fastighetsregistret på varje berörd 

fastighet. Däremot registreras 

inte andelstal 

för utförande och drift. 

Tanken är att föreningarna 

själva ska besluta 

om dessa och ompröva 

dem när behov uppstår 

och minst var 4:e år. 

Inför varje årsstämma 

ska styrelsen utarbeta 

Mikael Still, Lantmäteriet Finland 

förslag till ”ändring eller 

ny fördelning” av 

andelstal och brukningsavgifter som sedan ska fastställas 

av stämman. Brukningsavgifter används framför allt för 

skogsfastigheter som betalar avgift för det virke som körs ut 

i stället för att ha skogstransporterna inräknade i andelstalet. 

Styrelsen ska vidare utarbeta debiteringslängd som utvisar 

den vägavgift som svarar mot andelstalet för respektive fastighet. 

Debiteringslängden har i övrigt samma uppgifter som 

våra debiteringslängder. 

När stämman har beslutat om andelstal har delägare som 

är missnöjd med andelstalet möjlighet att inom 30 dagar 

”föra ärendet till vägnämnden för avgörande”. Vägnämnd 

finns inom varje kommun. 

hUR FUNGERAR FINLANdsMOdELLEN? 

Av det vi hörde så fungerar det bra med att låta föreningarna 

själva besluta om andelstal. Antalet överklaganden var 

inte särskilt stor. En snabbenkät med svar från 39 kommuner 

med totalt ca 10 000 föreningar gav vid handen att 

200 överklagningar inkommit de senaste 2 åren. Skulle 

det översättas till Sveriges ca 40 000 vägföreningar skulle 

det kunna bli ca 400 överklagningar per år. I de kommunala 

vägnämnderna tas ärendena snabbt och om man är 

missnöjd med vägnämndens beslut finns det möjlighet 

att överklaga till jorddomstol och vidare till högre rätt. 

Det som fungerar mindre bra är bristen på kompetensen 

inom de många små kommunerna som sällan har ett vägärende 

att behandla. 

VAd hÄNdER I sVERIGE 

REV kommer att arbeta vidare för att en ändring av anläggningslagen 

kommer till stånd som förenklar föreningarnas 

Carl-Johan Jansson, Verner Orre 

möjligheter att anpassa andelstalen i de förvaltade gemensamhetsanläggningarna 

till rådande förhållanden. Särskilt 

nedanstående punkter bör studeras. 

• Kan föreningsstyrelse bereda och stämma besluta om 

ändrade andelstal i gemensamhetsanläggning som föreningen 

förvaltar. 

• Kan ett sådant beslut överprövas hos Lantmäteriet som 

i så fall enbart prövar den missnöjdes andelstal. 

• Kan stämmans beslut om andelstal och debiteringslängd 

verkställas trots att någon begärt att det ska överprövas, 

varvid debiteringen korrigeras om överprövningen medfört 

förändring av andelstalet. 

• Vad ska en överprövning kosta och hur bör kostnaden 

fördelas. 

• Kan stämma fatta beslut om ny medlem när överenskommelse 

om detta träffars mellan förening och fastighetsägare 

(43§ överenskommelse). 

• Ska andelstalen vara registrerade i fastighetsregistret eller 

räcker det med att aktuella andelstal finns hos föreningen. 

Lantmäteriet har föreslagit att ett examensarbete startar 

där för- och nackdelar beskrivs med den finska 

modellen jämfört med den svenska. Även översiktliga 

förslag till lagändringar skulle kunna ingå i arbetet. 

REV anser att det är ett bra initiativ och kommer att stödja 

detta arbete med våran kunskap om hur föreningarna arbetar 

i dag. 



REVs kongresshelg 

REVs kongress med förbundsstämma hölls den 1-2 oktober i Örebro. Temat på 

kongressen var Ordning och reda och REV ville ställa frågan på sin spets. Hur 

ska vi få ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna? 

Lördagen startade med mingel bland utställarna 

som visade upp sina produkter. Alla 

utställningsmontrar var välbesökta och medlemmarna 

såg till att bolla sina frågor och få 

tips från experterna. 

Ett nytt och oprövat kort presenterades – en 

öppen frågestund, Speakers Corner. Där kunde 

man ställa frågor direkt till REVs experter inom 

områdena lantmäteri, juridik, vägteknik och 

försäkring. Många medlemmar hade förberett 

frågor, andra kom på frågor efter hand. En del 

ville helt enkelt berätta hur de hade löst vissa 

problem i sin förening. Frågestunden uppfattades 

som något mycket positivt och kanske 

kommer igen på nästa förbundsstämma. 

Örebros landshövding, Rose-Marie Frebran, 

hälsade REV och alla medlemmar varmt välkomna 

och uttryckte sin tillfredsställelse med 

att REV förlagt sin stämma till Örebro. Hon var 

påläst inför helgen och konstaterade förvånat 

att den imponerande totala väglängden av de 

enskilda vägarna uppgick till 43 000 mil – 10- 

11 gånger runt ekvatorn. Det ger verkligen en 

positiv bild av Sverige, människors förmåga att 

samarbeta och att hålla landsbygden levande, 

även om den är glest befolkad. 

Hon vet att REVs medlemmar har känt sig 

styvmoderligt behandlade av politiker och 

myndigheter. Därför vill hon understryka att 

den levande landsbygden, som vi är så stolta 

över när vi pratar om landsbygd, jordbrukspolitik, 

natur vård och klimatarbete, inte skulle 

vara så levande om det inte fanns välskötta och 

fungerande enskilda vägar. 

Länsstyrelsen vill värna om landsbygdsutvecklingen 

genom olika insatser som finansieras 

av de EU-stödda projekten. Örebro 

Länsstyrelse har startat upp ett nytt projekt 

– ”One stop shop” som innebär att myndigheter 

och organisationer tillsammans åker ut 

på landsbygden och erbjuder lokala företag 

stöd så som coaching, rekryteringshjälp, skatterådgivning 

och finansiering. Ytterligare en 

lyckad landsbygdsutveckling är en lokal samverkan 

kring fiberoptiken. Städerna har i dag 

tillgång till mycket snabba fiberlösningar men 

på landsbygden är det bara 3% som har den 

snabba fiberoptiken. Örebro länsstyrelse har 

hittat en aktör som kan ställa upp på att lägga 

fiberoptik även på landsbygden i mindre orter, 

vilket inte hade skett om man inte tyckt att 

landsbygden är viktig. 

Rose-Marie Frebran avslutar med att det 

finns en röd tråd i svensk politik: landsbygden 

är viktig – lika viktig för Sverige som de tätbebyggda 

områdena. 

Hon avslutade med att önska 

de enskilda väghållarna en positiv 

utveckling och förklarade 

kongressen öppnad. 

ORdNING & REdA TEMA 

Rose-Marie Frebran 

1-2 

oktober 

Bulletinen Nr 4 • Bulletinen Nr 1 2011 13 

• 2011 13

TEMA ORdNING & REdA 

Enighet om behov av 

ORdNING OCH REdA 

vid REVs kongress! 

