sorteringsguide

SRV ÅTERVINNINGS SORTERINGSGUIDE 1 

SORTERINGSSGUIDE 

DIN GUIDE TILL ENKEL SORTERING

2 SRV ÅTERVINNINGS SORTERINGSGUIDE


SORTERINGSSGUIDE 

INNEHÅLL 

POÄNGEN MED SOPSORTERING 4 

SÅ HÄR SORTERAR DU RÄTT 7 

Brännbart avfall 8 

Icke brännbart avfall 10 

Farligt avfall 12 

Kyl och frys 14 

Elavfall 16 

Hårda plast förpackningar 18 

Färgade och ofärgade glasförpackningar 20 

Returkartong 22 

Returpapper 24 

Grovavfall 26 

SORTERINGSFRÅGOR 28 

LATHUND FÖR DITT FARLIGA AVFALL 29 

HÄR LÄMNAR DU DITT AVFALL 31 

HÄMTNING AV DITT HUSHÅLLSAVFALL 35 

SRV ÅTERVINNINGS TJÄNSTER 38 

TILL HUSHÅLLEN 

SÅ HÄR FUNGERAR PRODUCENTANSVARET 45 

KONTAKTINFO SRV ÅTERVINNING 47 

ORDLISTA 48

4 SRV ÅTERVINNINGS SORTERINGSGUIDE 

Poängen med 

sopsortering 

Varför ska vi sortera våra sopor? Svaret är att vi måste 

bli bättre på att hushålla med jordens resurser. Ett sätt att 

göra det är att separera värdefulla material i soporna från 

varandra för att sedan kunna återvinna dem. 

Naturtillgångarna räcker inte hur länge som helst men genom att arbeta 

tillsammans kan vi skapa ett hållbart samhälle för kommande generationer. 

Ju bättre du och alla andra hushåll sorterar sitt avfall, desto mer 

kan vi återvinna. Och det är en bra affär mätt i såväl pengar som miljö. 

En bra affär både för dig, och för hela samhället. 

Varje år sprids miljöfarliga ämnen och gifter, som till exempel kemikalier 

och bekämpningsmedel, till naturen från hushållens avfall. Om 

farligt avfall inte tas om hand på korrekt sätt kan det få mycket allvarliga 

och långvariga konsekvenser för människor, djur och miljö. Tänk 

därför extra noga på vad det är som du slänger i soporna eller spolar ner 

i avloppet. Farligt avfall ska lämnas på miljöstationen som fi nns på alla 

återvinningscentraler samt ett antal bemannade bensinstationer. 

8 av 10 invånare i Sverige källsorterar sina förpackningar och tidningar. 

Totalt återvinns cirka 600 000 ton förpackningar varje år. Det 

är lika mycket som det svenska folkets samlade kroppsvikt och gör oss 

till ett av de bästa återvinningsländerna i världen. 

I dag fi nns cirka 7 500 återvinningsstationer för förpackningar och 

tidningar i landet. 300 av dessa hittar du på Södertörn inom kommunerna 

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem.

Vi på SRV återvinning arbetar för att Södertörn ska vara ett föredöme 

för andra delar av landet när det gäller återvinning. För att lyckas 

behöver vi din hjälp. 

I den här guiden får du exempel på hur SRV återvinning tar hand 

om ditt avfall. Exempel som visar att det är viktigt vad du och alla andra 

hushåll gör. Att det är summan av alla enskilda människors sortering 

som ger resultat. Att din insats är viktig.


Sopsortera? Det ska man bara. Det är ju lika naturligt 

som att använda tvål när man tvättar händerna” 

NILS LARSSON, HANDEN

Så här 

sorterar du rätt 


Sopsortering är egentligen ganska enkelt. Det handlar bara 

om att kasta rätt sak på rätt plats. Därför har vi på SRV 

återvinning tagit fram den här guiden som enkelt och tydligt 

berättar om sopsortering i allmänhet och framför allt om 

hur du ska sortera dina sopor. Avfallet delas in i följande 

tio typer: brännbart avfall, icke brännbart avfall, farligt 

avfall, kyl och frys, elavfall, hårda plastförpackningar, 

returkartong, färgade och ofärgade glasförpackningar, 

returpapper och grovavfall. 

>>


Brännbart 

avfall 

EXEMPEL PÅ BRÄNNBART AVFALL: Mat rester, 

blöjor, böcker, blommor, krukväxter, plast påsar, disktrasor, 

plastleksaker, fönsterkuvert, Post-it-lappar, träbestick, 

mindre textilier, strumpor, trasor, servetter, mjuka plaster 

och kattsand.

GÖR SÅ HÄR! 

TÄNK PÅ ATT KNYTA IHOP PÅSEN. 


Brännbart avfall lägger du i den ”vanliga” soppåsen. När påsen är full 

knyter du ihop den och kastar påsen i sopnedkastet eller i sopkärlet för 

brännbart avfall. 

VAD HÄNDER SEDAN? 

Det brännbara avfallet förbränns i Högdalens kraftvärmeverk. Där blir 

det värme, el och varmvatten till våra bostäder. 

TÄNK PÅ ATT: 

se till att inget farligt avfall, till exempel batterier eller lösningsmedel, 

hamnar i soppåsen. 

det ska gå att stänga locket på sopkärlet.


Icke brännbart 

avfall 

XEMPEL PÅ ICKE BRÄNNBART AV- 

FALL: Porslin, keramik, gummi, aluminiumfolie, glas- 

prydnader, mindre speglar, sprayburkar (utan farlig drivgas 

eller innehåll), dricksglas och metallförpackningar som 

dryckesburkar utan pant, konservburkar, metalltuber och 

metallkapsyler.


TÖM PÅSENS INNEHÅLL i KÄRLET 


Töm din påse med icke brännbart avfall så materialet ligger löst i sopkärlet 

eller behållaren för icke brännbart avfall. Detta är viktigt eftersom 

materialet ska sorteras vidare på återvinningsanläggningen. 

I Nynäshamn pågår ett försök där alla metallförpackningarna ska 

lämnas i behållare på återvinningsstationerna. 


Det icke brännbara avfallet sorteras på Sofi elunds återvinningsanläggning 

bland annat med hjälp av magneter. Här skiljs metallerna från restavfallet. 

