Ladda ner PDF - Tofsen

tofsen 

# 4 2006 

göteborgsnumret

ledare 

Kära läsare! 

För ganska precis nio år sedan flyttade jag med hela familjen 

från Huskvarna till Kungsbacka. Femton år gammal var jag plötsligt 

göteborgare i någon form. I och för sig gjorde inte själva staden något större 

intryck från början, vad som verkligen fångade mig var västkustens underbara 

badplatser. Senare har jag kommit att uppskatta även spårvagnarna, cykelvänligheten 

och inte minst den särpräglade humorn! 

En av de mest charmiga sakerna med Göteborg är att det alltid finns mer saker att utforska. Man kan ha bott 

här länge och ändå plötsligt upptäcka en gata, en park, en affär eller ett kafé som man aldrig har sett förut. 

På samma sätt är det med Chalmers – fyra år efter att jag började här finns det mycket kvar att upptäcka och 

många kopplingar att göra. 

En av artiklarna i detta nummer handlar just om saker att upptäcka i Göteborg, en del av de saker som gör 

Göteborg till just Göteborg. Förhoppningsvis finns där i varje fall några som du inte har utforskat än, som 

kan ge nya intryck och upplevelser. På samma sätt hoppas jag att Tofsen kan vara en hjälp i upptäckandet 

av studentkåren. Chalmers studentkårs verksamhet är omfattande, diversifierad och ambitiös, och det finns 

fantastiska möjligheter till engagemang på alla nivåer. Tofsen kommer under året försöka berätta om lite av 

allt som händer, samtidigt som vi granskar kåren för din räkning. 

”Tofsen är ett organ för studentkårens medlemmar”. Det ryms mycket i en sådan formulering. Tofsen ska 

granska kårens verksamhet, bevaka medlemmarnas intressen, initiera debatter och inte minst roa och 

stimulera våra läsare. Lyckas vi? Det kan bara du avgöra! Vi tar med glädje emot all slags respons, dörren till 

redaktionsrummet är alltid öppen. 

Med stor glädje och en hel del stolthet överlämnar jag höstens första nummer i dina händer. Trevlig läsning! 

/Wilhelm Tunemyr, chefredaktör 

innehåll 

# 4 2006 göteborgsnumret 

Chalmers studentkår samarbetar med: 

4.rektorn 5.kårordföranden 6.nyheter 8.tofsen möter 

karin markides 11.debatt 12.valkoll 18.i frontlinjen för 

studenterna 22.smultronställen 24.göteborgshumorn - 

finns den? 26.jobba volvo 28.kårhusspelet 32.vad är det 

jag äter? 35.världsmästare i byråkrati? 37.studenternas 

eget konsultföretag 38.inne-mat 39.ute-mat 40.tofsen 

noterar 42.högskolans sida 

information om 

chalmers kårtidning tofsen 

adress 

Teknologgården 2 

412 58 Göteborg 

info@tofsen.chs.chalmers.se 

www.tofsen.chs.chalmers.se 

chefredaktör och 

ansvarig utgivare 

Wilhelm Tunemyr 

chefred@tofsen.chs.chalmers.se 

031-772 3923 

070-772 2279 

annonsansvarig 

Christofer Boman 

annons@tofsen.chs.chalmers.se 

031-772 3924 

070-772 2278 

medverkande i detta nummer 

Karin B. Pedersen, layout & illustration 

Sophie Thornander, layout & 

illustration 

Gabriella Polasek, foto 

Elias Svensson, text & illustration 

Klara Insulander Björk, text 

Görel Wranne, text 

Wilhelm Tunemyr, text 

omslag: Karin Blindh Pedersen 

repro / tryck 

Sandstens AB 

info 

Tofsen är Chalmers Studentkårs medlemstidning 

med en upplaga på 6500 exemplar. 

Tidningen finansieras helt av annonsintäkter. 

Redaktionen ansvarar inte för obeställt 

material. Insänt material antas vara avsett för 

publicering om inte annat anges. Allt material 

lagras elektroniskt och kan göras tillgängligt 

på Internet och i databaser om inte förbehåll 

mot detta görs av skribenten. Eftertryck utan 

redaktionens skriftliga tillstånd är ej tillåtet.

4 

rektor 

Jag känner mig lyckligt lottad över det förtroende jag fått att arbeta med er studenter som valt 

Chalmers som hem för er akademiska utbildning. Chalmers har redan ett starkt varumärke 

inom universitetsvärlden och genom att medvetet ytterligare stärka dess attraktionskraft och 

därmed era karriärmöjligheter går alla vinnande in i framtiden. Hur kan vi då förverkliga våra 

drömmar för vad Chalmers står för och vad tiden på Chalmers ska ge? Det bästa svaret på denna 

fråga är att fundera över: Vad kan jag göra för Chalmers? 

Chalmers är på många sätt en fantastisk studiemiljö med rika möjligheter att utveckla förmågan 

att ta till sig kunskap inom ett stort utbud av ämnesområden. Denna studiemiljö kan samtidigt 

upplevas som en fragmenterad miljö med flera icke kommunicerande studentkulturer. Här har 

du som student en unik möjlighet att öka kommunikationen mellan studenter i olika subkulturer 

och mellan studenter och anställda. Stärkt respekt och intresse för Chalmers hos allmänheten 

och presumtiva studenter är även det en fråga om förbättrad kommunikation. Studenter och 

anställda ansvarar gemensamt för hur Chalmers kultur utvecklas genom att ständigt själva tänka 

igenom de konsekvenser som kan uppstå som effekt av planerade handlingar eller aktiviteter. 

Jag hoppas att du som student tar mer initiativ att uttrycka när kunskapen som förmedlas till dig 

måste uttryckas på ett tydligare sätt så att du förstår och kan ta emot den. Det är också viktigt 

att vara lyhörd och förmedla sådant som upplevs kränkande för dig eller dina medstudenter. 

Chalmers alumniverksamhet är en unik och fantastisk tillgång som kan användas som bollplank 

eller för deltagande i aktiviteter i olika sammanhang. Ta till vara möjligheten att utveckla 

nätverk med Chalmers alumni, nu som student och senare som din egen länk till Chalmers för 

livslång stimulans. 

En respektfylld Chalmerskultur kan bara få spridning om vi är klara med vad vi står för och 

att vi ständigt utvecklar vår förmåga att tydliggöra den bild vi vill förmedla. Den respektfyllda 

kulturen bygger självklart på öppen trygghet, kunskapsförmedling och skaparglädje, till skillnad 

från respekt genom avskildhet, kunskapsmakt och prestige. Jag kommer att arbeta för att 

Chalmers går mot en ständigt utvecklande processkultur där ditt bidrag syns och uppskattas. 

Jag är personligen mycket optimistisk för den framtida utvecklingen av Chalmers och dess 

alumni. Där är både du och jag budbärare av vår gemensamma Chalmerskultur som har unika 

förutsättningar att ge vårt universitet internationell lyskraft med många positiva förtecken. 

/ Karin Markides, rektor

Välkomna tillbaka efter vad jag hoppas har varit en skön sommar. Ett särskilt varmt välkomnande 

vill jag ge till Er nya studenter som precis har börjat på Chalmers. 

Alla som studerar på Chalmers är medlemmar i Chalmers Studentkår. Vår vision är att alla våra 

medlemmar ska trivas och utvecklas under hela sin Chalmerstid. Det ska vi uppnå genom att vara 

en motpart till skolan men också genom att berika medlemmarnas vardag. Hela kårens arbete kan 

sammanfattas med utbildningsbevakning, studiesocial verksamhet, arbetsmarknadskontakter och olika 

typer av service som efterfrågas av medlemmarna. Det innebär att vi gör saker som blir direkt synliga, 

kårhuskalas till exempel, men även att vi påverkar på andra sätt som inte märks lika tydligt, exempelvis 

kritisk granskning av utbildningen. 

En nyhet i höst är att alla studenter får Mecenatkort. Det innebär bland annat att vi får studentrabatter på 

allt från datorer till biobesök. En annan glad nyhet är att man som chalmerist får åka gratis med Stombuss 

16 mellan våra två campus och med Älv-Snabbaren, till och från Campus Lindholmen. Men den största 

nyheten är nog ändå att vi har fått en ny rektor, Karin Markides, och vi ser fram emot att påbörja ett nära 

samarbete med henne. 

Jag har några råd som jag vill ge Er för att nästa år på Chalmers ska vara roligt och givande. Till Er som 

redan har läst på Chalmers ett tag: se till att lära känna de nya studenterna, visa dem de olika traditioner 

och seder vi har på Chalmers. Berätta för dem varför vi firar Lucia den 13 november, vem Olgas trappor 

är uppkallade efter, vad CHARM är för något och ta med de nya på en sväng till kårhuset för att träffa oss 

som sitter och jobbar i KS-korridoren. Vi finns där för Er skull! Till Dig som är ny på Chalmers: Var med 

på nollningen, det är den bästa introduktionen du kan få av Chalmers. Se till att träffa nya människor, 

umgås med dina klasskamrater och se till att lära känna äldrekursarna, de kan hjälpa till med mycket. 

Men framförallt se till att ha skoj. Om du vill fråga oss något är du alltid välkommen! 

/ Maria Vidarsson 

ko 

5

6 

europeiskt 

elituniversitet? 

EU-kommissionen föreslår bildandet av ett 

nytt europeiskt tekniskt institut. Institutet är 

tänkt att tjäna som en drivande kraft inom 

forskning och utveckling i Europa, och det 

finns en uttalad förhoppning att det ska nå en 

status liknande amerikanska MIT. Alla är dock 

inte övertygade om att ett nytt institut är den 

bästa lösningen, farhågor om utarmning av 

befintliga europeiska institut hörs från olika 

håll. Även andra organisationer, mer baserade 

på nätverkssamverkan övervägs också. 

Fortsättning följer i höst, efter en remissrunda. 

Skissartade planer talar om verksamhetsstart 

hösten 2009, en anmärkningsvärt kort tid för 

ett så stort projekt. 

nyheter 

busskort för chalmerister 

Västtrafik och Chalmers har tillsammans tagit fram ett busskort för chalmerister, 

som för 200 kr per termin ger gratis resor på linje 16 och Älv-Snabbaren. 

Kortet, som är personligt och gäller tillsammans med legitimation, kommer att 

säljas på Campus Johanneberg och Campus Lindholmen i början av terminen. 

Därefter kan det köpas från Tidpunkten på Drottningtorget. 

Björn Eriksson på studerandeservice berättar att man räknar med att cirka 

3000 studenter kommer utnyttja kortet, till en kostnad av 2,3 miljoner kronor 

för Chalmers. Berättigade till kortet är de som är terminsregistrerade, eller 

registrerade på kurser motsvarande minst tio poäng. 

1, 2 eller 3? 

vi tar 4! 

Under våren stormade känslorna på båda Campus angående den föreslagna flytten av 

utbildningar. Tre alternativ var framtagna med olika förslag på vilka program som skulle 

flyttas mellan Lindholmen och Johanneberg. På styrelsemötet den 16 juni togs ett beslut om 

att godkänna ett fjärde förslag istället för de något av de tre tidigare. Den slutgiltiga satsningen 

blir på kortare sikt nya mastersprogram och en ny ingång till Chalmersutbildning 

och på lång sikt en satsning på tillämpad IT. Styrelsen ansåg även att en helhetsöversyn av 

grundutbildningen behöver göras för att kunna möta framtidens behov och attrahera fler 

studenter. Skolan anser i och med detta att man ska fortsätta verka för en fortsatt utveckling 

av Campus Lindholmen. 

Första satsningen blir att starta en ny ingång som ska leda till en teknikinriktad kandidatexamen 

eller högskoleingenjörsexamen. Ingången ska utvecklas i nära samverkan med 

IT-universitetet. Dessutom ska de mastersprogram som har anknytning till forskningen på 

Lindholmen förläggas dit. Den tidigare föreslagna flytten blir än så länge inte av. Den enda 

flytten blir Byggprogrammet som kommer till Campus Johanneberg och detta enligt ett 

tidigare beslut. En översyn av grundutbildningen skall dessutom göras för att se över antalet 

ingångar i utbildningen. 

Till år 2012 satsar högskolan på att 3000 studenter skall finnas på Campus Lindholmen. 

Utbildningarna skall vara kopplade till tillämpad IT och de övriga forskningsområden som 

finns på Lindholmen.

söktrycket – 922.1 millibar 

Alla siffror för antagningen till Chalmers är räknande och allt färre väljer att 

söka någon av skolans utbildningar. En total nedgång med 9 % förstahandssökande 

är dock inte lika alarmerande sett mot bakgrunden att totalt i Sverige 

är det 8 % färre som har valt att söka vidare till högre utbildning i år jämfört 

med föregående år. 