Birgit Allfors, Carina Pörn och Sture 

Källgården förbereder det sista på 

lördagen 

Solveig Elfving, Erland Bengtsson, 

Britt Börjesson Landvetters VF 

Eric Nordström, Rune Wahlfridsson, Lena 

Nilsson Bonerud-Styrsta VF 

Efter välkomstord av Landshövdingen i Örebro så var det 

dags att bänka sig för att under L-G Tannerfors ledning 

få strukturerna belysta kring enskild väghållning. REV 

har ju under året som tema drivit frågan om behovet av 

tydligare ansvarsfördelning när det gäller den enskilda 

väghållningen. Frågan har också accentuerats genom regeringens, 

Jordbruksverkets och länsstyrelsernas turer kring 

Landsbygdsprogrammet, Trafikverkets utredningar om 

statsbidragsverksamheten i långbänk, länsstyrelsernas 

agerande etc. Ett mycket kvalificerat sällskap av 

myndighetspersoner och beslutsfattare hade välvilligt 

tagit lördagseftermiddagen i anspråk för att delta i 

REVs debatt. 

Efter ett inledningsanförande av REVs ordförande 

med några exempel på hur tokigt det kunnat bli och 

blivit i olika sammanhang fick Niclas Purfürst från Jordbruksverket 

och Anders Åkesson (C) från Riksdagens 

Trafikutskott (som för dagen också representerade Eskil 

Erlandsson och Anna-Karin Hatt) redogöra för de olika 

turerna kring Landsbygdsprogrammet. Förklaringarna om 

hur målnivån blivit låg på grund av svagt intresse från målgruppen 

(väghållarna), särskilt som länsstyrelserna påstods 

ha gått ut och marknadsfört stödet, väckte viss förvånad 

munterhet. Sanningen är ju att flera länsstyrelser svarat 

våra medlemmar att det inte är någon idé att söka stöd, ni 

får ändå inget! 

forts. s16 

14 Bulletinen Nr 4 • 2011 

Torsten Björnberg, 

Finkarby VF 

Marie-Louise Lignell, 

Stall Lignell 

Kristina Åberg och Solweig Hultén tog 

emot vid registreringen. Här tillsammans 

med Anders Wikholm och Jan Ellström 

Leif Wrenkler, 

Berga-Hacksta VF 

Örjan Öhman, 

Högens SFF 

Anders Gejke Forsmark 

– St Rångsen VS 

Från vänster: Niclas Purfürst, Anders 

Åkesson, Lars-Gunnar Tannerfors 

Roland Johansson 

Nordskogens SFF 

Malin Ohlsson, Saxtorpsvägens 

SFF

Från vänster: Per Nillén, Per Wenner, TRV, 

Göran Roos, Magnus Persson, Hans Rosen 

REVs avgående ordförande Sven Ivarsson 

föräras en medalj av ”Hans Majestät Konungen” 

samt en blombukett av kanslichef Maria 

Sundström. 

avgående ordförande i REV, Sven Ivarsson 

Imitatör 

Jan Wolfhagen 

Soul Picnic 


Bulletinen Nr 4 • 2011 15 

Stellan Sandström, 

Österskärs VF 

Peter Gillberg, 

Törneby SFF 

Mattias Gustafsson, 

Älåkra-Hamra-Hästmosshult 

SFF 

”Mr Been” 

”Peter Harrysson” 

”Mr Been” bjuder upp 

till dans 

Bengt Nydahl, 

fd vice ordf

TEMA ORdNING & REdA 

Den stängning av programmet för nya ansökningar 

som gjordes i somras förklarades med 

att medel behövde frigöras för andra åtgärder 

och man ville inte riskera inlåsningseffekter 

(frusna pengar!). 

Både Purfürst och Åkesson ville nu i stället 

att alla krafter nu ska sättas in för att säkra 

åtkomst av stödet i nästa Landsbygdsprogram. 

Underlaget till detta program har nu 

kommit från Bryssel och Åkesson hade en 

inbjudan med från Eskil Erlandsson att REV är välkomna 

att delta och aktivt medverka i arbetet. Förslaget från REV 

att Jordbruksverket skulle lyfta infrastrukturfrågorna från 

länsstyrelserna till ett nationellt program på Jordbruksverket 

noterades av Purfürst som en intressant 

ide´. 

Riksdagsledamoten Åkesson beskrev 

därefter hur regioner i allt större 

utsträckning tar över länsstyrelsernas 

och ibland landstingens och kommunernas 

uppgifter. Han konstaterade 

att strukturen är förvirrande i dag och 

att REV bör fortsätta att jobba med 

frågan: ”Vem ska ha ansvaret för de 

enskilda vägarna”? Åkessons förslag 

om att ta in ansvaret för bredband i 

samfällighetsföreningarna möttes av 

skepsis från stämmodeltagarna: ”Vi 

sköter vägarna som obetalda vägarbetare, 

ska vi nu ta över ännu mer”? 

I den paneldebatt som följde fram- 

gick tydligt att oredan är stor. Många 

frågor hamnade ”mellan stolarna” 

eller blev obesvarade. Ett tydligt budskap kom från LRFs 

representant: ”Det enskilda vägnätet är en del av landsbygden. 

Transporterna för de areella näringarna måste utföras 

när det behövs, inte bara när vägarna bär. En stor del av det 

enskilda vägnätet behöver förstärkas för att undvika långa 

perioder med tjälnedsättningar! Det behövs en miljard till”! 

Trafikverkets Per Wenner redovisade pågående utredningar 

med gott hopp om ett bra resultat. Göran Roos från 

Sveriges Kommuner och Landsting uttryckte sin beundran 

Utställarna presenteras från scenen. 

Vem ska 

ha ansvaret 

för de enskilda 

vägarna ? 

Historiker Per Blomkvist berättar om sin bok. 

och uppskattning för det arbete som läggs 

ner av medlemmarna i den enskilda väghållningen. 

Kommunerna deltar visserligen ofta 

med finansiering, men annars är intresset 

från kommunpolitiker svalt. ”Det är ingen 

politisk fråga”! Han påtalade också att ett 

tydligare statligt ansvar krävs, det är alltför 

många gråzoner. Frågan om ”kommunala 

vägstrategier” ansågs intressant och kommer 

att tas upp inom SKL. 

Magnus Persson, regiondirektör i Örebro, inledde med 

att påminna om att förra gången han var inbjuden till REVs 

stämma var 1995 när han som statssekreterare hos Inez 

Uusmann skulle informera om det halverade anslaget till 

enskild väghållning. Han upplevde 

stämningen som mera positiv den här 

gången! Som regionchef upplevde han 

två parallella system vad gäller ansvaret 

för infrastruktur. EU definierar alla 

orter med färre än 60 000 invånare 

som landsbygd, vilket till exempel 

gör att Örebro Stad är enda tätorten i 

Örebro län. Karlskoga och Forshaga är 

landsbygd och skall hanteras av länsstyrelsen 

som befriats från resurserna 

utan att dessa tillförts regionerna! 

Självklart ger detta problem vad gäller 

ansvaret för verksamheten och 

försvårar samordningen. Kontentan 

från Magnus Persons anförande var att 

REV bör rusta sig för att klara utökade 

uppgifter med att företräda sina medlemmar. 

Regionerna är beredda att ta 

uppgifterna om staten så beslutar och tillskjuter resurserna. 

Hans Rosén från Lantmäteriet redovisade ambitionen 

att hjälpa till med att minska oordningen och oredan och 

berättade från projektet som REVs Nils Blohm initierat 

och som Lantmäteriet har stora förväntningar på. Han påtalade 

också de problem som avsaknaden av kommunala 

vägstrategier förorsakar. En deltagare från Finland (som ju 

tillsammans med Sverige har systemet med samfälligheter) 

undrade varför man kan godta där att stämman beslutar om 


ändringar i andelstalen men att man i Sverige måste ha det 

demokratiskt fattade beslutet godkänt av Lantmäteriet. En 

sådan lösning är dock Lantmäteriet tveksam till. En viss 

vägledning anses behövas. 