Därefter transporteras metallerna vidare till järnbruk runt om i Sverige 

där de blir råvara till nya metallprodukter. Restavfallet som blir över läggs 

på deponi, det som i dagligt tal brukar kallas för soptipp. 

VISSTE DU ATT: 

återvinning av stål sparar 75 procent av den energi som annars 

behövs för att göra nytt stål. 

om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till 

2 200 nya personbilar. 

man kan återvinna stål och aluminium hur många gånger som 

helst utan att kvaliteten försämras. 


alltid lägga det icke brännbara avfallet löst utan soppåse i sopkärlet 

eller i behållaren.


Farligt avfall 

EXEMPEL PÅ FARLIGT AVFALL: Farligt avfall är sådant 

som kan ge allvarliga och bestående skador på miljön 

och människan. Det kan till exempel vara giftigt, cancerframkallande, 

explosivt eller brandfarligt. Till farligt avfall 

räknas batterier, nagellack, hårspray, färgrester, limrester, 

lösningsmedel, spillolja, bekämpningsmedel, lackrester, 

kvicksilvertermometrar, rengörningsmedel, läkemedel, 

sprayfl askor (med farlig drivgas eller innehåll), 

foto kemikalier, syror, kalklösare, 

ammoniak och lut.



Farligt avfall lämnar du vid en miljöstation. Miljöstationen är ett grönt 

plåtskåp som fi nns på ett antal bemannade bensinstationer och på samtliga 

återvinningscentraler (adresserna hittar du på sidan 32–33). Lämna det 

farliga avfallet i originalförpackning eller i annan tät förpackning och 

märk upp vad det innehåller. 

Batterier kan även lämnas i batteriholkar vid återvinningsstationerna. 

Läkemedelsrester lämnas tillbaka på Apoteket. 


När SRV återvinning tömt miljöstationerna tar sektionen för farligt avfall 

på Sofi elunds återvinningsanläggning hand om avfallet på ett säkert sätt. 

Där arbetar kemiutbildad personal med att identifi era och klassifi cera 

innehållet i fl askor och burkar. En del kan renas och återvinnas, annat 

måste destrueras under trygga former. Mycket av det farliga avfallet 

skickas vidare till företaget Svensk Avfallskonvertering (SAKAB) i Kumla 

för vidare behandling. 


farligt avfall måste hanteras varsamt. 

se till att inget farligt avfall, till exempel batterier eller lösningsmedel, 

hamnar i soppåsen. 

aldrig spola ut färg, lösningsmedel eller annat farligt avfall i avloppet. 

märka upp allt som du lämnar till en miljöstation, då blir det lättare 

för vår personal att identifi era innehållet. 

inte blanda olika medel. 

en bra tumregel är att om en kemisk produkt är märkt med varningstext 

så bör resterna hanteras som farligt avfall. 

som hushållskund får du som mest lämna tio liter lösningsmedel 

eller spillolja per besök. 

Kontakta SRV återvinnings kundservice, telefon 0200-26 46 00, om du är osäker 

på vad som är farligt avfall och vad du ska göra med det.


Kyl och frys 

Gamla kylar och frysar innehåller freon som kan ge skador 

på ozonskiktet om det läcker ut. 

Därför fi nns särskilda bestämmelser 

för hur de ska hanteras.



Bor du i villa, radhus eller fritidshus ingår hämtning (vid närmaste 

körbara väg), transport och behandling av uttjänt kyl och frys i sop- 

hämtningsavgiften. Bor du i lägenhet ingår behandling av kyl och frys 

i sophämtningsavgiften som en del av hyran. 

SRV återvinning har inte möjlighet att ta emot gamla kylar och frysar 

på återvinningscentralerna, så därför måste du beställa hämtning. 

Skärgårdskunder lämnar sin uttjänta kyl och frys till en av SRV 

återvinnings mobila återvinningscentraler. 


SRV återvinning mellanlagrar kyl- och frysskåpen innan de tas till Stena 

Gotthard fragmentering i Halmstad. Där utvinns freonet och metallen 

fragmenteras för återvinning. Freonet sänds vidare till SAKAB i Kumla 

för miljösäker förbränning. 


du som bor i villa/radhus eller fritidshus kan kontakta SRV återvinning 

och beställa hämtning av din uttjänta kyl/frys. Bor du i lägenhet 

kontaktar du fastighetsägaren. 

Har du frågor angående kyl och frys eller vill boka tid för hämtning så kontakta 

kundservice 0200-26 46 00 eller kundservice@srv-atervinning.se.


Elavfall 

EXEMPEL PÅ ELAVFALL: Elavfall är lampor och 

alla apparater med sladd eller batteri. Till exempel 

srör, lågenergilampor, glödlampor, små apparater 

som handverktyg, leksaker och klockor, medelstora ap- 

parater som tv, radio, skrivare och dator, stora maskiner 

som spis, diskmaskin, och tvättmaskin, värmepannor och 

varmvattenberedare.



Allt elavfall ska lämnas in till återvinningscentralerna. Bor du i lägenhet 

kan det fi nnas sortering av elavfall i grovavfallsrummet. Hör med din 

fastighetsägare. 


Värdefulla material, som till exempel guld i kretskort, återvinns och 

metall smälts ner och blir nya produkter. Plasten kan förbrännas och ge 

energi och fjärrvärme. Farliga ämnen och material tas till vara på särskilt 

sätt så att de inte sprids vidare till människor eller ut i naturen. 


vi i Sverige samlade in 13,3 miljoner glödlampor under 2004. 

vi i Sverige samlade in 735 000 stora vitvaror (spisar, disk- och 

tvättmaskiner, torktumlare med mera) under 2004. 

1 ton mobiltelefoner innehåller 1 kilo guld, 300 gram silver och 

100 gram palladium. 


mycket av elavfallet är farligt för miljön. Därför är det viktigt att 

det samlas in och tas om hand på ett miljöriktigt sätt.


Hårda plastförpackningar 

EXEMPEL PÅ HÅRDA PLASTFÖRPACKNINGAR: 

Saftfl askor, glasslådor, plasttuber, plastfl askor, 

ketchupfl askor, burklock, tvålfl askor, plastkapsyler, 

hampofl askor, plastburkar, tandkrämstuber, och 

diskmedelfl askor.




