Forskning och utbildning inom friluftsliv (2005) - Frisk i naturen

Forskning och utbildning inom friluftsliv

Forskning och utbildning 

inom friluftsliv 

Utredning och förslag 

Redaktörer 

Peter Schantz & Ulf Silvander 

FRISAM 

Friluftsorganisationer i Samverkan 

Stockholm 2004

Teckningar: Styrbjörn Bergelt 

© FRISAM,författarna och tecknaren 2004 

Produktion: Gigraf 

Tryckt av Grafikerna Livréna AB,Kungälv 2004 

ISBN 91-631-5962-0 

Friluftsorganisationer i Samverkan (FRISAM) 

Instrumentvägen 14 

126 53 HÄGERSTEN

Förord 

Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att friluftsliv har fått en 

ökad uppmärksamhet. En förskjutning har skett i naturvårdspolitiken 

till förmån för friluftslivet. Parollen ”bevara genom att bruka” har fått 

en tydlighet i och med regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” 

(skr.2001/02:173). Regeringens beslut att inrätta ett friluftsråd 

samt satsningen på lokal och kommunal naturvård är ytterligare 

bevis för den ökade uppmärksamhet fältet fått. Mot denna bakgrund 

skall man se denna utredning om utbildning och forskning inom friluftsliv. 

FRISAM som har närmare 20 friluftsorganisationer som medlemmar 

tog initiativet till denna utredning under våren 2002. Orsaken var 

att FRISAM ville se en ökad forskning och utbildning inom området. 

En lämplig utgångspunkt är då att göra en inventering för att beskriva 

dagsläget. Utredningen har finansierats av Regeringen och Naturvårdsverket 

och tanken är att materialet för det första skall kunna användas 

i Naturvårdsverkets och Miljödepartementets arbete med den 

planerade forskningspropositionen. För det andra skall utredningen 

kunna ligga till grund för FRISAMs fortsatta arbete med att initiera 

forskning och utbildning inom friluftsliv. 

Naturvårdsverket formulerade en kravspecifikation till utredningen 

i vilken bl.a. står att ”Utredningen skall tjäna som underlag för Naturvårdsverkets 

två regeringsuppdrag som berör forskning och friluftsliv”. 

Enligt regleringsbrev för 2003 skall Naturvårdsverket återrapportera 

”hur verket tillsammans med andra forskningsfinansiärer 

organiserar och finansierar forskning om friluftsliv”. 1 Regeringen har 

också givit verket i uppdrag att utveckla en kunskaps- och forskningsstrategi 

för sitt verksamhetsområde. 2 Utredningen skall även tjäna 

som ett av flera underlag till ett pågående forskningsstrategiskt arbete 

vid Naturvårdsverket om förutsättningarna för och behovet av ett 

forskningsprogram med inriktning mot friluftsliv till stöd för Naturvårdsverkets 

myndighetsarbete. 

Utredningen är upplagd så att de deskriptiva delarna är separerade 

från FRISAMs synpunkter. Detta för att materialet skall kunna användas 

av uppdragsgivarna. Därutöver finns FRISAMs ståndpunkter och 

förslag redovisade i ett separat avsnitt. 

Det övergripande ansvaret för rapporten åvilar FRISAM,men respektive 

författare ansvarar var och en för sina delar av utredningen. 

Utredningen har huvudsakligen genomförts av högskolelektor Pe- 

5

Förord 

ter Schantz under hösten 2003. Därutöver har även generalsekreterare 

Ulf Silvander,universitetslektor Klas Sandell och universitetsadjunkt 

Anders Szczepanski varit engagerade i arbetet. Vi vill här tacka fiskevårdskonsulent 

Elisabeth Berggren för sitt arbete med förteckningen i 

bilaga 3 samt bibliotekarie Ninitha Maivorsdotter för översyn av noter 

samt käll- och litteraturförteckning. Ett tack riktas även till Sven-G. 

Hultman,Lars Kardell,Svante Malm,Peter Fredman och Anders 

Lundvall för värdefulla synpunkter på utkast till slutrapporten samt till 

Styrbjörn Bergelt för de tuschteckningar som illustrerar utredningen. 

Sist men inte minst vill vi tacka dels alla dem som har bidragit med information 

till utredningen,dels personalen vid biblioteket på Idrottshögskolan 

i Stockholm för deras arbete med att ta fram material. 

Hägersten i augusti 2004 

Styrelsen i FRISAM 

6

Innehållsförteckning 

Sammanfattning 9 

Syfte 13 

Bakgrund Peter Schantz 15 

Definitioner,perspektiv och avgränsningar Peter Schantz 21 

Metod 25 

Resultat 29 

Utbildningar i Sverige Peter Schantz 29 

Utbildningar i Norge Peter Schantz 38 

Utbildningar i Danmark Peter Schantz 46 

Forskning i Sverige Peter Schantz 48 

Forskningspropositioner och finansiering i Sverige Ulf Silvander 58 

Forskning i Norge och Danmark Peter Schantz 74 

Exempel på internationell forskning Klas Sandell 85 

Bedömningar,överväganden och förslag 101 

Utbildning Peter Schantz 102 

Forskning Peter Schantz 117 

Noter 123 

Käll- och litteraturförteckning 139 

Bilagor 151 

1. Förteckning över kategoriserade texter inom forskning och 

kvalificerad utvecklingsverksamhet Peter Schantz 151 

2. Förteckning över rapporter från forskningskonferenser 

och -seminarier Peter Schantz 162 

3. Förteckning över utbildningar vid folkhögskolor och kvalificerad 

yrkesutbildning inom fiske och jakt Elisabeth Berggren 162 

4. Förteckning över högre utbildningar utanför Norden 

med inriktning mot främst friluftsliv,utomhuspedagogik och 

rekreation Anders Szczepanski 167 

5. Förteckning över institutionstillhörighet för medarbetarna i antologin 

”Trends in Outdoor Recreation,Leisure and Tourism” Klas Sandell 172 

6. Förteckning över kontaktadresser till författarna 174 

7

Syfte 

Sammanfattning 

Utredningen har till uppgift att kartlägga forsknings- och utbildningsläget 

i Sverige inom såväl friluftslivet i allmänhet som det friluftsliv 

som omfattas av begreppet naturturism. 

Kartläggningen omfattar olika former av undervisning,ända från 

förskole- till högskolenivå. Den omfattar även vilken forskning som 

bedrivs och har bedrivits i Sverige (inriktning,omfattning,vem,var). 

Därtill studeras organisatoriska aspekter knutna till forskning och undervisning. 

En mer översiktlig motsvarande kartläggning genomförs för Norge 

och Danmark. Dessutom ges en inblick i internationell forskning 

kring friluftsliv samt utbildningar på detta område utanför Skandinavien. 

Därutöver undersöks huruvida friluftsliv berörs i svenska forskningspropositioner 

eller erhåller stöd via EU:s forskningsprogram eller 

olika officiella svenska forskningsfinansiärer. 

I uppdraget ingår också att ge förslag till hur särskilt den högre utbildningen 

och forskningen kan utvecklas och stärkas. 

9


Resultat 

Utbildning 

Olika aspekter av friluftsliv förekommer inom ett stort antal utbildningar 

och verksamheter,allt ifrån förskolan till högre utbildning. 

Inom detta spektrum finns t.ex. de ideella organisationernas ledarutbildningar,grundskolan 

och gymnasiet,folkhögskolorna,lärarutbildningarna 

samt olika utbildningar inriktade på turism respektive 

planeringssektorn och förvaltning av naturresurser. Detta anger ett 

ansenligt avnämarbehov av väl utbildade personer inom friluftsliv. 

Kartläggningen visar emellertid att momenten knutna till friluftsliv 

generellt sett är blygsamma till sin omfattning inom det högre utbildningsväsendet. 

Detta gäller såväl inom utbildning inom utövande och 

pedagogisk verksamhet samt utbildning som avser planering och förvaltning. 

Utbildningsläget i Norge framstår härvid i stor kontrast till den 

svenska situationen. Där finns idag möjligheter att,efter två år av specialiserade 

studier inom utövande av friluftsliv och pedagogisk verksamhet 

knuten därtill,erhålla kandidatexamen i friluftsliv. Vidare tas 

nu steget att bygga upp studier på magisternivå. Även i Danmark finns 

väsentligt mer utvecklade utbildningar inom friluftsliv än i Sverige. 

Kvalitativa skillnader är också att notera mellan den högre utbildningen 

i Sverige och Norge. Den svenska utbildningstraditionen knuten 

till utövande av friluftsliv har haft en fokusering på den fysiska aktiviteten 

och vistelsen,t.ex. turskidåkning,kajakpaddling och 

långfärdsskridskoåkning. I Norge synes fokus istället vara på kunskap 

om och upplevelse av naturoch kulturvärden i olika landskapstyper, 

t.ex. kust,fjäll,skog och vattendrag. Utvecklingen i Danmark verkar 

gå i samma riktning. 

Vad gäller utbildningsläget kring förvaltning och planering för friluftsliv 

samt kring naturturism med inriktning på friluftsliv synes inga 

avgörande skillnader föreligga mellan de olika länderna. 

Forskning 

Det finns en relativt stor mängd svenska studier inom friluftsområdet 

om man ser till ett längre tidsperspektiv. Men fältet är mångvetenskapligt 

och flera områden är mycket sparsamt eller ej alls beforskade,vilket 

gör att kunskapsläget är långt ifrån gott generellt sett. Fältet lider 

10


dessutom av en brist på kunskapssammanställningar eller översiktsartiklar 

inom olika ämnesområden. 

Det finns idag ingen institution för friluftsliv/friluftslivsvetenskap, 

inget specialiserat bibliotek och ingen tidskrift för friluftslivsforskning. 

Ej heller har någon institution sett det som sitt ansvar att med 

någon viss regelbundenhet skapa öppna konferenser. Det saknas således 

en mer organiserad infrastruktur för kunskapsspridning och 

sammanförande av en kritisk massa. Vidare kan anges att samarbetet 

nationellt och internationellt synes vara begränsat. 

Det kan konstateras att friluftsliv eller friluftsforskning inte har 

nämnts i någon av de tre senaste forskningspropositionerna. Dock 

finns närliggande forskningsområden omnämnda,t.ex. forskning 

kring hållbar utveckling,folkhälsoforskning,miljöforskning,forskning 

kring hälso- och sjukvård och idrottsforskning. Vad gäller finansieringsläget 

kan konstateras att det idag inte finns något sammanhållet 

program vad gäller friluftsforskning. I den mån någon forskningsfinansiär 

finansierar forskning om friluftsliv ingår friluftsliv som en delkomponent 

i forskningsprojekt eller forskningsprogram. Möjligen 

kan här viltvårdsfonden vid Naturvårdsverket utgöra ett undantag, 

men denna fond finansierar endast forskning som berör viltvård och ej 

friluftsliv i en vidare bemärkelse. Vid genomgång av EU:s fonder kan 

konstateras att det via strukturfonderna och LIFE-projekten har kunnat 

identifieras ett institut,ETOUR i Östersund,som delvis finansieras 

med EU-medel och som bedriver viss friluftsforskning. Dessutom 

har ett projekt med direkt knytning till friluftsliv noterats. 

Den norska friluftslivsforskningen startade ungefär samtidigt som 

den svenska,dvs. väsentligen på 1970-talet. Den har idag en mer stabil 

institutionell bas än den svenska,en större omfattning och en nättidskrift. 

Utvecklingen synes ha gynnats av bl.a. ett politiskt intresse som 

manifesterats i två propositioner om friluftsliv där frågor om kunskapsuppbyggnad 

och forskning behandlats. Gynnsamt har också varit 

de ideella organisationernas intresse för forskningsfrågor. FRIFO,dvs 

FRISAM:s norska motsvarighet,har ordnat två konferenser om friluftsforskning 

som fyllt ett viktigt behov för forskningens utveckling. 

Friluftsforskningen i Norge gynnas även av årliga medel från regeringen 

via Norges forskningsråd samt ett pågående flerårigt strategiskt 

forskningsprogram med friluftsliv i fokus. Den danska friluftsforskningen 

är mindre omfångsrik jämfört med den norska,men har 

goda finansieringsmöjligheter genom tipsoch lottomedel från staten 

till Friluftsrådet. I rapporten redovisas även en betydande mängd 

forskning kring friluftsliv utanför Norden,inte minst i USA. 

11


Utredningens förslag 

Med ett antal bedömningar och överväganden som grund lägger utredningen 

följande förslag: 

– Inled ett långsiktigt arbete med att bygga upp friluftsliv/friluftslivsvetenskap 

i syfte att etablera det som ett självständigt flervetenskapligt 

akademiskt ämnesområde. 

– Skapa strukturella lösningar som ger utrymme för traditionell akademisk 

verksamhet med grundläggande högskoleutbildning,forskarutbildning 

och därtill knuten forskningsverksamhet. Som ett första 

steg bör ett nationellt flervetenskapligt centrum för studier i 

friluftsliv inrättas. 

– Skolämnen såsom biologi,geografi och historia kan i kombination 

med ämnet idrott och hälsa stärka friluftslivets möjliga pedagogiska 

betydelse inom skolans verksamhet. Överväg därför ett breddat ansvar 

för friluftsliv och naturmöte i den svenska skolan och vilka förändringar 

i kursplaner,läroplaner och lärarutbildningar som kan 

medverka till det. 

– Skapa kunskapsöversikter och -synteser inom centrala områden av 

den friluftsforskning som har genomförts. 

– Stimulera till fortsatt forskning inom existerande forskningsfält. 

– Stimulera till en ämnesmässig breddning av friluftsforskningen. 

– Överväg inrättandet av en nationell forskarskola med inriktning på 

friluftsliv. 

– Skapa regelbundna konferenser om friluftslivsforskning. 

– Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning 

som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om 

friluftsliv,eller om en mer lämplig lösning är att skapa ett särskilt 

forskningsråd för friluftsliv. 

– Stärk det nordiska och övrigt internationellt samarbete vad gäller 

såväl högre utbildning som forskning inom friluftsliv. 

– Öka kontaktytan mellan de ideella friluftsorganisationerna och 

forskningen. 

12

Syfte 

Utredningen har till uppgift att kartlägga forsknings- och utbildningsläget 

i Sverige inom såväl friluftslivet i allmänhet som det friluftsliv 

som omfattas av begreppet naturturism. 

Kartläggningen omfattar olika former av undervisning,ända från 

förskole- till högskolenivå. Den omfattar även vilken forskning som 

bedrivs och har bedrivits i Sverige (inriktning,omfattning,vem,var). 

Därtill studeras organisatoriska aspekter knutna till forskning och undervisning. 

En mer översiktlig motsvarande kartläggning genomförs för Norge 

och Danmark. Dessutom ges en inblick i internationell forskning 

kring friluftsliv samt utbildningar på detta område utanför Skandinavien. 

Därutöver undersöks huruvida friluftsliv berörs i svenska forskningspropositioner 

eller erhåller stöd via EU:s forskningsprogram eller 

olika officiella svenska forskningsfinansiärer. 

I uppdraget ingår också ge förslag till hur särskilt den högre utbildningen 

och forskningen kan utvecklas och stärkas. 

13

Bakgrund 

Efter en period av ett nedtonat intresse från statsmakten för friluftsliv 3 

kan man från slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet uppfatta 

flera tecken på att intresset från regeringen för friluftsliv och naturturism 

har ökat. Att denna utredning om högre utbildning och forskning 

inom friluftsliv och naturturism,den första i sitt slag i Sverige, 

kommer nu kan ses som ett av dessa tecken. 4 

Samtidigt har friluftslivets relation till det offentliga och många 

andra förutsättningar för friluftsliv och naturturism förändrats jämfört 

med för 10–15 år sedan. Vad kännetecknar den omvärld som utredningen 

bör förhålla sig till? Denna bakgrundsteckning syftar till att 

orientera om det och olika aspekter har skrivits ned i kronologisk ordning; 

först en belysning av aspekter från det offentliga,sedan av ideella 

organisationer m.m. För den som är intresserad av friluftslivets historia 

i ett längre perspektiv,däribland myndigheters engagemang,kan 

boken Friluftshistoria rekommenderas. 5 

15

Bakgrund 

1994 skrevs allemansrätten in regeringsformens 2 kap. 18§: ”alla ska 

ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”. 6 Denna rätt är en utomordentlig 

tillgång för bl.a. naturturismen,en form av besöksnäring 

som placerats i turismutvecklingens fokus inom västvärlden sedan 

1980-talets mitt. 7 Ett behov av att hantera relationen mellan turism 

och allemansrätt växte efterhand fram. 1994 ledde det till att Miljövårdsberedningen 

initierade samtal, 8 vilka i sin tur fick till följd att regeringen 

gav Naturvårdsverket i uppdrag att lägga fram förslag till 

kommersiellt nyttjande av allemansrätten. 9 1996 kom så en dom från 

Högsta domstolen som innebar en markering mot omfattande forsränning 

som lett till intensivt och med hänsyn till växt- och djurliv 

även olämpligt nyttjande av ett begränsat markområde. Detta hade, 

enligt domen,lett till avsevärda skador och olägenheter för markägaren 

och ansågs därför inte vara förenligt med allemansrätten. 10 

1994 skapades en ny form av lagskydd av tätortsnära natur för bl.a. 

rekreation och friluftsliv när en enhällig riksdag fattade beslutet att inrätta 

Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm 1995. 11 Beslutet 

följdes av en utredning om vilka andra områden i Sverige som 

skulle vara lämpliga att skydda med den nya lagstiftningen. 12 Lagstiftningen 

har sedan blivit föremål för några fall av rättsprövningar i Regeringsrätten. 

13 

1998 kom den senaste idrottsutredningen. 14 Där föreslogs att statens 

stöd till friluftslivets organisationer skulle skiljas från idrottsanslaget 

till Riksidrottsförbundet (RF) och få egna övergripande mål 

och verksamhetsmål. 15 Utredningen fann detta motiverat med hänsyn 

till att dessa organisationers verksamhet skiljer sig från den organiserade 

idrott som samlas inom RF; tävlingsinslaget är helt frånvarande 

eller starkt nedtonat och värnandet av miljön lyfts fram. 16 Utredningens 

förslag kom senare att gälla. 

1999 presenterades överväganden kring en förstärkning av friluftslivet 

i departementsskrivelsen ”Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer”. 

17 Där föreslås bl.a. att Naturvårdsverket ska fördela 

medel till berörda organisationer och att ett särskilt friluftsråd bör 

inrättas med hänsyn till friluftspolitikens sektorsövergripande karaktär. 

Detta borde,menade man,ha företrädare från berörda myndigheter. 

18 

I skrivelsen beskrevs även ett förslag till kompetensnätverk som inkommit 

från några forskare. 19 Tanken var att ett nätverk ska etableras 

och att det ska ha ett arbetsutskott i några olika akademiska miljöer. 

Nätverkets övergripande uppgifter skulle i första hand vara kunskapsförvaltning,forskningsinitiering 

och kunskapsspridning. Nätverket 

16

Bakgrund 

skulle ha en styrelse bestående av dels arbetsutskottet,dels representanter 

från anslagsgivande myndigheter och några ideella organisationer. 

1999 kom miljöbalken och med den stora förändringar vad gäller 

vår lagstadgade relation till naturen och miljön i övrigt. Friluftslivet 

berörs av bl.a. hänsynsregler och anmälningsplikt vid näringsverksamhet 

och länsstyrelserna gavs möjligheter att förelägga verksamhetsutövare 

åtgärder som motverkar uppkomst av skada på naturmiljöer. 20 

Det civila samhället i form av organisationer som värnar om naturoch 

friluftsmiljöer gavs också möjligheter till aktivare roller i värnandet 

av miljön genom att de gavs rätt att överklaga vissa beslut som hotar 

dessa miljöer,t.ex. vid förslag till inskränkning av strandskyddet. 

Samma år formulerade Naturvårdsverket förslag till sektorsmål för 

friluftsliv och naturturism: 

Landets främsta områden för friluftsliv/naturturism i fjäll och 

skog,kust och hav,sjöar och vattendrag och de för friluftsliv lämpade 

tätortsnära områdena skall till år 2010 bevaras,vårdas och 

utvecklas på sådant sätt att de kan nyttjas för dessa ändamål inom 

ramen för en hållbar samhällsutveckling. 21 

Efter att Naturvårdsverket under knappt ett decennium ej haft friluftsliv 

inom ramen för dess uppdrag,beslutade regeringen i december 

år 2001 att ”verket skall se till att förutsättningarna för friluftslivet 

bevaras och utvecklas”. 22 

Regeringens senaste skrivelse till riksdagen om naturvårdspolitik 

kom 2002. 23 Den lyfter fram betydelsen av friluftsliv,naturturism och 

social naturvård. 24 Vikten av det tätortsnära friluftslivet betonas särskilt. 

Skrivelsen penetrerar på ett brett sätt vikten av friluftsliv och förutsättningar 

för samt roller för friluftsliv inom ramen för naturvårdsarbetet. 

Aspekter som behandlas är t.ex. tillgång och förvaltning av 

mark,vikten för folkhälsan,betydelsen av forskning samt skolans uppgifter 

vad gäller kunskapsförmedling,naturupplevelser och friluftsliv. 

I skrivelsen behandlas utbildningsfrågor under rubriken ”Kunskapsuppbyggnad 

och folkbildning – avgörande för en bra naturoch kulturmiljövård”. 

25 I sammanfattningen anges under ”Utbildning och 

folkbildning” som regeringens bedömning att: 

Förståelse och insikt kring natur och naturvärden,och hur dessa 

kopplar till hållbar utveckling,utgör en grund för hela naturvårdsarbetet. 

Det formella utbildningssystemet är viktigt för 

17

Bakgrund 

grundläggande kunskaper,liksom det fria folkbildningsarbetet, 

dvs. studieförbund,folkhögskolor och andra organisationer. 