På Tannerfors fråga om slutsats från dagens debatt svarade 

REVs ordförande att bristen på ordning och reda är uppenbar 

med ett par tydliga exempel. Nuvarande struktur för 

Landsbygdsprogrammets infrastrukturmedel fungerar inte 

utan bör läggas på en nationell nivå. Gränsdragningsproblematiken 

kräver kommunala vägstrategier om framgång och 

förståelse skall kunna nås. 

Deltagarna i debatten tackades därefter för det enga- 

gemang de visat och 

REV fortsätter framåt, 

styrkta av den förståelse 

som trots allt 

var tydlig bland representanterna 

för 

myndigheter och organisationer! 


Fördjupningskurs 


för enskilda väghållare 

REV har tagit fram en fördjupningskurs för väghållare. Det första kurstillfället hölls i 

samband med förbundsstämman och kursen blev mycket väl mottagen av närvarande 

medlemmar. Vi har därför beslutat gå vidare och under våren erbjuda kursen på åtminstone 

tre orter i landet. I nästa nummer av Bulletinen så kommer kursorter och 

kurstillfällen att redovisas. 

Kursen innehåller bl.a. en fyllig del om förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande 

enskild väghållning samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt 

vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till 

användning för den enskilda väghållarens egen vägskötsel och föreningsadministration. 

Kursen riktar sig i första hand till de som har gått kurs I, som REV under flera år har 

tillhandahållit i samarbete med Trafikverket och Lantmäteriet. Men, även den som inte 

har tillgodogjort sig kurs I kan ha stor behållning av fördjupningskursen, inte minst 

genom det kursmaterial som tillhandahålls alla deltagare. 

Håll utkik i nästa nummer var fördjupningskursen kommer att ges, förhoppningsvis 

har du och din förening möjlighet att delta! 

Citat från kursutvärderingen: 

”Mycket bra kurs!” ”Välgenomarbetat och engagerat.” 

”En förträfflig kurs!” ”Lärorikt!” ”Hem och kolla stadgar och anläggningsbeslut!” 

”Bra upplagt med bra kursdokumentation.” ”Värdefulla kunskaper!” 

Bulletinen Nr 4 • Bulletinen Nr 1 2011 17 

• 2011 17

REV NYTT 

REV utser 

regionansvariga 

ledamöter 

Vid styrelsens konstituerande möte beslutades 

utse fyra regionansvariga personer. Tanken är 

bl.a. att REV därigenom skall få en bättre representation 

i hela landet och dessutom möjlighet till 

en mer lokal kontaktyta för medlemmarna. 

Mikael Näslund som bor och verkar i Hassela tar sig an 

motsvarande trafikverkets region Mitt/Norr. Lars Ohlin, 

som mestadels befinner sig i Vellinge kommer att finnas 

till hands för REV och dess medlemmar i södra Sverige, 

motsvarande trafikverkets region Syd. REV:s nye vice 

ordförande Jan Johansson, Kållekärr, Tjörns kommun, 

svarar för västra Sverige, motsvarande trafikverkets region 

Väst, samt Christer Ångström, som har sin ”egen” 

vägsamfällighet i norra Värmland, men bor i Stockholm, 

är ansvarig för den östra delen, motsvarande trafikverkets 

region Stockholm/Öst. En närmare beskrivning av de 

regionansvarigas arbetsuppgifter samt kontaktuppgifter 

planeras till kommande nummer av bulletinen. 

REVs nye ordförande Uno Jakobsson 

REV:s nye ordförande, Uno Jakobsson, ger här följande 

korta presentation av sig själv: 

”Jag är 44 år gammal, är gift och har tre barn. Sedan några 

år tillbaka är jag sekreterare i Yxlö Eds vägsamfällighet, 

som förvaltar en vacker liten grusväg på ön Yxlan utanför 

Furusund i Stockholms skärgård. Det var min pappa som 

tillsammans med andra fastighetsägare längs vägen initierade 

bildandet av vägsamfälligheten på 1970-talets mitt, när jag 

själv ännu inte hade en aning om vad en enskild väg var. 

Något senare i livet, i mitten av 1990-talet, fick begreppet 

enskild väg dock reellt innehåll för mig när jag började på 

Lindhés Advokatbyrå i Stockholm. Ända sedan dess har 

jag bistått enskilda väghållare med hjälp vid de rättsliga 

problem som kan uppstå både i väghållningen och internt i 

föreningen, föreningsrättsligt. Sedan ett halvår tillbaka driver 

jag Optimus Advokatbyrå och fortsätter att tillsammans 

med jur. kand. Louise Bark hjälpa de väghållare som har 

rättsliga bekymmer. Det känns mycket inspirerande att få 

förtroendet att leda REV och jag upplever det som en förmån 

att tillsammans med den mycket kompetenta styrelse som 

stämman utsett ta mig an de utmaningar som förbundet och 

den enskilda väghållningen står inför.” 


REV:s nya styrelse: 

Avgående revisor Åke T 

Carlestam, blev invald i 

styrelsen redan 1976. 

I och med förbundsstämman i Örebro så tackade tre av 

REV:s verkliga trotjänare för sig. Avgående ordförande, 

Sven Ivarsson, med sammanlagt 34 år som förtroendevald 

och vice ordförande, Bengt Nydahl, med 27 år i förbundets 

tjänst. Under Sven och Bengts tid i REV har förbundet 

vuxit från ett hundratal medlemmar till nu över 10.000 och 

herrarnas insatser vågar jag påstå har varit helt avgörande 

för den positiva utvecklingen! Men, vad gäller antal år i 

förbundet så brädas de båda av den skönsjungande revisorn, 

Åke T Carlestam, som blev invald redan 1976! 

Nyvalda till förtroendeuppdrag är också Malin Ohlsson, Lars 

Olin och Anders Lundell, suppleanter i styrelsen samt Claes 

Henckel, revisorssuppleant. Alla fyra har gedigen erfarenhet 

av enskild väghållning och förtroendeuppdrag i samfällighetsföreningar. 

Lars Olin är ordförande i Ljunghusens 

Ordförande, Uno Jakobsson, advokat, Yxlö Eds vs, 

Yxlan, Norrtälje 

Vice ordförande, Jan Johansson, civilingenjör, 

Kållekärrs vf, Kållekärr, Tjörn 

Sekreterare, Kristina Åberg, administratör, 

Söderåsens sff, Viby, Sollentuna 

Ledamot, Christer Ångström, jurist, Kärrbacksstrands 

sff, Torsby 

Ledamot, Margareta Vikgren, ekonom, Vidja vf, 

Huddinge 

Avtackningen av verkliga 

trotjänare – sammanlagt 

96 år i enskilda 

väghållningens 

tjänst 

Avgående vice ordförande Bengt Nydahl tackar avgående ordförande 

Sven Ivarsson, för ett gott samarbete. 

Ledamot, Sture Källgården, lantmätare, Evalunds 

vägens sff, Älta 

Ledamot, Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas 

sff, Hassela 

Suppleant, Jan Ellström, Björknäs, Nacka 

Suppleant, Malin Ohlsson, Saxtorp, Landskrona 

Suppleant, Lars Olin, Ljunghusen, Vellinge 

Suppleant, Anders Lundell, Kummelnäs, Nacka 

REV NYTT 

vägförening i Vellinge. Malin Ohlsson är revisor i Saxtorps 

vägsamfällighet i Landskrona och Anders Lundell är kassör 

i Kummelnäs vägförening i Nacka. Anders hjälper även 

andra väghållare med både administrativa uppgifter och råd 

vid t.ex. omvandlingar på grund av kommunal planläggning. 