Hårda plastförpackningar lämnas i en behållare på återvinningsstationen, 

miljögården eller i miljöhuset. Det är vikigt att avfallet hamnar i behållaren 

så att det inte blir skräpigt på återvinningsstationen. PET-fl askor 

kan antingen lämnas tillbaka mot pant i butiken eller läggas i behållaren 

för hårda plastförpackningar. 

I Nynäshamn pågår ett försök där hårda plastförpackningar och 

metallförpackningar ska läggas i samma behållare på återvinningsstationerna. 


Efter sortering på Sofi elunds återvinningsanläggning tas de hårda plastförpackningarna 

till olika plaståtervinningsanläggningar i Sverige. Flaskorna 

och burkarna tvättas om det behövs. När plasten torkat smälts den ner 

och används sedan som råvara i nytillverkning av parksoffor, bullerskydd 

längs vägar, lastpallar, kompostbehållare och plastbackar. 


energiinnehållet i ett kilo plastförpackningar är lika stort som i ett 

kilo olja. 

de plastförpackningar som återvinns i Sverige under ett år sparar 

energi motsvarande mer än 100 000 fat olja. 

ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till cirka 84 000 

blomkrukor. 

om du kan knyckla ihop plasten i handen så ska den slängas i hushållssoporna 

som brännbart avfall. Om det inte går är det en hård 

plastförpackning. 

förpackningarna ska vara tomma, rena och torra. De kommer att 

hanteras för hand av andra människor. 

stora plastdunkar som inte går in i behållaren på återvinningsstationen 

lämnas på en återvinningscentral. 

trädgårdsmöbler och andra mer skrymmande plastföremål ska 

sorteras som grovavfall.


Färgade och 

ofärgade glasförpackningar 

EXEMPEL PÅ FÄRGADE OCH OFÄRGADE GLAS- 

FÖRPACKNINGAR: Flaskor och burkar av glas.



Glasförpackningarna lämnar du i en behållare vid återvinningsstationen, 

miljögården eller i miljöhuset. Vid nästan alla återvinningsstationer fi nns 

behållare för färgade och ofärgade glasförpackningar. De båda sorterna 

får inte blandas eftersom detta försämrar kvaliteten vid produktion av 

nytt glas. Det är viktigt att avfallet hamnar i behållaren så att det inte blir 

skräpigt vid återvinningsstationerna. Det är en fördel om glaset är så helt 

som möjligt. Då minskar mängden spill och hanteringen underlättas. 


Behållarna på återvinningsstationerna töms i så kallade tvåfacksbilar, det vill 

säga att fl aket är delat med en vägg. Det ofärgade glaset töms i det ena facket 

och det färgade i det andra. Glaset mellanlagras, fortfarande åtskilt efter färg, 

på Sofi lunds återvinningsanläggning. Svensk Glasåtervinning i Hammar tar 

sedan emot allt insamlat glas. Metallkapsyler och porslinsbitar sorteras bort 

med hjälp av magneter och för hand. Glaset krossas eller pulveriseras i olika 

grovlekar beroende på vilka nya produkter som ska tillverkas. Glasbruk runt 

om i Sverige köper glaskross och tillverkar nytt glas. Andra slutprodukter är 

Gullfi ber och Micro-fi ller. 


man kan återvinna glas hur många gånger som helst utan att 

kvaliteten försämras. 

om man ställer alla glasförpackningar som samlats in under 2003 

i en lång rad, skulle det räcka nästan ett helt varv runt jordklotet. 

återvinning av glas sparar 20 procents energi jämfört med glas 

tillverkat från ny råvara. 


porslin, keramik, sten, dricksglas, glasprydnader och glas keramik 

ska sorteras som icke brännbart avfall. 

inte blanda färgade och ofärgade glasförpackningar. 

förpackningarna är tomma, rena, torra och gärna hela eftersom de 

kommer att hanteras för hand av andra människor.


Returkartong 

EXEMPEL PÅ RETURKARTONG: Till retur- 

kartong räknas alla förpackningar av kartong 

och papper, som juicepaket, tvättmedelspaket, 

apperskassar, rispaket, mjölkpaket, äggkartonger, 

kartonger för fryst mat och mindre wellpappkartonger.



Returkartong lämnar du i en behållare vid återvinningsstationen, miljögården 

eller i miljöhuset. Det är viktigt att avfallet hamnar i behållaren 

så att det inte blir skräpigt. 


Returkartongerna hämtas och körs till Sofi elunds återvinningsanläggning 

för fi nsortering och balning. Därefter transporteras materialet till pappersbruk, 

som bland annat använder materialet till nya förpackningar 

och ytterhöljen på gipsskivor. 


Varje dag tillverkar Fiskeby Board kartong av återvunna pappers - 

förpackningar motsvarande en rulle som är 3,7 meter bred och 

sträcker sig från Norrköping till Malmö. 

var tredje pappersförpackning som fi nns i din livsmedelsbutik är 

tillverkad av återvunna pappersförpackningar. 


platta till och vika ihop förpackningar så att de tar så lite plats som 

möjligt. 

förpackningarna är tomma, rena och torra. De kommer att hanteras 

för hand av andra människor. 

stora wellpappkartonger som inte går in i behållaren ska lämnas på 

en återvinningscentral.


Returpapper 

EXEMPEL PÅ RETURPAPPER: Tidningar, 

kataloger, kontorspapper, kuvert (utan fönster), 

tidskrifter, reklamblad, telefonkataloger och 

ocketböcker.



Returpapper lämnar du i en behållare vid återvinningsstationen, miljögården 

eller i miljöhuset. Det är viktigt att avfallet hamnar i behållaren 

så att det inte blir skräpigt. 


SRV återvinning tömmer pappersbehållaren och kör materialet till Sofi e- 

lunds återvinningsanläggning. Efter fi nsortering och balning transporteras 

pappret vidare till pappersbruk. På pappersbruken tillverkas nytt 

hushålls-, toalett- och tidningspapper. 


vi i Sverige lämnade in cirka 480 000 ton tidningar till återvinning 

under 2004. 

4 av 5 tidningar återvinns. 


fönsterkuvert, böcker och skrifter med hårda pärmar ska sorteras 

som brännbart avfall och inte som returpapper.