Förskola,grund- och gymnasieskola har en angelägen uppgift i 

att lägga grunden till kunskap om och upplevelser av naturen. Det 

handlar både om kunskapsförmedling och att ge eleverna förutsättningar 

för naturupplevelser och friluftsliv. 26 

Vidare anges som regeringens bedömning under rubriken ”Kunskapsuppbyggnad” 

att: 

I utbildningen på universitet och högskolor bör naturoch kulturmiljövårdsrelaterade 

ämnen integreras i syfte att uppnå en helhetssyn 

på landskapsbilden. 27 

I skrivelsen påtalas utförligt vikten av utbildningsoch folkbildningsfrågorna 

för olika aspekter av naturvården,medan inget konkret 

förslag till att stärka dessa ting anges. Däremot anges att ”Forskning 

kring friluftsliv bör stärkas genom att ett kompetensnätverk för friluftsforskning 

etableras”. 28 Skrivningen har dock ej lett till någon 

motsvarande åtgärd från statsmakten. 

Sverige upplever runt millenniumskiftet en problematik med ökad 

stress i arbetslivet och med bl.a. utbrändhet som följd. Allt större kostnader 

för sjukskrivning och förtidspensionering tynger statsbudgeten. 

Politikens tyngdpunkt har därför förskjutits till åtgärder för att söka 

komma till rätta med problemen. Exempel på det återfinns i regeringens 

folkhälsoproposition år 2002 som pekar ut ”Ökad fysisk aktivitet” 

som ett av elva så kallade målområden. 29 Friluftsliv nämns i propositionen 

som en av de vanligaste formerna av fysisk aktivitet i Sverige. 

Även skolans viktiga roll att skapa möjligheter till och ett livslångt intresse 

för motion och naturupplevelser hos alla barn nämns,samt att 

särskild ”uppmärksamhet bör ägnas de barn och ungdomar,t.ex. flickor 

och pojkar med invandrarbakgrund,som har begränsade möjligheter 

till kontakt med natur och miljö”. 30 Närmiljöns betydelse för fysisk 

aktivitet och friluftsliv tas upp,och man menar att ”Att upprätthålla 

goda förutsättningar för friluftsliv är ett relativt billigt sätt för samhället 

att investera i en god folkhälsa. Det finns samhällsekonomiska vinster 

i att bereda möjlighet för i princip alla som så önskar att utöva friluftsliv. 

Detta ligger i linje med viljan att prioritera förebyggande 

hälsovård”. 31 

Regeringen har följt upp sin skrivelse till riksdagen om naturvården 

18

Bakgrund 

från 2002 genom att bl.a. ge länsstyrelserna i länen med storstäderna 

Malmö,Göteborg och Stockholm i uppdrag att ta fram var sitt program 

för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv 

och naturvård kan ges varaktigt skydd och förvaltning. 32 Länsstyrelsen 

i Stockholms län har också fått i uppdrag att tillskapa ett program för 

förvaltning,skötsel och utveckling av nationalstadsparken i Stor- 

Stockholm. 33 

Under våren 2003 inrättade regeringen ett friluftsråd i syfte att ”bistå 

Naturvårdsverket i fullgörandet av verkets ansvar för bevarande 

och utvecklande av förutsättningarna för friluftslivet utifrån en helhetssyn 

på naturoch kulturlandskapet,samt ge råd till myndigheter 

och övriga i sådana frågor”. 34 Rådet skall fullgöra dessa uppgifter genom 

att främja information och utbildning om friluftsliv,främja 

samordningen av olika myndigheters verksamhet inom fältet,samt 

med beaktande av forskningen på området stimulera utvecklingsarbete 

och nätverksbildande om friluftsliv. 35 En förordning om statsbidrag 

till friluftsorganisationer beslutades samtidigt. 36 I förordningen avses 

med friluftsliv: ”vistelse utomhus i natureller kulturlandskapet för 

välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. 37 För bidrag 

till en friluftsorganisation anges olika möjliga kriterier,däribland 

att organisationen ”värnar det enkla,naturnära och långsiktigt hållbara 

friluftslivet” och att den ”verkar för ökad kunskap om och hänsyn 

till naturoch kulturmiljön samt allemansrätten”. 38 

När det gäller det civila samhället skall först nämnas att år 2000 

skedde förändringar i organiseringen inom friluftssektorn. Av ett äldre 

nätverk av organisationer bildades paraplyorganisationen ”Friluftsorganisationer 

i Samverkan” (FRISAM). Dess ändamål är att bevara och 

utveckla förutsättningarna för friluftsliv och rekreation i vid bemärkelse. 

39 FRISAM bestod år 2003 av 18 organisationer. 40 Förändringen i 

organiseringsform kan ses som ett svar på ett behov av en tydlig samtalspartner 

från statsmakten och olika myndigheter. 41 Redan 2001 

genomförde FRISAM,med bidrag från Näringsdepartementet,då ansvarigt 

departement för friluftslivsfrågor,konferensen ”Friluftsliv för 

Framtid – ett friluftspolitiskt idéforum” på Rosenbad i Stockholm. 42 

FRISAM bedömer att frågor om utbildning,utveckling och forskning 

knuten till friluftsliv och naturturism är av stor vikt. FRISAM ansökte 

därför år 2002 och 2003 om medel från regeringen och Naturvårdsverket 

för att genomföra en utredning om dessa ting. Medel 

beviljades, 43 och under 2003 utvecklades utredningens inriktning i 

samråd med Naturvårdsverket och erhöll därvid de syften som redovisats 

ovan. 

19

Bakgrund 

Intresset för och utövandet av friluftsliv inom befolkningen verkar 

vara ganska stabilt sedan 1970-talet om man ser till medelvärdet. 

Mycket talar dock för att en förändring i förskolekulturen har ägt rum 

på senare tid och att förskolorna nyttjar naturområden på ett helt annat 

sätt än för några decennier sedan. 44 Om man ser till andra åldersgrupper 

verkar friluftsliv ha ökat i gruppen 45–74 år,särskilt i gruppen 

65–74 år,medan en minskning kan noteras i gruppen 16–24 år. 45 Det 

mesta talar också för att skolans antal friluftsdagar har minskat sedan 

1994 då det ej längre finns regler om ett bestämt antal. 46 

En annan bild av friluftsliv är att det idag innehåller en större spännvidd,med 

bl.a. fler specialiserade former och inte sällan med höga krav 

på både kunnande och utrustning. 47 

En förändring som kan få betydelse på sikt är att numera bara drygt 

30% av den manliga delen av befolkningen fullgör värnpliktsutbildning. 

48 Tidigare var det ett tillfälle då en mycket stor del av den manliga 

befolkningen kunde utveckla färdigheter för och en vana att vistas i 

skog och mark. Friluftslivets attraktivitetsvärde som fritidsaktivitet 

torde dessutom vara väsentligt mer konkurrensutsatt nu än jämfört 

med tiden före informationsteknologins framsteg. 

Sammanfattningsvis,när denna utredning genomförs kan man,mot 

ovanstående bakgrund,uppfatta att friluftslivet och dess organisationer 

delvis fått nya roller i samhället och att såväl friluftsliv som naturturism 

äger rum i en mer komplex verklighet än för bara 10–15 år sedan. 

Det finns samtidigt klara förväntningar på att friluftslivet och 

naturturismen ska medverka till allt ifrån en förbättrad folkhälsa till att 

genom folkbildning och upplysning bidra till en omställning av samhället 

i riktning mot en hållbar utveckling. 

Det är således mot en bakgrund av både förändrade och höjda förväntningar 

och kravbilder på friluftslivets och naturturismens aktörer 

som denna utredning gestaltas. Den genomfördes huvudsakligen under 

hösten 2003 och behandlar flera stora områden. Dess karaktär blir 

därför av nödvändighet mer översiktlig vad gäller kartläggning av olika 

aspekter,men tillräckligt omfattande som underlag för de slutsatser 

och förslag som presenteras. 

20

Definitioner, perspektiv och 

avgränsningar 

Utredningen nyttjar den definition av friluftsliv som föreslås i departementsskrivelsen 

”Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer” 

dvs. ”vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte 

och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling”. 49 

I uppdraget till utredningen från Naturvårdsverket har inte ingått 

något direktiv avseende vilka aspekter som kommer att ingå i Naturvårdsverkets 

framtida myndighetsarbete vad gäller friluftsliv och som 

därför är av särskilt intresse för verket. Med hänsyn därtill och till utredningens 

flerfaldiga syften speglas och analyseras fältet i breda termer. 

I det sammanhang som utredningen bedrives synes behovet av ett 

underlag som medger överblick vara särskilt angelägen. 

Denna utrednings tonvikt påverkas även av att parallellt med den 

har,på initiativ av Naturvårdsverket,en mer specialiserad utredning 

21

Definitioner,perspektiv och avgränsningar 

kring forskningsbehov knutna till förvaltning för friluftsliv och naturturism 

utförts av Lars Emmelin,Peter Fredman och Klas Sandell. 

Den väntas bli klar under 2004 och ger en fördjupad beskrivning av 

förvaltningsinriktad forskning. 

Man kan uppfatta att med begreppet ”naturupplevelse” står naturen 

och bara naturen i fokus för friluftslivets upplevelsedimension. Men 

den natur som vi möter i Sverige är till stora delar kulturpräglad. Ett 

exempel på det är odlingslandskapet. Och även till den minst påverkade 

naturen finns ofta immateriella kulturvärden knutna. Det räcker 

med att nämna t.ex. namngivningen av våra fjäll. Upplevelser av kulturella 

dimensioner med koppling till naturdominerade landskap kan i 

hög grad upplevas som stimulerande och väcka intresse för naturmöten. 

I utredningen finns därför en öppenhet för ett innehåll av kombinerade 

naturoch kulturmöten,i varierande proportioner,inom ramen 

för ”miljöombyte och naturupplevelse” i ovan nämnda definition. 

Detta perspektiv harmonierar med en process kring en förändring 

av synen på landskap som pågår. Så påtalar t.ex. regeringen år 2002,i 

skrivelsen till riksdagen om naturvården,behovet av en helhetssyn på 

landskapet,att natur och kultur är två ständigt närvarande aspekter i 

det svenska landskapet och att samverkan mellan naturoch kulturmiljövården 

bör förstärkas och fördjupas. 50 Regeringen ser motsvarande 

fördelar inom naturturismen. En helhetssyn skapar bättre förutsättningar 

än om naturoch kulturvärden ”behandlas som separata 

resurser”. 51 Inom ramen för behov av kunskapsuppbyggnad menar regeringen 

att i framtiden bör en ”helhetssyn vara förhärskande hos alla 

de som på olika sätt bidrar till att bygga upp,förvalta och sprida kunskap 

om kulturmiljö- och naturvärden”. 52 Vidare anges att ”Utbildningssektorn 

har en nyckelroll när det gäller att bryta den på många 

sätt konstlade uppdelningen mellan natur och kultur. Detta är en stor 

utmaning för framförallt universitet och högskolor. Det är i mångt och 

mycket där synen på landskapet och dess värden cementeras hos de 

som framöver skall arbeta med att vidmakthålla och utveckla dessa 

värden”. 53 Det är således naturligt att i en framåtblickande utredning 

som denna vara öppen för dessa breddade synsätt. 

I regeringens skrivelse om naturvården används begreppet naturturism 

för den turism som har naturoch kulturvärden som grund. 

Detta har stöd i studier av vad turister i riksintresseområden för friluftslivet 

ägnar sig åt. 54 Denna karakterisering av naturturismen verkar 

vara spridd och harmonierar t.ex. med de förhållningssätt som 

råder i Australien. Där innefattar definitionen för naturturism den 

kultur som är baserad på och nära knuten till naturen. 55 I regeringens 

22


skrivelse påpekas vidare de starka beröringspunkterna med friluftsliv i 

det att aktiviteter inom naturturism ofta innebär friluftsliv. 56 Denna 

utredning har samma utgångspunkt när den behandlar den del av 

gränssnittet mellan friluftsliv och naturturism som innefattar just friluftsliv. 

De områden som ligger utanför detta gränssnitt,t.ex. marknadsföring,företagsekonomi,resor 

etc.,behandlas däremot ej i utredningen. 

Definitionerna för turism i sig varierar något men gemensamt synes 

vara att konsumenten möter en turismprodukt på annan plats än hemorten 

eller konsumentens vanliga omgivning. 57 Detta är en aspekt 

som utredningen förhåller sig till,till skillnad från kriterier för turismen 

såsom avstånd från hemort och minimal tid för bortavaron. 

Vad gäller frågan om var friluftslivet eller naturturismen äger rum 

är utredningen öppen för skilda arenor,alltifrån den tätortsnära naturen 

till den som kan uppfattas som orörd vildmark. 

Närliggande aspekter av friluftsliv och naturturism rör planering 

för friluftsliv och förvaltning av mark respektive organisering av friluftsliv. 

Av dessa aspekter innefattar utredningen planering och förvaltning 

för friluftsliv. 

Beträffande kartläggningen av utbildningsläget i Norge och Danmark 

har fokus främst varit på utbildning kring utövande av och pedagogisk 

verksamhet knuten till friluftsliv. Situationen i Norge har kartlagts 

mer noggrant än den i Danmark. Tonvikten i beskrivningen av 

Danmark har istället varit att belysa mer av kontraster de båda länderna 

emellan. 

23

Metod 

Utredningen baseras på informationsinhämtning genom litteraturoch 

dokumentstudier samt intervjuer. 

För kartläggningen av forskning om friluftsliv i Sverige baserades 

det inledande urvalet av litteratur dels på utredarens kännedom vad 

gäller personer som har verkat inom forskningsfältet under de tre senaste 

decennierna,dels på samtal med professor Lars Aronsson 58 vad 

gäller friluftsliv inom ramen för naturturism,samt på en genomgång 

av titlar funna med sökorden ”friluftsliv” respektive ”naturturism” på 

biblioteksdatabasen Libris. 59 C:a 1120 respektive 25 poster identifierades 

och gicks igenom. Därutöver studerades tidigt förteckningen av 

texter på European Tourist Research Institute´s (ETOUR) hemsida. 60 

I ett senare skede har de personkontakter som tagits (se noterna och 

källförteckningen) givit ytterligare information om olika arbeten. 

Detsamma gäller genomgångar av referensförteckningar i olika arbeten. 

I flera fall har utredaren dessutom bett om och fått tillgång till 

25

Metod 

forskares publikationsförteckningar och genom dessa kunnat komma i 

kontakt med mer svårfångade källor,däribland internationella tidskrifter. 

Vidare har några institutioners hemsidor givit underlag för ytterligare 

texter. 

Kriteriet för urval har varit att posten uppfattats vara av forskningskaraktär 

och utgjort en artikel,skrift,kapitel i en bok,forskningsrapport 

eller licentiat- eller doktorsavhandling. Det som man kan uppfatta 

som mer preliminära texter,eller som det ofta angivits ”working 

paper”,har oftast utelämnats. Inte heller examensarbeten,C-uppsatser 

eller magisteruppsatser har ingått i urvalet. 

Det skall redan nu klargöras att den förteckning av arbeten som ges 

i rapporten av tidsskäl har begränsats i sitt omfång. Urvalet har styrts 

av ambitionen att ge en så god bild av vilka områden som har beforskats 

att den ger ett underlag för de bedömningar som har legat inom 

utredningens uppdrag. En fullständig beskrivning av forskningsfältet i 

form av alla arbeten ger således utredningen ej. 

Kartläggningen i kapitlet om forskningspropositioner och finansiering 

baseras på studier av de aktuella forskningspropositionerna,studier 

av myndigheters och forskningsfinansiärers hemsidor samt samtal 

med personer som antingen representerar de kontaktade myndigheterna 

eller har sådan kännedom. 

Beskrivningen av svenska utbildningar och deras målgrupper har 

avsett allt från förskolor till högskolenivån. Avsikten var att dels få en 

överblick vad gäller det potentiella avnämarbehovet för personer med 

högskoleutbildning inom friluftsliv,dels få ett underlag för bedömning 

av behov av att stärka den högre utbildningen inom friluftsliv. 

För kartläggningen baserades det inledande underlaget dels på utredarens 

kännedom,dels på samtal med professor Lars Aronsson 61 

och professor Lars Emmelin. 62 De sökvägar som i övrigt nyttjades och 

personkontakter som tagits framgår av notförteckningen. 

Till den inledande orienteringen vad gäller utbildningsoch forskningsfrågor 

i Norge har högskolelektor Annette Bischoff vid Høgskolen 

i Telemark i Bø samt generalsekreteraren Harald Tronvik och ämneskonsulent 

Hans Erik Lerkelund vid Friluftslivets fellesorganisation 

(FRIFO) bidragit. Motsvarande orientering vad gäller utbildningsoch 

forskningsfrågor i Danmark har högskolelektor Erik Mygind vid 

Institut for idræt vid Köpenhamns Universitet samt Frank Søndergaard 

Jensen,senior forskare vid Center før skov,landskab og 

planlæggning på Den Kgl. Veterinær- og landbohøjskole bidragit till. 

Olika kontakter med personer och institutioner har därefter tagits och 

beskrivits i notförteckningen. 

26

Metod 

I kapitlet exempel på internationell forskning har uppdraget konkretiserats 

till att dels försöka beskriva en del av vad som behandlas i 

internationell forskning kring friluftsliv,särskilt dess värden – och 

samtidigt ge exempel på var det behandlas i termer av översikter,tidskrifter 

och enskilda referenser. Konkret har frågorna tacklats genom 

att kombinera flera olika typer av material,nämligen: databassökningar,inventering 

av tidigare forskningsöversikter samt tidskriftsinventeringar. 

Till detta kommer också de kompletteringar som har kunnat ta 

sin utgångspunkt i författarens egna erfarenheter som friluftsforskare. 

Källhänvisningar och litteraturförteckning är i huvudsak uppställd 

enligt oxfordsystemet sådant det beskrivs i Tore Frängsmyrs Liten 

handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare. 63 Två undantag har gjorts 

från ovanstående: Anvisningar för elektroniska källor finns ej i förlagan. 

Detta material har därför ordnats efter principen upphov,eventuella 

användbara rubriker eller titlar,webbadress och nedladdningsdatum 

(Acc.). Då Frängsmyrs arbete ger knapphändiga anvisningar vad 

gäller det offentliga trycket och rättsfall har Juridisk skrivguide av Peter 

Wahlgren,Pål Wrange och Wiweka Warnling-Nerep använts för detta 

material. 64 Detta medför att fotnoterna för det offentliga trycket 

och rättsfall i flera fall återföljs av ett [cit]. Med detta avses att första 

gången källan nämns,exempelvis Regeringsformen (1994:1483),så 

skrivs den fullständiga referensen och därefter brukas en vedertagen 

förkortning i de fall en sådan finns, 65 exempelvis [cit RF 1994:1483]. I 

litteraturförteckningen är det offentliga trycket och rättsfall uppställt i 

kronologisk ordning,till skillnad mot den resterande förteckningens. 

27

Utbildningar i Sverige 

Introduktion 

Resultat 

Finns det något behov av att utveckla den högre utbildningen inom 

friluftsliv i Sverige? För att svara på den frågan är det nödvändigt att 

ha kännedom om existerande utbildning inom fältet i Sverige idag. Att 

få en bild av helheten,från förskolan upp till forskarutbildning,är därvid 

av stort intresse. Förekomsten av bl.a. lägre utbildningar anger en 

behovsbild av väl utbildade lärare och är därigenom potentiella avnämare 

för högre utbildningar. 

29

Resultat 

Förskolan 

Flera friluftsorganisationer har medvetna pedagogiska verksamheter 

för barn,men såvitt känt är det bara Friluftsfrämjandet som har skapat 

speciella förskolor som är utomhus dagligen,de s.k. ”I Ur och 

Skur”-förskolorna. 66 1985 tillkom den första enheten och verksamheten 

har sedan dess expanderat snabbt. 1999 fanns det 99 stycken förskolor 

av detta slag och år 2004 var antalet 168 och intresset ute i landet 

för att skapa nya enheter är fortsatt mycket stort. Dessutom finns 

det c:a 500 Mulleförskolor som är ute minst en dag per vecka och bedriver 

Friluftsfrämjandets barnverksamhet. ”I Ur- och Skur”-tanken 

har nu även etablerat sig i grundskolan. År 2003 fanns det 11 ”I Uroch 

Skur”-skolor för barn upp till åk 5 och år 2004 påbörjades utvecklingen 

av den första verksamheten upp till åk 9. 67 

Grundskolan och gymnasieskolan 

Förväntningarna från regeringen knutna till svensk grund- och gymnasieskola 

vad gäller friluftsliv är påtagliga. 68 Detta är förståeligt då 

friluftsliv pekas ut som ett centralt moment i kursplanerna för idrott 

och hälsa i grundskolan: 

Idrott,friluftsliv och olika former av motion och rekreation har 

stor betydelse för hälsan. 

[---] Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter 

utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt,erfarenheter 

av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem. 

[---] Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner 

som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamhet 

och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser,kunskaper 

och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt 

intresse för friluftsliv,natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så 

sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och 

vårda natur och miljö. 69 

”Att ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna 

för allemansrätten” och att ”kunna planera och genomföra vistelse 

i naturen under olika årstider” lyfts också särskilt fram i de mål 

som ska uppnås i grundskolan. 70 Även i gymnasiet lyfts friluftslivet 

särskilt fram bland målen efter avslutad kurs: ”Eleven skall ha kunskap 

30

om samt ha genomfört och upplevt olika former av friluftsliv” 71 respektive 

”Eleven skall ha fördjupat sina kunskaper i friluftsliv och kunna 

tillämpa dessa under olika årstider.” 72 

Den fråga som det dock finns anledning att ställa sig är huruvida 

dessa kursplaner implementeras? Finns det verkligen ramfaktorer som 

medger ett förverkligande av dem? Hur är det till exempel med antalet 

friluftsdagar i skolan? 

Friluftsverksamheten i skolan har genomgått stora förändringar under 

1900-talet. 1927 skulle antalet friluftsdagar i läroverken vara minst 

15 och ända fram till 1970 var antalet minst 10. Därefter har antalet 

dagar minskat för att från 1994 vara helt oreglerat. 73 Idag anges i 

Grundskoleförordningen att ”I grundskolan skall i den omfattning 

som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under 

en lärares ledning.” 74 I Gymnasieförordningen anges att ”Styrelsen 

för utbildningen bestämmer hur många dagar som skall användas 

för idrott och friluftsverksamhet utöver kärnämnet idrott och hälsa. 

Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.” 75 Begreppet 

friluftsdag innebär dock inte att innehållet alltid har varit friluftsliv,och 

inte ens att man varit utomhus. 76 Men det faktum att ett reglerat 

antal friluftsdagar har försvunnit har bidragit till att antalet 

friluftsdagar har minskat sedan 1980-talet, 77 och till att friluftsliv i 

skolan synes förekomma i mycket begränsad omfattning. 78 Innehållet 

synes dessutom till stor del handla om undervisning i olika idrottsaktiviteter 

såsom orientering,skridsko- (ej långfärdskridskor) och utförsåkning. 

79 

Gymnasier med friluftslivsprofil 

Den ökade friheten att inom ramen för gymnasieskolan att skapa olika 

profiler har lett till utbildningar med friluftsliv som profil. Därvid ges 

utrymme för ett påtagligt inslag av friluftsliv inom ramen för t.ex. samhälls- 

eller naturvetenskapliga program. 80 Exempel på 3-åriga utbildningsprogram 

med stark tonvikt vid natur och friluftsliv finns också. 81 

Se även exempel på inriktningar vid naturbruksgymnasier nedan. 

Folkhögskolor, naturbruksgymnasier, naturskolor m.fl. 

Resultat 

Inom flera folkhögskolor finns längre friluftslivsutbildningar. En bild 

av hur många som bedriver kurser idag ges av Folkhögskolornas infor- 

31

Resultat 

mationstjänst. I kursregistret under ordet friluftsliv finns de kurser 

som folkhögskolorna själva har hänfört dit. 16 folkhögskolor med olika 

kurser finns angivna: 

Bollnäs folkhögskola (allmän kurs med friluftslivsprofil). 

Bäckedals folkhögskola (forntida teknik/naturliv). 

Gamleby folkhögskola (allmän kurs fritid/friluftsliv). 

Grebbestads folkhögskola (allmän kurs med natur och friluftsprofil). 

Hampnäs folkhögskola (naturguide). 

Hola folkhögskola (allmän kurs med friluftsliv). 

Hållands folkhögskola (allmän kurs med fjäll/friluftsliv). 

Ingesunds folkhögskola (fältbiologi/naturvård). 

Klarälvdalens folkhögskola (vilt- och naturvård). 

Lidingö folkhögskola (utepedagogik). 

Malmfältens folkhögskola (turistsport vildmark/jakt/fiske). 

Malungs folkhögskola (fjäll- och vildmark). 

Mariannelunds folkhögskola (bibelkurs med äventyrsprofil). 

Sjöviks folkhögskola (vägledarutbildning naturligt friluftsliv). 

Storumans folkhögskola (allmän kurs med fjäll/natur eller jakt/fiske, 

fjälledare,friluftslärare). 

Tornedalens folkhögskola (fiskeguide,naturguide). 82 

Utbildningsprogrammens innehåll varierar naturligtvis,och beskrivningarna 

av kursinnehåll spänner sig från långa och mer avancerade 

utbildningar till kortare. Exempel från Sjöviks och Malungs folkhögskolor 

får spegla den mångfald av möjligheter som finns: 

32 

Vägledarutbildning i naturligt friluftsliv vid Sjöviks 

folkhögskola. Längd: 1–2 år. Innehåll: 

Åk 1: Skapande: Tillverkning av utrustning som behövs för att 

leva ute: kläder,tält,träkanot,skidor mm. Skapande tillsammans 

genom exempelvis musik och drama. Färdigheter: Veckolånga 

färder genomförs. Totalt ca 15 veckor under året färdas vi till fots, 

i kanot,på skidor eller skridskor. Vi utvecklar färdigheter som behövs 

för att kunna leva ett rikt liv med enkla medel,såsom 

elduppgörning,kanotteknik,matlagning,orientering mm. De 

kursdeltagare som vill har möjlighet att bo utomhus hela året i 

tipi (indiantält). Idévärld: Föreläsningar,grupp- och enskilda arbeten 

i ämnen som pedagogik,ekofilosofi och friluftslivshistoria.

Åk 2: Under andra året tar man aktivt vägledaransvar för grupper 

tillsammans med lärarna. Man kan också fördjupa sig och etablera 

sig inom ett speciellt område i friluftsliv som exempelvis: friluftsliv 

i skolan,friluftsliv för personer med särskilda behov och utrustningstillverkning. 

83 

Fjäll- och vildmarksledarutbildning vid Malungs folkhögskola. 

Längd: 1 år. Innehåll: 

En allsidig och avancerad friluftsledarutbildning med tonvikt på 

fjälledarskap. Friluftslivets ledarskap i fjällen,på vattnet och i skogen. 

Merparten av tiden ägnas åt praktisk problemlösning i friluftstekniska 

moment. Ger en bred bas för fortsatt arbete inom 

aktivitetsinriktad turism i t ex fjällmiljö. 84 

Friluftsliv finns dessutom med inom ramen för andra kurser på ett 

antal folkhögskolor,t.ex. fritidsledarutbildningen på Kjesäters folkhögskola. 

85 Sportfiskarnas kompetenscentrum i Skellefteå 86 har gjort 

en sammanställning av utbildningar på folkhögskolor och naturbruksgymnasier 

87 samt kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar) 

med inriktning mot sportfiske och därtill knuten turism. Den visar på 

ytterligare omfång av utbildningsvägar (se bilaga 3). En annan utbildning 

med yrkesinriktning ansvarar Svenska Bergsguideorganisationen 

för. 88 Därutöver finns pedagogisk verksamhet som knyter an till friluftsliv 

vid de s.k. naturskolorna. 89 

Ideella organisationers utbildningar 

I princip samtliga ideella organisationer har en mer eller mindre utvecklad 

utbildningsverksamhet. Så har t.ex. Friluftsfrämjandet en omfattande 

ledarutbildning inom olika verksamhetsgrenar,t.ex. barnverksamhet,långfärdskridskor,kajak 

och utförsåkning. Teori varvas 

med praktik i utbildningar som består av upp till fem steg om totalt 32 

dagar av utbildning. 90 Därutöver har Friluftsfrämjandet särskild utbildning 

för förskolelärare som skall bedriva ”I Ur- och Skur”-förskola 

eller -skola respektive Mulleförskola. 91 

Lärarutbildningar 

Resultat 

Sedan år 2001 pågår uppbyggnaden av en helt ny lärarutbildning i 

Sverige. 92 Det finns inom denna en stor frihet att skapa dels nya äm- 

33

Resultat 

nen,dels upp till ett år av specialiseringsstudier. 93 Det finns därutöver 

en stor frihet vad gäller ämnesinnehåll inom ramen för de obligatoriska 

tvärvetenskapliga ämnesstudierna som kan uppgå till 30 poäng. 

Dessutom skall alla blivande lärares utbildning behandla frågor kring 

bevarande av naturresurser,biologisk mångfald,baskunskaper i miljöarbete,ekologiska 

betingelserna för liv på jorden,Riodeklarationen, 

m.m. Dessa teman föreskrivs i propositionen ligga inom de obligatoriska 

centrala kunskapsområdena. 94 Hur den nya lärarutbildningen 

implementeras är svårt att idag få en bild av. Man kan emellertid uppfatta 

att den ger ett intressant potentiellt utrymme för utbildning 

kring friluftsliv,särskilt om det kopplas till en mer kvalificerad utbildning 

kring natur,kultur och miljö. 

Lärarutbildningar inom gymnastik respektive idrott och hälsa 

Denna form av utbildning har en lång tradition vid nuvarande Idrottshögskolan 

i Stockholm (f.d. Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet senare 

benämnt Gymnastik- och idrottshögskolan) med ursprung från 

1813. Efter att gymnastiken varit det helt dominerade innehållet under 

lång tid började allt fler idrottsgrenar gör entré på 1900-talet. Friluftslivets 

del i undervisningen finns ej exakt penetrerad,men det finns 

uppgifter om att den första fjällturen för civila,sannolikt manliga,studenter 

genomfördes 1926, 95 och att långfärdsåkning på skridskor har 

funnits sedan 1950-talet. 96 En blygsam komponent av sommarfriluftsliv 

har också funnits sedan minst 1920-talet. 97 1966 tillkom,vid sidan 

av gymnastiklärarlinjen,en s.k. idrottslärarlinje för att tillgodose 

idrottsrörelsens behov av högre utbildning. För dessa studenter fanns 

en speciell antagning,och ett mindre antal studenter från Friluftsfrämjandet 

kom att fullfölja denna utbildning och skrev specialarbeten 

om friluftsliv inom ramen för dessa studier. 98 

1966 etablerades den andra utbildningsinstitutionen inom området 

vid Högskolan i Örebro. Sedan 1995 är det möjligt för alla högskolor 

som har allmän examensrätt för lärarutbildning att också utbilda lärare 

i ämnet idrott och hälsa. Antalet utbildningsinstitutioner som gör det 

har sedan dess ökat snabbt och var år 2001 minst 12 stycken. 99 Den 

nya lärarutbildningen håller nu på att implementeras vilket bidrar till 

att det är svårt att få god överblick över helheten av de lärarutbildningar 

som etableras. 100 Därför har två institutioner valts ut och granskats 

närmare: Idrottshögskolan i Stockholm och Institutionen för idrott 

och hälsa vid Örebro Universitet. Den sammantagna bilden är att 

utbildningen i friluftsliv (undantaget friluftsanknutna idrotter) om- 

34

fattar c:a 5p och att det därutöver finns fristående kurser i friluftsliv 

om c:a 5p. 101 

I detta sammanhang finns anledning att nämna att vid institutionen 

för idrott och hälsa vid Högskolan i Örebro etablerades 1996,under 

ledning av kulturgeografen Klas Sandell,en ambitiös kompetens- och 

kursuppbyggnad inom området friluftsliv,natur och hälsa och då särskilt 

friluftspedagogik. Verksamheten upphörde emellertid när universitets- 

och institutionsledningen valde att fokusera tillgängliga resurser 

på uppbyggnad av ”idrott” som akademiskt ämne. 102 

Högskolekurser inom friluftsliv 

Resultat 

I Högskoleverkets studieinformation för studenter finns ett stort antal 

ämnen representerade,medan friluftsliv saknas som ämne. Under 

högskolornas program och kurser ger dock en fritextsökning med ordet 

”friluftsliv” ett antal poster: 103 

Friluftsliv 5 p. Idrottshögskolan i Stockholm,grundkurs. 

Friluftsliv 5 p. Idrottshögskolan i Stockholm,grundkurs. 

Friluftsliv,orientering och friidrott 5 poäng. Linköpings universitet, 

grundkurs. 

Friluftsliv B 5 p. Örebro universitet,fortsättningskurs. 

Utomhuspedagogik,inriktning barns och ungdomars fritid och friluftsliv 

5 poäng. Linköpings universitet,grundkurs. 

Utomhuspedagogik,inriktning barns och ungdomars fritid och friluftsliv 

5 poäng. Linköpings universitet,grundkurs. 

Natur,friluftsliv och livskvalitet A,10 p. Högskolan i Gävle,grundkurs. 

Folkhälsovetenskap A:5 Motion och hälsa,5 p. Högskolan i Gävle, 

grundkurs. 

Fjällvärld – människa – natur A,5 p. Högskolan i Gävle,grundkurs. 

Vitt friluftsliv med inriktning mot skidåkning A,5 p. Högskolan i Gävle,grundkurs. 

Idrott och hälsa med didaktisk inriktning 2 B,20 p. Högskolan i Gävle,fortsättningskurs. 

Idrott och hälsa med didaktisk inriktning 1 A,20 p. Högskolan i Gävle,grundkurs. 

Fritextsökningen anger alltså att ordet friluftsliv finns med i en beskrivning 

av en kurs,om än kursen i sig heter något annat. Som fram- 

35

Resultat 

går av förteckningen finns det enstaka kortare kurser som innehåller 

moment av friluftsliv. 

Motsvarande sökning med sökordet utomhuspedagogik ger ett antal 

kortare kurser men också längre kurser inom naturoch kulturvägledning 

(upp till 40 p.) vid Linköpings Universitet. 

Den enda utbildning med sökordet turism som i dess titel signalerar 

en närhet till naturturism är: ”Naturmiljö och turism 120/160 poäng, 

Mitthögskolan,Grundutb.” Syftet med utbildningsprogrammet är att 

ge ”en bred och utvecklingsinriktad utbildning för arbete med turismoch 

miljöfrågor,särskilt sådan verksamhet som bygger på ett varsamt 

utnyttjande av naturmiljön för turismverksamhet.” 104 Utbildningen 

synes dock sakna moment av friluftsliv inom ramen för naturturism. 

Ger då detta en fullständig bild av kursutbudet? Risken att man 

missar existerande kurser/utbildningar,vid de former av kartläggning 

som har bedrivits,är påtaglig. 105 Den frihet som för närvarande finns 

inom högskole- och universitetsvärlden vad gäller att starta kurser och 

utbildningar har skapat en så stor rörlighet att även personer som verkar 

inom en utbildningsinriktning ofta saknar överblick vad gäller det 

nationella utbildningsläget. 

Utbildningar kring förvaltning och planering 

Skogliga utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 

i Umeå, Ultuna och Alnarp. Jägmästar- (5 år) och skogsvetarutbildningarna 

(4,5 år) är idag placerade vid SLU i Umeå. För båda utbildningarna 

finns c:a 2 p. av friluftslivsanknuten undervisning. Möjligheter 

till påbyggnadskurser kan ge ytterligare c:a 10 p. inom olika kurser 

som inst. för skogskötsel och inst. för vegetationsekologi ansvarar 

för. 106 Vid SLU i Ultuna finns idag endast två skogliga institutioner, 

varav inst. för skogens produkter och marknader i framtiden planeras 

bidra med ett mycket begränsat utbildningsinnehåll (någon poäng) 

om friluftsliv inom en naturresursutbildning. 107 Vid SLU i Alnarp 

finns inst. för sydsvensk skogsvetenskap som har påbyggnadskurser för 

bl.a. blivande jägmästare vilka innehåller enstaka poäng kopplade till 

friluftsliv. 108 

Fysisk planerare. Vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona finns 

en 4,5 år lång utbildning till fysisk planerare. 109 I den finns dock inget 

om planering för friluftsliv. 110 

Landskapsvetarutbildning. Landskapsvetarutbildningen vid Kristianstads 

högskola är en 3-årig tvärvetenskaplig utbildning och syftar 

36

Resultat 

bl.a. till kompetens inom landskapsvård. Utbildningen anges också ge 

kunskaper för naturoch kulturturism. I utbildningsplanen anges dock 

inget om friluftsliv. 111 

Samhällsplanerarlinjen vid Stockholms Universitet. Vid kulturgeografen 

på Stockholms Universitet finns en fyra år lång samhällsplanerarlinje 

som åtta institutioner samverkar om. I dess kursplan 

finns inget om friluftsliv. 112 Friluftsliv kommer dock in som en faktor 

vid utbildningen om översiktsplanering,och då närmast den strategiska 

planeringen. 113 

Samhällsplanering, kurser vid Umeå Universitet. Det finns ett 

antal olika kurser inom samhällsplanering vid kulturgeografen vid 

Umeå universitet. 114 Inga kursplaner innehåller dock något om friluftsliv. 

Samhällsbyggnadsteknik i Luleå. Vid Luleå Tekniska Universitet 

finns en 4,5 år lång utbildning inom samhällsbyggnadsteknik, vilken 

inkluderar samhällsplanering. I dess programinformation finns inget 

angivet om friluftsliv. 115 

Samhällsplanerar-, arkitekt- respektive lantmäteriutbildningarna 

vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH). Ingen av dessa tre utbildningar 

vid KTH har något moment knutet till planering och/eller 

förvaltning för friluftsliv. 116 

Arkitektutbildningen vid Chalmers tekniska högskola. Chalmers 

har inom sin arkitektutbildning en kurs om 7 p. som handlar om 

stadsplanering,varav c:a 2 p. behandlar frågor om grönstruktur. Något 

mer utvecklat kring friluftsliv ingår ej. 117 

Landskapsarkitektutbildningen vid SLU i Ultuna. Vid Sveriges 

lantbruksuniversitet i Ultuna bedriver Institutionen för landskapsplanering 

en utbildning på 5 år till landskapsarkitekt. Det finns ingen 

kurs speciellt inriktad på planering för friluftsliv,men friluftsliv behandlas 

inom ramen för den allmänna utbildningen i planering. 118 

Landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna vid 

SLU i Alnarp. Institutionen för landskapsplanering bedriver en fem 

år lång utbildning till landskapsarkitekt respektive en tre år lång utbildning 

till landskapsingenjör. Friluftsliv behandlas som ett av flera 

37

Resultat 

intressen inom ramen för planering. Omfånget är c:a 5 p. respektive 3 

p. för de olika utbildningarna. Genom tillvalskurser i t.ex. landskapsvård 

kan ytterligare friluftslivsrelevant kunskap nås. 119 


Friluftsliv finns som moment inom många olika former av undervisning 

och utbildning från förskolan upp till högskolan. 

Inom ramen för utövande av friluftsliv samt pedagogisk verksamhet 

knuten till friluftsliv finns ett relativt stort antal kortare kurser inom 

högre utbildning. Mer omfattande och fördjupade studier inom friluftsliv 

existerar ej. 

Inom planering för friluftsliv synes situationen vad gäller högre utbildning 

vara generellt sett svagare. Friluftsliv verkar i bästa fall finnas 

med som en faktor inom ramen för undervisning om översiktsplanering 

enligt plan- och bygglagen. 

Inom förvaltning synes också utbildningsläget vara relativt svagt. 

Endast moment om enstaka poäng ingår i jägmästarnas,skogsvetarnas 

och landskapsarkitekternas gemensamma utbildning. Kortare fördjupningskurser 

existerar dock. 

Utbildningar i Norge 

Den norska utbildningskulturen kring friluftsliv som utövning och pedagogisk 

metod har utvecklats under en längre tid. Utbildningarnas 

perspektiv är att friluftsliv inte bara är ett antal aktiviteter utan också 

ett sätt att uppleva natur och kultur på. Kunskap om naturen och om 

kulturen i landskapet är båda självklara ingredienser i utbildningarna. 

120 Utbildningarna innehåller dessa aspekter inom ramen för olika 

typmiljöer – skog,kust,hav,sjöar,vattendrag och fjäll – och med särskild 

vikt på det som är aktuellt för förmedling i pedagogiska sammanhang. 

121 

Bredden vad gäller utbildning inom friluftsliv speglas av att det 

1999 fanns 60 folkhögskolor med friluftsliv varav 50 har rena friluftslivslinjer,och 

övriga var linjer med bl.a. ”idrott och friluftsliv” eller 

”friluftsliv och miljölära”. 122 

På högskole- och universitetsnivån introducerades friluftsliv som 

38

studieområde 1968 när Norges Idrettshøgskole inrättades. Snart kom 

det att bli en del av kroppsövningsämnet vid andra lärarutbildningsinstitutioner. 

123 

1982 startade en annan friluftslivsutbildning som numera är väl 

känd,den vid Høgskolen i Telemark vid Bø. Utbildningen bedrivs 

inom Institutet för idrott och friluftsliv. Först utvecklades ett 1-årigt 

tillval av friluftsliv inom en 2-årig idrottsutbildning. 1993 blev studierna 

treåriga och ”Årsstudium i friluftsliv” fick då namnet ”Studium i 

friluftsliv,kultur- och naturveiledning.” 

1999 inrättades en 1–2-årig utbildning på högskolenivå till ”veiledere” 

(vägledare) och instruktör i friluftsliv. 124 Därefter har antalet 

studieorter expanderat så att det under studieåret 2003/2004 fanns 

längre (närmare 1 år eller mer) utbildningar i friluftsliv vid följande 

högskolor: 125 

Norges Idrettshøgskole,Oslo. 

Høgskolen i Telemark,Bø. 

Høgskolen i Volda. 

Høgskolen i Nord-Trøndelag,Levanger. 

Høgskolen i Finnmarken,Alta. 

Høgskolen i Agder. 

Nedan följer en beskrivning av utbildningarna i vid de två institutioner 

med längst utbildningserfarenhet inom friluftsliv. Fokus har lagts 

på de längre utbildningarna,de som leder till kandidatutbildning. 

Utbildningar i friluftsliv på Høgskolen i Telemark 

Vid Høgskolens i Telemark avdelning i Bø fanns det läsåret 03/04 följande 

studiealternativ inom friluftsliv: 126 

1. året friluftsliv,kultur- och naturvägledning,1 år. 

2. året friluftsliv,kultur- och naturvägledning,1 år. 

1-årigt påbyggnadsstudium i nordiskt friluftsliv,1 år. 

Bachelorstudium i idrott och friluftsliv,3 år. 

Bachelorstudium i natur och friluftsliv,3 år. 

Resultat 

I en introduktion till studierna anges att studierna bygger på norsk 

friluftslivstradition med fokus på naturupplevelsen och det enkla friluftslivet 

i skogen,vid kusten,på fjället och vid vattendrag och sjöar. 127 

39

Resultat 

Man utgår således ifrån olika naturtyper snarare än fysiska aktiviteter. 