Men det finns även ljusglimtar i den annars lite dystra sökstatistiken. Det nya 

programmet arkitektur & teknik gjorde en rivstart första året med 383 förstahandssökande, 

vilket motsvarar ungefär 13 sökande per plats. Dessutom ökade 

antalet sökande till programmen Väg och vatten (VV) och Affärsutveckling 

och entreprenörskap (AE), vilket avspeglar ett ökat intresse för byggsektorn 

som märks på de flesta liknande programmen i Sverige. 

kolla dina uppgifter i den 

lilla gröna! 

nyheter 

Uppgifterna till Chalmers Studentkårs katalog, Den Lilla Gröna, hämtas från kårens medlemsregister. Du kan själv se vilka uppgifter som 

finns om dig och ändra adress genom att logga in på kårens webbplats (www.chs.chalmers.se). Använd ditt vanliga CDKS-login, samma 

som du använder på till exempel studieportalen. När du är inloggad så väljer du Service och sedan Kårexpeditionen. När du kommer in på 

kårexpeditionens sida väljer du länken ”Adressändring och information om inbetalda kåravgifter”. 

politik och tofsen 

Studentkåren är politiskt obunden, det är en grundsten för vårt arbete. Det betyder dock inte att studentkåren står utanför politiken och inte 

att politiken är ointressant i studierna. Däremot ska studentkåren – alla delar av kåren – vara opartisk och undvika att gynna exempelvis 

enskilda politiska partier. 

Därför är det alltid en intressant fråga i valtider när politiska partier vill göra reklam i Tofsen. I år valde vi att erbjuda de partier som har 

mandat i riksdagen möjlighet att annonsera. Samma villkor och priser gäller för alla, vilket vi känner borgar för rättvisa. Samtidigt ägnar vi 

redaktionellt utrymme åt att förmedla var partierna står i frågor som vi upplever som extra viktiga för just studenter. 

Detta är anledningen till att det finns politisk reklam i detta nummer av Tofsen. Precis som annonser för företag är de inte kopplade till 

redaktionens eller studentkårens åsikter, utan representerar annonsören. 

7

8 

tofsen möter 

Karin Markides 

Text: Wilhelm Tunemyr Foto: Emil Gildebrand/CFFC 

Med Jan-Erik Sundgren på väg till Volvo övertas rektorsämbetet av 

Karin Markides, tidigare vice Generaldirektör på Vinnova. Tofsen har 

träffat Karin för att prata om bland annat Chalmers och utbildning. 

Som uppväxt i Sörmland vände sig Karin 

naturligt till Stockholms Universitet för 

sin grundutbildning. På schemat stod 

bland annat matematik, naturgeografi och 

miljövetenskap, men det var för kemin som 

Karin fastnade. 

– Jag tyckte det fanns alldeles för lite kemi 

i miljövetenskapen, så jag fastnade där och 

fångades av den tvärvetenskapliga andan 

som finns i den analytiska kemin. Sedan 

gjorde jag post-doc vid Brigham Younguniversitetet 

i Utah, en otroligt spännande 

miljö. Man rörde sig ganska fritt över 

ämnesdjupen och ämnesgränserna, och 

samverkade mycket med samhället i 

stort. De var i varje fall 20 år före 

oss vad gäller kunskaps- och 

teknikutbyte, och skaffade då 

de erfarenheter som vi fått de 

senaste åren. 

– Efter det, 1989, sökte jag 

en professur i analytisk 

kemi vid Uppsala 

Universitet, trots att 

jag egentligen inte 

trodde jag skulle 

få den. Jag fick 

den och började 

bygga upp en 

forskningsmiljö med vad jag lärt mig 

tidigare, med mycket tvärvetenskap. Så där 

var jag fram tills för två år sen när jag gick 

in i ledningsgruppen för Vinnova. 

Det var inte ett självklart steg för Karin 

att så snabbt gå vidare från Vinnova till 

Chalmers. Hon sökte inte posten själv, utan 

nominerades och valde efter viss eftertanke 

att kvarstå på kandidatlistan. Både från 

tiden i Uppsala och på Vinnova känner hon 

folk i Göteborg, bland andra GU:s nyligen 

tillträdda rektor Pam Fredman. Detta skapar 

goda möjligheter till ömsesidigt stöd och 

utbyte. 

– I olika sammanhang så kommer 

universiteten att möta olika utmaningar 

samtidigt, och förhoppningsvis kommer 

vi att ha en bra dialog om synergier i 

utvecklingen. 

Medias granskning av Chalmers skrämmer 

inte Karin. Istället poängterar hon vikten 

av att man från båda sidor bygger upp en 

relation och en förståelse för att undvika 

fördomar. 

– Jag tror man måste tänka igenom vad det 

finns för orsaker till att folk känner det som 

hotfullt, eller mystiskt, eller vad det kan vara

som skapar negativa känslor. Man måste 

vara proaktiv och bygga upp ett förtroende 

innan det händer. I Sverige är vi inte så bra 

på att prata med folk och grupper innan 

något händer, utan bättre på att informera 

efteråt. 

På frågan om varför hon tror att just hon 

valdes svarar Karin först sina erfarenheter 

och kontaktnät. Hon beskriver hur tiden 

i USA gett henne erfarenheter inför den 

utmaning Chalmers nu står inför: att stärka 

varumärket globalt. Däremot har hon inte 

en fullständig åtgärdslista än. 

– Jag tänker gå ut och lyssna till alla 

institutioner och andra viktiga grupperingar 

för att se vad de ser som sina stora 

utmaningar och möjligheter. Då är så klart 

studenterna en gruppering jag vill höra från, 

för att se hur kontakten mellan studentkåren 

och högskolan ska fungera och ta del av 

deras erfarenheter. Sedan har vi fortfarande 

omorganisationen, med en del konsekvenser 

som man inte kunnat se förrän nu. 

En annan utmaning är att få de olika 

forskningsinfrastrukturerna, som exempelvis 

MC2, att uppnå sin fulla potential som 

mötesplatser för forskare, studenter och 

industrier. Ytterligare en självklar utmaning 

är att bredda rekryteringsområdet, att locka 

människor med olika bakgrund att komma 

till Chalmers. Att ta tillvara den kompetens 

hos både kvinnor och män som finns i 

samhället, från både vår och andra kulturer. 

Hur mycket betyder det i det sammanhanget 

att du är Chalmers första kvinnliga 

rektor? 

– Det blir ju lite symboliskt, att Chalmers 

tar ett steg framåt, och visar att det finns 

utrymme för förändringar. Förhoppningsvis 

kan det påverka många att känna att de 

har mera möjligheter. Kanske kvinnliga 

studenter känner lite mer trygghet i att 

komma hit, så det får positiv effekt på 

jämställdheten. Men rent konkret är det 

inte så märkvärdigt, jag har jobbat mycket 

i manliga miljöer, så för mig är det inte så 

konstigt. 

Hur ser du på positiv särbehandling? 

– Generellt är jag inte alls för. Men det är 

klart, när det inte går på något annat sätt så 

kanske man måste, för att väcka folk. Men 

det blir väldigt svårt, man skapar liksom 

olika lag och det är jag väldigt negativ till. 

Jag tror det är bättre att – som man bland 

annat gör i Kalifornien – man hela tiden 

söker av och kompletterar med kompetenser 

som saknas i en grupp. Bättre än 

särbehandling är därför att jobba strategiskt, 

med till exempel pilotprojekt. Där kan man 

rekrytera de kompetenser som saknas och 

på så sätt snabba upp en attitydförändring 

som man tror på. Sedan gäller det från 

ledningshåll att lära sig att belöna och 

meritera sådant, så att attityden sprider sig. 

Vad gäller utbildningen för inte Karin med 

sig några stora och svepande förändringar. 

Däremot ser hon ett ökande behov 

fakta 

Familj: 

Man, två söner. Sondotter på några månader. 

Lyssnar på: 

Helst jazz, annars allätare. 

Senaste bok: 

Hinner tyvärr inte läsa hela böcker, läser delar 

här och där. 

Senaste film: 

Ingen särskild. 

Hobbies: 

Naturen, trädgårdsarbete, hästar och målning. 

Har lovat sin man att inte bygga flera hus. 

Förebild: 

Dick Zare på Stanford, för hans sätt att se 

människan och kreativiteten 

av kombinerat djup och bredd. Detta 

måste hanteras i förändrade former för 

utbildningen; hon varnar för att lägga för 

många tvärgående ämnen i separata kurser. 

– Om man ska ha pedagogik, miljöpoäng, 

entreprenörsskap, etik och liknande i 

fristående kurser så har man snart väldigt 

många saker vid sidan om. Utmaningen 

är att få in alla viktiga kompetenser i sina 

naturliga sammanhang. Annars lägger man 

kraven på studenterna att själva kombinera 

sina kunskaper och se sambanden. Det är 

inte alls självklart att det fungerar, om man 

tänker på hur olika ämnen har olika språk 

och kultur. Sedan måste vi få in ett sätt att 

se effekterna, så man vet om kursen når sitt 

syfte. Det är ju inget värde i att ge en kurs 

om det inte ger några effekter. 

Samma gäller nu när civilingenjörsutbildningen 

förlängs med 20 poäng, att tänka 

igenom ordentligt vad man ska fylla den 

med. Här måste man tänka på helheten 

och försöker bygga något som är så unikt 

och så attraktivt att folk strömmar hit, helst 

från hela Europa, för att komma åt den. 

Naturligtvis skulle det vara tillräckligt bra 

att göra den unik i Sverige, så att man drar 

till sig de bästa som vill studera och bli 

civilingenjörer. Det är ett bra första mål! 

9

Rörliga bilder 

 

 

Östra Larmgatan 16 

Göteborg 

(Nära Gamleport) Tel 031-13 06 70 

* En termins studielån motsvarar 22 860 kr. 

Akademiska Hus ersätter skatt upp till ett visst 

belopp. För mer info se www.akademiskahus.se

mer pengar 

Sommaren är över och runt om i landet börjar hundratusentals studenter med sina studier igen. 

Men det är inte bara föreläsningarna som börjar, utan även det knappa livet med ett studiemedel 

på 7 200 kronor i månaden. Ett studiemedel som pressar oss studenter till att dubbelarbeta för 

att klara ekonomin. En höjning av studiemedlet till 8 400 kr i månaden skulle inte bara ta oss 

över regeringens fattigdomsgräns, det skulle även ge oss möjlighet att ägna oss åt våra studier på 

heltid. 

Självklart ska vi ha möjlighet att jobba extra om vi vill, men det ska inte vara en förutsättning för 

att kunna studera. Att hitta ett extrajobb som går att kombinera med föreläsningarna är inte helt 

lätt, vilket ofta gör att en föreläsning ställs mot ett arbetspass. Vilken kvalité får vi på utbildningen 

om vi studenter tvingas välja bort föreläsningarna för att få ihop pengar till hyran? Nej, ge oss 

studenter en ekonomisk trygghet så vi kan fokusera på det vi ska göra – studera. 

Årets terminsstart är ingen vanlig terminsstart, den är också slutet på ett valår. Partierna ger sina 

löften om hur de ska säkra framtiden. En viktig pusselbit i detta är att Sverige ska vara en stark 

kunskapsnation. Det är med välutbildade medborgare som vi kan skapa en stark tillväxt, säger de. 

Men hur gör vi detta om de som väljer att utbilda sig samtidigt måste göra valet att leva under 

fattigdomsgränsen? Om politikerna menar allvar med att Sverige ska vara en stark kunskapsnation 

måste de även satsa på oss studenter så att vi har råd att föra kunskaperna in i framtiden. 

Idag får en tredjedel av alla studenter stöd från någon anhörig varje månad, enligt Studentbarometern 

2006 som över 9 000 studenter svarat på. Jag tycker inte att vi studenter ska vara beroende av att ha 

rätt anhöriga för att ha råd att studera. Alla ska ha samma möjlighet att studera och kunna göra det 

på lika villkor. Undersökningen visar också att den summa som studenter anser sig behöva extra 

varje månad är just den som SFS kräver, så lyssna till studenterna och höj studiemedlet. 

Ta vara på att det är både terminsstart och valår, och fråga politikerna i valstugorna vad de 

kommer att göra för att ge dig som student en möjlighet att ägna dig åt studierna och stärka 

kunskapsnationen Sverige. 