Grovavfall 

VAD ÄR GROVAVFALL? Grovavfall är skrymmande 

avfall som inte får plats i det vanliga kärlet, säcken eller 

sopnedkastet. Till exempel möbler, trädgårdsavfall, barnvagnar 

och cyklar.



Grovavfall lämnar du på någon av de tio återvinningscentralerna (adresserna 

hittar du på sidan 32–33). Om du bor i lägenhet har du troligtvis 

ett grovavfallsrum där du kan dela upp grovavfallet i brännbart och icke 

brännbart. I vissa fastigheter fi nns även möjlighet att lämna sitt elavfall. 

Hör med din fastighetsägare vad som gäller. 


BRÄNSLE. Trä, papper och frigolit transporteras till Sofi elunds 

återvinnings anläggning där det mals ner för att sedan levereras till Igelstaverket 

i Södertälje eller Högdalens kraftvärmeverk. Där förbränns det och 

blir fjärrvärme till bostäder. 

TRÄDGÅRDSAVFALL. Trädgårdsavfallet transporteras till Sofi elunds 

åter vinningsanläggning där det mals ner för att sedan komposteras på 

anläggningen. Komposten blir till jordförbättringsmedel, som används vid 

produktion av ny jord. 

SCHAKTMASSOR. Schaktmassor som sten, jord och grus används bland annat 

till vägbyggen. De kan också användas som fyllnadsmaterial i deponin på 

Sofi elunds återvinningsanläggning. 

WELLPAPP. Wellpapp fi nsorteras och balas på Sofi elund. Därefter transporteras 

det till olika pappersbruk för produktion av ny wellpapp. 

METALLER. Metallerna levereras till Stena bilfragmentering för nyproduktion 

av metall. 

ELAVFALL. Värdefulla material, som till exempel guld i kretskort, återvinns 

och metall smälts ner till nya produkter. Plasten kan förbrännas och ge energi 

och fjärrvärme. Farliga ämnen och material tas till vara på särskilt sätt så 

att de inte sprids vidare till människor eller i naturen. 


hålla ordning i grovavfallsrummet, så att det blir trevligt för alla boende. 

Sortera grovavfallet i brännbart, icke brännbart och elavfall.


Sorteringsfrågor 

VAR SLÄNGER JAG: 

CD-SKIVOR? Brännbart avfall. 

VIDEOBAND? Brännbart avfall. 

PARFYMFLASKOR? Om det är brandfarlig drivgas eller parfym kvar 

ska de sorteras som farligt avfall. Om de är tomma och av glas ska de 

sorteras som glasförpackning på en återvinningsstation. Om de är 

tomma och av porslin ska de sorteras som icke brännbart avfall. 

SPRAYBURKAR? Om det är brandfarlig drivgas eller innehåll kvar 

ska de sorteras som farligt avfall. Om de är tomma och inte har någon 

farlig drivgas ska de sorteras som icke brännbart avfall. 

POCKETBÖCKER? Returpapper. 

INBUNDNA BÖCKER? Brännbart avfall. 

PÄRMAR? Brännbart avfall. 

FÄRGPATRONER TILL SKRIVARE? Brännbart avfall. 

PLASTBESTICK OCH PLASTGLAS? Brännbart avfall. 

MJUKA PLASTFÖRPACKNINGAR? Brännbart avfall. 

ALUMINIUMFOLIE? Icke brännbart avfall. 

I Nynäshamn sorteras aluminiumfolie som metallförpackning på 

återvinningsstationerna. 

DÄCK? Lämnas till närmaste däckförsäljare. De har skyldighet att ta 

emot uttjänta däck utan fälg, utan kostnad. Lämnas däcken med fälg 

kan det tillkomma en avgift.


LATHUND FÖR DITT FARLIGA AVFALL 

Barometer 

Batterier, små 

Bensin, oljeprodukter 

Bilbatterier 

BRÄNNBART MILJÖSTATION ÅVC* ÅVS* RETUR TILL 

AVFALL BATTERIHOLK ÅTERFÖRSÄLJARE 

Brandsläckare Kontakta Haninge Brandredskap 08-741 32 40 eller 

Södertörns Brandtjänst 08-530 33 588 

Brandvarnare utan batteri 

Däck Kontakta Svensk Däckåtervinning, 08-506 010 55 

Elektriska apparater 

Explosiva varor, Kontakta polisen 

t ex nödraketer 

Fogmassa 

Frityrolja 

Färg, kemikalier, 

bekämpningsoch 

rengöringsmedel 

Gasolfl askor Kontakta Fogas, 08-702 90 29 

Glödlampor 

Halogenlampor 

Kanyler och sprutor Lämnas på Apoteket 

Klimatanläggning Kontakta auktoriserad fi rma för hämtning 

och värmepump 

Kyl och frys Kontakta SRV återvinnings kundservice, 0200-26 46 00 

Lysrör 

Lågenergilampor 

Mediciner Lämnas på Apoteket 

Mobiltelefoner 

Nagellack 

Penslar, tråg och rollers 

Sladdlös apparat 

Syra 

Termometer, kvicksilver 

Termometer, sprit 

Tv 

Uppladdningsbara batterier 

Vitvaror, ej kyl och frys 

* MILJÖSTATION = fi nns på alla återvinningscentraler och på vissa bensinstationer. 

ÅVC = återvinningscentral. ÅVS = återvinningsstation.


Mina barn är 11 och 13 år, och de lär sig allt om 

sopsortering i skolan. Och så kommer de hem och 

undrar varför inte vi gör som man ska. De vill göra rätt, 

och de pushar på det här i vår familj” 

LENA WOHLIN, HUDDINGE

ÅTERVINNINGSSTATIONER 


SRV återvinning har 300 återvinningsstationer för förpackningar av hård 

plast, glas, papp och kartong, returpapper och småbatterier. 

På www.srv-atervinning.se kan du se vilken station som ligger 

närmast dig. 

Här lämnar 

du ditt avfall 

På Södertörn (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn 

och Salem) har SRV återvinning byggt upp ett om fattande 

insamlingssystem för din sopsortering. Det utgörs av 

återvinningsstationer för förpackningar och retur papper, 

miljöstationer för farligt avfall och be mannade åter- 

vinningscentraler för grovavfall. Här berättar vi mer om 

deras funktion och var du hittar dem. 