Perspektivet är att friluftsliv inte bara är ett antal aktiviteter utan även 

ett sätt att uppleva natur och kultur på. Utbildningarna innehåller 

också studier av natur och kultur knutet till de nämnda typmiljöerna 

och med särskild vikt på det som är aktuellt för förmedling i pedagogiska 

sammanhang. 128 Med uttrycket ”kultur- och naturvägledning” 

vill man markera dessa perspektiv redan i studiernas namn. 129 

Studiernas fokus ligger på förmedling,dels på att föra friluftslivstraditionen 

vidare till andra,dels på att bruka friluftslivets pedagogik som 

inlärningsväg i skolan och annan pedagogisk verksamhet. Man menar 

att friluftsliv kan vara en väg till lärande som engagerar och utvecklar 

hela människan. Olika pedagogiska problemställningar och frågan hur 

friluftsliv kan levandegöra problemställningar knutna till natur och 

kultur är därför viktiga studieområden. 130 Studierna lägger stor vikt 

vid både ämnet i sig och professionella aspekter. Det är ett kvalitetsrikt 

friluftsliv som man skall kunna förmedla till andra. Studierna kan även 

leda till goda personliga färdigheter samt en personligt reflekterad 

hållning till och känsla för människor,natur och kultur. 131 

I de ovan nämnda kurserna motsvarar studieår 1 och 2,år 2 och 3 

inom bachelorutbildningen. De olika möjliga basåren inom bachelorutbildningen 

anges nedan. Efter det första årets studier i friluftsliv, 

kultur- och naturvägledning skall studenterna ha erhållit: 132 

– allsidiga basfärdigheter inom ramen för olika naturtyper 

– insikt i grundläggande pedagogiska och didaktiska problemställningar 

knutna till friluftslivsförmedling 

– grundläggande erfarenheter av friluftslivsförmedling och vägledning 

– förmåga att värdera sin egen kompetens och kunna knyta tur,område 

och grupp till förmågan hos olika grupper 

– insikt i friluftslivets historia och utveckling,samt insikt i norsk friluftslivsförvaltning 

– en grund för reflektion kring hållningar och erfarenheter knutna 

till friluftsliv,samhälle,kultur och natur. 

Omfånget av olika moment under det första studieåret (totalt 60 

studiepoäng [stp] per år) är: 133 

Friluftslivspedagogik och vägledarlära (15 stp). 

Friluftsliv fjäll/skog,kust och vattendrag I (15 stp). 

Friluftsliv vinter I (10 stp). 

40

Resultat 

Friluftsliv,kultur,samhälle och förvaltning (10 stp). 

Valbara kurser: Natur- och kulturlära (10 stp) eller Utrustning och 

hantverk (10 stp). 

Det andra årets studier i friluftsliv,kultur- och naturvägledning skall 

ge studenterna: 134 

– solida basfärdigheter inom en vald gren av friluftsliv och vinterfriluftsliv 

– fördjupade insikter i pedagogik och didaktik knutet till friluftslivsförmedling 

– solida erfarenheter av vägledning som förmedlingsmetod inom friluftsliv 

– utvidgad förmåga att värdera sin egen kompetens och kunna knyta 

tur,område och grupp till förmågan hos olika grupper 

– fördjupad insikt i problemställningar knutna till friluftsliv,kultur 

och samhälle 

– en solid grund för reflektion kring hållningar och erfarenheter 

knutna till friluftsliv,samhälle,kultur och natur 

– grundläggande kompetens i projektarbete 

Omfånget av olika moment under det andra studieåret (totalt 60 

studiepoäng,stp) är: 135 

Friluftslivspedagogik II och vägledarlära (10 stp). 

Friluftsliv och vägledarlära II (15 stp). 

Friluftsliv fjäll/glaciär och vinter I (10 stp). 

Valbara kurser: Friluftsliv,kultur,samhälle II (10 stp) eller Friluftsliv, 

kultur,samhälle II med naturfilosofi (15 stp). 

Projekt (10 stp) eller Projekt med vetenskapsteori och metod (15 stp). 

Det är alltså dessa två år av studier som med ett års grundläggande 

studier inom idrottsvetenskap eller naturoch miljövetenskap kan 

kombineras till bachelor i idrott och friluftsliv respektive natur och friluftsliv. 

Vid Høgskolen i Telemark i Bø finns institutioner/enheter 

med inriktning mot naturoch miljövetenskap (biologi,kemi,naturgeografi,miljöpedagogik,samhälle 

och miljö) respektive idrottsvetenskap 

(idrott och samhälle,pedagogik,humanbiologi,träningslära samt 

idrottsaktiviteter),som kan ge dessa basår. 

Som nämnts ovan finns också 1-åriga påbyggnadsstudier inom nordiskt 

friluftsliv med ekonomiskt stöd från Nordplus. Dessa studier har 

41

Resultat 

som målgrupp nordiska studenter med två år av studier inom idrott eller 

motsvarande eller tre år av allmän lärarutbildning. Detta gör det 

möjligt att tillgodogöra sig studierna för en kandidatexamen eller lärarutbildning. 

Høgskolen i Telemark har också varit drivande i en nordisk bachelorutbildning 

inom friluftsliv som genomfördes första gången läsåret 

2003/2004 och som sker i samarbete med ett antal olika utbildningsinstitutioner 

i Norge,Sverige och Danmark. 136 

Några kommentarer 

Vid samtal med høgskolelektor Annette Bischoff, 137 en av lärarna 

inom utbildningen i Bø,framkom att det har krävts lång utvecklingstid 

för att komma till det stadium utbildningen är vid idag. Eftersom de 

har skapat något nytt har man också måst tillskapa ett tiotal kompendier 

med artikelsamlingar som komplement till andra läroböcker. 

I utbildningen har man flera lärare med olika kompetenser som jobbar 

tillsammans med studenterna i olika miljöer. Ambitionen är dessutom 

att alla lärare ska ha läst friluftsliv som gemensam grund. Man 

låter studenternas egna möten med dessa landskap bli utgångspunkt 

för studierna,snarare än att börja med att ge baskurser i olika ämnen. 

Teori och praktik är nära knutet. Målet att skapa ett helhetsperspektiv 

nås,menar man,bättre på detta sätt. 

Bø-konceptet har kopierats av andra högskolor,men i Bø betonar 

man kultur- och naturvägledning starkare än de andra högskolorna. 

Idag,menar Bischoff,vore det kanske bättre med lite olika profiler på 

olika utbildningar,t.ex. friluftsliv mot hälsosektorn. 

När utbildningen startade var det ganska få studenter som sökte den 

då den var ny och okänd. Antalet ökade dock snabbt och 1994 var det 

3000 sökande till c:a 35 platser. Idag tar man in sammanlagt 100 studenter/år. 

Man har nu även ansökt om att få anordna magisterkurser 

inom friluftsliv. De andra högskolorna med friluftslivsutbildning har 

ett intag på c:a 30 platser per år. Populariteten i friluftsliv har lett till 

att flera högskolor vill starta utbildningar. Detta är också möjligt då 

högskolor sedan 2001 har stor frihet att skapa kurser om upp till 1.5 

års längd. 

Vad blir det av studenterna som läst 1 till 2 år av friluftsliv? Jo,cirka 

30% av studenterna kombinerar med naturvetenskapliga studier,30% 

med idrott och 20% med hälso-,samhälls- eller kulturvetenskapliga 

studier. Bishoff menar att detta är i linje med högskolans rekommendationer 

att styrkan ligger i att kombinera friluftslivsstudierna med 

42

studier inom av andra ämnen. 80% av studenterna får jobb där de kan 

nyttja sin friluftslivsstudier. Det kan handla om bl.a. länsstyrelser, 

kommuner och skolor. Bishoff menade dock att detta förmodligen beror 

på att de har haft så kvalificerade studenter,studenter som har kunnat 

komma in och studera vad som helst,var som helst. 

Två undersökningar av tidigare studenters utbildning,yrkesval och 

värdering av studierna har genomförts,en 1997 och en 2002. 138 Man 

kan i redovisningen bl.a. konstatera ett stort sökandetryck och att studenterna 

kombinerar friluftslivsstudierna med främst lärarutbildning, 

studier i idrott,naturvetenskap,hälsa,sociala eller humanistiska ämnen 

samt turism. 139 Den bredare utbildningen vid högskolan kompletteras 

av många studenter med mer specialiserade kortare kurser i 

olika friluftslivstekniker och -miljöer. C:a 40% av studenterna sökte 

sig till studierna för att de vill arbeta med friluftsliv. 140 Den allmänna 

skolan är den viktigaste arbetsplatsen,och på andra plats kommer 

folkhögskolorna. Andra sektorer är hälsa och rehabilitering samt turism. 

66% av studenterna svarar att de har arbeten där deras friluftslivskompetens 

är relevant. 141 

Utbildningar i friluftsliv på Norges Idrettshøgskole 

Resultat 

Vid Norges Idrettshøgskole (NIH) i Oslo kan man studera friluftsliv 

inom ramen för tre olika nivåer. Dels finns det två nivåer av deltidsstudier 

om respektive 30 studiepoäng,dvs. motsvarande ett halvår av heltidsstudier,dels 

finns det 3-åriga studier med inriktning mot kandidatexamen. 

Deltidsstudiekurserna är inriktade på personer som arbetar 

med friluftsliv men inte har någon formell kompetens. Här nedan fokuseras 

beskrivningen på utbildningens innehåll inom ramen för kandidatexamen. 

Vid NIH ges sju utbildningar som syftar till kandidatexamina inom 

idrottsvetenskap med olika specialiseringar. En av dessa är ”Bachelor i 

idrottsvetenskap med specialisering i friluftslivsveiledning”. 142 

I en introducerande text till utbildningen ges en bild av det allmänna 

behovet av utbildningen. Man menar att reproducering av olika 

traditioner inom friluftsliv alltmer förutsätter att det läggs till rätta för 

att stimulera till aktivitet. Med utbildningsreformerna på 1990-talet 

har friluftsliv fått en mer självständig plats i grundskolans,gymnasiets 

och lärarutbildningarnas läroplaner. Dessutom finns det behov av ämneskompetens 

vid många folkhögskolor som specialiserat sig på friluftsliv,samt 

inom förebyggande hälsoarbete och rehabilitering. Även 

43

Resultat 

inom friluftsorganisationerna,naturbaserad turism och i naturoch 

friluftslivsförvaltningen finns det ett ökat behov av personer med högre 

utbildning inom friluftsliv. 143 

Det första studieåret är gemensamt för de olika inriktningarna och 

innehåller följande moment: rörelselära,träningslära,aktivitetslära 

samt idrott och samhälle. Rörelselära ger grundläggande principer för 

rörelser och kroppsställningar utifrån anatomi,biomekanik,fysiologi 

och psykologi. Träningslära belyser utifrån samma ämnen träningsprinciper 

och effekter,aktivitetslära handlar om olika idrottsliga aktiviteter,och 

kursen ”idrott och samhälle” belyser relationen mellan 

idrott,individ,samhälle och kultur med hjälp av psykologi,sociologi, 

historia,filosofi och pedagogik. 144 

Studierna inriktar sig primärt på att kvalificera till professionellt arbete 

som lärare eller ”vägledare” för ett brett spektrum av målgrupper, 

men ger också möjligheter till specialisering inom olika områden av 

friluftsliv. Utbildningen syftar till att göra studenterna förtroliga med 

forskningsbaserad kunskap om friluftsliv,samt utveckla deras förmåga 

till kritiskt,analytiskt och självständigt tänkande om friluftslivets plats 

och betydelse i det norska samhället och utbildningssystemet. 

Studierna inriktade på specialiseringen friluftsliv är uppdelade på 

tre huvudmoment: friluftslivslära,friluftslivspedagogik och -didaktik, 

samt friluftsliv,kultur och samhälle. 

Under det andra studieåret,dvs. det första med fördjupning inom 

friluftsliv,grupperar sig de olika delarna i studierna på följande sätt av 

totalt 60 studiepoäng (stp) per år: 

Vetenskaplig metod och statistik (10 stp). 

Friluftslivslära I (30 stp) som behandlar friluftsliv i olika miljöer: kust, 

skog och vatten samt fjäll. 

Friluftslivspedagogik I (5 stp). 

Friluftslivsdidaktik I (5 stp). 

Friluftsliv,kultur och samhälle I (5 stp). 

Valbar kurs: Idrottshistoria (5 stp) eller Idrottssociologi (5 stp). 

Under det tredje studieåret,dvs. det andra med fördjupning inom 

friluftsliv,grupperar sig de olika delarna i studierna på följande sätt av 

totalt 60 studiepoäng (stp) per år: 

Friluftslivspedagogik och vägledarlära II (5 stp). 

Gruppbaserad och individuell inlärning (5 stp). 

Friluftslivslära II (10 stp) fördjupning inom friluftsliv i någon av föl- 

44

jande miljöer: kust,skog och vatten eller fjäll. 

Projektarbete (10 stp). 

Valfria moduler (30 stp) – kurser inom t.ex. andra utbildningar vid 

NIH eller i utlandet. 

Utbildningar inom naturförvaltning och naturturism 

Som angivits tidigare har ej avsikten varit att penetrera utbildningar 

kring planering och förvaltning för friluftsliv. Man kan dock konstatera 

att det vid Norges Lantbrukshøgskole i Ås (se www.nlh.no) finns en 

utbildning för naturförvaltare i vilken planläggning etc. för friluftsliv 

finns med som en komponent. Inom utbildningar med inriktning på 

samhälls- eller stadsplanering synes ej friluftsliv finnas med som någon 

nämnvärd komponent. Det kan också bero på hur begreppet friluftsliv 

tolkas i Norge,vilket kan vara relativt snävt,varvid det fallit utanför 

dessa utbildningar. Någon riktad längre utbildning inom turism med 

inriktning på friluftsliv och varugörandet av natur och kultur synes ej 

förekomma. Däremot kan man t.ex. vid Høgskolen i Lillehammer (se 

www.hil.no) inom ramen för dess 3-åriga utbildning i ”reiseliv” specialisera 

sig på de mer kommersiella och organisatoriska aspekterna av 

friluftslivsturism. 145 

Friluftslivets organisationer och utbildningsfrågorna 

Resultat 

Vid samtal med tjänstemän på FRIFO, 146 Norges motsvarighet till 

FRISAM,framkom att FRIFO och dess medlemsorganisationer erbjuder 

vidareutbildning av yrkesverksamma lärare. Detta görs mot 

bakgrund av de nya läroplanerna som ger goda möjligheter att bedriva 

lärande verksamhet inom ramen för ett naturmöte. Friluftsrådens 

landsförbund har också utvecklat tipspärmar för lärarna,”Lär i friluftsliv” 

och ”Barnehage i friluft”. Varje medlemsorganisation inom 

FRIFO har dessutom egna ledarutbildningar. 

45

Resultat 

Utbildningar i Danmark 

Danmark har en stark tradition av studier knutna till folkhögskolor, 

vid vilka det är mycket vanligt med kurser knutna till natur och friluftsliv. 

En annan studieform är de s.k. efterskolorna som är en frivillig 

möjlighet för studier mellan grundskolan och gymnasiet. Även i denna 

skolform erbjuds oftast kurser med koppling till friluftsliv. 147 

1981 inleddes uppbyggnaden av kursmoment vad gäller friluftsliv 

inom ramen för idrottslärarutbildningen vid Danmarks Højskole for 

Legemsøvelser i Köpenhamn (som senare kom att ombildas till Institut 

for idræt vid Köpenhamns Universitet). Det nuvarande omfånget 

vad gäller friluftsliv under studenternas första två år är c:a 6–8% av 

den totala studietiden. Motsvarande utbildningsmöjligheter finns nu 

också vid Syddansk Universitet i Odense och Universitetet i Århus 

Universitet. 148 

Vid Institut for idræt vid Köpenhamns Universitet finns också ett 

utbud av kortare fortbildningskurser som vänder sig till lärare med 

mellanlånga utbildningar men även till personer med annan bakgrund. 

Sedan läsåret 1993–94 finnes dessutom en 1-årig friluftsvägledarutbildning 

vid samma institutet. Motsvarande utbildning bedrivs 

numera även vid tre andra studieorter (Esbjerg,Viborg och Ålborg). 

Sammantaget har dessa enheter hittills utbildat c:a 300 personer. De 

som antas har vanligen ett arbete och återvänder oftast till det och arbetar 

med friluftsliv som en av flera komponenter,medan c:a 8% av 

studenterna arbetar med enbart friluftsliv efter genomgången utbildning. 

149 

Inriktningen på vägledarutbildningen har i korthet angivits vara: 

46 

Studiet har fra starten hovedsageligt kredset om følgende fire 

centrale områder af friluftsliv: 

Pædagogiske,didaktiske,metodiske og socialpsykologiske problemstillinger 

i formidlingsprocessen af friluftsliv og friluftsaktiviteter. 

Friluftslivets værdier,kulturelle betydning og egenart set ud fra et 

dansk perspektiv. 

Naturoplevelsens betydning for den enkelte og indstilling til naturen. 

Sikkerhedsmæssige overvejelser og praktisk kunnen. 150

Den kulturella dimensionen synes vara mindre väl utvecklad i Danmark 

om man jämför med motsvarande friluftsutbildning i Norge. 

Det är samtidigt en aspekt som man vill utveckla inom åtminstone utbildningen 

i Köpenhamn. 151 

En annan utbildningsväg går via den s.k. naturvägledarordningen 

152 som administreras av Miljöministeriets Skov- og Naturstyrelse 

samt Friluftsrådet. 153 Den möjliggör att Danmark har 270 st. anställda 

naturvägledare vars arbete är riktat mot allmänheten och skolorna. 

Under 2003 ansvarade dessa naturvägledare för mer än 20.000 arrangemang 

i Danmark,varav en knapp majoritet var för skolklasser. 154 

Den ekonomiska basen för detta är till stor del tipsmedel som Friluftsrådet 

erhåller via staten och som Friluftsrådet i sin tur för vidare som 

lönemedel inom ramen för naturvägledarordningen. Naturvägledarna 

har en grundläggande akademisk utbildning och är,sedan de fått tjänst 

som naturvägledare,vidareutbildade inom naturoch kulturvägledning 

vid Skovskolen vid Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole. 

Utbildningens innehåll speglas av Skov- och naturstyrelsens definition 

och målsättning för naturvägledning: 

Naturvejledning er en helhedsbeskrivelse og en forklaring af et 

landskabs eller et områdes karakteristiske elementer og sammenhænge,der 

gennem direkte oplevelser fører til opdagelse af, 

kendskab til,viden om,forståelse,respekt og omsorg for naturen 

og miljøet. 

Formålet er at formidle 

Resultat 

– at naturen er en helhed af landskab,hav,klima,planter,dyr, 

historie og kultur,som mennesket indgår i,er afhængig af og 

påvirker 

– at naturen både skal beskyttes og benyttes 

– om naturgrundlaget,om erhvervene og friluftslivet i området 

– om de skrevne og uskrevne regler for færdsel og ophold i det 

åbne land 

– om danske og globale miljøforhold og medvirke til en bæredygtig 

livsstil 

– om naturen i byen og sammenhænge mellem bylivet og miljøet 

155 

Utbildningen utgör en blandning av teori och praktik och pågår under 

två år. Därutöver finns det en vidareutbildning. 156 

47

Resultat 

Här skall också nämnas att kortare moment av planering och förvaltning 

för friluftsliv finns inom ramen för landskapsarkitekt- och 

jägmästarutbildningarna vid Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole. 

Inom ramen för Skovskolen vid samma högskola finns också utbildningar 

för skogs- respektive landskapsförvaltare i vilka också ingår 

aspekter av planering och förvaltning för friluftsliv. Vid arkitekturhögskolorna 

i Köpenhamn och Århus ingår också utbildning kring 

planläggning av grönytor. 157 


I Norge finns väl utvecklade utbildningar med både djup och bredd 

inom ramen för det utövande friluftslivet och därtill knuten pedagogisk 

verksamhet. Att erhålla en kandidatexamen i friluftsliv är idag 

möjligt,och utvecklingen går i riktning mot att det ska vara möjligt att 

erhålla en magisterexamen i friluftsliv. Detta kontrasterar starkt i förhållande 

till det svenska utbildningsläget. Vad gäller utbildningar för 

friluftsliv knuten till turistisk verksamhet samt inom förvaltning och 

planering synes däremot inga avgörande skillnader föreligga jämfört 

med Sverige och Danmark. Utbildningen inom friluftsvägledning i 

Danmark är mindre väl utvecklad jämfört med i Norge,medan den 

danska naturvägledarordningen och den utbildning som man får som 

naturvägledare synes vara en unik företeelse i Norden och med ett innehåll 

som verkar vara väl genomarbetat och beprövat. 

Forskning i Sverige 

Introduktion 

Denna kartläggning av forskning i Sverige syftar dels till att redovisa 

olika forskningsområden med bäring på friluftsliv,dels att den process 

som finns knuten till kartläggningen i form av samtal med forskare och 

genomgång av olika forskningsarbeten ska kunna bidra till ett underlag 

för bedömningar,överväganden och förslag till att utveckla och 

stärka friluftsforskningen. Därutöver är kartläggningen av vikt för att 

bedöma den tillgängliga forskarkompetensens omfattning samt kun- 

48

skapsmassans bredd och djup,frågor som är av vikt vid överväganden 

kring högre utbildning. 

Det är en grannlaga uppgift att söka beskriva forskningen inom friluftsliv. 

Vad ska inkluderas,och vad ska exkluderas? Fokus har varit att 

söka finna och ange studier med närhet till friluftslivet i sig,till friluftslivets 

effekter och aktörer – allt från enskilda individer till organisationer 

– till förutsättningar för friluftsliv i form av planering och förvaltning 

samt till friluftslivet insatt i ett samhälleligt sammanhang. 

Nödvändigt har varit att exkludera en stor mängd forskning som är av 

relevans för detta fält och för grundläggande högre studier inom det 

men där friluftsliv ej är i fokus. Så finns det t.ex. fysiologisk forskning 

som kan tillämpas på friluftsliv,men där fysisk aktivitet med koppling 

till friluftsliv ej har studerats. 

Litteratursökningen gav en större mängd enskilda arbeten än förväntat. 

Den stora mängden gör att de redovisas som bilaga 1. Samtidigt 

skall nämnas att långt fler arbeten skulle kunna anges i förteckningen. 

Endast brist på tid har framtvingat en begränsning i antal 

redovisade poster. En kortfattad presentation av forskningen ges här 

genom dels en genomgång av inriktningar på avhandlingar som helt 

eller delvis har en inriktning inom friluftslivsområdet, 158 dels en kortfattad 

beskrivning av olika forskningsområden. Därefter följer en 

kortfattad beskrivning av forskningsbaserade läroböcker och rapporter 

som täcker större områden samt en överblick vad gäller konferenser 

och former för kunskapsspridning. 