JURIdIK 

MOMSHANTERING 

En återkommande fråga till REV gäller hanteringen av moms för en enskild väghållare. Vi har i tidigare 

nummer informerat om detta men det finns tydligen ett behov av att återigen informera om 

vad som gäller. 

En enskild väghållare (samfällighetsförening) är i de allra 

flesta fall inte redovisningsskyldig för moms. Momsen på 

inköpta varor och tjänster är därför en direkt kostnad för 

väghållaren. Det finns i och för sig samfällighetsföreningar 

som bedriver näringsverksamhet, exempelvis förvaltning 

av gemensamhetsskog, där föreningen är momspliktig men 

i detta sammanhang kan vi bortse från dessa. Med samfällighetsföreningar 

avses även vägföreningar och vägsamfälligheter 

som bildats före 1998. 

En konsekvens av att föreningen inte är redovisningsskyldig 

för moms blir att utgifterna som tas upp i utgifts- och inkomststaten 

(budgeten) redovisas inklusive moms. Vid uttaxeringen 

innebär detta att vägavgiften som fastigheterna betalar till 

samfällighetsföreningen även täcker kostnaden för moms som 

föreningen måste betala. 

I de fall en fastighet som 

ingår i föreningen bedriver 

näringsverksamhet finns en 

specialbestämmelse som ger 

rätt för näringsidkaren att i sin 

momsredovisning dra av den 

moms som föreningen betalar. 

Avdragsrätten omfattar dock 

bara den del som svarar mot 

fastighetens andel i föreningen. 

Bestämmelsen finns i 8 kap 4 § 

andra punkten mervärdesskattelagen 

(1994:200) och finns 

återgiven i faktarutan intill. 

AktuEll lAgtExt 

Mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap 4 § 

”Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet 

får också göra avdrag 

1. (---) 

Det bör i sammanhanget nämnas att det på en näringsfastighet, 

exempelvis en lantbruksenhet, även kan finnas en 

privatbostad. En privat ägd fastighet har enligt den aktuella 

bestämmelsen i mervärdesskattelagen inte avdragsrätt för 

moms. I de fall det finns en privatbostad på en näringsfastighet 

skall det i princip göras en proportionering av momsen 

som belöper på fastigheten mellan näringsdelen och den 

privata bostaden. En svårighet som då uppkommer är att 

andelstalet i föreningen omfattar hela fastigheten. Detta är 

emellertid ingenting som föreningen behöver beakta utan 

det är näringsidkaren som får ta ställning till en eventuell 

proportionering. I praktiken görs det nog mer sällan en sådan 

fördelning i näringsidkarens momsredovisning. 

För att näringsidkaren skall kunna dra av sin del av momsen 

2.om den skattskyldige är delägare i en samfällighet 

för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål 

och den fastighet som ingår i samfälligheten används i 

den verksamhet som medför skattskyldighet: för den ingående 

skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, 

dock endast till den del som svarar mot hans andel i 

samfälligheten.” 

som föreningen betalat måste denne få någon typ av intyg från 

föreningen som kan ligga till grund för momsredovisningen. 

Detta sker enklast om föreningen utfärdar ett momsintyg till 

de medlemmar som meddelat att de bedriver näringsverksamhet 

och att de har rätt att göra avdrag för den moms som 

föreningen betalat. Föreningen har ingen skyldighet att själv 

undersöka i vad mån det finns näringsidkare som har rätt att 

göra avdrag för moms men bör tillhandahålla ett intyg till de 

som begärt detta. Även om det inte finns några formella regler 

kring utfärdande av momsintyg rekommenderar REV att ett 

sådant intyg skickas till näringsidkaren så snart det är praktiskt 

möjligt, kanske i samband med något annat utskick. Intyget 

bör då utvisa föreningens namn, beteckning på näringsidkarens 

fastighet, hur mycket föreningen betalat i moms året innan 

och hur mycket som belöper på fastigheten utifrån andelstalet. 

Som nämnts ovan behöver föreningen i detta sammanhang 

inte beakta om det finns någon 

privatbostad på näringsidkarens 

fastighet. Intyget bör skrivas 

under av någon i styrelsen exempelvis 

kassören. Exempel 

på momsintyg finns på REV:s 

hemsida. 

Eftersom momsen är en 

kostnad för föreningen brukar 

kostnaden för en vara eller 

tjänst bokföras till hela kostnaden, 

d.v.s. inklusive moms. För 

att underlätta för kassören att 

upprätta ett momsintyg kan det 

vara lämpligt att i samband med 

bokföringen notera hur mycket moms som belöper på varje 

faktura. Efter årets utgång blir det då lätt att summera ihop 

hur mycket moms föreningen totalt betalat under året och 

även räkna ut hur mycket moms som hänför sig till en fastighet 

som används i näringsverksamhet. I detta sammanhang skall 

påpekas att man inte behöver ta hänsyn till om föreningen får 

några bidrag till verksamheten eller inte. 

Skälet till den aktuella momsbestämmelsen är bl.a. att en 

näringsidkare som har en fastighet som ingår i en enskild väg 

inte skall hamna i ett sämre konkurrensläge i förhållande till 

någon som har en egen väg som används i näringsverksamheten. 

Den som driver näringsverksamhet och har en egen väg 

får ju dra av momsen som rör drift och underhåll av denna väg. 

20 Bulletinen Nr 4 • 20 Bulletinen Nr 1 2011 

• 2011

Avslutningsvis kan nämnas att näringsidkaren som fått ett 

momsintyg från föreningen inte är skyldig att betala motsvarande 

belopp till föreningen. Det förekommer att näringsidkaren 

på frivillig grund återbetalar detta belopp men 

i sådant fall blir det fråga om en gåva eller kapitaltillskott 

som inte är en avdragsgill kostnad för näringsidkaren. Det 

bör observeras att föreningen ej kan fakturera näringsidkaren 

den moms som denne har rätt att göra avdrag för. 

De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som 

verksamhetsår. Men, även de föreningar som har ett annat 

verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret 

avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som 

skall göras: 

Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåret betalat 

ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon som 

utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel, 

skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket inge redovisning, 

kontrolluppgift för ersättningen och avdragen källskatt. 

Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur 

mycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt. 

Om det bland de i väghållningen deltagande 

fastigheterna finns jordbruksfastigheter 

eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få 

besked om hur mycket mervärdesskatt som betalats, 

och hur stor andel av denna som belöper 

på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta genom 

att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga 

uppgifter. Tips om utformning av momsintyg 

finns på www.revriks.se medlemssidor. 

Obetalda medlemsavgifter Om det finns 

medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhetsårets 

slut, är det hög tid för styrelsen att agera. Den 

förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat 

belopp gäller bara ett år från förfallodagen, vilket 

gör att styrelsen senast vid verksamhetsårets slut bör ansöka 

om verkställighet hos kronofogdemyndigheten för att inte 

förmånsrätten skall försvinna. 

Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen 

har ränteinkomster skall beskattning göras hos delägarna. 

Sammanfattningsvis bör föreningen tänka på följande: 

* Skicka ut momsintyg till de näringsidkare som meddelat 

att man får göra avdrag för moms. 

* Näringsidkarna kan inte avkrävas betalning för den moms 

som denne har rätt att dra av i sin momsredovisning. 

Text Bengt Nydahl 

Tips vid 

verksamhetsårets slut 

Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en privatbostadsfastighet, 

vilket gör det synnerligen ovanligt med skattekonsekvenser 

för medlemmar i en samfällighetsförening 

vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter, 

kan dessa fördelas på andelsägarna, som har rätt att 

göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda fallen åligger det 

styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt 

underlag till föreningens medlemmar (för ränteinkomst skall 

också kontrolluppgift inges till skatteverket). 

Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan 

om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som 

skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av 

REV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive 

vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen 

om enskilda vägar) inga egna skat- 

...deklarationen 

returneras 

med texten ”ej 

skattesubjekt”! 

tesubjekt och skall därmed ej heller 

inge inkomstdeklaration eller betala 

skatt. Tyvärr får en del av dessa föreningar 

trots denna uttryckliga regel 

i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser 

från skatteverket 

att deklaration skall upprättas och 

inges. Kommer ett sådant föreläggande 

kan deklarationen returneras 

med texten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen. 

Därtill kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr 

(SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket . Enskilda 

väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller 

ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och skall 

således avge inkomstdeklaration. 

Text Uno Jakobsson 


JURIdIK

Fråga juristen 

FRÅGA: Först när vi skulle ansöka om verkställighet 

hos kronofogden upptäckte vi att vi gjort formaliamissen 

att inte ange sista betalningsdag i debiteringslängden. 

Kan en formellt felaktig uttaxering 

rättas i efterhand? 

Per Penna, sekreterare i Gruskornets sff 

SVAR: från Louise Bark, jur kand, Optimus Advokatbyrå 

Det finns flertal formella regler om hur en korrekt uttaxering 

ska gå till och det är inte alltid lätt att göra rätt. Men, 

om en förening tvingas gå till kronofogden för att driva 

in avgiften krävs att uttaxeringen är korrekt genomförd. 

Annars kan den inte ligga till grund för ett beslut om 

utmätning hos kronofogden. 

REV har konsekvent gett rådet att det är möjligt att 

göra om en uttaxering som av någon anledning har blivit 

fel, exempelvis när sista betalningsdagen ej framgår av 

debiteringslängden. Detta har nu blivit rättsligt prövat. 

En förening hade en medlem som under flera år vägrat 

att betala årsavgiften. När styrelsen skulle ansöka om 

utmätning observerade de att uttaxeringarna inte hade 

utformats på korrekt sätt. Styrelsen gjorde då nya debiteringslängder 

för respektive år, där det framgick tydligt 

vilka som hade erlagt sin vägavgift i förskott (alltså i tid 

enligt det första beslutet) och vilka som inte hade gjort 

det. Det framgick därmed av de nya debiteringslängderna 

vilka medlemmar, som efter avräkning av erlagda 

förskott, hade att betala avgiften och vid vilken tidpunkt 

betalning skulle ske. Debiteringslängderna hanterades 

därefter på stämman varpå föreningen ansökte om verkställighet 

hos kronofogden, som gav föreningen rätt. Efter 

överklagande av gäldenären beslutade tingsrätten att 

kronofogdens utmätningsbeslut var riktigt. Tingsrätten 

framhöll särskilt, att det faktum att debiteringslängderna 

hade upprättats och beslutats vid en senare tidpunkt än 

för det aktuella året innebar inte att debiteringslängderna 

inte var korrekta. 

Om ni undrar hur en korrekt uttaxering ska gå till kan 

ni läsa om detta på REV:s hemsida. Där finner ni även 

mall på hur debiteringslängden skall se ut. Vid ytterligare 

frågor, hör av er till REV:s kansli. 

Under rubriken Fråga 

Juristen besvaras juridiska 

frågor av jur kand Louise 

Bark, Optimus Advokatbyrå. 

Välkommen att maila dina 

frågor 

till kansliet@revriks.se Louise Bark 

Hantering av moms vid statsbidrag – 

trafikverket ändrar 

sitt synsätt. 

REV har under många år påpekat för Trafikverket 

(tidigare Vägverket) att vi anser att momsen vid 

beräkning av statsbidraget hanteras på ett felaktigt 

sätt. 

Så här skriv vi i en artikel om MOMS-hantering som var infört 

i REV-Bulletinen nr 2 2003. 

”Avslutningsvis vill vi ge några synpunkter på hur momsen 

hanteras när det gäller statsbidraget till enskilda väghållare. De 

grundläggande bestämmelserna finns i förordningen (1989:891) 

om statsbidrag till enskild väghållning. När det gäller det årliga 

driftbidraget gör Vägverket en beräkning av skälig driftkostnad 

enligt en ganska komplicerad modell. I denna beräkning tar 

Vägverket endast upp 60 % av momsen med hänvisning till att 

näringsidkarna får göra avdrag för momsen och att staten inte 

lämnar bidrag till s k avdragsgill moms. Vid beräkning av bidrag 

till särskild drift och byggnadsbidrag gör Vägverket en särskild 

utredning av momsfrågan. Från REV:s sida anser vi att Vägverket 

hanterar momsfrågan på ett felaktigt sätt eftersom momsen 

utgör en direkt kostnad för väghållaren och inte är avdragsgill. 

I den utgifts och inkomststat som väghållaren upprättar för att 

få in bidrag till medlemsfastigheterna upptas därför utgifterna 

inklusive moms. REV anser därför att det är fel av Vägverket att 

i beräkningen av statsbidraget endast ta upp 60% av momsen som 

en kostnad. Momspåslaget blir därför bara 15% (60% av 25%). 

Full kompensation för momsen bör ingå i bidragsunderlaget. Den 

omständigheten att en näringsidkare under vissa förutsättningar 

kan göra avdrag för den moms som väghållaren betalat skall inte 

påverka storleken på statsbidraget. Detta har REV framfört till 

Vägverket många gånger och vi hoppas att beräkningssättet ändras 

i framtiden. De väghållare som för diskussioner med Vägverket 

om särskilt driftbidrag eller byggnadsbidrag bör kräva att kostnadsberäkningarna 

tar hänsyn till momsen fullt ut och bör inte 

acceptera kalkyler som bygger på att näringsidkarna frivilligt skall 

erlägga några belopp som motsvarar den moms dessa får dra av.” 

Efter särskilda överläggningar med tjänstemännen på 

Trafikverket har vi nu fått beskedet att verket kommer att 

ändra sina rutiner och godta REV:s synsätt. Detta innebär 

således att Trafikverket vid beräkningen av bidraget i framtiden 

kommer att tillämpa en momssats på 25%. För det årliga 

driftbidraget innebär detta att väghållarna får uppskattningsvis 

40-50 miljoner kronor årligen i höjt bidrag. Det är dock i 

dagsläget något oklart när det nya beräkningssättet kommer 

att börja tillämpas. 

Vi tackar Trafikverket för ett klokt ställningstagande. 

Text Bengt Nydahl 


Komplett webbaserad administration av din vägförening 

”Gör som vår förening och använd er av 

VägFas Webb för att effektivisera er förenings 

medlemshantering vilken borgar för korrekta 

och kompletta uppgifter som ger nöjda 

medlemmar.” 

– Norra Åbyggeby Vägsamfällighetsförening 

GA:5 i Gävle 

Hur hålla reda på alla ägarförändringar i 

vägföreningen? 

Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen, 

på papper, eller i bästa fall, 

från sin programvaruleverantör som sedan 

infört informationen i programmet. Krångligt, 

dyrt och omodernt. 

VägNu AB är partner till Lantmäteriet och 

levererar föreningens medlemsinformation 

från det centrala, digitala fastighetsdataregistret. 

Informationen läses in elektroniskt 

till programmet Vägar och Fastigheter (Väg- 

Fas). Självklart kan du fortfarande redigera 

all information och även skriva ut eller exportera 

den vid behov. 

VägNu AB har löst det! 