Elin Rosenberg 

Ordförande Sveriges förenade studentkårer 

tofsen debatt 

11

12 

studiemedel 

stud 

”Vad är en rimlig nivå på studiemedlet 

för er? Hur ser ni på att studenter som 

sommarjobbar riskerar att straffas med 

sänkt studiemedel?” 

kårobligatoriet 

”Hur ser ni på kårobligatoriet? Är det 

bra att man, för att få lov att studera 

i Sverige, ska anslutas till en specifik 

förening? Och om obligatoriet avskaffas, 

hur vill ni organisera studentinflytande i 

framtiden?” 

positiv pos s 

särbehandling 

sär är 

”Vad är er inställning till positiv särbehandling 

inom högskolevärlden?” 

valkoll 

Att det är val i höst har väl knappast undgått någon. Valrörelsen är i full gång och partierna tävlar i att berätta för oss 

hur bra det blir på alla områden om vi röstar på just dem. Tofsen samlade ett antal frågor som vi tyckte var intressanta 

och bad tio partier – de sju i riksdagen plus tre intressanta utmanare – att förklara vad de tyckte. De tre frågor som 

tydligast handlar om oss studenter presenterar vi här, medan hela undersökningen finns på vår hemsida. 

centerpartiet feministiskt initiativ 

Att sänka studiemedlen när man har lyckats 

ordna med jobb samtidigt som man studerar 

ger fel signal och uppmuntrar till svartarbete. 

Centerpartiet ser mycket positivt på att man 

försöker få in en fot i arbetslivet redan under 

studietiden. Studiemedlen bör man kunna 

leva av utan att ständigt behöva bekymra sig 

om sin ekonomi. Många studenter har det 

svårt idag och det finns anledning att se över 

studenternas studievillkor 

Tycker inte om tvångsanslutning men frivilliga 

kårorganisationer är önskvärda som forum 

för gemensamma frågor. Det är viktigt med 

studentinflytande och studenterna bör göra 

sin politiska röst hörd mer. Fler unga bör gå 

med i politiska partier och ungdomsförbund 

för att driva sina frågor och skapa en bättre 

jämvikt i politiken. 

Positiv särbehandling är inte detsamma som 

kvotering. Positiv särbehandling är bra och 

behövs där strukturen idag är sådan att den 

har skapat en tydlig negativ särbehandling. 

Illustration: Elias Svensson 

Studiemedel ska gå att leva på, och det ska 

gå att studera och ha barn. Därför måste 

det minst till en höjning på mellan 500 

– 1000 kronor, för att komma över existensminimum. 

Studenters ekonomi hänger även 

samman med sociala trygghetssystem därför 

ska studier ge tillgång till dessa. Reglerna 

kring fribeloppen måste utformas så att ens 

sommarförsörjning inte skapar hinder för ens 

studiemedel under terminerna. 

Kårobligatoriet har inget egensyfte utan dess 

främsta uppgift är att upprätthålla möjligheter 

för studentinflytande. Om kårobligatoriet 

försvinner så är det viktigaste att det står 

klart innan hur studentinflytandet då ska 

organisera och hur studenterna representeras 

gentemot sitt lärosäte. Åsikter om exakt hur 

en sådan organisation ska se ut tror vi att 

studenter och dess organisationer är bäst på 

att ta fram förslag och idéer för. 

Fi är för positiv särbehandling för att bredda 

rekryteringen och minska diskriminering på 

grund av kön, ras/etnicitet och funktionalitet. 

Satsningar på tjänster för kvinnor i de 

positioner där de mest saknas, till exempel 

som lektorer och forskarassistenter, liksom 

ökade anslag till feministisk/genus-forskning 

och antirasistisk forskning är andra förslag. 

Att arbeta aktivt med människors val både 

till gymnasie- och högskola kan också vara 

en bra metod.

folkpartiet junilistan kristdemoraterna 

Vi tycker att studiemedlet i första läget bör 

höjas med 400 kr per månad, för att sedan 

följa prisutvecklingen. Studenter med barn 

skall få rätt till ett tilläggslån på 3000 kr. Det 

bör även införas en examensbonus där en 

del av lånet skrivs av när man tar examen. 

Självklart skall inte den som jobbar extra 

straffas, fribeloppet bör avskaffas. Vårt förslag 

om höjd grundavdrag kommer också göra att 

det mer lönsamt att jobba. 

Studentinflytande skall bygga på personligt 

engagemang och eget ansvar. Att tvångsanslutas 

för att få studera är totalt förkastligt, 

kårobligatoriet skall därför avskaffas. Innan 

det avskaffas är det dock viktigt att formerna 

för studentinflytande i framtiden är utredda. 

Positiv särbehandling är inte acceptabelt. 

Det är prestation som skall bedömas inte kön 

eller etnisk bakgrund. Dock skall lärosätena 

kunna bli friare att välja vilka förkunskaper 

som skall vara viktiga för sina utbildningar. 

Junilistan förespråkar inte i dagsläget en 

förändring av nivån på studiemedlen, men 

det är orimligt att studenter får sänkt studiemedel 

på grund av sommarjobb. Junilistan 

står för arbetslinjen i svensk politik. 

Studentkårerna har en viktig roll för studenterna. 

Vi vill värna dess funktion, främst när 

det gäller studentinflytande. Men frågan är 

om kårerna främst värnas genom att bibehålla 

kravet på obligatoriskt medlemskap. Kravet 

känns otidsenligt. Kårerna borde i stället bli 

bättre på att motivera varför studenterna 

borde bli medlemmar. 

Vi välkomnar regeringens utredning om 

hur kårobligatoriet ska ”moderniseras”. Men 

utredningsuppdraget borde ha varit mer 

öppet för att besvara frågan om kårobligatoriet 

överhuvudtaget behövs. Vi tar inte ställning 

till frågan i dag, men är öppen för ett 

avskaffande av kårobligatoriet på sikt. 

Det krävs insatser för att motverka alla former 

av diskriminering, vare sig de beror på kön 

eller etnisk tillhörighet. Fler kvinnor måste 

exempelvis uppmuntras att forska inom 

naturvetenskapliga och tekniska ämnen. 

Det krävs också insatser för att motverka 

den sociala snedrekryteringen till den högre 

utbildningen. Vi anser dock att regler för 

rekrytering måste vara lika för alla. 

Vi vill höja studiemedlet med 1500 kr per 

månad. Dessutom vill vi att bidragsdelen på 

sikt ska ökas till 50 %. Samhället tjänar på att 

medborgarna utbildar sig. Vi kristdemokrater 

är särskilt förvånade över att socialdemokraterna 

låtit studier bli en klassfråga genom att 

inte höja ersättningarna i tid. Systemet med 

»straff« för dem som jobbar extra är naturligtvis 

tokigt. Tyvärr är det väldigt talande för 

hur de rödgröna värderar arbete. Mönstret 

går igen på många områden. Vi skulle ta 

bort eller höja gränsen omedelbart om vi fick 

möjligheten. 

Kårobligatoriet ska bort. Det hämmar snarare 

än stärker kårerna. Vi vill inte säga hur framtidens 

studentinflytande ska organiseras. Det 

är inte en fråga för politiker utan för kårerna 

själva. 

Vi tycker att det är naturligt att man försöker 

gynna den grupp som är underrepresenterad 

om inte andra förutsättningar står i vägen. 

13

14 

studiemedel 

stud 

”Vad är en rimlig nivå på studiemedlet 

för er? Hur ser ni på att studenter som 

sommarjobbar riskerar att straffas med 

sänkt studiemedel?” 

kårobligatoriet 

kår 

”Hur ser ni på kårobligatoriet? Är det 

bra att man, för att få lov att studera 

i Sverige, ska anslutas till en specifik 

förening? Och om obligatoriet avskaffas, 

hur vill ni organisera studentinflytande i 

framtiden?” 

positiv pos s 

särbehandling 

sär 

”Vad är er inställning till positiv särbehandling 

inom högskolevärlden?” 

miljöpartiet moderaterna 

Vi vill höja studiemedlet. Vi går till val på 

att under kommande mandatperiod höja 

bidragsdelen av studiemedlet med 1000 kr 

per månad. Vi vill höja fribeloppet och kan 

också tänka oss att undanta den tid en student 

inte studerar från begränsningen. 

Vi tycker inte det är rimligt att man som student 

måste gå med i en förening. Kårobligatoriet 

borde avskaffas, men inte innan vi hittat 

en lösning som tillförsäkrar studenterna 

tillräckligt bra påverkansmöjligheter och rättigheter 

på annat sätt. 

Vi kan tänka oss svag positiv särbehandling 

som ett av flera instrument mot diskriminering. 

En annan åtgärd vi föreslagit är att 

alla doktorandtjänster ska utlysas nationellt. 

Detta höjer kraven på akademisk kompetens, 

vilket gynnar kvinnor eftersom de i genomsnitt 

har bättre betyg. 

Moderaterna föreslår att studiemedlet höjs 

med 300 kronor per månad. Av denna höjning 

avser 100 kronor bidragsdelen och 200 kronor 

lånedelen. Vi vill även ta bort fribeloppsgränsen 

eftersom den minskar studenternas 

möjlighet att påverka sin egen ekonomiska 

situation. Det jobbavdrag som moderaterna 

föreslår kan dessutom studenter som jobbar 

extra, till exempel på sommarlovet, tjäna 

upp till 37 000 kronor utan att betala ett öre 

i skatt. 

Kårobligatoriet strider mot den svenska grundlagen 

och bör avskaffas omgående. Om 

kårobligatoriet avskaffades skulle det växa 

fram en kår som sysslar med det som studenter 

verkligen efterfrågar. Vi är övertygande om 

att vi kan få ett ännu effektivare studentinflytande 

för en lägre kåravgift. Kåren ska inte ta 

ut en högre avgift än vad som behövs för att 

utöva sin kärnverksamhet, vilken är att säkra 

en kvalitativ utbildning. 

Jämställdhet är ett av de viktigaste målen 

för ett demokratiskt samhälle eller lärosäte. 

Jämställdhet uppnås när alla – både män 

och kvinnor – har samma möjligheter att 

välja vad de själva vill göra. Inte när politiker 

kvoterar in hälften män och hälften 

kvinnor. Individen, oberoende av sitt kön, 

ska ha samma rättigheter, skyldigheter och 

möjligheter.

piratpartiet socialdemokraterna vänsterpartiet 

Vi väljer att inte fokusera så mycket på studenters 

inkomster, som på onödiga utgifter. 

Upphovsrätten står för en stor del av sådana 

– i våra ögon – onödiga utgifter. Med vår 

upphovsrättsmodell skulle studenten få rejält 

förbättrad ekonomi på grund av lägre kostnader 

för litteratur. 

Kårobligatoriet och poängfördelning tar vi 

inte ställning till. 

Generellt slåss vi väldigt hårt för att vi alla är 

individer, och ska ha rätt att vara det. Vi tar 

däremot inte ställning till specifikt så kallad 

positiv särbehandling. 

Sverige har världens mest generösa studiestödssystem. 

Vi har också under senare tid 

förbättrat studiemedelssystemet, vi har bland 

annat infört ett tilläggsbidrag för studerande 

med barn. I år höjer vi också studiemedlen 

med 300 kronor/månad, varav 100 kronor är 

bidrag och 200 kronor lån. I samband med 

att studiemedelssystemet reformerades 2001 

höjdes också fribeloppen kraftigt. 

Vi vill behålla kårobligatoriet. Det utgör 

en stabil grund för kårernas arbete med 

studentinflytande och utbildningskvalitet. 

Däremot anser vi att kårobligatoriet behöver 

moderniseras. Det handlar bland annat om 

att förtydliga studentkårernas ändamål och 

att stärka studenternas möjlighet att överklaga 

studentkårernas beslut. Vi tittar även på 

bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier 

och distansstudier och om bestämmelserna 

vid medlemskap i flera studerandekårer 

kan förändras. 

Att göra rekryteringen till högskolan mer 

jämlik är högt prioriterat för oss socialdemokrater. 

Vi har också kommit ganska långt 

på detta område. Generellt är vi dock tveksamma 

till positiv särbehandling. Vi anser 

att det finns andra och bättre metoder att få 

in exempelvis fler studenter med invandrarbakgrund 

och fler av underrepresenterat kön 

på olika utbildningar. 

I senaste budgetförhandlingen ville vi höja 

studiemedlet med 1500 kr månaden, vi fick 

bara igenom 300. Det är för lågt men vänsterpartiet 

ser det som ett första steg till en ny 

studiemedelsreform. 