MILJÖSTATIONER 

Miljöstationer för farligt avfall som färgrester, nagellack, hårspray, kemi- 

kalier och rengöringsmedel fi nns på de tio återvinningscentralerna samt 

på tio bemannade bensinstation 

>>


Huddinge 

OK-Q8, Huddingevägen 367 

Statoil, Kyrkängsbacken 1 

Botkyrka 

Hydro, Huddingevägen 425 

OK-Q8, Tumba, Däldvägen 1 

OK-Q8, Brunnavägen 1 

ÅTERVINNINGSCENTRALER 

SRV återvinning har tio återvinningscentraler för hushållens grovavfall. Det 

är skrymmande avfall som till exempel möbler, trädgårdsavfall och cyklar 

som inte kan läggas i det vanliga kärlet, behållaren eller sopnedkastet. Här 

kan du också lämna förpackningar, elavfall och farligt avfall. Återvinningscentralen 

är bemannad, så du kan alltid be om hjälp ifall du är osäker på 

hur saker ska sorteras. 

Öppettider 

De fl esta återvinningscentraler har öppet tisdag-torsdag 15.00-20.00, 

fredag 13.00–18.00, lördag 09.00–15.30, söndag 10.00–15.30. Alla 

återvinningscentraler har stängt måndagar samt helgdagar. Tre av åter- 

vinningscentralerna har annorlunda öppettider, se under respektive 

central på nästa sida. 

Haninge 

Shell, Södertäljevägen 19 

Preem, Tungelstavägen 51 

OK-Q8, Nynäsvägen 23 

Nynäshamn 

Shell, Spångbro 

Shell, Ösmo

Botkyrka 

Himmelsbodavägen, Skyttbrinks industriområde 

Hallundaleden, Fittja trafi kplats 

Haninge 

Traversvägen, Jordbro företagspark 


Dalarövägen, Sandemars Gods, Dalarö (öppettider lördag 09.00–15.00. 

Vecka 18–40 även onsdag 15.00–20.00) 

Huddinge 

Regulatorvägen, Flemingsbergs industriområde 

Sofi elundsvägen/Vretvägen, Skogås/Trångsund 

Sofi elund, Gladö industriområde (öppettider måndag–torsdag 06.30– 

15.00, lördag 09.00–14.00) 

Nynäshamn 

Åkervägen 11, Hammarhagens industriområde 

Sorunda, Sunnerby industriområde. Infart från Väggarövägen (öppettider 

lördag 09.00–15.30. Vecka 18–40 även onsdag 15.00–20.00) 

Salem 

Tvärvägen 

Mobila återvinningscentraler kommer till skärgården en gång på våren 

och en gång på hösten och lägger till vid Norra Utö, Södra Utö, Norrö, 

Aspö, Landsort, Ornö, Muskö, Långgarn, Krokskär, Fiversätra ö, Mefjärd, 

Ornöboda, Söderviken, Kymmendö, Edesö, Fåglarö, Korsholmen, Juthol- 

men, Ängsö, Gränö och Kalvholmen. Gå in på www.srv-atervinning.se 

för att se var och när. 


återvinningscentralen är bemannad så du kan alltid be om hjälp 

ifall du är osäker på hur saker ska sorteras. 

För mer information kontakta kundservice 0200-26 46 00 eller 

kundservice@srv-atervinning.se


Hämtning av 

ditt hushållsavfall 

Det ser det olika ut där du lämnar ditt brännbara och icke 

brännbara avfall beroende på hur du bor. Bor du i lägenhet 

har du antingen ett sopnedkast i trapphuset, en miljögård eller 

ett miljöhus. Bor du i villa eller radhus har du egna sopkärl 

eller en gemensam anläggning med behållare för områdets 

avfall. 

FÖR DIG SOM BOR I LÄGENHET 

Bor du i lägenhet kan förutsättningarna variera beroende på hur fastighetsägaren 

valt att lägga upp husets avfallshantering. Antingen har ni 

sopnedkast i trapphuset, miljögårdar utomhus eller miljöhus som fi nns 

i särskilda byggnader. Numera är det även vissa fastigheter som har 

sopnedkast i marken. 

På dessa platser sorterar du både det brännbara avfallet och det icke 

brännbara avfallet. Finns det sopnedkast för brännbart avfall fi nns även 

behållare eller kärl för icke brännbart avfall placerat vid fastigheten. Är 

du osäker på vad som gäller i ditt hus, kontakta fastighetsägaren. 

I de fl esta fl erfamiljshus fi nns även grovavfallsrum. Det är viktigt att 

alla hjälper till och håller ordning i dessa rum. Grovavfallet ska sorteras 

i brännbart och icke brännbart. I vissa fastigheter fi nns även möjlighet 

att sortera elavfall.

FRITT UPPÅT 

30 CM FRITT 

RUNT KÄRLET 

SE TILL ATT KÄRLET 

STÅR PÅ PLAN MARK MAX 2 METER 

FÖR DIG SOM BOR I VILLA ELLER RADHUS 


I områden lämpade för att köra bilar som tömmer sopkärlen automatiskt 

med en hydraulisk arm, har varje fastighet ofta två sopkärl: ett för 

brännbart avfall och ett för icke brännbart avfall. 

Automatisk tömning 

För att bilens arm ska kunna lyfta kärlen och tömma dem i bilen, är 

det viktigt: 

att kärlen står på gatunivå. 

att kärlen står högst två meter från körbar väg. 

att du lämnar fritt utrymme runt kärlen (minst 30 centimeter). 

att området ovanför kärlen är fritt från exempelvis trädgrenar och 

låga ledningar. 

att kärlets framsida är placerad ut mot vägen, det vill säga att 

hjulen pekar in mot tomten. 

att kärlen står på plats från klockan 06.00 på tömningsdagen. 

att det är snöröjt och sandat under vintern. 

>>


HANDTAGET 

UT MOT GATAN 

Manuell tömning 

I en del bilfria områden eller områden med trånga och smala gator hämtar 

personal från SRV återvinning sopkärlen för det brännbara avfallet och för 

det icke brännbara avfallet för hand. Antingen har området en gemensam 

större anläggning eller också har varje fastighetsägare egna sopkärl. 