Vi frågade några kunder om de trivs med 

VägFas Webb och några citat ser du här i 

annonsen. 

Leverans 

VägFas levereras med de senast tillgängliga 

ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du får 

aktuell ägarinformation redan vid leverans. 

Abonnemang 

VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar 

från Lantmäteriet. Upp 

till sex gånger per år får ni en ny leverans av 

aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till 

VägFas sker med hjälp av en av de många 

guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk 

och du behöver inte registrera manuellt. 

Fjärrprint 

Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En 

knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor 

och egna dokument via vår fjärrutskriftstjänst. 

För låg kostnad per försändelse, gör 

vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar 

och levererar till posten. 

Underhåll 

Självklart erbjuder VägNu AB support och 

nya versioner till alla kunder med underhållsavtal. 

Prova VägFas Webb på www.vagnu.se 

VägNu AB 

”Min tid framför datorn med fakturering har 

minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter. 

Supporten är absolut det bästa jag har upplevt 

inom datavärlden hjälp o svar inom 24 

tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer, 

och hjälp med allt. Vi rekommenderar 

Vägfas Webb o det varmaste” 

– Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff. 

Vad säger våra kunder 

”Sedan vi började använda VägFas Webb 

har vi bättre kontroll på vilka som äger 

fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar 

som respektive fastigheter ingår 

i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett 

bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har 

underlättats betydligt och tar nu några minuter 

istället för flera dagar och till en lägre 

kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.” 

– Rönnäs Samfällighetsförening 

”VägFasWebb är för oss en förenkling av 

hela hanteringen av samfällighetens medlemmar, 

dess fastigheter och ägare med 

rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering 

av ägare från fastighetsregistret inför 

debiteringslängd, debitering/fakturering 

och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen 

i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening 

hanterar hela vår medlemsadministration 

på en bråkdel av den tid det tidigare tog!” 

– Solberga Ödsmål Samfällighetsförening 

”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett 

var på jorden jag befinner mig och oavsett 

dator!” 

– Hövik Berga Samfällighetsförening 

Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: info@vagnu.se 


www.vagnu.se 

Partner till Lantmäteriet

Slitageersättning 

BAKGRUNd sLITAGEERsÄTTNING 

Ett stort antal frågor som kommer till REV:s kansli rör slitageersättning. 

Det är frågor om husbyggen, grustransporter, 

åkerietablering och framför allt om slutavverkningar. 

Slitageersättning är populärbenämningen när en förening 

tar ut en ersättning för transporter som inte är inräknad i 

fastighets andelstal. När det är en medlem som utfört transporten 

så är det 48a § anläggningslagen som är tillämplig. 

Om det är någon som inte är medlem som använder vägen 

i stor omfattning, så finns ingen direkt lagregel för slitageersättning, 

men eftersom föreningen kan förbjuda sådan 

transport, så träffas normalt en överenskommelse om dessa. 

Ett exempel är när fastighetsägarens entreprenör väljer att 

köra ut virket över annans vägförenings väg på grund av att 

den vägen är bättre. 

Slitageersättning som omnämns i 50 och 50a §§ Anläggningslagen 

är sådana som förrättningslantmätaren beslutar 

om i vissa fall. 50 § avser när en fastighet tillfälligt behöver 

använda en väg över annans mark och 50a § när en gemensamhetsanläggning 

behöver använda en annan gemensamhetsanläggnings 

väg till viss del. 

48a § anläggningslagen innebär att en fastighet som har 

andel i en gemensamhetsanläggning som avser väg, ska 

betala slitageersättning för uppkomna merkostnader, om 

fastighetsägaren använder vägen i väsentligt större omfattning 

än som motsvarar dess andelstal för driftkostnaderna. 

Om trafiken orsakar skador på vägen, ska fastighetens 

ägare dessutom betala ersättning för skadan. I förarbetena 

till lagen nämns som exempel ”pågående byggnadsarbeten 

på fastighet, större skogsavverkning, tillfällig uthyrning av 

ekonomibyggnader för lager- eller industrilokaler eller att 

en ny näringsverksamhet startar t.ex. en verkstad, affär 

eller restaurang och man kan inte säga säkert hur varaktig 

verksamheten blir”. 

Det är samfällighetsföreningens styrelse som beslutar om 

slitageersättning enligt 48a § anläggningslagen. Beslutet bör 

föregås av en kontakt med fastighetsägaren och gärna en 

överenskommelse om ersättningen. En mall för överenskommelse 

finns på REV:s hemsida. Betalar inte fastighetsägaren 

ersättningen, kan styrelsen väcka talan mot fastighetsägaren 

till Mark och Miljödomstolen. Domstolen avgör då om 

slitageersättning ska utgå och om det yrkade beloppet ska 

fastställas eller jämkas. Förlorande part får normalt betala 

motpartens advokatkostnader. 

Transporter som ryms inom fastighetens andelstal betalas 

genom föreningens årliga uttaxering. I skogsfastigheters 

andelstal är virkestransporter normalt inräknade. Om det 

är fråga om onormala transporter, och hit räknas slutavverkning 

enligt förarbetena till 48a§ anläggningslagen, så 

har föreningen rätt att debitera för de merkostnader som 

uppstår vid medlemmens tillfälliga, extrema, användning 

av vägen. Merkostnader är ett begrepp som både täcker direkta 

skador och ett slitage på vägkroppen som inte direkt 

kan okulärbesiktigas. 

sLITAGEERsÄTTNINGENs sTORLEK 

Hur slitageersättning ska beräknas framgår inte av AL annat 

än att ersättningen ska utgå med hänsyn till slitaget 

av vägbanan. Dessutom gäller för beräkningen måste vara 

enkel att tillämpa. Lantmäteriet använder sedan många år 

den så kallade tonkmmetoden när den räknar fastighets 

andelstal i driften av en anläggning. Den bygger på fastighets 

beräknade transportvikt under ett år multipliceras 

med körsträcka på den gemensamma vägen. Produkten blir 

det relationstal mellan berörda fastigheter som används för 

fördelning av driftskostnaderna på medlemsfastigheterna. 

Senaste schabloner för transportvikt för olika typer av fastigheter 

och verksamheter är daterad augusti 2010 och finns 

på Lantmäteriets hemsida. 

Ett sätt att uppskatta slitageersättning är att jämföra med 

senaste avgift för fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. 

Oftast är andelstalet beroende av väglängd. 

Jämför därför med vad en permanentfastighet betalar i vägavgift 

som har samma väglängd att köra som den fastighet 

du beräknar slitageersättningen för. I dag räknar man med 

att permanentbostaden kör 2100 ton enkeltransporter per 

år. Uppskatta sedan hur många extra ton, utöver de normala 

transporterna från fastigheten, som körs. Beräkningen blir 

då: aktuell vägavgift för permanentbostaden * årliga extraton 

/ 2100 = minsta belopp för slitageersättning. Bör rundas 

uppåt så att föreningens extraarbete och administration 

också betalas. 

Ett sätt att beräkna slitageersättning för skogstransporter, 

när dessa inte är inräknad andelstalet, är att uppskatta 

antal fastkubikmeter virke som körs ut och ta detta gånger 

2-10 kr per km använd väg. Till detta bör direkta skador på 

vägen ersättas. Beräkning av slitageersättning när skogsfastighetens 

skog redan är inräknad i andelstalet för vägen, bör 

ske i efterhand när man kan konstatera skadornas storlek. 

I detta fall är det ju ersättning för skador på vägen som är 

den största delen medan den direkta slitagedelen endast bör 

omfatta ersättning för att virket transporteras med extremt 

tunga ekipage under kort tid. I båda fallen bör en besiktning 

av vägen göras både före och efter skogsavverkningen. 