Vad gäller fribeloppet så är vänsterpartiet 

inga anhängare av systemet då det är poänglöst, 

men vi har prioriterat att få tillstånd en 

höjning av studiemedlet. 

Vänsterpartiet är i grunden motståndare mot 

kårobligatoriet, men eftersom det inte finns 

någon hållbar lösning på hur studentinflytandet 

skall organiseras så är vänsterpartiet i 

dagsläget inte beredda att avskaffa det. 

Vänsterpartiet är för positiv särbehandling 

för antagningen till universitet/högskola om 

utbildningen är starkt snedfördelar ur ett 

könsperspektiv. Det innebär att vid lika meriter 

skall det underrepresenterade könet ges 

förtur. 

15

16 

i frontlinjen för 

studenterna 

Foto: Gabriella Polasek Illustration: Sophie Thornander & Karin Blindh-P 

I spetsen för studentkåren finns Kårledningen. Nio engagerade studenter 

som satsar ett år på att leda kåren mot ständigt högre höjder. För att ge 

en liten bild av vad det är för figurer tänkte vi berätta lite om deras mål 

och drömmar, var de trivs bäst i Göteborg – och var de går vilse. Vill man 

lära känna dem bättre får man vandra in i KL-korridoren, de blir alltid 

glada för besök. 

Maria, kårordförande 

Sektion: Industriell Ekonomi 

Roligaste kurs: Logistik, man ser på lastbilar på ett helt annat sätt efteråt. 

Jag vill jobba med att Arbetsintegrerat lärande, det vill säga att studenterna kan få en inblick i 

arbetslivet/näringslivet under sin utbildning genom till exempel praktik, gästföreläsningar. Dessutom 

vill jag visa utåt om att det är kul att gå på Chalmers som tjej. 

Mitt smultronställe i Göteborg än nog Amundön. Oftast ganska lite folk, man får promenera 

genom hästhagar och skog för att ta sig ut till havet, då är man precis lagom svettig för att kasta sig i 

vattnet. Sist jag gick vilse var faktiskt i Fysikhuset, efter en trevlig ohmsits. 

Jon, husansvarig 

Sektion: Maskinteknik 

Planerad examen: Lär dröja men förhoppningsvis innan 2010 

Jag vill jobba med att utveckla kårhuset och resten av våra lokaler så de blir ännu mer lockande för våra 

medlemmar. Svårast tror jag blir att hålla borta all skadegörelse och annat från huset. 

Mitt smultronställe i Göteborg är vattenfallen i botaniska trädgården. Fast det är där jag gick vilse 

senast, i de mörka skogarna bakom botaniska trädgården 

Johanna, sociala enhetens ordförande 

Sektion: Grönt är skönt! – Kemi så klart! 

En fråga som jag brinner för är hur kårledningen och kommittéer/föreningar ska kunna få bättre 

utbyte av varandras arbete. En annan stor fråga under året är studenternas arbetsmiljö, och att 

synliggöra Studenthälsans verksamhet. 

Mitt smultronställe är vid havet på ett särskilt ställe på en särskild klippa. Mer berättar jag 

inte för då är risken att jag inte får ha det i fred… Sist jag gick vilse var i Änggårdsbergsskogen 

trots att stigarna var idiotsäkert skyltade. Mitt i vintern, med mycket olämpliga skor… 

Andreas, arbetsmarknadsenhetens ordförande 

Sektion: Industriell Ekonomi 

Mitt mål är att chalmeristen så tidigt som möjligt förstå vad han/hon utbildar sig till och vill arbeta 

med i framtiden. Kan låta fundamentalt, men det är idag oklart för alltför många studenter! 

Min absoluta favoritplats är min balkong – den är inte särskilt stor men varenda kvadratcentimeter 

av den håller yttersta världsklass! Och jag går inte vilse – det är bara allt runt omkring mig som kan 

gå vilse ibland. :)

Tobias, CHARM-O 

Sektion: Automation och Mekatronik 

Jag vill se till att alla Chalmerister från ettan till femman vet vad CHARM är och förstår vad de kan få ut av det. Samtidigt 

vill jag fortsätta att locka så många intressanta företag som möjligt, inklusive utländska företag. 

Mitt smultronställe är Änggårdsbergen, som mitt ute i skogen fast ändå mitt i Göteborg. Sist jag gick vilse måste ha varit 

i Majorna som trots att jag är Göteborgare fortfarande får min inbyggda kompass att snurra helt fel. 

Sebastian, vice ordförande för 

utbildningsenheten 

Sektion: Maskin 

Planerad examen: 2009? Det är ju i och för sig helt sjukt långt dit... så det låter 

ju rimligt. 

Jag vill framförallt jobba med kontakten med studienämnderna, hur vi kan 

hjälpa dem och hur de kan hjälpa varandra. Det blir mycket jobb, men jag har 

hört mycket gott om både trettiotimmarsdygn och tiodagarsveckor... 

Min favoritplats i Göteborg är Andra Långgatans Skivhandel. Förutom 

humana priser så hittar manmycketfilm och musik som kanske inte är 

tokpopulär just nu. Jag går ibara vilse om jag druckit alldeles för mycket öhl, 

och det kan ju inte stå i tidningen! (Jo, det kan det. Reds anm.) 

Erik, utbildningsenhetens ordförande 

Sektion: Elektro 

Farhåga: Att fiskarna på kontoret ska dö! 

Bland annat vill jag få en bättre kontakt med studienämnderna ute på skolan för att få en ännu bredare 

studentbas i besluten vi fattar. Sen måste vi hitta fler vägar att få in näringslivet som en naturlig del av 

utbildningen här på Chalmers. 

Jag går vilse nästan vart jag än rör mig i Göteborg, jag har inget lokalsinne över huvud taget. Har 

fortfarande inte lärt mig den "smarta" vägen från Järntorget till Chalmers. 

Jonas, vice kårordförande 

Sektion: Elektro 

Jag vill jobba med integrationen mellan kårens alla föreningar, kommittéer, utskott 

och enheter. Få alla att sträva mot samma mål - Att trivas och utvecklas under hela 

sin Chalmerstid. 

Mitt smultronställe är absolut Hisingen! Många hävdar att det är ett ställe man 

hamnar på när man kör fel, men så är inte fallet! Vilse går jag aldrig i Göteborg! 

Kaj, vice ordförande för sociala enheten 

Sektion: Automation och mekatronik 

Jag jobbar mest mot kårens kommittéer. Jag kommer även att hjälpa teknologer som har problem 

med CSN, och se till att festerna på Chalmers går bra till. 

Mitt smultronställe är Krakow, en restaurang mellan Landala och Vasagatan. Sist jag gick 

vilse var väl när jag innan skolan skulle cykla och leta upp skolan, då fastnade jag någonstans 

vid Gamlestaden... 

17

BLI HUMANIST. 

LÄMNA BLOD. 

HÄR KAN DU LÄMNA BLOD: 

Droppen i Nordstan, Götgatan 16, 4 tr. Östra Sjukhuset, Sahlgrenska Sjukhuset och Blodbussen, 

telefon: 031–4104 00. Kungälvs Sjukhus, telefon 0303–985 83. www.GeBlod.Nu 

öppet Tider: 11-18 

Lunch: 13:00-13:30 

Laptop Repair 

Felsökning:490:-sek 

USB Disk 256MB:159:- 

USB Disk 512MB:199:- 

USB Disk 1 GB:299:- 

USB Disk 2 GB:499:- 

TFT LGL1715S, LG 19'' Silver, 17 8 MS 

Besöksadress 

Gibraltargatan 64 

412 58 GÖTEBORG 

2099:- 

200GB 7200RPM 8MB 

749:- 

Telefon 

031-16 36 86 

EXT USB -2, 250 GB 

7200 RPM HD 

Telefax 

031-16 36 86 

www.pcnode.net 

990:- 

Firewire 1394 3 ST PCI 

179:- 

25 DVD-R 

VI BEHÖVER A, B OCH O. 

Erbjudande 

Toshiba Satellite L20-153 Celeron M 

1,4/512MB/40GB/15''/DVD±R/XPH/WiFi 

AKUT RING 

073-6210722 

Uppgradera din Bärbar 

med 512 DDR Kingston 

SODIMM:599:-sek 

149:- 

E-Post 

info@pcnode.net 

6590:- 

PC-2800+/ 256DDR 

80GB HD\ CDRW 

2599:- 

PC-3000+/512ddr 

DVDRW\ 80GBHD 

3590:- 

DVD±RW Nec ND-4571 16x 

449:- 

25 CDR 700MB 

69:- 

 

 

 

 

SÖKES: 

BANDYSPELARE 

Gbgs största seniorklubb 

m. serielag i div 2,3 och 

4 söker flera spelare. 

Träning i ishallar under 

hösten, spel och träning 

på Ruddalens konstis. 

Även dambandy. 

Ring vårt kansli: 

031 - 16 26 20 

Tuve Bandy och 

Heden City Bandy

tema 

göteborg 

19

20 

tema 

smultronställen 

Foto: Gabriella Polasek Illustration: Karin Blindh Pedersen 

Sveriges framsida. Lilla London. Port of Scandinavia. Göteborg har många smeknamn, och ännu fler ansikten. 

Hamnstaden, affärsstaden, naturstaden, kulturstaden... Vi har gjort ett litet urval bland alla fantastiska ställen som 

gör Göteborg så omtyckt. Hoppas ni alla hittar något ni gillar! 

vättlefjäll 

Vill man ut på äventyr ska man söka sig till Vättlefjäll. Här kan man få motion och friluftsliv 

bara trettio minuter från centrala staden. Hit tar man sig med spårvagn fyra eller nio till Angered 

centrum, följt av en kvarts promenad. Annars kan man ta buss 75 till Kryddnejlikegatan. 

Här finns ett antal vandringsleder, elljusspår och badplatser. Vid Vättlestugan längst upp på 

Kryddnejlikegatan finns det möjlighet att hyra kanot om man vill paddla på sjösystemet. Det 

finns rastplatser med vindskydd och eldstäder längs paddlingsleden. 

safjället 

Safjället, ett vackert naturreservat, ligger i Mölndal. Där kan man vandra, ha picknick (Safjället 

ligger i ett naturreservat, så man kan inte ta med sig grill dit) och titta på fornlämningarna. För 

den som vill ha lite intensivare motion finns även eljusspår. För att komma till Safjället tar man 

fyrans spårvagn till Lana, och letar sig genom Krokslätts snirklande gator mot skogen (den syns 

tydligt). Om man går genom skogsområdet och över det bebyggda området kommer man till 

Änggårdsbergen, som är ett betydligt större skogsområde men med lika fin natur. 

södra skärgården 

Anhängare av sol och salta bad kommer att älska Södra Skärgården! På samma två kuponger som 

det kostar att ta sig från Chalmers till Brunnsparken kan du åka ända ut till havsbandet. Välj och 

vraka mellan Vrångös sandstränder, Sjumansholmens karga klippor och Styrsös bryggor, eller 

nöj dig med en trevlig båttur och kanske en glass på Donsö. 

Tag spårvagn nio eller elva till Saltholmen, därifrån går skärgårdsbåtarna till alla destinationer! 

botaniska trädgården 

För den som vill ha naturupplevelser av det mer välordnade slaget finns självklart Botaniska 

trädgården. Här kan man strosa runt och njuta av vackra blommor, välansade gräsmattor, en 

kopp kaffe i solen och fantasifullt arrangerade trädgårdar. I anslutning ligger även Vitsippsdalen, 

ett helt orört skogsområde där naturen överlämnats åt sig själv. Till Botaniska trädgården kan 

man ta spårvagnarna ett, sju och tretton. 

mölndals museum 

Mölndals museum är ett mycket bra men ganska okänt museum. Förutom museets samlingar 

kan man få en guidad vandring med Digitalguiden, det vill säga hörlurar med guidning medan 

man går runt i området runt museet, Kvarnbyn. Det finns bland annat ett kvarter som kallas 

Kråkan med Kråkans krog, mysiga gränder, butiker och ett vattenfall. Digitalguiden håller reda 

på var besökaren är och spelar automatiskt upp information om de platser och byggnader han/ 

hon passerar. Man kan även välja fördjupning. Guiden finns på svenska och engelska och hyrs 

i museireceptionen. Museet har öppet tis-sön 12-16. Hit tar du buss 728 eller 756 från Mölndals 

bro (spårvagn fyra eller pendeltåg från Centralstationen eller Lisebergsstationen).

delsjöområdet 

Varma sommardagar, och några sådana återstår ännu, vill man ju bara bada. För inlandsbor som 

är rädda för maneter och sådant kan det vara bra att veta att det finns ett underbart skogsområde 

kring Delsjöarna, kallat Delsjöområdet. Här finns barnvänliga Härlanda tjärn, mainstream 

Delsjön och Västra Långvattnet för hurtbullar som vill skutta uppför de dryga 150 trappstegen 

dit upp. Därtill miltals med trevliga cykelvägar och joggingspår. 