Doktorsavhandlingar och deras inriktningar åren 1983–2003 

Fram till i början av 1970-talet kan man notera ett mindre antal och 

främst fysiologiska studier av friluftsliv. Därefter inleds en långvarig 

forskningslinje på Kungl. Skogshögskolan i Stockholm med Lars Kardell 

som primus motor. Det är från denna miljö som den första avhandlingen 

inom friluftsliv kom 1983. Det sammanlagda antalet doktorsavhandlingar 

sedan dess är 16 fördelade enligt följande på olika 

decennier: 159 

1980-talet 3 st. 



Resultat 

Man kan således uppfatta en uppåtgående trend vad avser antalet 

49

Resultat 

avhandlingar. Dessa fördelas på följande ämnesområden: 

Engelsk litteraturvetenskap 1 st. 

Fysiologi 1 st. 

Idéhistoria 1 st. 

Kulturgeografi 4 st. 

Kultur- och ekonomisk geografi 1 st. 

Landskapsarkitektur 2 st. 

Pedagogik 1 st. 

Skogsvetenskap 5 st. 

Nedan följer en genomgång av vad som studerats i de olika avhandlingarna. 

1980-talet 

Skogsvetenskap. Hultman, Sven-G.,1983. 160 Avhandlingen ska ses 

mot bakgrund av att författaren finner det angeläget att skötseln av friluftsmarker 

helt eller delvis bygger på allmänhetens preferenser vad 

gäller skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. Studierna av dessa frågor 

inleds med frågeställningen om,och i så fall hur,man kan nyttja bilder 

för att erhålla samma reaktion på en skogsmiljö som om man bedömer 

den i fält. Därefter undersöks allmänhetens bedömning av dessa frågor. 

Författaren frågar sig bl.a. om olika grupper inom allmänheten, 

däribland medlemmar i Svenska Naturskyddsföreningen,bedömer 

dessa ting på olika sätt,samt om jägmästares reaktioner skiljer sig härvidlag. 

I avhandlingen belyses även allmänhetens friluftsvanor och hur 

mycket svamp och bär som plockas. 

Pedagogik. Al-Abdi, Abdul-Muttalib 1984. 161 Al-Abdi studerade 

huruvida friluftsverksamhetens mål förverkligades i gymnasieskolor i 

Stockholms innerstad. Målsättningarna för friluftsdagarna (aktiv rekreation,naturupplevelse,samvaro,miljö- 

och naturkunskap),ramfaktorer 

(inre och yttre kapacitet respektive beredskap) och innehållet vid 

det verkliga genomförandet studerades med hjälp av litteraturstudier 

samt intervjuer och enkäter till bl.a. lärare och elever. 162 

Fysiologi. Schantz, Peter G.,1986. 163 Schantz studerade den fysiska 

aktiviteten vid förflyttning under långturer (med ryggsäck respektive 

pulka) på skidor i fjäll- och skogsmiljöer. Energiomsättningen och 

belastningen på arm- och benmuskulatur beskrevs liksom effekterna 

50

av arbetet på maximal syreupptagning,muskelcelltyper,nivåer av kapillärer 

och enzymer som verkar i energiomsättningen samt reglerande 

och sammandragande proteiner i muskulaturen. 164 

1990-talet 

Resultat 

Landskapsarkitektur. Axelsson Lindgren, Christina. 1990. 165 I 

avhandlingen studerades upplevda skillnader mellan skogsbestånd och 

åkermark i Järnvallen i Skåne. Vidare studerades hur variation i skogsbestånd 

påverkar attraktiviteten av att bedriva friluftslivsaktiviteter. 

Kopplingen mellan geografiska metoder och upplevelser av skogsmiljöer 

behandlas liksom komplexiteten vad gäller design av rekreationsmiljöer. 

Landskapsarkitektur. Grahn, Patrik. 1991. 166 Grahns syfte med 

avhandlingen var att öka kunskapen om hur människor upplever olika 

typer av parker och naturområden. Han studerade det genom att låta 

människor i föreningar,skolor,daghem,servicehus,sjukhus och andra 

institutioner uttala sig om deras användning och attityder. 

Skogsvetenskap. Lindhagen, Anders. 1996. 167 I avhandlingen utvecklas 

och utvärderas metoder för att studera allmänhetens nyttjande 

av stadsnära rekreationsskogar (Växjö,Uppsala och Umeå) samt dess 

bedömning av olika skogstyper och skötselmetoder i skogbruket. Vidare 

studerades utvecklingen mellan 1973 och 1991 vad gäller nyttjandet 

av friluftsområden i Växjö. 

Skogsvetenskap. Rydberg, Dan. 1998. 168 Rydberg inleder med en 

problemsökande studie av forskningslitteraturen kring skogsskötsel i 

Sverige varefter han presenterar och utvärderar nya principer för skötsel 

av ung tätortsnära skog. Han avslutar sin avhandling med att analysera 

huruvida attityderna till olika skogsbestånd och dess skötsel varierar 

hos barn,tonåringar och studenter i skogsvetenskap. 

Kulturgeografi. Almstedt, Malin,1998. 169 Genom den s.k. fysiska 

riksplaneringen har olika mark- och vattenområden i Sverige utpekats 

som riksintressen för friluftslivet. I avhandlingen granskas kriterierna 

för denna klassificering av olika områden samt hur områdena nyttjades. 

Dessutom studerades hur statsmaktens intentioner med dessa 

områden tolkades av kommunerna i deras plandokument. Studien avgränsades 

vad gäller nyttjande och kommuners hantering av riksin- 

51

Resultat 

tressena till fyra norrländska älvdalar: Ljusnan,Indalsälven,Vindelälven 

och Kalixälven. 

Kulturgeografi. Mels, Tom. 1999. 170 Världen är samtidigt en materiell 

verklighet och en symbolisk konstruktion som inte är statisk utan 

formas och omformas av människan. Bilden av naturen byggs upp av 

den materiella praktiken i naturen och de former av framställningar av 

den som bildar underlag för den mänskliga förståelsen. Med detta som 

basala utgångspunkter studerades de kulturella processer som är förknippade 

med ”omvandlingen” av olika ytor av mark och vatten till nationalparker 

i Sverige. Studien fokuserar på hur framställningen i kartor,bilder 

och texter har bidragit till att ge dessa platser förändrade 

betydelser. 

2000-talet 

Skogsvetenskap. Lisa Hörnsten. 2000. 171 Hörnsten sökte med sin 

avhandling bidra till dels ett bättre underlag för planeringen av såväl 

rekreationsskogar som dess närhet till tätorter,dels belysa trender 

inom friluftslivets nyttjande av rekreationsskogar. Hur avstånden mellan 

bostad och skog påverkar nyttjandegraden belystes liksom människors 

önskemål i dessa avseenden. Kvantitet och kvalitet i friluftslivet 

samt preferenser vad gäller olika skogsmiljöer på 1990-talet jämfördes 

med resultat från 1970-talet. Vidare prövades tre olika planeringsteoriers 

tillämpbarhet på ett tätortsnära friluftsområde (Norra Djurgården) 

som grund för att föreslå modifieringar. 

Skogsvetenskap. Fredman, Peter,2000. 172 Fredman studerade 

främst betalningsviljan i förhållande till hotade arter,närhet till rekreationsområden 

samt fjällturism. I det senare fallet särskiljer han på 

olika grupper av fjällturister och analyserar hur betalningsviljan kan 

påverkas av olika skötselåtgärder. I avhandlingen ingår också metodologiska 

analyser av externt bortfall i enkätstudier av dessa ting som en 

modell för utveckling av optimal miljöpolicy i förhållande till hotade 

arter. 

Geografi och turism. Svanqvist, Berit K. 2000. 173 I avhandlingen 

belyses vilka erfarenheter svenskarna har i form av vardaglig kontakt 

med naturen. Vilka är karaktärerna och vilka former av mening står de 

för? Frågeställningarna studeras genom kvalitativa intervjuer och relateras 

bl.a. till naturturismen som bygger på att varugöra naturupplevelser. 

52

Resultat 

Kultur- och ekonomisk geografi. Appelblad, Håkan. 2001. 174 Intresset 

för fritidsfiske är stort i Sverige. 20–30% av männen anger att 

de har fritidsfiskat minst fem gånger det senaste året,medan motsvarande 

siffror för kvinnor ligger under 10%. 175 Laxfiske utgör en 

undergrupp av fritidsfisket som engagerar uppemot 170.000 personer. 

Appelblad analyserar i sin avhandling förutsättningarna för att öka laxfisket 

i de älvar i övre Norrland dit fortfarande vild lax söker sig. Han 

studerar även de nuvarande och möjliga framtida effekterna av detta 

fiske på den lokala ekonomin. Analysen innehåller även en identifiering 

av faktorer inom Östersjöområdet som påverkar tillgången på lax. 

Idéhistoria. Rantatalo, Petra. 2002. 176 Med orden ”Nej,ut i det 

fria,ut i lifvet och naturen – där är det nya släktets nya skola!” avslutade 

pedagogen Johan Bager-Sjögren ett föredrag vid Nordiska skolmötet 

i Stockholm 1895. Den nya pedagogiken kallades för friluftsundervisning 

och skulle gärna bedrivas i samband med skolresor. Tanken 

vann gehör,och en skolreserörelse växte fram. Rantatalo belyser den i 

förhållande till en bredare samhällskontext,däribland rörlighetskulturens 

utveckling i samband med naturoch kulturturismens framväxt, 

friluftslivets formering som metod att fostra ungdomen samt 1800talets 

nationaliseringsprocess. 

Engelska språket och engelsk litteratur. Sillanpää, Pia,2002. 177 

Sillanpää fokuserar i sin avhandling på hur bilden av mellersta delen av 

Norge och Sverige formades och påverkade preferenser och beteenden 

till den grad att fenomenet ”The Scandinavian Sporting Tour” utvecklades 

som begrepp och praktik i Storbritannien under 1800-talet 

och 1900-talets tidiga decennier. Denna form av turism var fokuserad 

på jakt och fiske och omfattade främst välbärgade män. Begreppet bild 

delas i sammanhanget upp i litterärt eller av andra texter skapade bilder 

respektive i symboliska och känslomässiga bilder. Även fenomenets 

praktik studeras i avhandlingen,och helheten sätts in i en historisk,kulturell 

och sociologisk kontext. 

Geografi och turism. Brandin, Elisabeth. 2003. 178 Hur många kanotturister 

passerar sjöarna i Dalsland-Nordmarken en vanlig sommar 

och praktiserar därmed allemansrätten inom ett naturskönt område 

som ägs av ett stort antal markägare? Svar: c:a 25.000,varav huvuddelen 

utgör internationella turister. Brandin studerade hur och var mark 

och vatten nyttjas för denna kanotturism,samt hur dessa praktiker 

växer fram och accepteras eller ifrågasätts och hur ”förhandlingarna” 

kring dem sker mellan ett stort antal skilda typer av aktörer. 

53

Resultat 

Kategorisering och kort beskrivning av forskningsteman 

Vad som följer här är en beskrivning av friluftlivsforskningen indelad i 

kategorier. Urvalet för kategoriseringen baseras på forskning som bedrivits 

i Sverige eller av svenska forskare som verkat i annat land. Viktigare 

bidragande miljöer och exempel på inriktningar och arbeten anges 

kortfattat. En förteckning över arbeten inom kategorierna ges i 

bilaga 1. 

Friluftsliv är en företeelse som kan studeras i många ämnesdiscipliner,och 

studierna innehåller också ofta en blandning av aspekter. t.ex. 

turism,friluftsliv och naturvård. Detta har inte underlättat indelningsarbetet. 

Uppgifter om från vilken institution arbetet har utgått eller i 

vilken tidskrift det har publicerats har vid tveksamheter ibland fått fälla 

avgörandet. Flera tänkbara kategorier finns i ett antal fall,men någon 

enda kategori har i alla fall ändå valts. 

Arbetena har indelats i följande kategorier: besöks-,attityd- och beteendestudier,ekonomi,förvaltning,historia 

och idéhistoria,humanbiologi 

och medicin,pedagogik,relationer till friluftslandskap,rättsliga 

aspekter,turism,övriga 

Besöks-,attityd- och beteendestudier 

Detta är ett område inom vilket en stor mängd studier kommit från 

främst institutionen för landskapsvård vid SLU i Ultuna och Turismforskningsinstitutet 

ETOUR i Östersund. Två exempel på titlar får 

exemplifiera vad det kan handla om: ”Stockholmarnas friluftsliv – vanor 

och önskemål. En enkät- och intervjustudie” 179 samt ”Förändringar 

i Växjöbornas friluftsliv mellan 1975 och 1992”. 180 

Ekonomi 

Inom området verkar det finnas relativt få studier. Bidragen synes 

framförallt komma från olika skogliga forskningsmiljöer. Exempel på 

studier är t.ex. betalningsvilja för friluftsliv 181 och allemansrätten betraktad 

ur rättsekonomisk synpunkt. 182 

Förvaltning 

Inom denna forskningslinje kom skogsforskaren Lars Kardell med de 

första studierna i början av 1970-talet. Han var då verksam vid Kungl. 

Skogshögskolan i Stockholm som senare integrerades med Sveriges 

54

Lantbruksuniversitet vid Ultuna. Där blev Kardell ansvarig för uppbyggnad 

av en verksamhet som sedermera formades till institutionen 

för landskapsvård. Den innefattade en stor mängd studier av främst 

skogliga och nyttjandeaspekter av friluftsliv. Denna miljö blev viktig 

för flera jägmästare/skogsvetare/landskaparkitekter som bidragit med 

mer omfattande vetenskapliga arbeten (Sven-G. Hultman,Per Wallsten,Anders 

Lindhagen och Lisa Hörnsten). I samband med Lars 

Kardells pensionering för några år sedan har institutionen lagts ned, 

och därmed har alltså en stabil bas för förvaltningsinriktad forskning 

försvunnit. 

Fältet rymmer idag ett stort antal arbeten och har ovan exemplifierats 

med ett antal avhandlingar. 

De skogliga utbildningarnas etablering i Umeå har lett till två avhandlingar 

med inslag av friluftslivsinriktad forskning (Peter Fredman 

och Dan Rydberg). En annan forskare inom den förvaltningsmässiga 

traditionen är Lars Emmelin. Han har varit verksam i Norge,Mitthögskolan 

och ETOUR i Östersund samt Blekinge Tekniska Högskola. 

Under 1980- och 90-talet har två landskapsarkitektutbildningar 

växt fram vid SLU i Ultuna respektive i Alnarp. Från miljön i Alnarp 

kom Christina Axelsson-Lindgren och Patrik Grahn vars avhandlingar 

ryms inom denna tradition. 

Historia och idéhistoria 

Särskilt viktiga för den idéhistoriskt och historiskt inriktade friluftsforskningen 

har varit den idéhistoriska gruppen vid Umeå Universitet 

med Lena Eskilsson,Klas Sandell och Sverker Sörlin. De har bl.a. 

medverkat till den första läroboken i friluftshistoria. 183 Kulturgeografen 

Klas Sandell var under denna period även knuten till institutionen 

för idrott och hälsa vid Örebro Universitet. Exempel på andra viktiga 

studier står idéhistorikern Karin Johannisson 184 och konsthistorikern 

Ann Katrin Pihl Atmer 185 vid Uppsala respektive Stockholms Universitet 

för. 

Humanbiologi och medicin 

Resultat 

I slutet av 1800-talet kom Salomon Henschen med den första studien 

med koppling till friluftsliv som lokaliserats i denna utredning. 186 Den 

gällde påverkan på hjärtat vid skidåkning. Den följdes av enstaka studier 

under de kommande decennierna. Det är från den fysiologiska institutionen 

på Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och 

55

Resultat 

Idrottshögskolan,sedermera Institutionen för fysiologi III vid Karolinska 

Institutet,som övriga lokaliserade arbeten härstammar. Mer 

omfattande studier av främst olika fysiologiska aspekter kopplade till 

turåkning i fjäll- och skogsmiljö har utförts av Peter Schantz. 187 

Pedagogik 

Inom detta område har Abdul-Muttalib Al-Abdi behandlat friluftsdagarnas 

målsättning,ramar samt innehåll i två arbeten. 188 Dessa synes 

vara de enda mer substantiella arbetena inom området. 

Relationer till friluftslandskap 

Klas Sandell,nu verksam vid Karlstad Universitet,får här representera 

en grupp av främst kulturgeografer som studerat olika aspekter av 

mänskliga relationer till landskap. Titlar som kan exemplifiera detta 

område är: ”Ekostrategier,humanekologi och friluftsliv” och ”Själens 

friluftsskog: Naturkontakt och miljöperspektiv bland friluftsengagerade 

i Södra Halland.” 189 

Rättsliga aspekter 

Fältet är inte stort men rymmer bl.a. exempel på studier av allemansrätten 

190 och rättstillämpning av lagstiftning av betydelse för friluftsliv. 

191 

Turism 

Under det senaste decenniet har turismutbildningar etablerats vid åtta 

lärosäten i landet. Vid dessa,t.ex. Karlstad Universitet,finns exempel 

på forskning med koppling till friluftslivsdimensionen av naturturism. 

Turismforskningsinstitutet ETOURs etablering vid Mitthögskolan i 

Östersund är en annan och relativt ny aktör. De ovan nämnda avhandlingarna 

av Pia Sillanpää,Elisabeth Brandin och Håkan Appelblad får 

tjäna som exempel på de många olika aspekter med koppling till turism 

som kan studeras. 

Övriga 

Inom denna grupp finns exempel på studier som relaterar friluftsliv till 

t.ex. miljöengagemang, 192 eller till det civila samhällets betydelse för 

56

friluftslivets frågor. 193 Här finns också sociologiska arbeten som behandlar 

samband mellan hälsa och fritidsverksamheter,däribland friluftsliv. 

194 

Forskningsbaserade och sammanfattande 

läroböcker/rapporter 

Endast två forskningsbaserade och mer sammanfattande läroböcker – 

rapporter har noterats. Den första ”Turism – Friluftsliv – Naturvård – 

ett triangeldrama” behandlar primärt förvaltningsområdet, 195 den 

andra historia: ”Friluftshistoria – från ‘härdande friluftslif´ till ekoturism 

och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia”. 

196 

Konferenser och kunskapsspridning 

Klart är att det inom landet har förekommit ett mindre antal vetenskapliga 

möten/konferenser med olika aspekter av friluftsliv i fokus. 

Rapporter från dessa har förtecknats i bilaga 2. En del av dem har varit 

öppna möten,medan andra har baserats på selektiva inbjudningar. 

Återkommande och öppna vetenskapliga möten med friluftsliv i fokus 

har dock ej förekommit. 197 Det finns ej heller någon svensk tidskrift, 

vare sig populärvetenskaplig eller vetenskaplig,inom fältet. Ej heller 

finns någon förening som verkar för friluftslivsforskning eller kunskapsspridning 

inom fältet. 


Resultat 

Det finns c:a 16 doktorsavhandlingar i Sverige som behandlar olika 

aspekter av friluftsliv alltifrån ekonomiska aspekter av sportfiske till 

hur förflyttning under friluftsliv påverkar muskulaturen. Dessa kommer 

ifrån motsvarande spridning i ämnesdiscipliner. 

Knappt 200 olika arbeten av forskningskaraktär har angivits och kategoriserats 

(se bilaga 1). De faller inom följande områden: besöks-, 

attityd- och beteendestudier,ekonomi,förvaltning,historia och idéhistoria,humanbiologi 

och medicin,pedagogik,relationer till friluftslandskapet,rättsliga 

aspekter,turism samt övriga. Väsentligt fler arbeten 

har noterats. Därutöver finns det ett stort utredningsmaterial som 

noterats men som av tidsskäl ej beskrivits i utredningen. 

57

Resultat 

Det finns således ett oväntat stort antal studier och utvecklingsarbeten 

inom området. Det innebär dock ej att forskningsläget är gott generellt 

sett. Detta kommenteras vidare i avsnittet som innehåller bedömningar 

överväganden och förslag. Där sammanfattas också bilden 

vad gäller organisatoriska aspekter kopplade till forskningen. 

Forskningspropositioner och finansiering 

I detta avsnitt studeras först de senaste tre forskningspropositionerna, 

nämligen 00/01:3 ”Forskning och förnyelse”,96/97:5 ”Forskning och 

samhälle” samt 93/94:177 ”Utbildning och forskning. Kvalitet och 

konkurrenskraft”. Därefter följer en genomgång av nationella forskningsfinansiärer 

och vissa andra som borde kunna ha relevans för friluftsforskning. 

Totalt har 15 möjliga finansiärer kontaktats. Målet med 

denna inventering är att se om det har funnits någon intention från regeringen 

att initiera forskning om friluftsliv och i så fall vilket genomslag 

dessa intentioner har fått inom de olika statliga forskningsråden. 

Slutligen görs en genomgång av EU:s fonder där utredningen studerat 

EU:s ramprogram,strukturfonderna och LIFE-projekt. För att få en 

så bred ansats som möjligt har i genomgången även andra dimensioner 

än den rena friluftsforskningen tagits med. 

Tidigare forskningspropositioner 

En grundförutsättning för dagens forskningsorganisation är den 

omorganisation av forskningsfinansieringssystemet som trädde ikraft 

den 1 januari 2001 (se proposition 1999/2000:81). I och med den nya 

forskningsorganisationen slogs flera forskningsfinansiärer ihop till 

några få och den tidigare ”fragmenterade” strukturen ersattes av en 

struktur som skulle kunna möta ”vetenskapens och samhällets snabba 

förändring och ökade komplexitet.” 198 Denna förändring skulle ställa 

högre krav på samarbete över ämnes- och sektorsgränser och en förmåga 

till omprioritering,enligt propositionen. 

58

Forskningspropositionen 00/01:3 – Forskning och förnyelse 

Resultat 

I den senaste forskningspropositionen nämns över huvud taget inte 

friluftsliv. Däremot finns folkhälsa och social välfärd med som återkommande 

begrepp. Man kan i dessa begrepp även inkludera friluftsliv 

även om det inte står explicit i propositionen. Exempel som utgör 

en snittmängd av friluftsforskning är fiskeriforskningen och viltforskningen. 