REV har tagit fram en överenskommelsemall om slitageersättning 

som finns på vår hemsida. Mallen ska givetvis 

anpassas till de förhållanden som gäller i enskilda fallet och 

vad parterna vill. 



Gamla Köpstad sff 

Varbergs kommun, Hallands län. Före detta hamnplats, bondby – idag ett 

sommarparadis 

Vi fortsätter med att besöka REVs medlemsföreningar. Denna gång landar REVs 

reportage-”team” hos Gamla Köpstad sff och dess ordförande Ulf Lidesjö. Han tar emot 

och visar upp ett för dagen regnigt och blåsigt Halland. 

Vacker utsikt över havet från föreningens väg. 

Det första som jag funderar över är just det lite märkliga 

namnet Gamla köpstad. Varifrån kommer det och hur började 

det? Ulf berättar: 

Namnet Gamla Köpstad visar att här en gång funnits 

marknadsplats, där köpenskap bedrivits. Men det var inte 

någon stad utan snarare en plats där man höll marknader 

och drev affärer vid särskilda tillfällen. Kanske fanns någon 

permanent bebyggelse, men köpenskapen bedrevs huvudsakligen 

i tält. 

Infartsväg till området. 

MARKNAdsPLATs 

Vid Gamla Köpstad har utan tvivel hållits marknader. En 

urgammal landsväg går ner till kusten just vid gamla köpstad. 

Den passerar förbi de märkliga orter, som bär namnen 

Järnmölle, och Järnvirke (i Tvååker), där vi vet att järn 

tillverkades av bygdens röda jord som råvara. Ända in i vår 

tid har stora slagghögar vittnat om järnhanteringen i denna 

trakt. Järnet har säkerligen förts från tillverkningsorten ner 

till havet för vidare utskeppning. I slutet av 1920-talet påträf- 


fades ett fartyg ett stycke från 

stranden som kunde dateras till 

1 000 talet. En uppgrundning 

av den gamla hamnen hade då 

skett varför Gamla Köpstad 

förlorat sin plats som utskeppningshamn 

för den så kallade 

myrmalmen eller som man i 

dag kallar Limonit som återfinns 

i naturen som brun järnsten, 

järnsandsten, sjömalm, 

myrmalm och rödjord. Limonit 

var viktig som råvara för järnframställning 

från järnåldern 

och framåt. Den slogs ut först 

i samband med att gruvorna i 

Bergslagen kom i gång. 

Karta över 

Gamla Köpstad. 

JORdBRUKsByGGd 

Detta var en jordbruksbebyggelse 

fram till 1930 talet. Det 

första sommarstugorna uppfördes i slutet av 30-talet och 

sommargästerna fick upp ögonen för den Halländska kusten. 

1963 bildades en stugägareförening som via en lantmäteriförrättning 

år 2000 blev en gemensamhetsanläggning som 

förvaltas av en samfällighetsförening. 

sOMMARPARAdIs 

Totalt ingår det 324 fastigheter varav 125 är året runt bebodda. 

Vägnätet är 8,4 km och nästa 90% av vägnätet är be- 

Vresros (Rosa rugosa) växer på strandängarna i Gamla Köpstad i Halland. 

lagt med asfalt. Statsbidrag har 

föreningen på huvudvägarna. 

Kommunen skjuter också till 

ett kommunalt bidrag för vägunderhållet. 

Ulf poängterar ett 

gott samarbete med Varbergs 

kommun, framför allt när det 

gäller trafiksäkerhet. Längs 

vägarna finns en belysningsanläggning 

som kommunen 

ansvarar för. 

sTyRELsEARBETET 

Föreningens styrelse består av 

5 ledamöter och 2 suppleanter. 

Normalt har vi 3-4 styrelsemöten 

per år säger Ulf. Föreningen 

förvaltar grönområden 

som sköts utifrån ett upprättat 

skötselplan. 

I de fall nya fastigheter kommer 

till betalar de nya fastighetsägarna en inträdesavgift på 

ca 25 000 kr. Föreningen har under senare år utfört större 

beläggningsarbeten, vilket fått till följd av att vägnätet ser 

ut att vara i mycket gott skick. Har kan jag konstatera att 

föreningens medlemmar har lite tur som har Ulf i styrelsen, 

han är nämligen ”gammal” vägverkare och kan naturligtvis 

det här med vägunderhåll och val av rätt beläggningsåtgärder. 

Någon egenregi-verksamhet i form av olika arbeten längs 

vägarna förekommer inte, utan allt arbete sker genom in 


Gamla Köpstads ordförande Ulf Lidesjö. 

lejda entreprenörer. En väl upprättad och fungerande 5-års 

plan för vägunderhållet finns. Uttaxeringen är på mellan 

350 – 600 kr/ fastighet och år. Föreningen omsätter mellan 

500 000 - 800 000 kr/år. 

ORdNING Och REdA 

Inom området finns en stugförening som 

bland annat driver trivselfrågorna, detta 

innebär att styrelsen kan helt ägna sig åt 

den enskilda väghållningen. Vilket precis 

är vad en samfällighet skall ägna sig åt. 

När man kommer in i området får man 

genast en känsla av ordning och reda. Ett 

väl tilltaget vägområde med fastighets 

gränser på ett avstånd av minst 4-5 meter 

från vägkant, innebär att inga häckar och 

buskar växer ut över körbanan. Praktiskt taget varje fastighetsägare 

klipper på eget bevåg gräsytan mellan vägkant 

och fastighetsgräns, lite av tävlan vilken kan hålla snyggast 

utanför sin fastighet påtalar Ulf. Inga problem för styrelsen 

kan jag konstatera. 

KATTEGATTLEdEN 

Vi har en del av den så kallade kattegattleden genom vårt 

område påtalar Ulf. En av Trafikverket anordnad cykelled 

från Helsingborg och till Göteborg. Total är leden 30 mil lång 

och förutspås få en så stort nyttjande som 25 000 cyklister 

per år. I samband med ledens utbyggnad förbättrades vägen 

genom Trafikverkets försorg. 

När man 

kommer in i området 

får man genast 

en känsla av 

ordning och reda! 

MEdLEMsKAPET I REV Och VILKA FRÅGOR BöR REV 

dRIVA? 

Mina avslutande frågor är hur Ulf och hans kollegor i styrelsen 

uppfattar medlemskapet i REV och sist men icke minst 

vilka frågor anser de att REV skall driva? 

Ulf betonar försäkringen som finns i 

medlemskapet och då möjlighet till den 

juridiska hjälp som föreningen tidigare fått. 

Även möjlighet att kunna ställa frågor till 

REVs kansli betonas också. 

Något som vi i vår förening har problem 

med är att det vägvatten som leds via våra 

diken och vidare ut mot lågpunkter i intilliggande 

terräng inte tas om hand på ett 

bra sätt. De tidigare uppodlade marken 

används inte i samma utsträckning som tidigare. 

Detta har fått till följd att tidigare fungerande utfalls 

diken inte underhålls på det sätt som är önskvärt. Vad har vi 

för påtryckningsmöjligheter och hur kan man på något sätt 

tvinga markägaren att ta sitt ansvar? 

Denna fråga måste REV driva och försöka få fram klara 

regler vad som gäller avslutar Ulf. 

hUNdVÄdER 

Återstår att tacka Ulf för att jag fick komma på besök, samtidigt 

försöker jag få ut honom i det blåsiga och regniga väder 

för några avslutande bilder. Att Ulfs lille hund Otto inte ens 

gör ett försök att hoppa ut från bilen, talar sitt tydliga språk. 