Nås bäst per cykel, annars med spårvagn + fötter eller bil. Cykla/kör/tag femmans spårvagn mot 

Torp från Korsvägen via Sankt Sigfrids plan och vidare uppåt längs Munkebäcksvägen. Sväng 

höger mot Lisebergs camping (närmaste hållplats Töpelsvägen) så kommer du till Delsjön, 

sedan finns det små skyltar här och var i skogen... 

röda sten 

Projektet Röda Sten skriver att "Vid Röda Sten möts människor och skilda konstnärliga uttryck 

stöter samman". I en övergiven industribyggnad finns nu pub/kafé, galleri, utställningar och 

designmarknad. Med Camden Market i London som förebild är det ett spännande inslag i 

Göteborgs kulturliv! Hit tar man spårvagnarna tre eller nio, till Vagnhallen Majorna. Sen får 

man gå under motorledsbron bort till galleriet. Man kan också ta Älvsnabben till Klippan och 

gå genom industriområdet. 

kaféer 

Göteborg erbjuder en mängd kaféer för alla smaker, men det allra mysigaste är ändå 

Guldhedstornets kafé. Nästan 360 graders utsikt från en av de högsta punkterna i Göteborg, 

lugn musik och trevlig personal. Sist men inte minst finns även några bokhyllor med prisvärda 

begagnade böcker som man kan köpa och sätta sig att bläddra i. 

Vattentornet ligger en kvarts promenad från Kårhuset och ganska nära Dr Sydows gata 

(ändhållplats för tian). Enklaste sättet att hitta är att ge sig av till Guldheden och ta sikte på 

tornet – det syns tydligt! 

Ett annat berömt kafé, Husaren, ligger på Haga Nygata. Kaféet är framförallt berömt för sina 

gigantiska kanelbullar, men hela Haga är värt ett besök med sina pittoreska bodar och mysiga 

affärer. För att komma till Haga Nygata tar man sexan, nian eller elvan till Hagakyrkan, eller 

nummer 13 till Handelshögskolan. 

masthuggskyrkan 

Om du vill skaffa dig en översikt över Göteborg och dessutom njuta av en underbar utsikt utåt 

havet, bör du ta en promenad upp till Masthuggskyrkan. Här ser du hela Göteborg, från Vinga 

till Delsjöområdet, och på närmare håll några stabila granitklippor som lämpar sig utmärkt för 

en picknick. Tag spårvagn tre, nio eller elva till Stigbergstorget, eller buss 60 till Fjällskolan 

och gå resten av vägen, kyrkan ser du utan tvekan! 

21

22 

tema 

göteborgshumorn 

– finns den? 

Vad tänker man på när man träffar en göteborgare? 

Göteborgshumor så klart! Men finns den verkligen? Är göteborgare 

roligare än andra människor? Tofsen har träffat någon som verkligen 

borde veta: Göteborgs-Postens skämttecknare Sture Hegerfors. 

Finns det verkligen en specifik humor 

för Göteborg? 

Ja, det gör det faktiskt. Jag har studerat 

det här länge, jag har ju gjort PS-rutan i 

GP i 34 år. Så jag har fått en väldigt bra 

kontakt med tidningens läsare som väl får 

sägas vara ett tvärsnitt av befolkningen. Det 

finns, på grund av en tradition, en vilja att 

vitsa i Göteborg. Vitsen är ju väldigt svår för 

den som kommer utifrån, den kan kännas 

väldigt tröttsam. Men jag har så småningom 

förstått att ju sämre vits, desto bättre. Vitsar 

ska man inte skratta åt som många tror. 

Vitsar ska man bua åt eller göra en liten 

grimas åt. 

Så det är den ena delen och det beror 

på en man som hette Aron Jonasson. Han 

blev bland annat Oscar II:s hovfotograf och 

han var en extrem vitsare, en fantastisk 

person som var ganska snabb i huvudet. Det 

hade till exempel bildats en demokratisk 

syförening på Marsstrand och när kungen 

frågade vad det var svarade Aron Jonasson: 

Frihet, jämlikhet, brodérskap, Ers Majestät. 

Det är möjligt att han var förberedd, men 

det föreföll helt spontant. Det finns många 

sådana människor; min bror Arne och 

Ingvar Oldsberg till exempel. 

Nåväl, det är den ena sidan; traditionen 

från Aron Jonasson att vitsa som bet sig fast 

på något sätt. Den andra traditionen är den 

anekdotiska sidan av humorn. Den är lite 

slagkraftig, en replik. På den kan det vara 

väldigt svårt att greppa var det roliga ligger. 

»Vitsar ska man bua eller 

göra en liten grimas åt« 

Ta till exempel när Kal sitter på en restaurang 

i Göteborg och tar sig en återställare, 

så får han syn på skådespelerskan Hjördis 

Pettersson vid bordet bredvid. Så han går dit 

och frågar: 

–Ursäkta men är det inte fröken Pettersson 

från Teaterbåten? 

– Nej, säger hon, för det första så är det inte 

fröken Petterson utan fru Pettersson, och 

för det andra så är det inte Teaterbåten utan 

Göteborgs Stadsteater. 

Då tar Kal ett halvt steg tillbaka också säger 

han: 

– Och det går bra? 

Det är inte så lätt att greppa var det roliga 

ligger i detta. Men han finner sig på ett 

hjälpligt sätt, ber inte om ursäkt utan tar tag 

i det och så hoppas han att det ska gå bra för 

henne. Dessutom ska man aldrig analysera 

humor, då försvinner den… 

De här figurerna, Kal, Ada, Åssbon, Beda 

och de andra, det är inte figurer man får 

handskas med hursomhelst, de har sina 

fasta roller. Kal och Ada är gifta, bor i 

Majorna eller Masthugget och har två barn: 

Lelle-Kal och Lell-Ada. Åssbon är kompis 

med Kal sen barnsben, men han är lite 

mer vinddriven. Sedan finns det Beda, en 

oerhört frimodig kvinna. Hon är nog min 

favorit; hon är så levnadsglad och det finns 

många bra historier om henne. 

Så det är de två sidorna, vitsarna 

och anekdoterna. Som jag sa känner

göteborgarna ett behov av att skämta, att 

berätta historier. När jag började med PS, 

1972, tänkte jag göra det i ett halvår eller 

så. Det var ganska slitigt men det hade varit 

mycket slitigare om jag inte hade fått en 

sådan otrolig kontakt med läsarna. Jag får 

kanske 200-300 tips i veckan och det tror jag 

inte hade varit möjligt i någon annan stad i 

Sverige. Det klart man vitsar i andra städer, 

men inte så organiserat som i Göteborg. 

Men du menar alltså att det behovet 

att skämta inte skulle uppstå någon 

annanstans? 

Nej, behovet att skämta finns förstås, 

men inte med en sådan intensitet, så 

medvetet som i Göteborg. Begreppet 

göteborgsvits finns med i ordlistor och 

exemplifieras med ”TV-huset kallas med 

en göteborgsvits för Synvillan”. Det är ett 

bra exempel för det finns nog ingen annan 

stad i Sverige som har så många namn på 

byggnader. Så snart det byggs något ska 

det ha ett roligt namn. När det som nu 

kallas Läppstiftet byggdes så utlyste jag en 

Text: Wilhelm Tunemyr Illustration: “Tecknar-Anders” Andersö 

namntävling i PS-rutan och fick in över 

2000 olika förslag. 

Hur tror du det här kopplas till 

studentlivet och Chalmers? 

Chalmers är ju faktiskt ett litet 

humorcentrum i Göteborg, det kan man 

säga. Det egendomliga är att varifrån i 

Sverige folk än kommer så förvandlas de 

obönhörligen till göteborgshumorister 

när de hamnar på Chalmers. Jag tror att 

utmaningen ligger i alla publikationer och 

Cortègen, där det måste vara slagkraftiga 

»Tidningen Rasp består 

ju av vitsar av sämsta 

sort« 

dåliga vitsar om det ska gå hem. Tidningen 

Rasp består ju av vitsar av sämsta sort. 

Det är egendomligt: här kommer tvättäkta 

norrlänningar till Chalmers och det tar 

kanske en månad så är det göteborgsvitsare. 

Jag hör dem ju på min telefonsvarare och 

en hel del av dem publiceras väl som sagt 

var i Chalmerstidningarna. Det händer med 

andra studenter också, men det är absolut ett 

vitscentrum på Chalmers. Ta bara det namn 

som inte blev godkänt, Emil Oförvägen, 

vilket underbart namn! Det verkar som att 

de styrande inte har någon humor… 

Läser man sedan historiken om Chalmers, 

Chalma Mater, så möter man ju där 

oerhört mycket humor. Historien om Rasp 

visar också hur tidigt det började vitsas 

på Chalmers. Jag tror det har vuxit sig 

så starkt på Chalmers för att man är så 

välorganiserade. Inte minst Chalmersspexen 

är exempel på det. Det finns ju spex på 

det vanliga universitetet också, men inte 

med den oerhörda regelbundenhet som 

Chalmersspexet i Stenhammarsalen. Jag tror 

mycket ligger i att man arbetar så medvetet 

med humorn, den har institutionaliserats 

genom Cortègen, Rasp och spexen. 

Det gör Chalmers till en viktig cell i 

göteborgshumorn. Så humorn på Chalmers 

är en viktig tradition att vårda! 

23

24 

tema 

jobba Volvo 

Text & illustration: Elias Svensson 

Volvo Personvagnar är göteborgskt, så göteborgskt att det faktiskt 

startades inom SKF. Och allt från Göteborg är ju lyckat, bilar såväl som 

Chalmersingenjörer. Dessa två göteborgsprodukter passar för tillfället 

ovanligt bra ihop. 

Volvo Personvagnar i Göteborg 

Göteborg har ett historiskt arv som industristad. 

Framgångar och motgångar har 

genom decennierna kommit och gått, 

men några företag har bestått – däribland 

Volvo Personvagnar, som idag är Göteborgs 

största enskilda arbetsgivare. Tusentals är 

de göteborgare som under någon period 

av sitt liv arbetat på Torslandafabriken på 

Hisingen, vid bandet eller på kontoret. 

Konjunkturen har givetvis påverkat även 

Volvo Personvagnar. Under högkonjunktur 

har det ibland varit så svårt att få tag 

på arbetskraft att man inte fått igång 

produktionen på morgonen, ibland har det 

istället varit anställningsstopp. 

4:e plats i Företagsbarometern 

Stå på bandet i all ära – för studenter på 

Chalmers är det kanske i regel andra jobb 

som hägrar. Hur som helst så är Volvo 

Personvagnar en populär eventuell framtida 

arbetsgivare bland Sveriges teknologer, 

enligt Företagsbarometern 2006. 

Företagsbarometern är en attitydundersökning 

som genomförs varje år bland 

svenska studenter. Där placerar sig Volvo 

Personvagnar i år på en 4:e plats på listan 

över idealarbetsgivare hos teknologerna, 

efter Sony Ericsson, Ericsson och ABB, 

tillsammans i toppen med andra stora 

svenska industriföretag. Den mest populära 

branschen överlag är bilindustrin. 

Enligt Linda Andersson, studentrelationsansvarig 

på Volvo Personvagnar i 

Göteborg, beror företagets framgång hos 

studenterna på att Volvo Personvagnar är 

ett framgångsrikt företag som erbjuder 

internationella karriärmöjligheter och 

kompetensutveckling. 

Det bästa sättet att få sitt drömjobb på 

Hisingen är enligt Linda att skapa kontakter 

på företaget, till exempel genom exjobb 

eller praktik, och att aktivt söka jobb på 

företagets hemsida. Där lägger man ut 

de flesta lediga jobb där man rekryterar 

externt, det vill säga utanför företaget. 

Exjobb 

Det genomförs cirka 50 examensarbeten 

på Volvo Personvagnar varje år, främst på 

produktutvecklingsenheten. 

– Att ha en student som gör sitt 

examensarbete hos oss är värdefullt 

för både studenten och för företaget. 