I forskningspropositionen skriver regeringen: 

SJFR har tillsammans med Fiskeriverket utarbetat ett forskningsprogram 

för den svenska fiskforskningen. Fiskeriverket ansvarar 

inom detta för tillämpad forsknings- och undersökningsverksamhet 

som rör yrkesfisket,fritidsfisket,fiskevården och vattenbruket 

medan SJFR ansvarar för grundläggande forskning och övrig tilllämpad 

forskning. SJFR anger i sin forskningsstrategi huvudmålen 

för rådets fiskforskning. Regeringen anser att dessa huvudmål 

är viktiga och delar bedömningen att de strategiska forskningsfälten 

för att nå dessa mål är ekologi,fysiologi och genetik. 199 

Viltforskningens syfte är att utveckla och förmedla kunskaper 

som behövs för ett uthålligt nyttjande och en god förvaltning av 

landets viltbestånd. Naturvårdsverket är en av de viktigare myndigheterna 

i tillämpningen av regleringar och viltforskningen 

spelar en viktig roll för att de ska kunna följas. Forskningen är i 

huvudsak naturvetenskaplig,men ett begränsat utrymme har 

även givits viss samhällsvetenskaplig forskning till stöd för viltförvaltningen. 

Regeringen anser att Naturvårdsverket även fortsättningsvis 

bör disponera medel ur Jaktvårdsfonden. Forskningsrådet 

för miljö,lantbruk och samhällsplanering bör dock i samråd 

med Naturvårdsverket och berörda intressenter utreda hur de 

olika forskningsbehoven inom området skall tillgodoses och hur 

kontakten mellan grundläggande och åtgärdsinriktad forskning 

skall säkerställas. 200 

Andra forskningsområden som har bäring mot friluftsforskning är: 

forskning om miljö och hållbar utveckling,forskning kring sociala frågor,hälso- 

och sjukvård,folkhälsa m.m.,forskning inom idrottsområdet,forskning 

om folkrörelser,miljöforskning,forskning som underlag 

för miljökvalitetsmålen,forskning om biologisk mångfald, 

samhällsvetenskaplig och juridisk miljöforskning. 

59

Resultat 

Forskning om miljö och hållbar utveckling. I forskningspropositionen 

skriver regeringen att: 

En hållbar samhällsutveckling är ett långsiktigt övergripande mål 

för statsmakterna. Målet omfattar såväl ekologiska som sociala, 

kulturella och ekonomiska dimensioner. Ytterst handlar det om 

att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en ren 

miljö,goda framtidsutsikter och en god livskvalitet. För att åstadkomma 

detta måste viktiga biotoper skyddas och den biologiska 

mångfalden i svensk flora och fauna bevaras. Biologisk forskning 

är i detta sammanhanget nödvändig för att förstå den ekologiska 

påverkan av mänsklig aktivitet. 201 

Tillsammans med insikten om att användningen av naturresurser 

måste ändras,riktar det intresset alltmer mot livsstilsfrågor,konsumtionsmönster,kulturvanor,produktionsmetoder 

och samhällets 

organisation och planering uppmärksammas därför allt mer. 

Kunskapen om detta är ofullständig och miljöarbetet måste följas 

av fördjupade studier av de globala miljöeffekterna av samhällsutveckling. 

För att en strategi för en ekologiskt hållbar utveckling 

skall bli framgångsrik måste den främja såväl den sociala,kulturella 

som den ekonomiska utvecklingen. 202 

Forskning kring sociala frågor, hälso- och sjukvård, folkhälsa 

m.m. Regeringen menar i forskningspropositionen att: 

Samhället är idag statt i snabb förändring vilket påverkar individers 

och olika gruppers levnads- och arbetsvillkor. Kontinuerlig 

forskning är därför nödvändig för att få kunskap om tillstånd, 

processer och effekter såväl vad gäller hälsa och social välfärd som 

välfärdssystemens funktion och effektivitet,varvid jämställdhetsoch 

genusperspektiv är viktiga. Forskning är en förutsättning för 

att bra välfärdslösningar skall kunna utformas och oönskad utveckling 

skall kunna motverkas. 203 

Forskning om folkhälsa. Regeringen menar i forskningspropositionen 

att: 

60 

Ett för samhället strategiskt och viktigt område är forskning om 

folkhälsa. Folkhälsoforskning är tvärvetenskaplig till sin karaktär 

och innefattar forskning inom såväl det medicinska som det sam-

Resultat 

hällsvetenskapliga området inklusive beteendevetenskaplig forskning. 

Särskilt angeläget är att genom forskningen finna metoder 

för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet samt 

utvärdering av dessa metoder. 204 

Forskning inom idrottsområdet. I forskningspropositionen ges 

Centrum för idrottsforskning (CIF) till uppgift att initiera,samordna 

och stödja forskning om idrott på nationell nivå. Idrott ges en vid definition 

och omfattar både tävlingsidrott,motion,rekreation,friskvård 

och rehabilitering. 

Den kunskapsutveckling som sker inom idrottsforskningen har 

betydelse inom områden som folkhälsa,livsstil,etik,demokrati 

och mänsklig prestationsförmåga. De resultat som idrottsforskningen 

genererar används av många olika verksamheter och organisationer 

förutom av den organiserade idrottsrörelsen. Forskning 

rörande bredd- och motionsidrott samt idrottens 

samhälleliga betydelse,såsom forskning avseende idrottsjuridik 

och idrottsekonomi,är efterfrågad men resurser saknas i dag för 

dessa ändamål. 205 

Forskningsbudgeten för CIF för år 2003 är ca 18 miljoner, 206 men 

det har inte funnits någon ansökan om friluftsliv till Idrottens forskningsråd 

(IFR) – CIF. Ej heller har CIF gjort några ansträngningar för 

att stimulera till dito forskning eller ansökningar om detsamma. 

Forskning om folkrörelser. Forskning om folkrörelser berör många 

akademiska discipliner,bland annat statsvetenskap,national- och företagsekonomi,kulturgeografi,sociologi 

och socialt arbete. I begreppet 

folkrörelser inbegriper regeringen alla typer av verksamheter som kan 

räknas till ”den tredje sektorn” eller ”den sociala ekonomin”,det vill 

säga verksamhet i föreningar,kooperativ,allmännyttiga stiftelser,ömsesidiga 

företag,lokala utvecklingsgrupper och liknande. 

Miljöforskning. Miljöforskningen svarar för den strategiska och 

grundläggande kunskapen för att driva miljöarbetet framåt. Miljöforskningen 

skall bidra med underlag för miljöarbetet i hela samhället, 

nationellt och internationellt,i politiken,i företagen,i myndigheter 

och organisationer och i hushållen. Naturvårdsverket har hittills haft 

en samordnande roll för miljöforskningen. Verket har regelbundet 

samlat alla finansiärer för miljöforskning och utarbetat ett ramprogram 

för miljöforskningen. 

61

Resultat 

Forskning som underlag för miljökvalitetsmålen. En parlamentarisk 

kommitté,Miljömålskommittén,har i samverkan med ett flertal 

myndigheter analyserat och vidareutvecklat de delmål och åtgärdsstrategier 

som behövs för att de övergripande miljökvalitetsmålen 

skall kunna nås. Kommittén anser bl.a. att forskningen även bör inriktas 

på att öka kunskapen om sambandet mellan den biologiska mångfalden 

och vårt kulturarv. Överlag saknas mycket samhällsvetenskapligt 

inriktad forskning om styrmedel,beteenden och attitydpåverkan. 

Dessa kunskaper behövs för att kunna utforma en styrning som leder 

till att miljömålen nås inom en generation anser kommittén. 

Forskning om biologisk mångfald. Regeringen menar i forskningspropositionen 

att biologisk mångfald är ett viktigt forskningsområde 

för hållbar utveckling,eftersom ett hållbart nyttjande av naturresurser 

inte får leda till en långsiktig minskning av den biologiska mångfalden. 

Forskning om biologisk mångfald kan inte betraktas isolerat från andra 

områden. Syftet är att ta fram kunskap för hållbart nyttjande av biologisk 

mångfald i bl.a. areella näringar,för bedömning av effekter på 

och bevarande av biologisk mångfald i samhällsbyggandet,och för utveckling 

av naturvårdsarbetet. Den kunskap som tas fram ska bl.a. användas 

i arbetet med vidareutvecklingen av bedömningsgrunder för 

miljökvalitet,utvecklingen av miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. 

Samhällsvetenskaplig och juridisk miljöforskning. Även samhällsvetenskaplig 

forskning berörs i propositionen. Regeringen skriver 

att: 

Samhällets omställning till en hållbar utveckling innebär att 

handlingsmönster och livsstil måste ändras. Såväl Miljömålskommittén 

som Klimatkommittén betonar vikten av ökade satsningar 

på samhällsvetenskaplig miljöforskning. Det är emellertid viktigt 

att denna forskning får ökad tyngd. Ett särskilt viktigt område är 

forskning om olika typer av styrmedel. Forskningen bör inriktas 

mot kombinationer av olika styrmedel och under vilka villkor 

som de fungerar mest effektivt. Det finns också skäl att analysera 

vilka målkonflikter som kan uppstå. 207 

Forskningspropositionen 96/97:5 – Forskning och samhälle 

I forskningspropositionen 96/97:5 nämns inte begreppet friluftsliv. 

Däremot omnämns Idrottshögskolan i Stockholm,vilken ”bör tillde- 

62

Resultat 

las kraftigt ökade permanenta forskningsresurser”. Ett annat område 

som poängteras i propositionen är skillnader i ohälsa mellan olika befolkningsgrupper. 

Andra forskningsområden som har bäring mot friluftsforskning och 

som nämns i propositionen är bl.a. forskning för en hållbar utveckling, 

folkhälsoforskning och miljöforskning. 

Forskning för en hållbar utveckling. I rapporten ”Forskning och 

utveckling för en bättre miljö 1996” (SNV 4514-8),som citeras i 

forskningspropositionen,föreslog 13 forskningsfinansiärer vissa förändringar 

av forskningens inriktning. Forskningen om åtgärder och 

lösningar och om underlag som behövs för det regionala och internationella 

miljöarbetet borde prioriteras. Inom effektforskningen borde 

insatser för att utveckla kriterier för önskad miljökvalitet och underlag 

för att bedöma gränser för påverkan på miljö och hälsa prioriteras. 

Rapporten lyfter fram behovet av forskning kring de förändringar av 

samhällssystem och livsstilar som är nödvändiga för att nå en hållbar 

utveckling. Ökad vikt läggs vid samhällsvetenskaplig forskning,systemtänkande 

och helhetsperspektiv. Ett helhetsperspektiv är nödvändigt 

vid studier och bedömningar t.ex. av hälsans beroende av yttre 

miljö,boendemiljö och arbetsmiljö eller av de samlade effekterna av 

olika slags påverkan på ekosystemen. Också för den hotrelaterade 

forskningen betonar gruppen genomgående frågor om riskbedömning 

och riskhantering,samhällsekonomisk värdering,styrmedel och 

miljöfrågornas beroende av beteenden och livsstilar. Arbetsgruppen 

föreslår en indelning av forskningen i temaområden som öppnar för 

aktivt deltagande av andra aktörer än traditionella miljöforskare. Det 

är angeläget att föra samman perspektiv och kunskap från samhällsvetenskap 

och humaniora med de forskningsproblem som formuleras i 

temaområdena. 

Regeringens bedömning av forskningsläget med anledning av ovannämnda 

rapport var följande: 

Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande kraft 

internationellt och ett föregångsland i strävan efter en hållbar utveckling. 

Nödvändigheten av att förena denna ambition med 

fortsatt välfärd kräver djupgående förändringar och utveckling av 

vårt sätt att hushålla med naturresurser och minska belastningen 

på miljön. Hela samhället berörs. Alla samhällssektorer måste aktivt 

medverka i förändringsarbetet. Vissa av dem kommer att ha 

en nyckelroll. Utöver miljö och energi berörs även i högsta grad 

63

Resultat 

kommunikationer,samhällsplanering,bostadsförsörjning och 

byggande,jord- och skogsbruk,regional utveckling samt näringsliv. 

Mot denna bakgrund utgör det program som presenteras i 

rapporten Forskning och utveckling för bättre miljö en utgångspunkt 

för de forsknings- och utvecklingsinsatser som behövs. 

Rapporten betonar behoven av helhetssyn och av forskning om 

riskbedömning,styrmedel och människors förhållningssätt. Inriktningen 

mot åtgärder liksom samlingen i breda tvärvetenskapliga 

teman är viktig. 208 

Folkhälsoforskning. I forskningspropositionen skriver regeringen 

att: 

SFR har ett samordningsansvar för samhällsvetenskapligt,humanistiskt 

och juridiskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som 

avser bl.a. folkhälsa,hälsoekonomi och vårdorganisation. Ett nära 

samarbete sker med Medicinska forskningsrådet kring folkhälsofrågorna. 

Dessutom har Folkhälsoinstitutet (FHI) i uppdrag att 

som nationellt organ på vetenskaplig grund förebygga sjukdomar 

och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. FHI har ett 

etablerat samarbete med institutioner som bedriver folkhälsovetenskaplig 

forskning. Socialstyrelsen (SoS) har ett ansvar för att 

följa och analysera folkhälsans utveckling och orsaker samt verka 

för att forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse 

inom Socialstyrelsens ansvarsområde kommer till stånd. Folkhälsoforskningen 

har visat att det i Sverige,trots en allmänt sett positiv 

hälsoutveckling,fortfarande finns påtagliga sociala skillnader 

i ohälsa mellan och inom olika befolkningsgrupper. Ojämlikheten 

i hälsa har dessutom av allt att döma ökat sedan 1980-talet och 

farhågor finns att denna ojämlikhet fortsätter att accentueras. 

Mot denna bakgrund är det angeläget att fördjupa analyserna om 

vilka faktorer som bestämmer ohälsans sociala fördelning samt 

om åtgärder för att överbrygga hälsoklyftor i samhället. 209 

Miljöforskningen i Sverige. I propositionen menas att den sektorsövergripande 

miljöforskningen som i huvudsak är inriktad på att klarlägga 

och mäta miljöproblem samt ange åtgärdsbehov finansieras 

främst från Miljödepartementets huvudtitel via Naturvårdsverket. 

Emedan grundläggande forskning med miljöanknytning finansieras av 

grundforskningsråden från Utbildningsdepartementets huvudtitel 

samt att forskning kring åtgärder och lösningar finansieras i allmänhet 

64

från de olika sektorsforskningsorganen. 

Under den dåvarande forskningsperioden tillkom den,i huvudsak, 

åtgärdsinriktade forskning som finansieras via EU och genom Stiftelsen 

för Miljöstrategisk forskning (MISTRA) samt Stiftelsen för Internationella 

Institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet. 

Totalt sett uppgick den statligt finansierade miljöforskningen (13 

finansiärer) till ca 400 miljoner kronor per år. 

Miljödepartementets verksamhetsområde. Det statsfinansiella läget 

gjorde att det statliga anslaget till Naturvårdsverket minskades. 

Regeringens ambition var att huvuddelen av dessa besparingar skulle 

kompenseras med medel från MISTRA. Områden som skulle prioriteras 

var fysisk påverkan/biologisk mångfald,kretslopp och varuflöden 

samt samhälls- och tvärvetenskaplig forskning i stort. Indelningen i temaområden 

som föreslogs av ”Forskning och utbildning för bättre 

miljö” stämde väl överens med den allmänna sektorsindelningen av 

samhällets politikområden ansåg regeringen. Denna indelning skulle 

också kunna åstadkomma en tydligare överensstämmelse mellan de 

miljöpolitiska ambitionerna och de miljöforskningspolitiska prioriteringarna 

menade regeringen. 

Biologisk mångfald. Regeringens bedömning var att: 

Resultat 

En ökad inriktning mot tvärdisciplinära insatser behövs inom 

forskning kring biologisk mångfald i syfte att öka våra kunskaper 

om hur de biologiska systemen fungerar och de biologiska resurserna 

skall kunna nyttjas hållbart. Naturvårdsverket bör inom befintliga 

budgetramar söka att finansiera sådan forskning inom 

området biologisk mångfald som kan komplettera insatserna 

inom andra sektorer. 210 

Regeringen menade bl.a. att forskningen inriktas på ekologisk 

forskning med inriktning på de ekologiska systemens reaktioner på 

människans nyttjande och hur nyttjandet kan ske på ett hållbart sätt. 

Viktigt är att utveckla miljöindikatorer som beskriver tillstånd i och 

påverkan på naturoch kulturlandskap. 

Samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning med inriktning 

mot att utveckla styrmedel och samhällsvärdering av biologisk mångfald. 

Metoder för restaurering,miljökonsekvensbeskrivningar och 

kostnads-/nyttoanalys behövs också i samband med utformning av nya 

brukningsstrategier i jord- och skogsbruket. 

65

Resultat 

Forskningspropositionen 93/94:177 – Utbildning och forskning. 

Kvalitet och konkurrenskraft 

I propositionen lämnas förslag inom framför allt fyra områden,nämligen 

den eftergymnasiala utbildningens omfattning och struktur på 

längre sikt,utvecklingen av informationsteknologin,internationaliseringen 

av utbildning och forskning samt samspelet mellan universitet, 

högskolor och företag i syfte att stärka näringslivets konkurrensförmåga. 

Dessutom föreslås insatser för att stärka vårdforskningen och för 

att främja ett vitalt kulturliv. 211 

Svenska finansieringsläget idag 

I följande avsnitt ges en kortfattad överblick av de för friluftsforskningen 

mest intressanta forskningsfinansiärerna. Figuren nedan visar 

dessa och hur finansieringen av dessa i grova drag ser ut (fig. 1). Samtidigt 

skall påpekas att finansieringsaspekterna är svåra att beskriva med 

finansieringsmöjligheter från forskningsråden,fakultetsmedel,privata 

stiftelser,kommunala och andra finansiärer. 

MISTRA (Miljöstrategiska fonden) 

MISTRA har två projekt med bäring på friluftsliv – SUCOZOMA och 

FjällMISTRA – dock är friluftsliv inte det centrala arbetet i något av 

projekten. 212 

Bärkraftig förvaltning av kustresurser – SUCOZOMA. SUCO- 

ZOMA syftar till en förändrad användning av kustresurserna och ett 

uthålligt resursbruk,som tar hänsyn till både kustbefolkningens intressen 

och ekosystemets gränser. Inom SUCOZOMA prövas sätt att 

utveckla kustfisket med hjälp av selektiva fiskemetoder,återställda lekområden 

för fisk och arter som tidigare inte betraktats som kommersiellt 

intressant. Nya metoder,inklusive musselodling,prövas för att 

stoppa övergödningen. Inom programmet undersöks också möjligheterna 

att förnya och demokratisera beslutsfattande i kustfrågor,baserat 

på en bättre kunskap om de politiska,sociala och ekonomiska förhållandena 

i kustzonen. 

Kusten kännetecknas av att många intressen nyttjar naturresurserna 

för olika ändamål. SUCOZOMA har många olika målgrupper och 

slutanvändare av resultaten. SUCOZOMA arbetar aktivt med dessa 

för att skapa dialog kring kunskapsbehoven och för att nå ut med 

forskningen. 

66

Resultat 

Figur 1. De mest intressanta potentiella forskningsfinansiärerna för friluftsforskning. 

67

Resultat 

I SUCOZOMA prioriteras forskningssamverkan med följande målgrupper: 

1) Kustkommunerna som i sin praktiska förvaltning av vatten,mark 

och biologiska resurser i kustzonen har ett stort behov av bättre 

kunskap och synteser. 

2) Yrkes- och fritidsfiske som strävar efter uthållig förvaltning av kustbestånden. 

3) Centrala och regionala myndigheter inom fiske,havsmiljö och 

skärgårdsförvaltning. 

4) Friluftslivet som växer snabbt vid kusten,liksom behovet av kunskaper 

för uthållig utveckling av rekreation. 

Uthållig utveckling i fjällregionen – FjällMISTRA. Syftet med 

FjällMISTRA är att få fram underlag som kan bidra till att fjällområdets 

naturresurser kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Programmet berör 

verksamhet i 15 fjällkommuner och målsättningen är att ge ett vetenskapligt 

underlag för effektiv anpassning av olika sorters naturresursanvändning 

till varandra och till miljön. Ytterst skall arbetet inom programmet 

resultera i planeringssystem och kunskaper,som kan bidra 

till att hantera mål- och intressekonflikter med syfte att begränsa de 

negativa miljöeffekterna i den svenska fjällvärlden. 

Programmet har primärt fyra huvudgrupper av användare: 

1) Näringsidkare och näringsorganisationer (inom ren-,turismoch 

skogsnäring). 

2) Förvaltande myndigheter (som t.ex. länsstyrelser,statliga verk,Sametinget,Skogsvårdsorganisationen,beslutande 

organ och pågående 

utredningar). 

3) Fjällkommuner. 

4) Övriga intresseorganisationer (som t.ex. jakt- och fiskevårdsföreningar,turist- 

och friluftsorganisationer och snöskoterorganisationer). 

Riksbankens Jubileumsfond 

Riksbankens jubileumsfond har ett projekt med bäring på friluftsliv 

som heter ”Landskapet som arena – institutionerna och miljön 1800– 

2000”: 

68 

Forskningsprogrammet kommer att analysera de krafter som format 

föreställningar om landskapet. En utgångspunkt för programmet 

är att landskapet under 1800- och 1900-talen har funge-

Resultat 

rat som en arena för två samverkande förlopp,dels 

åtgärdsbeläggningen av den yttre miljön i form av fysiska installationer 

och mänsklig verksamhet,dels de kulturella och intellektuella 

processer,”diskurser”,som bidragit till landskapsförståelsen. 

I centrum för den forskning som skall bedrivas står institutioner 

och praktiker knutna till naturoch kulturvetenskaperna. Genom 

sina begrepp och beskrivningar,och genom förmedlande institutioner 

som skolor,museer och massmedier,har vetenskapen påtagligt 

bidragit till etableringen av natur- resp. kulturmiljön som 

samhälleliga och nationella fenomen. Programmet kommer också 

att studera andra företeelser som medverkat till formandet av 

landskap: industriminnesvård,turism,rekreation,fysisk planering 

samt naturskyddets politik. Vi skall också uppmärksamma 

stadens landskap. Landskapet har också blivit en arena för kontroverser. 