Om du har egna kärl är det viktigt: 

att placera kärlen på fast plan mark nära (högst 10 meter ifrån) den 

väg där sopbilen stannar eller på annan anvisad plats. 

att vägen till och från sopkärlet är snöröjd och sandad under vintern. 

att det inte fi nns trappor eller andra avsatser mellan kärlen och 

sopbilen. 

att kärlen står på plats klockan 06.00 på tömningsdagen och är lätta 

att komma åt. 

att handtaget på lockets baksida är vänt mot vägen, det vill säga att 

hjulen pekar ut mot gatan. 

att det ska vara lätt att ta tag i handtaget på lockets baksida och rulla 

sopkärlet till bilen. 

Som fastighetsägare ansvarar du för att transportvägen fram till töm- 

ningsplatsen hålls i framkomligt skick. Enskild väg, samfälld väg och 

tomtmark som utnyttjas vid hämtning ska vara så dimensionerad och 

hållas i sådant skick att den är farbar för sopbilen. På vintern ska vägen 

vara skottad och sandad.

FÖR DIG SOM HAR FRITIDSHUS 


Fritidshusboende, både i skärgården och på fastlandet, har sophämt- 

ning mellan veckorna 18 och 41. Sophämtningen är uppdelad på tolv 

hämtningstillfällen enligt särskilt schema. På Landsort hämtas soporna 

vid femton tillfällen. 

SKÄRGÅRD. Icke brännbart avfall lämnas till den mobila återvinningscentralen 

som lägger till två gånger under sommarsäsongen – en gång i 

början av säsongen och en gång i slutet av säsongen – vid Norra Utö, 

Södra Utö, Norrö, Aspö, Landsort, Ornö, Muskö, Långgarn, Krokskär, 

Fiversätra ö, Mefjärd, Ornöboda, Söderviken, Kymmendö, Edesö, Fåglarö, 

Korsholmen, Jutholmen, Ängsö, Gränö och Kalvholmen. 

På Ornö och Utö fi nns det återvinningsstationer för tidningar, 

förpackningar och batterier. På Landsort fi nns glasbehållare. 

FASTLANDET. Sopkärl har till största del ersatt säcken för det brännbara 

avfallet. Plastsäcken för icke brännbart avfall hämtas separat vid tomtgränsen 

i slutet av säsongen efter det att ordinarie sophämtning slutat. 

I Nynäshamn pågår ett försök där plastsäcken för icke brännbart avfall 

är borttagen. Här lämnar man sina metallförpackningar på återvinnings- 

stationerna och annat icke brännbart på återvinningscentralerna. 

Fritidsboende på fastlandet använder samma återvinningscentraler, 

återvinningsstationer och miljöstationer som permanentboende.


SRV återvinnings 

tjänster till hushållen 

SRV återvinning har en av landets lägsta soptaxor. Det 

beror till stor del på hushållen källsorterar så noggrannt. 

Det kostar pengar att förbränna sopor så ju mer vi sorterar 

desto lägre blir taxorna. I SRV återvinnings basutbud 

(grundavgift och hämtningsavgift) ingår föjande: 


hämtning av brännbart avfall varannan vecka 

hämtning av icke brännbart avfall var 8:e vecka 

tio återvinningscentraler för hushållens grovavfall 

300 återvinningsstationer, där behållare är utplacerade för olika 

förpackningar, returpapper och batterier 

miljöstationer för farligt avfall som fi nns på återvinningscentraler 

och ett antal bemannade bensinstationer 

hämtning av kyl och frys vid körbar väg 


hämtning av brännbart avfall, icke brännbart avfall och grovavfall 

tio återvinningscentraler för hushållens grovavfall 

300 återvinningsstationer, där behållare är utplacerade för olika 

förpackningar, returpapper och batterier


miljöstationer för farligt avfall. De fi nns på återvinningscentraler 

och ett antal bemannade bensinstationer. 

behandling av kyl och frys 

Utöver dessa tjänster erbjuder SRV återvinning tilläggstjänster för de 

kunder som vill ha utökad, minskad eller förändrad avfallshantering. Till- 

läggstjänsterna medför att hämtningsavgiften blir högre eller lägre. Kon- 

takta kundservice 0200-26 46 00 eller kundservice@srv-atervinning.se 

för mer information och prisuppgift. 

Tilläggstjänster 


hämtning av grovavfall vid tomtgräns 

större kärl (240 liter) för brännbart avfall 

fl er kärl (190 liter) för brännbart avfall 

mindre kärl (130 liter) för brännbart avfall 

veckohämtning av brännbart avfall året runt 

veckohämtning av brännbart avfall under en viss period, 

dock minst tre månader 

hemkompostering av allt köksavfall ger lägre avgift. 

Kompostering kan göras efter godkänd anmälan till miljökontoret 

i din kommun. Hämta blankett på din kommuns hemsida eller 

www.srv-atervinning.se 

hämtning av kärlet inne på tomten när det ska tömmas 

kärltvätt 

>>


uthyrning av container 

möjlighet att dela sopkärl med grannen. Anmäl till miljökontoret 

i din kommun. 

latrinhämtning. (Detta är ett krav om du inte har kommunalt 

vatten och avlopp eller septitank). Latrinkompostering kan göras 

efter godkänd anmälan till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i 

din kommun. Hämta blankett på din kommuns hemsida eller 

www.srv-atervinning.se 


kärltvätt 

uthyrning av container 

fastighetsnära hämtning av elavfall, kontakta kundservice 

0200-26 46 00 eller kundservice@srv-atervinning.se. 

fastighetsnära insamling av förpackningar. Hör med din fastighetsägare 

för mer information 

kompostering – om samtliga i huset komposterar allt organiskt får 

varje lägenhet avdrag på soptaxan. 

Kompostering 

Det går alldeles utmärkt att kompostera sitt trädgårds- och matavfall hemma 

vilket dessutom medför en lägre sophämtningsavgift. Kompostering kan 

göras efter godkänd anmälan till miljökontoret i din kommun. 

Genom att kompostera ditt organiska avfall kan du minska hushålls- 

soporna med mer än en tredjedel och slipper oroa dig för att sopkärlet 

ska bli fullt för snabbt. Dessutom får du ett fi nt jordförbättringsmedel 

att använda till dina rabatter och blomkrukor.