Studenter får en utmärkt möjlighet att 

skaffa sig erfarenhet. Samtidigt är 

det oerhört värdefullt 

för Volvo Personvagnar 

att dra erfarenhet av 

studenternas synvinklar. 

Ett examensarbete bidrar 

ofta till att utveckla 

organisationen genom 

att gamla traditioner 

ifrågasätts. 

Enligt Linda är det svårt 

att säga hur många 

som anställs direkt 

från Chalmers, men det är många som 

arbetar på Volvo Personvagnar som har en 

bakgrund från Chalmers. Det är främst 

civilingenjörer man eftersöker, men vilket 

program man kommer från är av mindre 

betydelse. För företaget är det mångfalden 

som är viktig; 

– VCC ska vara ett självklart val för alla när 

man ska söka jobb, praktik eller ex-jobb. 

Och varje äkta göteborgs-chalmerist 

med lite stolthet över sitt ursprung 

måste ju, åtminstonde någon 

gång under sitt liv och sin 

yrkeskarriär, prova på att 

jobba volvo.

24 

tema 

jobba Volvo 

Text & illustration: Elias Svensson 

Volvo Personvagnar är göteborgskt, så göteborgskt att det faktiskt 

startades inom SKF. Och allt från Göteborg är ju lyckat, bilar såväl som 

Chalmersingenjörer. Dessa två göteborgsprodukter passar för tillfället 

ovanligt bra ihop. 

Volvo Personvagnar i Göteborg 

Göteborg har ett historiskt arv som industristad. 

Framgångar och motgångar har 

genom decennierna kommit och gått, 

men några företag har bestått – däribland 

Volvo Personvagnar, som idag är Göteborgs 

största enskilda arbetsgivare. Tusentals är 

de göteborgare som under någon period 

av sitt liv arbetat på Torslandafabriken på 

Hisingen, vid bandet eller på kontoret. 

Konjunkturen har givetvis påverkat även 

Volvo Personvagnar. Under högkonjunktur 

har det ibland varit så svårt att få tag 

på arbetskraft att man inte fått igång 

produktionen på morgonen, ibland har det 

istället varit anställningsstopp. 

4:e plats i Företagsbarometern 

Stå på bandet i all ära – för studenter på 

Chalmers är det kanske i regel andra jobb 

som hägrar. Hur som helst så är Volvo 

Personvagnar en populär eventuell framtida 

arbetsgivare bland Sveriges teknologer, 

enligt Företagsbarometern 2006. 

Företagsbarometern är en attitydundersökning 

som genomförs varje år bland 

svenska studenter. Där placerar sig Volvo 

Personvagnar i år på en 4:e plats på listan 

över idealarbetsgivare hos teknologerna, 

efter Sony Ericsson, Ericsson och ABB, 

tillsammans i toppen med andra stora 

svenska industriföretag. Den mest populära 

branschen överlag är bilindustrin. 

Enligt Linda Andersson, studentrelationsansvarig 

på Volvo Personvagnar i 

Göteborg, beror företagets framgång hos 

studenterna på att Volvo Personvagnar är 

ett framgångsrikt företag som erbjuder 

internationella karriärmöjligheter och 

kompetensutveckling. 

Det bästa sättet att få sitt drömjobb på 

Hisingen är enligt Linda att skapa kontakter 

på företaget, till exempel genom exjobb 

eller praktik, och att aktivt söka jobb på 

företagets hemsida. Där lägger man ut 

de flesta lediga jobb där man rekryterar 

externt, det vill säga utanför företaget. 

Exjobb 

Det genomförs cirka 50 examensarbeten 

på Volvo Personvagnar varje år, främst på 

produktutvecklingsenheten. 

– Att ha en student som gör sitt 

examensarbete hos oss är värdefullt 

för både studenten och för företaget. 

Studenter får en utmärkt möjlighet att 

skaffa sig erfarenhet. Samtidigt är 

det oerhört värdefullt 

för Volvo Personvagnar 

att dra erfarenhet av 

studenternas synvinklar. 

Ett examensarbete bidrar 

ofta till att utveckla 

organisationen genom 

att gamla traditioner 

ifrågasätts. 

Enligt Linda är det svårt 

att säga hur många 

som anställs direkt 

från Chalmers, men det är många som 

arbetar på Volvo Personvagnar som har en 

bakgrund från Chalmers. Det är främst 

civilingenjörer man eftersöker, men vilket 

program man kommer från är av mindre 

betydelse. För företaget är det mångfalden 

som är viktig; 

– VCC ska vara ett självklart val för alla när 

man ska söka jobb, praktik eller ex-jobb. 

Och varje äkta göteborgs-chalmerist 

med lite stolthet över sitt ursprung 

måste ju, åtminstonde någon 

gång under sitt liv och sin 

yrkeskarriär, prova på att 

jobba volvo.

26 

kårhusspel 

Text: Klara Insulander Björk Illustration: Karin Blindh P 

Välkommen till Kårhusspelet! Du kan spela ensam, men det är oftast roligare tillsammans 

med minst en annan person. Spelets idé är enkel: börja vid ingången, slå en tärning och 

gå så många rosa prickar framåt eller bakåt som tärningen visar. Framåt kan uppfattas som 

samma håll som man läser, men det är fritt att tolka som man vill. Hoppa mellan kolumner 

får du bara göra om du deklamerar en dikt. Vid varje prick kan du få ett antal fitnesspoäng, 

softarpoäng, frossarpoäng, duktighetspoäng, kulturpoäng eller partypoäng. Först att betala 

sin kåravgift och samla tio poäng av varje sort vinner. 

Lycka till! 

ingången 

Är du nyantagen så ska det inte vara något problem, då har du 

säkert tillgång med ditt kort, och det är bara att gå in. Men alla 

gamla har inte fått tillgång än. Är du gamling så kasta en tärning, 

slår du en sexa så får du svära lite och försöka igen när det blir din 

tur nästa gång. 

poolen 

Poolen är öppen 7:00 till 23:15. Du simmar 50 längder men får ändå 

bara två fitnesspoäng, eftersom den bara är tio meter lång. 

bastun 

Bastun är öppen 7:00 till 23:15. Tar du dig dessutom ett dopp i 

poolen så får du fyra softarpoäng, annars bara två. Här finns också 

duschar och omklädningsrum, som du kanske vill använda om du 

just har använt motionshallen för ett träningspass. 

motionshallen 

Motionshallen är öppen 7:00 till 23:15, men du måste boka en tid 

genom att skriva upp dig på listan utanför. Har du redan bokat en 

tid kan du gå in och skaffa dig fyra fitnesspoäng, annars får du boka 

en tid och komma tillbaka senare. Efter avslutad träning bör du 

dessutom gå till bastun för att duscha och byta om, annars får du 

minus ett softarpoäng för att du luktar svett. 

spinningscykeln 

Dessa står till allas förfogande och behöver inte bokas. Stå över ett 

kast medan du cyklar eller går på stället. Inkassera fem fitnesspoäng. 

Efter nyttjande kan det vara lämpligt att uppsöka bastun för att 

duscha och byta om, annars får du minus ett softarpoäng för att 

du luktar svett. 

bankomaten 

Här kan du naturligtvis ta ut så mycket pengar som du har 

på ditt konto, men för att göra spelet mera komplicerat så 

har sedeluppräknaren hängt sig och kan bara spotta ut en 

femhundrakronorssedel åt gången. 

quickomaten 

Här kan du köpa saker som till exempel bussbiljetter eller ladda 

kontantkortet i din mobiltelefon. Men det tar lite tid, stå över ett 

kast. 

cremona 

Här kan du köpa kursböcker, kollegieblock, pennor och mycket mer. 

Ett duktighetspoäng per hundralapp du spenderar. Köper du en 

Chalmersmössa för 450 kronor får du dessutom ett kulturpoäng. 

vörtpannan 

Här kan du antingen köpa en biljett till PU-bion för 40 kronor, 

vilket ger dig tre kulturpoäng (om du går till RunAn och ser filmen 

sen förstås!), eller en biljett till nästa FestU-kalas, vilket ger tre 

partypoäng.

tvättstugan 

Här finns tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp som du kan 

använda dygnet runt utan att boka tid. Ett duktighetspoäng får du 

också! 

föreningstorget 

Är du med i någon förening eller ett rockband så har du nyckel. 

Då kan du komma in här och softa dig till ett softarpoäng, när som 

helst på dygnet. Annars kan du stå kvar här och knacka tills det 

kommer någon som har nyckel och släpper in dig. Har du bokat 

tid i replokalen så kommer någon från CROC och släpper in dig 

direkt. 

replokalen 

Här får du repa om du har startat ett band. För att starta ett band 

måste man rimligtvis stå minst tre personer på samma ruta och 

göra en överenskommelse, samt gemensamt betala avgiften på 1500 

kronor per termin. Två kulturpoäng, tre om du kan spela något 

rockigt instrument. 

fotolabbet 

Är det första gången du kommer hit så får du gå en mörkrumskurs 

för 150 kr, och betala en liten terminsavgift på 100 kronor för att få 

använda mörkrummet i fortsättningen. Har du redan gjort det så är 

det bara att gå in och inkassera två kulturpoäng. 

microvågsugnarna 

Har du med dig en matlåda, så kan du värma den här. Inkassera ett 

frossarpoäng om den är liten och två om den är stor. 

kårexpeditionen 

Kårexpeditionens öppettider är 09.45-11.00 och 11.45-14.00. Här 

kan du betala din kåravgift, vilket är obligatoriskt och dessutom 

ger fem duktighetspoäng. Det kostar lite olika beroende på vilken 

sektion du är med i, avgiften till kåren i sig är 200 kronor. 20 kronor 

tillkommer för GFS och SFS (Göteborgs respektive Sveriges 

Förenade Studentkårer) och 80 kronor i inskrivningsavgift, om 

du inte varit medlem i kåren innan. Dessutom kan du här skaffa 

nyckel till pianorummet mot en deposition på 300 kr, eller boka 

tid i konferensrummen Alf Åkerman och Vera Sandberg (om du är 

med i någon förening eller kommitté). 

biljettbåset 

Här kan du köpa biljetter till Bob- och Veraspexen, om det är säsong. 

Köper du biljett till Veraspexet (100 kronor om du är student) kan 

du få tre kulturpoäng om du går och ser föreställningen i RunAn 

sedan. Köper du biljett till Bobspexet så får du tre kulturpoäng 

om du traskar ner till Stenhammarsalen efter att du spelat färdigt. 

konferensrummet alf åkerman 

Är du med i någon förening eller kommitté och har bokat tid 

på kårexeditionen så kan du gå in och konferera. Ett poäng per 

konferensdeltagare, vilken sort beror på vad ni konfererar om. 

hyllan 

Öppettiderna är 11:00 till 13:30 måndag till fredag. Här serveras lite 

finare mat, en trerätters får du nog betala en 200 kronor för. Men 

det ger dig så mycket som sex frossarpoäng! 

john L’s pub 

Puben har öppet 11.30 till 13.00 måndag till fredag. Här serveras god 

och närande mat för cirka 50 kronor (tre frossarpoäng), samt även öl 

och cider för cirka 30 kronor (två softarpoäng, om det inte är fredag 

eller lördag, då får du två partypoäng istället). 

r. f. bergs byssja 

Bysjan har öppet 07.45 till 16.00 måndag till fredag. Här kan du 

köpa frukost, en liten fika eller en baguette som ger två frossapoäng 

för 25 kronor. På JIT Exwpress, som har öppet 11.30 till 13.00 

kan man även köpa en take-away låda med lagad lunchmat. Tre 

frossarpoäng för 35 kronor. 

kårrestaurangen 

Den är öppen 11:00 till 13:30 måndag till fredag. Maten kostar 

ungefär 60 kronor, men mycket mat blir det, så du får tre 

frossarpoäng! 