Landskapets intressenter,för naturvård och kulturmiljövård,för 

resursexploatering och friluftsliv,arbetar på en vetenskapligt 

och ideologiskt svårbestämd värdegrund. I takt med att 

åtgärdsbeläggningen av landskapet tilltar,synes det råda en allt 

djupare osäkerhet om vad i landskapet som skall bevaras och varför. 

I detta program skall sådana värdefrågor belysas. 213 

KK-stiftelsen, Vårdalstiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, NUTEK, 

VINNOVA, 

Inga relevanta projekt. 214 

Naturvårdsverket 

Naturvårdsverket finansierar miljöforskning genom anslag. För år 

2003 var miljöforskningsanslaget på 82,7 miljoner kronor, därtill 

kommer ett bidrag ur viltvårdsfonden på 15,8 miljoner kronor. Naturvårdsverkets 

miljöforskningsnämnd beslutar om fördelning av medlen. 

För närvarande finns inga projekt med anknytning till friluftsliv 

finansierade av miljöforskningsanslaget. 

Viltvårdsfonden. Syftet med fonden är att utveckla vetenskapligt baserad 

kunskap som behövs som underlag för en hållbar förvaltning av 

vilt som naturresurs. Medlen används för att finansiera forskning och 

forskningsanknutna insatser till stöd för viltförvaltande myndigheter 

och organisationer på central,regional och lokal nivå enligt vad som 

närmare framgår av särskilt ramprogram. Inom nuvarande ramprogram 

finns projektet ”Sociala och psykologiska dimensioner av attityder 

till jakt i Sverige”. Detta projekt kan sägas ha anknytning till fri- 

69

Resultat 

luftsforskning. Projektet går ut på att försöka förstå hur människor 

tänker kring djur,jakt och natur. Därför genomfördes en brevundersökning 

till ett representativt urval av den svenska befolkningen. Målet 

är dels att mäta svenskarnas attityder idag och eventuella förändringar 

över tiden och att identifiera vilka bakomliggande orsaker som 

bestämmer svenskarnas inställning till jakt,natur och djur i allmänhet. 

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 

Formas saknar forskning som behandlar friluftsliv direkt. 215 

Vetenskapsrådet 

Inga relevanta projekt. Däremot finns en hel del om hälsa som i vissa 

fall kan ligga nära området idrott. 216 

Centrum för Idrottsforskning (CIF) 

CIF är en statlig organisation med Idrottshögskolan i Stockholm som 

huvudman. CIF:s uppdrag är att initiera,samordna,stödja och informera 

om forskning inom idrottens område. 

CIF:s ansvarsområde omfattar ”forskning inom idrottens område”. 

En väsentlig fråga blir att definiera idrott. CIF anger att: 

Då CIF har statliga medel både via RF och Utbildningsdepartementet 

måste ett brett synsätt tillämpas. Elitidrotten önskar givetvis 

forskning med sikte på prestationsutveckling. Andra grupper 

i samhället anser forskning som belyser barn- och ungdomars 

fysiska aktivitet som viktig,t.ex. skolan. Återigen andra grupper 

förväntar sig forskning om vuxnas livsstil,motion och hälsa,dvs. 

frågor som berör folkhälsan. En växande grupp är pensionärerna 

vars fysiska aktivitet är av största betydelse för att bibehålla en 

god hälsa. Antalet deltagare inom veteranidrott blir fler och fler. 

Som synes kan idrottsforskning vara mycket och omfatta även 

andra former än de som sker inom RF-idrotterna. 217 

Inga forskningsprojekt med direkt inriktning mot friluftsforskning 

har kunnat identifieras. En del av den forskning som bedrivs inom 

idrotten kan dock tillämpas på friluftsliv t.ex. vissa delar av den fysiologiska 

forskningen. 

Upplandsstiftelsen, Västkuststiftelsen, Östgötastiftelsen, Skärgårdsstiftelsen 

Ingen av dessa stiftelser har någon finansiering av friluftsforskning. 

Däremot har de i vissa fall finansierat egna utredningar med relevans 

för friluftslivet. 218 

70

EU:s fonder 

Resultat 

Den finansiering som härstammar från EU:s fonder är diversifierad. 

Det är svårt att få en helhetsbild över finansieringen. Kortfattat kan 

dock sägas att det,för friluftsforskningens del,finns tre huvudsakliga 

finansieringsmöjligheter från EU. Dessa är ramprogrammen,strukturfonderna 

och LIFE-projekt. 

Ramprogrammen 

I EU:s ramprogram för forskning och utveckling har friluftsliv inte 

funnits med. Däremot finns skrivningar om Turism och hållbar utveckling 

i vilket friluftsliv skulle kunna inrymmas. 219 

Strukturfonderna 

Från forskningspropositionen 2000/2001 (kap. 5.3.3. Strukturfondernas 

finansiering av forskning och resultatspridning) har följande citat 

hämtats: 

EU:s strukturfonder utgörs av regionalfonden,socialfonden, 

jordbruksfonden och fiskefonden. Tillsammans syftar de till att 

öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna 

och utgör viktiga instrument för att minska regionala 

obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling. EU ger regional- 

och strukturpolitiken fortsatt hög prioritet för perioden 

2000–2006 och ställer sammanlagt 195 miljarder euro till strukturfondernas 

förfogande,vilket är ca en tredjedel av EU:s totala 

budget. För åren 2000–2006 tilldelas Sverige ca 2,2 miljarder 

euro eller ca 20 miljarder kronor ur strukturfonderna. Detta är en 

ökning med över 54 procent jämfört med föregående period 

1995–99, då Sverige tilldelades 1,4 miljarder euro eller ca 12,5 

miljarder kronor. Inom strukturfonderna finansieras också forskning 

och kompetensutveckling. Strukturfonderna stödjer även 

samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande 

samhället. Stödet från EU skall kompletteras med minst lika stor 

andel offentliga medel från Sverige och får inte användas som ersättning 

för nationella insatser. I dagsläget finns ingen myndighet 

som har det samlade nationella ansvaret för alla EU-programmen 

inom strukturfonderna. 220 

Turismforskningsinstitutet ETOUR i Östersund är ett exempel på 

forskningsorganisation som fått stöd av EU:s strukturfonder. För pe- 

71

Resultat 

rioden 2001–september 2004 beviljades ETOUR ett bidrag på knappt 

36 miljoner kronor. Detta utgör ungefär hälften av finansieringen av 

institutet. ETOUR forskar för turistnäringens utveckling. Företag, 

organisationer,myndigheter och utbildningar har genom ETOUR 

möjlighet att få tillgång till lättillgängliga forskningsresultat. Mitthögskolan,Turistdelegationen 

och Rese- och Turistindustrin i Sverige 

(RTS) skapade ETOUR 1996. 221 

Turismen byggs upp av många olika delar; boende,transporter, 

måltider,aktiviteter etc. Natur och kultur är ofta viktiga resurser för 

turismupplevelser. I turistdestinationen binds detta samman. Turistdestinationen 

är i dagsläget relativt outforskad,samtidigt som den får 

allt större aktualitet. En del av ETOURs forskningsområde är naturturism 

vilket har bäring mot friluftsliv. 

LIFE-projekt 

Syftet med LIFE är att driva på genomförandet och utvecklingen av 

EU:s miljöpolitik. LIFE består av tre delar: LIFE-Miljöskydd, 

LIFE-Naturvård och LIFE-Tredje land. Hittills har 20 svenska naturvårdsprojekt 

beviljats stöd från LIFE-fonden med sammanlagt ca 250 

miljoner kronor. 222 De svenska naturvårdsprojekten kan delas in i tre 

grupper: 

1) Projekt för att bilda naturreservat av skogar eller myrar (11 st.), 

framförallt inköp av mark och intrångsersättningar. 

2) Kombinerade skydds- och skötsel/restaureringsprojekt (6 st.). Det 

gäller Stora Alvaret,sjön Östen,livsmiljöer för vitryggig hackspett 

och läderbagge,strandängar och våtmarker på Öland samt alvarmarker 

på Stora Karlsö,naturmiljön på platåberget Kinnekulle 

samt ädellövskogen i Söderåsens nationalpark. 

3) Faunavårdsprojekt (1 st.). Det gäller åtgärder för att motverka 

minskningen av fjällrävspopulationen. 

Tätortsnära Skog för Människan (Skogsvårdsstyrelsen) startade 

2001. Syftet med detta svensk–franska EU-finansierade projekt är att 

visa nya sätt att få människor att nyttja skogen för rekreation. Många 

av aktiviteterna genomförs i de fyra pilotskogar som projektet har 

etablerat. Projekt Tätortsnära Skog för Människan kommer att presentera 

sätt att direkt och indirekt stimulera den urbana människan till 

rekreation i den tätortsnära skogen. Målet är både fler besök i skogen 

och ett ökat upplevelsevärde av besöken. 223 

Arbetet på europeisk nivå utgörs bl.a. av att i inledningsskedet anordna 

en workshop i Paris för att samla kunskap om hur tätortsnära 

72

skogar idag möter besökarens behov. Ett avslutande seminarium ägde 

rum i närheten av Stockholm år 2004 och planeras att följas av utbildningar 

på engelska och franska för de som arbetar i eller på annat sätt 

kommer i kontakt med frågor som rör tätortsnära skogar. 

Projektägare är Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen. Partners är Office 

National des Forêts,Frankrike,Skogsstyrelsen,Huddinge kommun, 

Haninge kommun,Kungl. Djurgårdens Förvaltning samt De Handikappades 

Riksförbund. 


Resultat 

Inte i någon av de tre undersökta forskningspropositionerna har friluftsliv 

eller friluftsforskning omnämnts. Dock kan konstateras att i de 

senaste två forskningspropositionerna har en förskjutning skett och 

regeringen skriver om vikten av folkhälsa och social välfärd. I propositionen 

96/97:5 omnämns tre områden som har bäring på friluftslivsforskning,nämligen 

forskning för en hållbar utveckling,folkhälsoforskning 

och miljöforskning. Även kraftigt ökade permanenta 

forskningsresurser önskades till Idrottshögskolan i Stockholm. I propositionen 

00/01:3 omnämns följande forskningsområden som har 

bäring på friluftsforskning,nämligen forskning om miljö och hållbar 

utveckling,forskning kring sociala frågor,hälso- och sjukvård,folkhälsa 

m.m.,forskning inom idrottsområdet,forskning om folkrörelser 

samt miljöforskning. 

Inte i någon av ovan nämnda forskningsområden har en samlad 

satsning skett på friluftsforskning även om möjligheten har funnits hos 

respektive myndighet som har haft ansvar för respektive forskningsområde. 

Den vida definition som idrottsforskningen ges i propositionen 

00/01:3,”tävlingsidrott,motion,rekreation,friskvård och rehabilitering”, 

224 har inte avspeglat sig i friluftsorienterade projekt vid 

Centrum för idrottsforskning (CIF) som har till uppgift att initiera, 

samordna och stödja forskning inom idrottsområdet. 

I forskningspropositionen 00/01:3 nämns specifikt forskning kring 

fiske och jakt. Under 2003 har det hos forskningsnämnden vid Naturvårdsverket 

presenterats ett femårigt projekt med inriktning mot jakt 

och fiske (Hållbar förvaltning av vilt och fisk). Projektet är en samfinansiering 

mellan forskningsnämnden och viltforskningen. 

Finansieringen av friluftsforskning har visat sig vara mycket fragmenterad. 

Det finns idag inget sammanhållet forskningsprogram 

inom området. I den mån någon forskningsfinansiär finansierar forsk- 

73

Resultat 

ning om friluftsliv ingår friluftsliv som en delkomponent i ett forskningsprojekt 

eller ett forskningsprogram. Möjligen kan här viltvårdsfonden 

vid Naturvårdsverket utgöra ett undantag,men denna fond 

finansierar endast forskning som berör viltvård och ej friluftsliv i en 

vidare bemärkelse. 

EU:s strukturfonder är delfinansiär av turismforskningsinstitutet 

ETOUR i Östersund. Här finns viss forskning med bäring på friluftsliv. 

EU:s LIFE-projekt finansierar ett projekt vid Skogsvårdsstyrelsen 

med direkt knytning till friluftsliv (Tätortsnära skog för människan). 

Denna nulägesbeskrivning kan kontrasteras mot situationen i Norge 

och Danmark som beskrivs i nästa avsnitt. I Norge synes forskningen 

ha gynnats av bl.a. ett politiskt intresse som manifesterats i två propositioner 

om friluftsliv där frågor om kunskapsuppbyggnad och 

forskning behandlats. Dessutom stöttar Norges forskningsråd strategiska 

forskningsprogram kring friluftsliv. Även i Danmark verkar 

finansieringsläget för friluftslivsforskning vara bättre än i Sverige. Där 

får den ideella paraplyorganisationen Friluftsrådet medel från tipsoch 

lottoverksamheten. Detta har givit Friluftsrådet möjlighet att 

stötta friluftsforskning,och man är därigenom en viktig finansiär av 

friluftsforskning sedan 1994. År 2003 utgick sammanlagt 5.4 miljoner 

danska kronor till forsknings- och utvecklingsprojekt från Friluftsrådet. 

Forskning i Norge och Danmark 

Forskningsorganisation i Norge 

Friluftsliv sorterar i Norge under det norska miljövärnsdepartementet. 

Från departementet har utgått två propositioner om friluftsliv,en 

1986–87 225 och en annan år 2000–01. 226 Båda behandlade bl.a. forskningsfrågor. 

Departementet har medel om c:a 1 miljon norska kronor/år 

som är öronmärkta för friluftsforskning men dessa förs till 

Norges Forskningsråd (NFR) för vidare förmedling. 227 

Under departementet lyder bl.a. Riksantikvarien och Direktoratet 

for naturforvaltning. På länsnivå finns Fylkesmannens miljövärnsavdelning 

vad gäller naturfrågorna,och kulturfrågorna sorterar under 

Fylkeskommunerna,vilka är en motsvarighet till våra landsting. Lo- 

74

kalt ansvarar kommunerna för frågor kring friluftsliv. Departementet, 

Riksantikvarien och Direktoratet for naturforvaltning samt Fylkesmannens 

miljövärnsavdelningar utgör tillsammans det som benämnes 

Miljøforvaltningen. Alla nämnda enheter kan beställa uppdragsforskning 

från bl.a. tre fristående offentliga forskningsinstitut,som har en 

basförsörjning via statliga medel men i övrigt måste ansöka om medel 

för uppdragsforskning. Dessa enheter är: 

Norsk institutt for naturforskning (NINA). 

Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU). 

Norsk institutt for by- og regionforskning (NIBR). 

Forskning kring friluftsliv bedrivs förutom inom ovan nämnda 

forskningsenheter vid en del av landets högskolor och universitet med 

stöd av huvudsakligen fakultetsmedel eller medel från Norges Forskningsråd 

(NFR) som är den stora finansiären av forskning i Norge och 

främst stöder mer omfattande s.k. strategiska institutprogram. Fristående 

stiftelser som stödjer forskning verkar inte ha någon mer påtaglig 

betydelse. 

Vid ett antal högskolor finns friluftsliv som ämne. Dessa erhåller fakultetsmedel 

från utbildningsdepartementet vilka kan innehålla medel 

som möjliggör forskning och forskarutbildning. Vad gäller forskarutbildning 

är det ett antal institutioner som har examensrättighet för 

doktorsgrad. Norges idrettshøgskole (NIH) är en av dessa enheter. 

Detta system förklarar varför forskning kan pågå på en annan högskola 

än den där doktorsgraden erhålls. På 1970-talet skapades ett antal distriktshögskolor. 

Avsikten var inte att det skulle bedrivas forskning vid 

dem,men då forskningsambitioner fanns bland lärare etablerades 

forskningsstiftelser vid flera av dessa högskolor. Inom särskilt två av 

dem Østland- (i Lillehammer) respektive Vestlandforskning (i Sognfjord) 

har friluftsforskning bedrivits. 

Någon vetenskaplig norsk tidskrift för friluftsforskning finns ej, 

men däremot en nättidskrift med redaktionell hemvist vid Østlandforskning 

i Lillehammer. 228 

Friluftslivets organisationer och forskningen 

Resultat 

Friluftslivets fellesorganisajon (FRIFO) i Norge,en motsvarighet till 

FRISAM,har ett aktivt förhållningssätt till forskning om friluftsliv. 229 

FRIFO:s styrelse antog den 6 maj 1998 en Forsknings- og utrednings- 

75

Resultat 

plan for FRIFO. 230 Som viktiga utgångspunkter anges att FRIFO:s 

forskningsarbete ska utgå från prioriteringar från medlemsorganisationerna 

men också det omgivande samhällets. FRIFO skall bl.a. arbeta 

för att konsekvenserna av friluftspolitiken dokumenteras och att befolkningens 

fritidsvanor följs. 

Vidare skall FRIFO arbeta för att brukarna/organisationerna i högre 

grad blir premiss- och behovsleverantörer. Man skall hålla sig ajour 

med den forskning som sker och förmedla relevant forskning till dess 

organisationer. Man skall icke själv forska,men vara uppdragsgivare. 

FRIFO har vidare en speciell forskningsgrupp med representanter 

från såväl medlemsorganisationerna,forskare och myndigheter som 

följer utvecklingen och prioriterar satsningar. 

Exempel på viktiga initiativ som FRIFO tagit är två forskningskonferenser,en 

1998 231 och en 2002. 232 Bakgrunden var avsaknad av en 

aktör som samlade forskare och forskningen inom fältet och gjorde 

olika rön tillgängliga inom friluftslivssektorn. 

FRIFO har också tagit initiativ till olika studier. En om EU, 

EES-avtalet och Allemansrätten presenterades 1995. Medel kom från 

Norges Forskningsråd och Østlandsforskning utförde studien. En annan 

studie pågår och syftar till en sammanställning av den forskning 

om friluftsliv som gäller barn och ungdom. Den genomförs med egna 

medel och stöd från Direktoratet för naturförvaltning. Høgskolen i 

Telemark svarar för studien. 

Bakgrund: forskningen – dåtid och nutid 

Även om några enstaka studier av friluftsliv publicerades under 

1960-talet synes det vara först under 1970-talet som en egentlig friluftslivsforskning 

har sin början. 233 1970 kom också de första undersökningarna 

av befolkningens friluftslivsvanor genom Statistisk Sentralbyrås 

aktivitetsundersökningar. På 1980-talet fick friluftsliv plats 

inom bl.a. ramen för forskningsprogrammet ”Miljøvirkningar av vassdrasutbygginger” 

finansierat av Norges teknisk naturvetenskapliga 

forskningsråd. 234 1986–1987 kom Stortingsmelding nr 40 ”Om friluftsliv” 

som betonade forskningen som en viktig del av att främja friluftslivets 

intressen. Ämnesområdena friluftsliv och hälsa,samhällsekonomiska 

värden av friluftsliv,samt förutsättningar och areal för 

friluftsliv prioriterades. Detta ledde till att Norsk institutt for naturforskning 

(NINA) fick ansvaret för ett femårigt forskningsprogram 

1990–1995 med inriktning på friluftsliv. Under denna period finansie- 

76

Resultat 

rades även forskning om friluftsliv av Norges Forskningsråd (NFR) 

och dess föregångare. Under senare hälften av 90-talet har huvudkällan 

för finansiering av friluftsliv legat inom brett upplagda forskningsprogram 

inom NFR: ”Miljøbetinget livskvalitet” och ”Bruk og 

førvaltning av utmark.” Den senaste 8-årsperioden har emellertid 

medlen till forskning i allmänhet reducerats vilket även drabbat friluftsforskningen. 

I den norska propositionen för friluftsliv från 2000–2001 bedöms 

den forskning som genomförts ha haft betydelse för inte minst utbildningarna 

inom friluftsliv. 235 Man menar samtidigt att flera av de områden 

som pekades ut som angelägna forskningsområden i den förra 

propositionen för friluftsliv inte eller mycket sparsamt har beforskats. 

Forskningsbehovet bedöms som stort och forskningsinsatsen menar 

man bör ökas. Följande områden pekas ut som särskilt angelägna sett 

ut departementets synvinkel: friluftsliv som grund för miljömedvetande,samt 

livskvalitet och hälsa. Vidare menar man att studier kring socialisering 

till friluftsliv,närmiljöns och vardagsfriluftslivets betydelse, 

aktivitetsmönster samt arealfrågor är angelägna. I propositionen påpekas 

att flera departement måste samverka för att denna forskning ska 

stärkas. 236 

År 2003 finansierade NFR ett forskningsprogram ”Landskap i endring” 

med friluftsliv som en ingrediens. Vid samtal med flera forskare 

och forskarstuderande under hösten 2003 har det framkommit att 

man uppfattar medelstillgången som ett avgörande hinder för forskningen. 

Behov av mer omfattande forskningsprogram som har själva 

friluftslivet i fokus,ej som ett potentiellt sidointresse,har också påpekats. 

Det är bl.a. mot denna bakgrund som NINA i samverkan med 

Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och Norsk institutt 

for by- og regionforskning (NIBR) under 2003 ansökte hos NFR om 

medel för ett flervetenskapligt strategiskt institutprogram för åren 

2004–2008 med friluftslivet i centrum. 237 Programmet,benämnt 

”Friluftsliv i endring” har tre huvudteman: 

1) Friluftslivets effekter och fördelar. 

2) Friluftslivets arealer och resurser; med huvudvikt vid närmiljön, 

kustarealer,skog och förvaltning av friluftsområden. 

3) Friluftsliv för speciella grupper med särskild vikt vid vardagsfriluftsliv,ungdom,minoritetsgrupper 

och äldre. 

På tvären genom dessa teman avser man att försöka identifiera effekter 

på friluftsliv av vår tids socioekonomiska,kulturella och resursmässiga 

förändringar. Ansökan beviljades i slutet av 2003. 