Vad är kompostering? 


Kompostering är ett bra sätt att återvinna närings- och humusämnen 

ur det organiska avfallet, som får multna och sedan kan användas som 

jordförbättringsmedel. 

Exempel på komposterbart avfall: Alla slags matrester, frukt- och 

grönsaksrester, snittblommor och krukväxter, kaffefi lter och blött 

hushållspapper, fi nklippt trädgårdsavfall, äggskal, bröd, blomjord, 

kaffe- och tesump. 

Gör så här! 

TRÄDGÅRDSKOMPOST. Har du trädgård blir det en hel del trädgårdsavfall. 

Det lämpar sig bra för kompostering och då gör du också miljön 

en tjänst. Enklaste sättet är att räfsa ihop trädgårdsavfallet i ett hörn av 

trädgården och låta det ligga och sakta brytas ned. Du kan också skaffa 

en enkel behållare att lägga det i, vilket medför en effektivare kompostering. 

Du kan kompostera allt som kommer från din trädgård, till 

exempel löv, ris, gräs, fallfrukt och pinnar. Finfördela trädgårdsavfallet 

innan det läggs på komposten. Animaliskt eller vegetabiliskt matavfall 

ska inte komposteras i en trädgårdskompost. 

MATKOMPOST. Matrester går också bra att kompostera, men då måste 

du ha en värmeisolerad och skadedjurssäker behållare som förhindrar 

att gnagare och annan ohyra hälsar på. När du komposterar ditt matavfall 

får du ett bra näringstillskott till trädgården, men tänk på att 

komposten behöver regelbunden skötsel. Om den inte sköts kan den 

börja lukta och bli en olägenhet både för dig och för dina grannar. 

>>


SKÖTSELRÅD: 

lufta – mikroorganismerna behöver syre för att sitt nedbrytningsarbete 

täck alltid matavfall med strö, träfl is eller material från trädgårdskomposten 

rör om i komposten lite då och då för att fi nfördela och tillföra syre 

placera komposten i en skuggig del av trädgården 

se till att komposten är lagom fuktig. Materialet ska kännas som en 

urvriden tvättsvamp 

blanda olika sorters komposterbart avfall så att det blir en bra balans 

Vad händer sedan? 

Naturen tar själv hand om det organiska avfallet. Det är mikroorganismer, 

det vill säga bakterier och svampar, som bryter ner materialet. Resultatet 

blir ett värdefullt jordförbättringsmedel, som utblandat med sand eller 

torv ger bra jord. 

Storskalig kompostering och rötning 

Det trädgårdsavfall som du lämnar till återvinningscentralerna mals ner 

och blandas med matavfall från restauranger, storkök, skolrestauranger 

och bagerier för att komposteras på SRV återvinnings komposteringsplatta 

på Sofi elunds återvinningsanläggning. Efter sex månader är det organiska 

avfallet färdigkomposterat. Det har då blivit ett utmärkt jordförbätt- 

ringsmedel som används vid till tillverkning av ny jord. 

På Sofi elunds återvinningsanläggning fi nns även en rötningsan- 

läggning där matavfall från restauranger, storkök, skolrestauranger och 

bagerier rötas. I rötningsprocessen bildas biogas som kan användas till 

uppvärmning av bostäder och som bränsle till fordon. Restprodukten 

blir biogödsel som används inom jordbruket.


Min tvååriga dotter har snappat upp det här med 

sortering. För henne är det naturligt. Hon sorterar 

det mesta, stora knappar här, små där” 

PEHR MÅRTENS, HUDDINGE

Förpacknings- och tidningsinsamlingen 


Så här fungerar 

producentansvaret 

I dag fi nns ett så kallat producentansvar för förpackningar, 

däck, elavfall och bilar. Det innebär att alla som tillverkar, 

importerar eller säljer förpackningar, däck, elektriska och 

elektroniska produkter eller bilar ska ansvara och betala 

för återvinningen och hanteringen av en uttjänt vara. För 

att uppfylla sitt ansvar har producenterna bildat branschbolag 

som administrerar insamling och återvinning. Här 

kan du lära dig mer om systemet. 

Industrin och handeln har tillsammans bildat materialbolag för att sköta 

insamling och återvinning av förpackningar. Man bestämde sig för ett 

insamlingssystem med återvinningsstationer, och uppdraget att sätta 

upp och sköta dem har lagts ut på entreprenad i Sveriges kommuner. 

Inom kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och 

Salem har SRV återvinning slutit avtal med materialbolagen. Dessa är 

Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning, Returkartong, Plastkretsen och 

Pressretur. Materialbolagen har i sin tur en samarbetsorganisation som 

heter Förpacknings- och tidningsinsamlingen. 

För mer information 08-566 144 00 eller www.ftiab.se 

>>


El-Kretsen 

El-Kretsen är ett bolag bildat av tillverkare, importörer och återförsäljare av 

elektriska och elektroniska produkter för att hantera insamlingen och åter- 

vinningen av uttjänta elprodukter. Inom kommunerna Botkyrka, Haninge, 

Huddinge, Nynäshamn och Salem sköter SRV återvinning insamlingen av 

uttjänta elprodukter på sina tio återvinningscentraler. Från och med den 

13 augusti 2005 kommer alla nytillverkade elprodukter som omfattas av 

producentansvaret att märkas med en överkorsad soptunna. 

För mer information 08-545 212 90 eller www.el-kretsen.se 

Svensk däckåtervinning 

Svensk däckåtervinning är bildat av tillverkare, importörer och återförsäljare 

av däck, för att hantera insamling och återvinning. Uttjänta däck 

lämnas till närmaste återförsäljare som har skyldighet att ta emot dem. 

Fälgar lämnas på återvinningscentralerna. 

För mer information 08-506 010 55 eller www.svdab.se 

BIL Producentansvar Sverige 

BIL Producentansvar Sverige, som ägs av biltillverkare och importörer i 

Sverige, har byggt upp ett nätverk av auktoriserade demonterare (skrotare) 

över hela landet som arbetar med återvinning av uttjänta bilar. 

