Mikrobiologiska provtagningsplaner och kriterier ... - Svensk Mjölk
Mikrobiologiska provtagningsplaner och kriterier ... - Svensk Mjölk
Mikrobiologiska provtagningsplaner och kriterier ... - Svensk Mjölk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Mikrobiologiska</strong> <strong>provtagningsplaner</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kriterier</strong> - vägledning <strong>och</strong> rekommendationer<br />
för tillämpning<br />
Anders Christiansson<br />
Sammanfattning<br />
I förordning (EG) 2073/2005 om mikrobiologiska <strong>kriterier</strong> för livsmedel<br />
föreskrivs mikrobiologiska <strong>provtagningsplaner</strong> som ska användas för att de<br />
mikrobiologiska <strong>kriterier</strong>na ska kunna tillämpas på ett enhetligt sätt. Dessa<br />
<strong>provtagningsplaner</strong> kan vara svåra att förstå (n, m, M <strong>och</strong> c) <strong>och</strong> därmed<br />
försvåras deras tillämpning. I denna rapport ges en förklaring över viktiga<br />
begrepp. Statistiken bakom <strong>provtagningsplaner</strong>na <strong>och</strong> <strong>kriterier</strong>na förklaras <strong>och</strong><br />
simuleringar har utförts för att illustrera analysresultat som erhålls under olika<br />
hög kontaminationsfrekvens för mejeriprodukter.<br />
Mejeriernas gemensamma tolkning av minimikravet för att uppfylla <strong>kriterier</strong>na<br />
inklusive <strong>provtagningsplaner</strong> förklaras också. För att kunna tillämpa<br />
provtagningsplanen måste storleken på ett livsmedelsparti (en batch)<br />
definieras, d.v.s. en grupp eller samling identifierbara produkter som erhålls<br />
från en viss process under praktiskt taget identiska förhållanden <strong>och</strong> som<br />
framställs under en fastställd produktionsperiod. Processhygien<strong>kriterier</strong>na är<br />
till för att långsiktigt kunna visa att processen är under kontroll. Baserat på<br />
rapporten definieras partiet som produktionen för en given förpackningsmaskin<br />
eller processlinje under en vecka. Ett processhygienkrav med n=5 <strong>och</strong><br />
c=2 enligt förordningen om mikrobiologiska <strong>kriterier</strong> har översatts till att minst<br />
5 prover ska tas under veckan fördelat över dagarna <strong>och</strong> att 100% av veckans<br />
proverna ska understiga M men 40% får överstiga m för en given förpackningsmaskin<br />
eller processlinje. De provtagningsfrekvenser som anges i branchriktlinjen<br />
är minimifrekvenser som kan tillämpas för en produktion som är under<br />
styrning. Fler prover kan tas ut för linjer som är hårdast belastade <strong>och</strong> antalet<br />
positiva prover uttrycks då i % av samtliga uttagna.<br />
Fördelen med att fördela proverna över flera dagar är att en signal ges snabbare<br />
<strong>och</strong> till lägst kostnad om processhygienen skulle försämras. Normalt sett är<br />
sannolikheten för att få utslag med 3 eller flera prover per vecka mycket låg för<br />
flertalet parametrar. Två eller flera fynd av återkontamination under en vecka<br />
är ett tecken på att processhygienen försämrats <strong>och</strong> att detta bör följs upp. Det<br />
är inte ekonomiskt rimligt att ta fem prover per maskin <strong>och</strong> dag om inte<br />
uppenbara problem föreligger <strong>och</strong> resultatens användbarhet motsvarar inte<br />
kostnaden. En alternativ metod med uttag av ett prov med fem delprov vid en<br />
dag per vecka medför längre fördröjning i analyssvaren. Det är lättare att förstå<br />
andelen prover uttryckta i % i förhållande till kriteriegränserna än som n=5,<br />
c=2. Termerna m, M, n <strong>och</strong> c är abstrakta för produktionspersonalen.<br />
1
Change language