Det är verkligen ett hundväder denna höstdag i oktober. 

Leif kronkvist 


REV NYTT 

Allt ni behöver veta om 

lagar & förordningar, förvaltning & vägteknik 

Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta 

tillsammans eller läsa in er var och en för sig? REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är framtagen 

för att passa lika bra till en studiecirkel som för självstudier. 

Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv 

kan starta en studiecirkelkurs. I boken tas lagar 

och förordningar, förvaltning och vägteknik 

upp. Teori varvas med exempel tagna 

ur verkligheten. För er som vill arbeta i en 

studiecirkel kommer handledarmanualen 

och USB-minnet med Powerpointbilder, som 

båda ingår i kurspaketet, väl till pass. 

I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och 

material på ett USB minne. 

795:- inkl moms för medlemmar 

1595:- inkl moms för icke medlemmar 

Det går att beställa extra kursböcker och 

då betalar man som medlem 235:-/st inkl 

moms och som icke medlem 470:-/st inkl 

moms. På samtliga priser tillkommer porto. 

Välkommen med er beställning till REVs 

kansli via e-post kansliet@revriks.se eller 

via telefon 08-20 27 50. 

Här kommer 

vårens kurser 

att hållas! 

Hösten gick fort och kurserna blev på många orter fullsatta 

snabbt även denna gång. 

Jätteroligt att ni är vetgiriga och hungriga på att få veta 

mer om förvaltning av era vägar och samfälligheter. 

Här till höger finns kursorterna, som är preliminära, för 

våren 2012. Kurslokalerna kommer inom kort att presenteras 

på hemsidan och i månadsbrev. 

I samarbete med Trafikverket och lantmäteriet håller 

REV i kurser runt om i landet. På kursen lär du dig mer om 

väg och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, 

statsbidragsfrågor och mycket mer. Kursavgiften 

är 720:-/person, kurslitteratur och enklare förtäring ingår. 

Kursen hålls på kvällstid mellan kl 18:00 - ca 21:30. 

kuRSoRt DAtum 

Malmö 28 feb 

Kristianstad 29 feb 

Kalmar 1 mars 

Göteborg 6 mars 

Linköping 13 mars 

Örebro 14 mars 

Stockholm 15 mars 

Arvika 20 mars 

Hedemora 21 mars 

Söderhamn 22 mars 

Strömsund 27 mars 

Umeå 28 mars 

Piteå 29 mars 

Mejla gärna önskemål om framtida kursorter till: 

kansliet@revriks.se 

Anmälningar tas emot först när kurslokaler är bokade 

samt datum är satta. 


REV NYTT 

REV besöker riksdagen 

Den 26 september besökte REV:s styrelse riksdagen. Efter 

en rundvandring i Riksdagens lokaler med ledamoten 

Anders Åkesson (c) som arrangör och duktig ciceron intogs 

en god middag i rummet intill gamla Riksbankens 

lokaler tillsammans med flera ledamöter ur 

Trafikutskottet. Det gavs under kvällen 

många tillfällen till givande samtal och 

Tack Maud ! 

Riksförbundet Enskilda Vägar fick en inbjudan till att vara med och 

tacka av Maud Olofsson för hennes insatser som minister och partiordförande. 

Denna avtackning skedde den 5 oktober i Riksdagen. 

erfarenhetsutbyten mellan REV:s styrelse och närvarande 

ledamöter av TU. För REV är det naturligtvis mycket värdefullt 

att för företrädare för lagstiftaren få möjlighet att 

under avspända former förklara de svårigheter som enskilda 

väghållare kan möta i vardagen och i sina kontakter 

med myndigheter. REV ser fram emot 

fortsatta täta kontakter med Trafikutskottet! 

REVs nya ordförande, Uno Jakobsson och REVs kanslichef, Maria 

Sundström, deltog på mottagning där REVs standar, blombukett och 

en utnämnelse till hedersledamot delades ut. REV kunde tacka särskilt 

för Mauds insatser gällande höjning av statsbidraget till enskilda 

vägar. Vi fick även en pratstund med Mauds man, Rolf Olofsson som 

kunde berätta att han satt ordförande i deras vägförening i Högfors 

och även deltagit på REVs kurser. 

REVs ordförande 

Uno Jakobsson 

tackar av Maud 

Olofsson med 

Standar och 

blommor. 

Uno 

Jakobsson 

fick även 

möjlighet att 

träffa Centerpartiets 

nya ordförande 

Annie Lööf. 


Prenumerera 

på REV Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

Är det fler i vägföreningen som vill ha 

Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet 

ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar 

kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år 

för övriga. 

Beställ din prenumeration via mail. 

kansliet@revriks.se 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2011 

TEMA: Ordning & reda 

Grattis alla 

grusvägshållare! 

– nu har vi en dammbindnings-doktor! 

PRESSTOPP! 

Extra vinterpengar! 

1 Bulletinen Nr 1 

• 2011 

Bulletinen 

Utgivningsplan 2012 

Nr 1 - 2012 

Sista bokningsdag ......................8 feb 

Annonsoriginal ..........................16 feb 

Utgivning ................................13 mars 

Nr 2 - 2012 

Sista bokningsdag ..................31 april 

Annonsoriginal ...........................7 maj 

Utgivning .................................... 5 juni 

Nr 3 - 2012 

Sista bokningsdag .....................2 aug 

Annonsoriginal ...........................9 aug 

Utgivning ................................. 11 sept 

VägADmInIStRAtIon 

Bokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring. 

Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift för 

näringsidkare. 

Paketpris 2875 kr 

Mer info på www.gelinfo.se 

Gelinfo 

Tel: 0696-200 60 E-post: info@gelinfo.se 


Optimus Advokatbyrå 

Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark 

• Rådgivning till enskilda väghållare 

• Fastighetsrätt 

• Familjerätt 

070-735 87 56 uno.jakobsson@optimusadvokat.se 

070-371 92 00 louise.bark@optimusadvokat.se 

www.optimusadvokat.se 

SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM 

Problem med sliten 

asfaltyta, potthål, raka 

eller ojämna sprickor? 

Med Bornits 

produkter är det 

enkelt få en sliten 

yta att bli som ny och att 

fylla igen hål och sprickor! 

* Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar. 

www.bornit.se 

– Det ni behöver finns hos 

www.skogma.se 

Skogmahuset, 830 70 Hammerdal 

Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 

10% 

rabatt* 

Mer info om våra produkter hittar du här: 

Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik 

till 

REVs medlemmar 

Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador, 

boutredningar och arvsrätt. 

Bengt Nydahl 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se 

FÖR VÄGEN 

Förhindrar imbildning 

Telefon 0454-169 30 | info@bornit.se 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 

grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid 

temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket 

bättre bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. 

Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild 

under lång tid. 

Bornit annons 60x90.indd 1 11-01-19 09.57.14 

Konventionella speglar HYDRO speglar 

Spegelyta 

Diffus reflektion orsakad av 

vattendroppar 

Tel 054-51 21 30 

Fax 054-51 21 39 

Box 9, 

663 21 Skoghall 

Spegelyta 

Normal reflektion tack vare 

Super-hydrophilic skiktet 

Besök: Vidövägen 1 

www.provia.net 

i samarbete med REV 

sedan 1968 


Vattendroppar 

Komplett sortiment för väg och 

skyltning besök vår hemsida 

www.provia.net 

Skikt av Super-Hydrophillic 

Jämn vattenfilm 

Vattenfilm

år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?