 

27

28 

klipp ut och vik efter linjen klipp ut och vik efter linjen klipp ut och vik efter linjen 

klipp ut och vik efter linjen 

kyrkan 

Här kan sitta och plugga, vilket ger ett duktighetspoäng, eller så kan 

du spela något av spelen som finns här, om du har en kompis som 

också är i kyrkan. I så fall får du två softarpoäng istället. 

biljardborden 

Ett biljardparti kräver att du står över ett kast, men ger två 

softarpoäng och ett fitnesspoäng! 

prästen 

Om man går till honom eller kuratorn är lite av en smakfråga, men 

samma spelregler gäller. 

kuratorn 

Känner du att du behöver prata om något så kan du stå över ett kast 

och göra det. Sedan kommer allt att gå mycket lättare, så du får ett 

poäng till av varje sort. 

bridgerummet 

Här är det bara att sätta sig och chilla. Ett softarpoäng! 

gasquen 

Här ordnar sexmästerierna Gasque nästan varje lördag under 

läsperioderna. Inträdet brukar vara ungefär 30 kronor, så det säger 

vi att det är idag, men för det får du fyra partypoäng också. 

pianorummet 

Här kan du använda pianot, under förutsättning att du har en 

nyckel (hämtas på kårexpeditionen) och att du har bokat tid. Har 

du inte bokat förut, sa kan du göra det nu och komma tillbaka 

senare. 8:00 till midnatt går det att boka. Två kulturpoäng, tre om 

du faktiskt kan spela piano. 

grupprummen 

Dessa kan bokas 8:00 till midnatt. Om du har gjort det så kan 

du gå in här och stå över ett kast medan du pluggar dig till tre 

duktighetspoäng. Annars får du helt enkelt boka en tid och komma 

tillbaka senare. 

scaniasalen 

Här finns en jättestor golvyta som kan bokas av kommittéer och 

föreningar, och ett piano finns där också. Kommer du dit på någon 

av sångkörens repetitioner så får du tre kulturpoäng, annars kan du 

ju alltid dansa lite jazzbalett, tre fitnesspoäng. 

runan 

Har du köpt biljett till PU-bion eller Veraspexet så är det här som 

föreställningarna äger rum. Varsågod, stig in och inkassera dina 

tre kulturpoäng. Har du inte någon biljett så finns det säkert något 

intressant föredrag att lyssna på. Ett duktighetspoäng. 

vera sandberg 

Här gäller samma regler som för Alf Åkerman.

30 

vad är det 

jag äter? 

Text: Wilhelm Tunemyr Illustration: Sophie Thornander

Äta bör man, annars dör man som bekant. 

Men att laga mat kräver både tid och 

kompetens, om än i begränsade mängder. 

Många väljer därför att lösa matbehovet 

mitt på dagen med mat från något av alla 

de snabbmatsställen som omger Chalmers 

campusområden. Men i takt med att plånboken 

tar stryk brukar också en smygande 

oro infinna sig: vad är det jag äter? Hur 

(o)nyttigt är det här? 

Tofsen har pratat med Ewa Silander, dietist 

på Sahlgrenska sjukhuset. Ewa bekräftade att 

mycket av den traditionella lunchmaten inte 

direkt är någon hälsokost, men vi fick också 

ett antal tips om hur man ganska enkelt kan 

förbättra sin mat. Det mest uppmuntrande 

beskedet vi fick var att man inte måste vara 

perfekt; även små förbättringar i kostvanorna 

ger positiva effekter. Skönt att veta för de 

karaktärssvaga bland oss... 

Något Ewa ofta återkom till är att äta efter 

tallriksmodellen, att dela upp portionen mellan 

kött, fisk, grönsaker, frukt och kolhydrater. 

Det gäller dock att grönsakerna är vad 

Ewa kallade för substansgrönsaker – om de 

mestadels består av vatten (som gurka och 

tomat) ger de inte särskilt mycket. Här tillägger 

Ewa att man bör äta ett halvt kilo frukt 

och grönsaker om dagen (frysta grönsaker är 

okej), vilket är svårt om man inte äter några 

till lunch. 

Så hur klarar man sig då på våra vanligaste 

lunchalternativ? Pizza förlorade poäng på 

avsaknad av fibrer, avsaknad av grönsaker och 

för många kalorier – framförallt de varianter 

som har mycket ost på sig. Bättre då att äta 

en halv pizza och en rejäl portion grönsaker. 

Kebab får ungefär samma kritik som pizzan. 

Köttet är OK, men brödet saknar som 

oftast fibrer, för mycket dressing ger onödiga 

kalorier och det är ofta för lite grönsaker. 

Att byta brödet mot pommes frites gör inte 

mycket skillnad då detta ger mestadels fett 

och inga fibrer. 

Hamburgare är enligt Ewa bra i sig, men 

skulle behöva grövre bröd och mer grönsaker. 

Att byta läsken mot vatten hjälper – och igen 

varnar hon för pommes frites. Ett problem 

med många snabbmatsställens hamburgare 

är att de steks i för mycket fett, något de delar 

med många lunchalternativ. 

Sushi får oväntat bra omdöme; fettsnålt och 

balanserat. Bristen på grönsaker får man 

avhjälpa själv, med en frukt eller så. Över 

läs mer 

Vill du veta mer om sunda 

matvanor, gå in på: 

• www.slv.se (Livsmedelsverket) 

• www.livsstilivast.se (Livsstil i väst, 

ett projekt om folkhälsa) 

huvud taget verkar asiatisk snabbmat bättre 

än traditionell västerländsk. Både thailändsk 

och kinesisk mat är helt okej som lunchalternativ 

enligt Ewa, det är bra med grönsaker 

och lagom portioner. 

Väljer man istället att köpa färdig lunchmat 

i mataffärer finns ofta ganska vettiga 

alternativ, med bra märkning. Nyckelhålsmärkningen 

har enligt Ewa fått nya, skärpta 

regler, som bättre speglar alla olika krav man 

bör ställa på en maträtt. 

Så det finns hopp om att överleva tiden 

på Chalmers, även om det kräver en del 

ansträngning. Om man tänker efter lite 

innan man beställer kan man klara sig igenom 

även klassiskt onyttiga ställen. Vem 

vet, kanske hittar man nya favoriter när man 

undantryckt instinkten att be om extra ost, 

extra dressing och extra stor cola? Och skulle 

man inte göra det får man trösta sig med att 

det aldrig är för sent att börja (om) med en 

sundare livsstil! 

31

Coming up? 

As a student you probably have a lot of 

expectations on your future work. 

Most likely you want a job that challenges 

you, li s you up and develops your personal 

skills. A job where you will work in a team 

together with experienced and competent 

colleagues, perhaps in an international setting 

with lots of contacts with the outside 

world. 

If this is what you are looking for, maybe 

SCA can take you up to the level you are 

aiming for. Check career opportunities on 

www.sca.com. 

SCA SCA is is an an international international paper paper company company that that produces produces absorbent absorbent hygiene hygiene products, products, packaging solutions and publication publication 

papers. papers. Based Based on customer on customer needs, need, new new products products are are developed developed for consumers, for consumers, institutions, institutions, industry industry and and the the retail retail trade. 

trade. Net sales amount to approximately SEK 85 billion (EUR 9.4 billion) annually. At the beginning of 2004, SCA 

had about 46,000 employees in some 40 countries.

studenternas eget 

konsultföretag 

Illustration: Sophie Thornander Foto: Erik Holm 

Sommaren innebär sommarjobb för många och har man haft tur har 

sommarjobbet inneburit en chans att använda det man lärt sig under 

terminen. Några som verkligen haft sommarjobb där de fått använda 

sina Chalmerskunskaper och fått erfarenhet inför de fortsatta studierna 

och arbetslivet är de 15 studenter som arbetat i olika projekt för 

Chalmers Teknologkonsulter AB under sommaren. 

Chalmers Teknologkonsulter är kårens eget konsultföretag som drivs 

helt av studenter på Chalmers och utför tekniska konsultuppdrag åt 

intressanta företag. Företagets målsättning är att erbjuda givande praktik 

till så många Chalmerister som möjligt, samtidigt som företagen 

erbjuds möjlighet att komma i kontakt med engagerade studenter från 

Chalmers. 

– Det är otroligt lärorikt att vara med i hela processen från första möte 

hos en kund, skriva offert och göra en projektplan till att sedan genomföra 

och leverera en slutprodukt, tycker Per Hessel som varit anställd i 

CTK sedan början på året. 

Exempel på olika projekt som hittills genomförts är materialval 

och analys för utvecklingen av ett nytt kassaskåp, kartläggning och 

beräkningar inom LED-teknik och framtagning av ny design för 

industriverktyg. 

– Det finns verkligen möjlighet för alla på Chalmers att få komma ut 

och göra uppdrag inom det område man vill arbeta med i framtiden. 

Vi märker att företagen behöver hjälp med allt från programmering 

och produktionsutveckling till beräkningar och analyser gjorda i labo- 

ratorier säger Richard Carlsson som varit med sedan början av 2005 

och sitter som VD för företaget. 

Under våren har ett 30-tal studenter fått chansen att utvecklas i CTK. 

Nu lämnar många företaget, och en stor rekryteringskampanj förbereds 

inför terminsstarten. – Om du är intresserad av att knyta kontakter 

i näringslivet, vara med och driva företag, få intressant praktik med 

anknytning till din utbildning samt umgås med andra studenter över 

sektionsgränserna så är CTK det rätta för dig. Vi söker studenter från 

alla utbildningar och främst från årskurs 2 och 3. Om du är intresserad 

och vill veta mer, missa inte infomötet, onsdag i läsvecka två, påpekar 

företagets tillträdande VD Anders Fogelberg. 

faktaruta 

Chalmers Teknologkonsulter AB 

Grundades: Juni 2004 

Antal medarbetare: 20 

Antal projekt hittills 2006: 17 

Hemsida: www.ctk.se 

Ägare: 50% av aktierna ägs av AB Chalmers 

Studentkårs Företagsgrupp och 50% av HandelsConsulting 

AB som i sin tur ägs helt 

utav Handelshögskolans Studentkår. 

33

34 

inne-mat 

Recept: Görel Wranne 

Illustration: Sophie 

Thornander och Karin 

Blindh Pedersen 

Att laga mat som student 

är varken lätt eller särskilt inspirerande. 

Det ska helst gå fort, vara 

billigt, innehålla ingredienser som man "ändå har hemma" och gå att laga med minimal diskmängd som följd. 

Det är lätt att fastna i pasta-med-köttbullar-, pasta-med-korv- eller pasta-med-ketchup-träsket. En variation på 

pasta-temat är att göra en pastasallad. Marginellt mycket mer jobb än övriga pastarätter, billigt, lätt att variera 

och bra som matlåda eftersom den kan ätas såväl ljummen som kall (man slipper med andra ord stå i microkön). 

Dess enda nackdelar är att den innehåller grönsaker som ju inte håller i en evighet och som kanske inte 

mår så bra av att frysas in... Å andra sidan är ju grönsaker nyttigt. 

pastasallad grundrecept ca 3 portioner 

350g valfri pasta 

1/2 salladshuvud 

1 kycklingfilé (kan vara fryst) 

1-2 msk smör/ margarin/olja 

1/2 gurka/succhini 

2 tomater 

1/2 paprika 

1 liten burk majs 

Salt och peppar 

1. Stek kycklingen, antingen hela i ugnen eller i strimlor i stekpannan. I ugn: Lägg filén i en ugnsfast form, smält 

smöret och häll det eller oljan över kycklingen. Salta och peppra. 225 grader ca 20 minuter. 

2. Koka pastan. 

3. Strimla grönsakerna. Det gör absolut ingenting om man väntar med detta tills pastan och kycklingen är klara, de 

mår bara bra av att få svalna något. 

4. Blanda eventuell dressing (se nedan). 

5. Häll av pastan. Om man använder sig av en olje-vinägerbaserad dressing kan man hälla dressingen direkt på den 

nykokta pastan innan man blandar i resten. Då drar pastan åt sig smaken bättre. 

6. Blanda alltihopa i en skål.(Strimla kycklingen först, om den stekts hel i ugnen)

dressing grundrecept ca 1,5 dl 

1/2 dl (balsam)-vinäger 

1 dl olja 

Senap 

(Salt och peppar) 

Blanda olja med vinäger. Jag gillar olivolja-balsamvinäger, men det är ju en smaksak. Blanda i lite (börja med en 

knapp matsked) senap samt salt och peppar om det behövs. Smaka av ofta så att du får en dressing som du gillar! Den 

här dressingen kan sparas länge (tills den inte smakar bra längre...) i kylen. 

Jag har använt ganska mycket sallad och pasta och relativt lite kyckling i det här receptet, för att göra maten lite billigare. 

Om man vill kan man öka kycklingmängden och lägga till tärnad ost eller kokt ägg för att göra salladen ännu 

"matigare" 

Detta recept går att variera nästan hur mycket som helst. Det enda som verkligen behövs är pasta och salladshuvud 

(det går nog att skippa salladen också om man vill). I övrigt ska du naturligtvis ta de ingredienser som du har hemma 

och tycker om. Prova att byta ut kycklingen mot kryddig korv, tornfisk, kassler, fetaost, bacon eller fisk (tex lax). 