För mer information 08-701 63 60 eller www.bilsweden.se

Kontaktinfo 

KUNDSERVICE 

Telefon: 0200-26 46 00 

Fax: 08-608 90 55 

ÖPPETTIDER: 

Måndag–torsdag 08.00–17.00 

Fredag 08.00–15.00 

Vecka 20–35 sommartid, måndag–torsdag 08.00–16.00, 

fredag 08.00–15.00 

kundservice@srv-atervinning.se 

TELEFONNUMMER TILL 

KOMMUNERNAS MILJÖKONTOR 

Botkyrka 

08-530 611 40 

Haninge 

08-606 73 00 

Huddinge 

08-535 364 70 

Nynäshamn 

08-520 682 35 

Salem 

08-532 599 00 

SRV ÅTERVINNINGS SORTERINGSGUIDE 47


Ordlista 

BIOGAS. Består i huvudsak av metangas och koldioxid. Bildas vid 

rötning och kan användas till uppvärmning av bostäder och som 

bränsle till fordon. 

BIOLOGISKT AVFALL. Avfall från växt- och djurriket. Till exempel 

löv, grenar, äggskal och ben. 

BRÄNNBART AVFALL. Enkelt uttryckt sopor som kan brinna, till 

exempel trä, tyg, matrester, plastpåsar och papper. 

DEPONERA. Att placera avfall som inte går att återvinna eller återanvända 

i långtidsförvar. 

DEPONI. Markområde avsett och utrustat för slutförvaring av avfall 

(tipp). 

DESTRUERA. Förstöra. I avfallssammanhang används ordet ofta om 

olika behandlingar där farligt avfall omvandlas till mindre farliga 

slutprodukter. 

DRIVGAS. Används i sprayburkar för att få ut innehållet. Är ofta 

brandfarlig. 

EKOLOGI. Läran om samspelet mellan alla organismer på jorden och 

deras livsmiljö. 

ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL. Alla kasserade 

apparater med sladd eller batteri räknas till elavfall. Detta avfall är 

ofta farligt och därför är det viktigt att det lämnas in till återvinningscentralerna 

eller sorteras för sig i grovavfallsrum. 

ENERGIÅTERVINNING. Att ta tillvara på avfallets energiinnehåll 

genom att bränna det i kraftvärmeverk. 

FARLIGT AVFALL. Avfall som kan skada natur och/eller människor 

och djur. Därför ska det inte slängas bland de vanliga soporna utan 

tas om hand separat. Detta avfall ska lämnas på en miljöstation. 

FRAGMENTERA. Att dela upp i små bitar.


FÖRPACKNING. Konstruktion av plast, metall, papper, kartong, 

wellpapp eller glas som används för att förvara, skydda eller transportera 

en vara. 

GROVAVFALL. Skrymmande avfall från hushållet, till exempel cyklar, 

barnvagnar och madrasser. 

ICKE BRÄNNBART AVFALL. Metaller och det avfall som blir kvar 

när man tagit undan sådant som går att återanvända, materialåtervinna, 

kompostera, bränna eller klassas som farligt avfall. 

KOMPOSTERING. Biologisk behandling i en syrerik miljö av lätt nedbrytbart 

avfall från växt- och djurriket. I en kompost bryter bakterier, 

svampar och smådjur ner avfallet för att komma åt näring och energi. 

Samtidigt avges värme, vatten och koldioxid. Slutprodukten blir ett 

jordförbättringsmedel. 

KRAFTVÄRMEVERK. Anläggning för bland annat sopförbränning. 

Genom förbränningen produceras både hetvatten till fjärrvärmenätet 

och elektricitet. 

KRETSLOPP. Allt liv på jorden ingår i olika kretslopp. Ett exempel: 

vatten avdunstar i form av ånga från havsytan när havet värms av solen. 

Vattenångan förs iväg av vindarna och faller så småningom ner som regn. 

Regnvattnet letar sig via bäckar och åar till havet. Cirkeln är sluten. 

KÄLLSORTERING. Att sortera avfallet där det uppstår, ”vid källan”. 

Att sortera ut det som är farligt för miljön och det som går att återanvända, 

återvinna eller kompostera. 

MILJÖGÅRD. Utomhusområde med containrar vid fl erfamiljsbostäder, 

där du kan lämna dina sopor. 

MILJÖHUS. Separat byggnad i anslutning till fl erfamiljsbostäder, 

där du kan lämna dina sopor. 

MILJÖSTATION. Inlämningsplats för hushållens farliga avfall. Miljöstationerna 

fi nns på ett antal bensinstationer och på återvinningscentralerna. 

>>


PRODUCENTANSVAR. Lagstadgat ansvar för dem som tillverkar/säljer 

en vara att också ta hand om avfallet från den. Producentansvaret 

gäller för närvarande elektriska och elektroniska produkter, förpackningar 

av glass, plast, metall, wellpapp, kartong och papper samt för 

tidningspapper, däck och bilar. Tillverkare/försäljare av den här typen 

av produkter har gått samman i materialbolag som ansvarar för insamling 

och återvinning. Materialbolaget har sedan tecknat avtal med 

olika entreprenörer, till exempel SRV återvinning. 

RÖTNING. Avfall från växt- och djurriket bryts ned av bakterier och 

mikroorganismer i en miljö utan syre. Vid rötning bildas biogas som 

bland annat innehåller metan. Metangasen kan användas som bränsle. 

SOPTIPP. Se deponi. 

ÅTERVINNING. Att använda materialet från en uttjänt vara för att tillverka 

nya produkter. Ett exempel är metallförpackningar som smälts 

ner för att sedan bli nya burkar. Materialet kan också användas för att 

tillverka en helt annan vara än den ursprungliga. Förpackningar av 

hårdplast kan till exempel bli bullerplank eller möbler. 

ÅTERVINNINGSCENTRAL. Mottagningsstation för skrymmande 

avfall. SRV återvinning har tio återvinningscentraler. 

ÅTERVINNINGSSTATION. Här kan du lämna returpapper, småbatterier 

och förpackningar av hård plast, glas, papp och kartong. SRV 

återvinning har 300 återvinningsstationer. 

Källor: Förpacknings- och tidningsinsamlingen www.ftiab.se och El-Kretsen www.el-kretsen.se

SRV ÅTERVINNINGS SORTERINGSGUIDE 51


Produktion: Odelius New Media (#3068) 2005. Foto: Håkan Flank

sorteringsguide

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?