Variera även grönsakerna. Till exempel: Morötter (stavar som kokas någon minut i pastavattnet), ärtor, bönor, andra 

salladstyper, spenat, Äpple champinjoner och lök (purjolök, rödlök, salladslök, gul lök), oliver. 

Dressing går naturligtvis att göra på många sätt. Gräddfil eller Crème Fraiche fungerar bra som grund. Krydda med 

sådant som du gillar, var inte rädd att prova dig fram. Man kan naturligtvis också använda färdiga dressingar. 

Lycka till i köket! 

ute-mat ma maa 

la sombrita, linnégatan 

Sugen på tapas och öl? För 25 kr har La Sombrita god mat och mycket att välja på. Den 

uppsluppna stämningen kan ha berott på fotbolls-VM men restaurangen ligger ändå mysigt i 

Linnégatans restaurangstråk. Däremot kändes personalen inte riktigt lika välkomnande utan 

gav nästan intrycket att gästerna var till besvär. 

La Sombrita har After Work fredagar klockan 16-18 hela hösten och vintern. 

ish, viktoriagatan 

För 19 kr får du helt okej mat i något tråkig omgivning. Däremot bra tider, after work gäller 

fram till klockan nio på kvällarna. Restaurangen håller i skrivande stund på att byta ägare 

och vi väntar med spänning på att se om den nya ledningen behåller, utökar eller 

förändrar after worken. 

35

36 

tofsen noterar 

chalmers fyra i 

kappsegling 

I supersnabba katamaraner – Hobie Tiger – gjorde studenter från sju olika universitet upp 

om titeln i Eurocard University Challenge. Besättningar från Handelshögskolan i Göteborg, 

Chalmers, Lunds Universitet, KTH, Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala Universitet och 

Stockholms Universitet anmälde sig till årets tävling. 

– Upp på ett skrov och dra iväg i 25 knop. Två killar eller tjejer hängandes i trapets och mängder av spänning 

och skoj. Det är vad Eurocard University Challenge handlar om, säger Pia L’Obry, en av Sveriges mest 

framgångsrika kvinnliga havskappseglare, äventyrare och katamaranseglare. 

Chalmers färger försvarades av Martin Holmberg och Roger Jönsson, båda aktiva inom Skeppssektionens 

Segelsällskap. Laget slutade på fjärde plats, medan vinsten togs hem av Handelshögskolan i Stockholm. 

Foto: HobieCat.nu 

chalmerister möts på nätet 

Innovationsprojektet MindValue, startat på Chalmers School of Entrepreneurship (före detta Entreprenörskolan), har under sommaren 

skapat en community avsedd för chalmerister och alumner. Tyngdpunkten ligger på skapande och upprätthållande av kontakter, samtidigt 

som nya tjänster är under utveckling. 

Lansering är planerad till september. Förregistrering kan ske på www.chalmeristen.se 

tofsen söker – vad söker du? 

Söker du efter en meningsfull fritid? Söker du efter gemenskap och kompisar? Söker du efter utmaningar? 

Sanningen? 

Oavsett vad du söker så söker Tofsen dig! Vi söker dig som vill gräva efter sanningen, utforska dolda samband 

och sprida ljus i mörkret. Vi söker dig som vill arbeta med bilder och illustrationer för att bevara Tofsens 

status som en av Sveriges snyggaste kårtidningar. Vi söker dig som brinner för texten, för ordens möjligheter 

och skönhet. Och sist men inte minst söker vi dig som vill hjälpa oss se till att Tofsen når ut till hela vår 

läsekrets. 

Skribent, illustratör, fotograf eller logistikansvarig – Tofsen har alltid plats för fler människor. Vill du 

veta mer om någon av uppgifterna, kontakta oss!

Nytt träningskort för 

dig som studerar 

Du har tillgång till aerobic, gym, jympa, skivstång och 

spinning på samtliga anläggningar, vardagar fram till 

kl. 15.30, efter kl. 19.15 samt lördag och söndag. 

Halvår 1900:- 

År 2600:- 

Autogiro 225:-/mån. (löpande minst 12 månader) 

Kortet säljs mot uppvisande av giltigt studentleg. 

Askim - Eriksberg - Johanneberg 

Majorna - Turion - Västra Hamngatan 

friskissvettis.se/gbg 

Foto: Anna Hult 

 

 

 

 

 

 

 

 

nästa nummer 

ute den 16 oktober 

tema: internationellt 

vill Du bidra med en artikel? deadline 18/9

38 

Internationella Chalmers 

Göteborg är, och har alltid varit, en stad med stark 

koppling också till världen utanför Sverige. Och Chalmers 

tekniska högskola har en lång tradition av internationalisering, 

både på hemmaplan och genom starka 

internationella samarbeten. Ett av de senaste exemplen 

är samarbetet med KTH och Fudan University kring 

utbildning i Shanghai, som ni otvivelaktigt kommer att 

få veta mera om under året. Ett annat är att professor 

John Holmberg nyligen blivit utsedd till Sveriges första 

UNESCO-professor i lärande för hållbar utveckling. Vi 

behöver lära av världen, men har också mycket att bidra 

med på den internationella arenan. 

Under året har Chalmers och Chalmers studentkår fått 

försvara den tradition av internationalisering som kännetecknat 

Göteborg och Chalmers. Vi har tillsammans 

framgångsrikt drivit frågan om att också civilingenjörs- 

och arkitektutbildningarna i Sverige behöver kopplas 

till den pågående stora omdaningen av europeiskt 

utbildningsväsende, Bologna-processen. Det politiska 

beslut som blev resultatet av våra ansträngningar kommer 

att ge oss möjligheten att erbjuda utbildningar med 

en tydligt internationell profil. Att reglerna möjliggör 

detta är emellertid inte detsamma som att det blir så. 

Nu återstår det stora arbetet för våra lärare och forskare 

att fylla detta ramverk med en utbildning som skall ha 

stor lyskraft i Sverige och internationellt. 

Under sommaren har jag haft tillfälle att lära mer om 

hur civilingenjörsutbildningarna utvecklas i andra delar 

av Europa. Holland är ett land med vissa likheter med 

Sverige, bland annat i det att holländskan är ett ganska 

litet språk. Precis som vi på Chalmers fattade det 

kontroversiella beslutet att ge alla våra masterprogram 

på engelska, så har man på bland annat den tekniska 

högskolan TU Delft beslutat att göra så. Även om det 

finns flera viktiga likheter mellan Chalmers och TU 

Delft, så finns det också viktiga skillnader i de vägval 

som gjorts. En sådan ligger i att TU Delft, trots fler 

studenter än Chalmers (ca 13 000), har valt att ha färre 

masterprogram (ett knappt trettiotal). Istället har varje 

masterprogram flera spår. 

Med ett större antal program, där varje spår vore ett 

eget program, vore det, resonerar man, svårt att utnyttja 

höga söktryck för att fylla platser. Det är inte säkert att 

duktiga internationella studenter, som sökt till men inte 

kunnat beredas plats på ett visst program till exempel 

inom maskinteknikområdet, har sökt till andra, mer 

eller mindre närliggande maskinteknik-masterprogram 

på TU Delft. Genom att ha gemensamma ingångar till 

flera spår kan söktrycket utnyttjas bättre, till glädje både 

för de presumtiva studenterna och för högskolan. 

Jag tror att vi måste fundera över denna problematik, 

och se om vi inte har anledning att generalisera resonemanget. 

Det har, menar jag, bäring inte bara på frågan 

om antalet ingångar på masternivån, utan också på en 

synnerligen aktuell fråga om hur vi skall hantera det bitvis 

mycket låga, men också ojämnt fördelade söktrycket 

på nybörjarnivån. Vi är mycket glada över att flera av 

våra utbildningar har synnerligen högt söktryck. Den 

nya kombinationsutbildningen i Arkitektur och teknik 

har till exempel 13 förstahandssökande per plats. Men 

det bekymmersamt låga trycket på andra program hjälps 

ju inte upp av detta. Dessa frågor, som delvis kan tyckas 

som sifferexercis, är faktiskt tydligt kopplade till frågor 

om resurser och därmed till frågan om möjligheterna 

till god kvalitet i utbildningarna. Högskolan och studentkåren 

måste föra en tät dialog om detta under det 

kommande läsåret. 

Göteborg är en internationell stad, och Chalmers är 

en internationell högskola. Välkomna till ett nytt spännande 

läsår, mitt i världen. 

Peter Olsson 

Vicerektor 

HÖGSKOLANS SIDA 

Kontaktperson: 

Kerstin Törsäter, 031-772 25 58 

kerstin.torsater@chalmers.se 

Foto: 

Jan-Olof Yxell 

Peter Olsson, professor och 

vicerektor för grundutbildningen

Studenter är värda bättre 

www.lsgbg.se 

Studenter behöver bra utbildning 

Vi vill ha kvalité framför kvantitet i 

högskolan. Att öka antalet studieplatser 

för att dölja arbetslösheten är inte vad 

högskolan är till för. Antalet platser får 

gärna öka, men inte på bekostnad av 

lärartäthet, undervisningskvalitet och 

forskningsresultat! 

Arbete skall löna sig 

Vi vill belöna hårt arbete både inom 

studierna och bredvid. De som pluggar 

bra och fullföljer sin examen skall få examensbonus 

i form av nedskrivet studielån. 

De som jobbar bredvid studierna 

skall belönas och få behålla sin inkomst, 

inte som i dag straffas med att förlora 

studiebidraget. Dessutom måste studiebidraget 

höjas med minst 400 kr. 

- Jag, som nyss avslutade mina studier 

på jur kand programmet här i Göteborg, 

vet hur viktigt det är med kvalitet i 

utbildningen. Att förbättra studenters 

situation är en av de främsta frågorna jag 

vill arbeta med i riksdagen. 

Catrine Norrgård, riksdagskandidat Folkpartiet 

folkpartiet.se/norrgard 

Träning, friskvård, 

hälsovård, rådgivning... 

... med mera för dig som läser på Chalmers! 

Studentkårerna i Göteborg samarbetar genom organisationen 

Göteborgs Förenade Studentkårer, GFS. Via GFS får du tillgång till 

en rad verksamheter du har användning för under din studietid. 

Studenthälsan 

Till Studenthälsan kan du vända dig med frågor som rör din 

hälsa. Studenthälsan hjälper dig med studierelaterade 

psykiska och fysiska problem och arbetar även med studiemiljöfrågor 

och gruppverksamhet. Studenthälsan driver sin 

verksamhet på uppdrag av Chalmers och Göteborgs universitet. 

Välkommen att ringa, tel 10 69 70. 

www.studenthalsan.se 

Fysiken 

Fysiken är Göteborgs studenters egen 

motionsverksamhet. Här finns alla former 

av träning och friskvård såsom bollsporter, 

gym, aerobics, cykel, klättring, 

pilates, yoga, kurser, kostrådgivning, massage, 

sjukgymnastik, tester, med mera. Fysiken finns på 

Gibraltargatan 39-41 i Johanneberg och på Kaserntorget 11 

i (vid Kungsgatan). www.fysiken.nu 

Juridisk rådgivning 

Hos GFS Studentjurister du få svar på frågor som har med 

lag och rätt att göra. Studentjuristerna har tystnadsplikt 

och rådgivningen är gratis. Mottagning (drop-in) onsdagar 

kl 14-18 på GFS kansli, Kaserntorget 11, tel 10 69 87. 

Kamratgrupper 

Ett enkelt sätt att lära känna studenter från olika 

utbildningar är att gå med i en Kamratgrupp, 

ett nätverk för studenter som vill träffas och 

umgås över ämnesgränserna. Kamratgrupperna 

träffas cirka en gång i veckan och hittar på 

någonting tillsammans. För mer information 

ring Studenthälsan, tel 10 69 70. 

Förskolan Krokus 

Förskolan Krokus finns på Utlandagatan 24 och är för barn 

som har minst en förälder som är högskolestuderande eller 

forskarstuderande. För mer information ring 20 78 98. 

Läs mer om GFS verksamhet i 

Studentguiden, som finns att 

hämta på din studentkårsexpedition. 

Göteborgs Förenade Studentkårer 

Kaserntorget 11 A 

tel 10 69 80, e-post kansliet@gfs.se 

www.gfs.se

CHALMERS KÅRTIDNING TOFSEN 

POSTTIDNING B 

KILSGATAN 12-14 GÖTEBORG | TELEFON: 031-61 98 30 | WWW.HOLMENSHERR.SE

Ladda ner PDF - Tofsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?