77

Resultat 

Forskningens inriktning och disciplinära hemvist 

Friluftsforskaren Alf Odden menar i en genomgång av norsk friluftslivsforskning 

att man kan se två huvudspår,ett som är förvaltningsoch 

planeringsinriktat och ett annat som är mer grundvetenskapligt 

och kulturorienterat. Inom det senare området uppfattar han tre delområden: 

ett pedagogiskt och värdeorienterat,ett annat som är inriktat 

på friluftslivets uppkomst och historiska utveckling och ett tredje 

som studerar kulturella,sociala,regionala och könsrelaterade olikheter. 

238 

Odden menar att de första exemplen på forskning kom från geografer 

och etnologer medan institutioner med högre studier inom friluftsliv 

har inlett forskning först på senare tid. Det finns emellertid 

uppgifter om att skogsforskarna tidigt på 1970-talet började studera 

aspekter kring friluftslivsförvaltning och då särskilt inom Oslomarka. 

239 Utöver dessa grupper anger Odden att viktiga bidrag även har 

kommit från sociologer,antropologer,psykologer och lantbrukskandidater. 

240 

Hur skall man då kunna fånga forskningsläget i Norge idag? Vid en 

sökning med termen ”friluftsliv” via Forskpub,som är den forskningsinriktade 

databas som sorterar under Bibsys,dvs. Norges motsvarighet 

till Libris,erhölls 231 st. forskningstitlar under perioden 1998– 

2003. 241 Detta var en för stor mängd poster att hantera inom ramen 

för denna undersökning. Istället har valts att fokusera på avhandlingsarbeten 

under senare tid. Inom perioden 1991–2001 har det lagts fram 

11 doktorsavhandlingar inom det samhällsvetenskapliga-humanistiska 

ämnesområdet där friluftslivstemat är centralt. 242 Dessa representerar 

den mångfald av discipliner och inriktningar som nämns ovan (se tabell 

1). Under motsvarande period synes ingen avhandling om friluftsliv 

ha kommit från det naturvetenskapliga-medicinska området. 243 

I stortingsmeldingen 2000–2001 anges följande miljöer som de 

mest centrala vad gäller forskning om friluftsliv: Norsk institutt for 

naturforskning,Østlandsforskning samt Høgskolen i Telemark. 245 

Friluftsforskaren Odden listar ett antal olika miljöer som bidragit med 

forskning. 246 Det handlar således om att en mångfald av institutionella 

miljöer kan bidra med forskning och gör det. 

Vad gäller forskning riktad mot naturturism med knytning till friluftsliv 

finns exempel på forskning som utgått från NINA (av bl.a. Marit 

Vorkinn,Jon Teigland,Tore Bjerke,Bjørn Kaltenborn,Ketil Skogen) 

och Högskolan i Lillehammer (av Jo Kleiven). 247 

78

Om forskningen och dess betydelse 

Resultat 

Inför den senaste propositionen om friluftsliv i Norge gjordes en del 

utvärderingar av vad den tidigare propositionen,Stortingsmelding 40 

(1986–87) Om friluftsliv,lett till. Forskarna Øystein Aas och Karine 

Hertzberg vid NINA gav därvid bl.a. en övergripande beskrivning av 

friluftsforskningen under 1980- och 90-talen: 

På mange måter kan vi snakke om en todelt forskningsmessig 

tilnærming til friluftsliv i Norge på 1980- og 1990-tallet. Det ene 

miljøet representerer det vi kan kalle et anvendt,miljøforvaltnings- 

og næringsorientert miljø med fokus på anvendt,tverrfaglig 

og kvantitativ forskning. Denne forskningen domineres av 

miljøet i Lillehammer (NINA og Østlandsforskning),fagmiljøer 

ved NLH på Ås,og NIBR. Faglige stikkord er geografi,psykologi,sosiologi,naturforvaltning,økonomi 

og planlegging. Denne 

forskningen baseres i hovedsak på NFR-finansiering og oppdragsprosjekter 

for miljø- og landbruksmyndighetene. 

Det andre miljøet hadde sin kjerne i samarbeidet mellom 

Høgskolen i Telemark og Norges Idrettshøgskole. Dette miljøet 

har også hatt tett kontakt inn mot organisasjonen FORUT og 

Norges Høgfjellsskole. Dette miljøet legger vekt på mer humanioraorientert 

forskning,og har delvis lagt et mer normativt syn 

på friluftsliv til grunn for forskningen. Fokus har blant annet vært 

på friluftsliv og natur i en pedagogisk og kulturhistorisk kontekst. 

Forskningen er basert på egenfinansiering eller finansiert av 

NFR programmer innen idrett og fysisk aktivitet. 248 

De beskriver även betydelsen av forskningen och menar att den påverkat 

en rad förvaltningsområden: 

Kunnskapsutviklingen har bidratt til etablering av friluftsliv som 

et mer akseptert utredningstema i forbindelse med konsekvensutredninger 

og vurderinger av tillatelser til ulike naturinngrep, 

og også medvirket til hvordan en faglig har endret fokus i friluftslivsutredninger 

fra å være ekspertpregede og naturvitenskapelig 

orienterte til å bli mer empirisk rettet og opptatt av å forutsi sannsynlige 

reaksjoner fra individer og grupper som berøres av de aktuelle 

tiltak. 

Ny kunnskap om brukernes miljøkrav,motiver,holdninger og 

79

Resultat 

Tabell 1. Schematisk framställning av norska doktorsavhandlingar med friluftsliv som tema i förhållande till deras institutionsanknytning,forskningstema,teorigrund,metodval 

och vetenskapsteoretiska tillhörighet. 244 

80 

Vitenskapsteoretiske 

perspektiver og 

tilhørighet 

Metode for datainsamling 

og databehandling 

Teori og modellbruk 

Forskningstema Forskningens 

status og formål 

Navn, år, tittel, fag- og 

institusjonstilknytning 

Realisme 

Individualistisk 

Kvantitativ 

Selvregistreringskasser, 

feltregistreringer og hyttebøker 

Postsurvey 

Statistisk databehandling 

Rasjonelle aktører 

Forventningsteori 

(Lawler) 

Teorien om planlagt 

handling (Azjen & 

Fishbein) 

Mikroøkonomiske 

Forvaltningsrettet 

Utforskende 

Generalisering og 

prediksjon 

Kvantitativ empirisme 

Adferdsgeografi 

Undersøke hvor nyttig 

egenskaper ved miljøet,slik 

brukerne foretrekker de, 

kan være i rekreasjons 

planleggning og forvaltning 

i et relativt urørt Arktisk 

miljø. Utprøving av 

ROS modellen 

Bjørn Petter Kaltenborn 1991 

Ressursgeografi UiO 

Monografi 

The role of Environmental 

Setting Attributes in Outdoor 

Recreation and Tourism Planning 

modeller 

Realisme 


Kvantitativ 

Selvregistreringskasser 

Postsurvey 


Rasjonelle aktører 

Forventningsteori 

(Lawler) 


adferd 

(Ajzen & Driver) 


modeller 

Barriereteorier 

(Jackson) 

Kulturteori 

(Bourdieu) 


modeller 


Utforskende 

Generalisering og 

prediksjon 



Forståelse av sammenhengen 

mellom faktiske 

miljøstander i et område og 

brukernes uttryckte opplevelser 

og reaksjoner på disse 

tilstandene 

Odd Inge Vistad 1995 

Geografi NTNU 

Monografi 

I skogen og i skolten – ein analyse 

av friluftsliv,miljøoppleving,påverknad 

og forvaltning 

i Femundsmarka 

Realisme 


Kvantitativ 

Telefon og postsurvey 



Utforskende 

Avgrenset generalisering 

Betydning av lokale adkomstforhold 

i forhold til 

deltakelse i friluftsliv 


Odd Gåsdal 1995 

Sosiologi NTNU 

Monografi 

Deltakelse i friluftsliv – sosiale 

mål og fysiske hindringer



tilhørighet 








Konstruktivistisk 


Kvalitativ 

Etnografisk feltarbeid 

Intervjuer,dagbøker og 

gjestebøker 

Fortolkning 

Fenomenologi 

(Merleau-Ponty) 

Kulturteori 

(Fink,MacCannell) 

Grounded theory 

(Glaser & Strauss) 

Grunnforskning 

Utforskende 

Beskrive hvordan ulike 

mennesker opplever et 

landskap som de går tur i 

med vekt på hvilken betydning 

det kulturhistoriske 

innholdet i landskapet har 

for denne opplevelsen 

Ingun Grimstad Klepp 1996 

Etnologi UiO 

Monografi 

På stier mellom natur og kultur 

Kritikk av dagens 

forvaltning 

Konstruktivisme 

Fenomenologi 



Kvalitativ 

Antropologisk feltarbeid 

Deltakende observasjon, 

intervjuer 

Fortolkning 

Fenomenologi 

(Merleau-Ponty) 

Modernismteori 

(Giddens,Urry) 

Kulturteori 

(Bourdieu) 

Skjemateorier 

(Eckblad) 

Flowteorier 

(Csikzentmihalyi) 

Flow simplex modell 


Utforskende 

Fokuserer på forholdet 

mellom mennesker som sosialt 

vesen og landskapet de 

lever i,både i en sosial og 

en kulturell sammenheng 

Erling Krogh 1995 

Dr. scient NLH 

Artikkelsamling 

Landskapets fenomenologi 


forvaltning 


Fenomenologi 

Realisme 


Kvantitativ 

Survey 

Panelstudie 



Utforskende 


Undersøke de subjektive 

sidene ved livskvalitet,og 

se nærmere på forklarings 

faktorer for subjektive 

velvære 


Sosial psykologi 

Joar Vittersø 1998 

Psykologi UiO 

Monografi 

Happy People and Wonderful 

Experience. Structure and Predictors 

of Subjective Well-Being 

Realisme 


Kvalitativ 

Feltstudier,korte intervjuer 

med brukere og 

nøkkelpersoner 


Utforskende 




Bidra til økt kunnskap om 

kognitive og adferdsmessige 

sider ved menneske–sted 

interaksjoner i båt 

rekreasjonsområde. Både i 

forhold til et symbolsk og 

et fysisk nivå 

Resultat 

Kvantitativ 

Postsurvey 


Stedidentitets teori 


adferd 

(Ajzen & Driver) 

Teorien om rasjonell 

handling 

(Azjen & Fishbein) 

Involveringsteorier 


(Strauss & Corbin) 

Ronny Meyer 1999 

Geografi NTNU 


Cognitive and behavioral 

aspects of people-place interactions 

in recreational boating. 

The case of locals,cabin dwellers 

and boat tourists in the 

Nøtterøy Tjøme Skerries boating 

area,southeastern Norway 

81

Resultat 



tilhørighet 








82 

Realisme 

Kollektiv 

Kvantitativ 

Survey 


Fortolkning 

Kultur teorier 

(Savage,Eder) 

Klasseteori 

(Dunk,Willis, 

Bourdieu,Martin) 

Modernismteori 

(Giddens,Beck, 


Utforskende 


Hvordan passer synspunkter 

og holdninger angående 

menneskets forhold til 

natur,miljøspørsmål og 

Begrepet "natur" – inn i 

bredere kulturelle mønstre 

Lash,Zhie) 

Ketil Skogen 1999 

Sosiologi UiO 


Cultures and Natures – Cultural 

Patterns,Environmental 

Orientations and Outdoor Recreation 

Practices among Norwegian 

Youth 


Kollektiv 

Kvalitativ 

Etnografisk feltarbeid 

Feltnotater,deltakende 

observasjon,intervjuer 

Dobbel hermeneutikk 

Feministisk teori 

(Humberstone) 

Kulturteorier 

Kulturanalyse 

(Gullestad) 

Modernitetsteorier 

(Giddens) 



Utforskende 


forvaltning 


Kritisk feministisk kulturanalyse 

Forsøke og avdekke kulturelle 

og sosiale forskjeller 

innen friluftslivet som kan 

både knyttes til forskjeller 

mellom kjønnene,mellom 

livsformer og til regional 

tilhørighet 

Kirsti Pedersen 1999 

Dr. scient NIH 

Monografi 

Det har bare vært naturlig – 

Friluftsliv,kjønn og kulturelle 

brytninger 

(Glaser & Strauss) 



Kvalitativt 

Fortolkning av tekster 

Hermeneutikk 


Utforskende 


Fenomenologi 

Klassisk kunnskapssosiologi 

(Mannheim) 

Omdefiniert kunnskapssosiologi 

(Berger & Luckmann) 

Kartlegging av menneskets 

forhold til naturen slik det 

kommer til uttrykk i tenking 

og formuleringer om 

friluftsliv. Gjennom en 

sammenlikning av friluftslivet 

til Nansen og vår ge- 

Gunnar Repp 2001 

Dr. scient NIH 

Monografi 

Verdiar og ideal for dagens friluftsliv. 

Nansen som føredøme? 

nerasjon 

Realisme 


Kvantitativ 

Postsurvey 

Feltsurvey 



adferd (Ajzen) 

Hinderteorier 

(Jackson) 



Utforskende 

Generalisering 

Prediksjon (i noen 

av artiklene) 

Bidra til kunnskapsgrunnlaget 

om kognitive og adferdsmessige 

sider ved fritidsfiske 

forvaltningen. 

Fokus på hvordan folk erfarer 

forholdet mellom utøvere 

og forvaltningsalternativer 

og ulike sider ved 

resursgrunnlaget 

Øystein Aas 2001 

Dr. scient NLH 


Human dimensions in recreational 

fisheries management 

Rasjonelle individer

opplevelsesønsker har gitt økt bevissthet i den offentlige forvaltningen 

om behovet for differensiert forvaltning og for at en forvalter 

mennesker også,ikke bare natur,og at det ofte er gjennom 

menneskene en forvalter naturen. 

Forskning har også ført til større kunnskap om effekter av ulike 

virkemidler,særlig til å få frem nyanser i effektene fordi de fleste 

virkemidlene både kan ha positive og negative effekter på ulike 

grupper av brukere. Forskning og dokumentasjon har utvilsomt 

vært medvirkende til økt fokus på tiltak som er effektive overfor 

såkalte svake grupper. Denne forskningen har også hatt betydelig 

verdi for næringsutvikling og turisme basert på naturopplevelser 

fordi den har bidratt til økt markedsforståelse. 

Forskning har bidratt til å gi argumenter for verdien og samfunnsnytten 

av friluftsliv,og motsatt: Studert problemer med 

friluftsliv,både i form av økologiske og helsemessige skadevirkninger. 

Forskningen har generelt også styrket høyere utdanning innen 

feltet,og gitt tilflyt av litteratur slik at pensum innen friluftsliv 

ved høyskolene og universitetene (NLH,NIH) i dag er et helt 

annet enn tidligere. Flere avlagte doktorgrader har også styrket 

undervisnings- og formalkompetansen. Sammen med den tradisjonelle 

pedagogisk-filosofiske tilnærmingen til friluftsliv som 

flere utdanningsmiljøer har hatt,har nyere empirisk forskning og 

skriftlig materiale om offentlig forvaltning av friluftsliv gitt mer 

helhetlige studier,med større legitimitet og økt praktisk relevans. 

I sum gir dette samfunnet tilgang på studenter som er bedre skolert 

innen friluftsliv enn tidligere,til nytte både for organisasjoner,fagmyndigheter,forskning 

og skoleverket. 249 

Forskning i Danmark 

Resultat 

Den första mer stabila forskningsenheten för friluftsliv i Danmark var 

den som Niels Elers Koch kom att bygga upp med start år 1975. Det 

skedde inom ramen för ett skogsforskningsinstitut vid dåvarande 

Lantbruksministeriet. Vid 1990-talets början fördes detta institut, 

Forskningscentret for Skov & Landskab,över till Miljöministeriet. 

Sedan 2004 är det en del av Den Kgl. Veterinær- og landbohøjskole 

83

Resultat 

och benämns Center for Skov,Landskab og Planlægning. Friluftslivsenheten 

har sedan ett tiotal år haft 3–5 forskare,och dess forskning 

gäller både förvaltning för och utövande av friluftsliv,natur och hälsa 

samt naturturism. 250 Det är denna enhet som väsentligen står för den 

danska forskningen kring planering och förvaltning för friluftsliv. I 

jämförelse med Norge är volymen av denna typ av forskning klart 

mindre i Danmark. 251 

En annan forskningssfär är de enheter som arbetar med utbildning 

av idrottslärare. Det var först 1981 som man började utveckla en 

undervisning i Danmark inom detta fält,och det initiativet togs av 

Danmarks Højskole for Legemsøvelser i Köpenhamn (som senare 

kom att ombildas till Institut for idræt vid Köpenhamns Universitet). 

Väsentligt senare kom forskningen igång. Idag har man vid bl.a. Syddansk 

Universitet i Odense (Søren Andkjær) och vid Institut for idræt i 

Köpenhamn (Erik Mygind) enstaka pågående forskningsprojekt. 252 

Även i detta av avseende är således friluftsforskningen i Danmark till 

sin volym klart mindre än i Norge. 

Det är väsentligen vid de tre nämnda enheterna som mer stabila enheter 

som utför friluftsforskning finnes. Vid flera andra institutioner, 

t.ex. Danmarks Pedagogiska Universitet i Köpenhamn och Geografisk 

Institut vid Köpenhamns Universitet finns mer sporadiska exempel på 

friluftslivsforskning. 

Finansieringsläget för friluftslivsforskning synes vara mycket gott i 

Danmark. Den ideella paraplyorganisationen Friluftsrådet får medel 

från tipsoch lottoverksamheten. 253 Detta har givit rådet möjlighet 

att stötta friluftsforskning,och Friluftsrådet är därigenom en viktig 

finansiär av friluftsforskning sedan 1994. År 2003 utgick sammanlagt 

5,4 miljoner danska kronor till 29 olika forsknings- och utvecklingsprojekt. 

254 Huvuddelen av dessa medel synes dock gå till utvecklingsprojekt,vilket 

torde bero på att,som angivits ovan,friluftsforskningen 

i Danmark har en mindre volym. 

Om den finansiella läget för friluftsforskning synes vara gott,synes 

en kommunikativ infrastruktur för friluftslivsforskning i form av t.ex. 

regelbundna öppna konferenser av det slag som FRIFO ordnat i Norge,saknas. 

I linje med vad som ovan angivits finns ej heller någon 

dansk vetenskaplig tidskrift för friluftsforskning eller någon nättidskrift. 

84


Den norska friluftslivsforskningen startade ungefär samtidigt som den 

svenska,dvs. väsentligen på 1970-talet. Den har idag en mer stabil institutionell 

bas än den svenska,en större omfattning och en nättidskrift. 

Under perioden 1991–2001 lades 11 doktorsavhandlingar inom 

friluftsliv fram i Norge. Motsvarande siffra i Sverige var 9. Sett i relation 

till befolkningens storlek indikerar detta en mer omfattande 

forskning i Norge. Det funna antalet norska forskningstitlar,231 

stycken,under perioden 1998–2003 talar också för detta. Forskningen 

i Norge synes ha gynnats av bl.a. ett politiskt intresse som manifesterats 

i två propositioner om friluftsliv där frågor om kunskapsuppbyggnad 

och forskning behandlats. Gynnsamt har också varit de ideella 

organisationernas intresse för forskningsfrågor. FRIFO,dvs. FRI- 

SAM:s norska motsvarighet,har ordnat två konferenser om friluftsforskning 

som fyllt ett viktigt behov för forskningens utveckling. Friluftsforskningen 

i Norge gynnas även av årliga medel från regeringen 

via Norges forskningsråd samt ett pågående flerårigt strategiskt forskningsprogram 

med friluftslivet i fokus. Den danska friluftsforskningen 

har en mindre volym än den norska. Där finns dock exempel på en institutionell 

bas med stabilitet sedan mitten av 1970-talet,men antalet 

miljöer som under längre tid har bedrivit friluftsforskning är få. Det 

finansiella läget för friluftsforskning är gott i Danmark,men man saknar 

en utvecklad infrastruktur för kunskapsspridning i form av t.ex. regelbundna 

öppna konferenser eller en nättidskrift. 

Exempel på internationell forskning 

Uppdrag och fokusering 

Resultat 

Det bör redan här påpekas att även om det inte är ett ovanligt påstående 

i den svenska friluftsdiskussionen att ”det finns ingen friluftsforskning” 

så kan bara som en illustration nämnas att den inledande forskningsöversikten 

från 1986 som refereras nedan är i A4 storlek,sex cm 

tjock och består av 78 kapitel. 255 Detta påstående hindrar dock inte att 

det med mycket gott fog kan sägas att friluftsliv är ett generellt sett 

underbeforskat fält,och då inte minst svensk friluftsforskning,i för- 

85

Resultat 

hållande till friluftslivets stora betydelse för individer och samhälle. 

Men det är också viktigt att notera att som varande ett relativt nytt och 

tydligt mångvetenskapligt forskningsfält är friluftsforskningens volym 

och relativt deskriptiva inriktning ofta mer iögonfallande än dess syntes 

och teoriutveckling. 256 Robert Manning skriver: ”If the quality of 

outdoor recreation research is debatable,the quantity is not”. 257 I vilket 

fall är det alltså viktigt att redan här notera omöjligheten att på något 

som helst heltäckande sätt i ett rapportkapitel beskriva den internationella 

friluftsforskningen. Ett viktigt observandum här är också 

relationen mellan det svenska/nordiska begreppet friluftsliv och 

engelskspråkiga begrepp som t.ex. outdoor recreation vilket kommenteras 

vidare nedan under ”Introduktion om olika material”. 

I denna rapports metodavsnitt konstaterades att det var nödvändigt 

att avgränsa och fokusera denna internationella forskningsutblick och 

där framgår att inriktningen gäller främst friluftslivets värden. I figur2 

nedan illustreras huvudsakliga avgränsningar och fokuseringar. Den 

egna preciseringen till viss fokusering på den nordiska friluftstraditionen 

och viss avgränsning mot det urbana landskapet har gjorts för att å 

ena sidan kunna inkludera naturturism (i enlighet med önskemål från 

uppdragsgivaren) och att med bibehållen respekt för natur/kulturlandskapets 

successiva övergång från det påtagligt naturpräglade (typ 

Sarek) till det påtagligt kulturpräglade (typ skolgårdar och stadsmiljöer) 

ändå vid behov kunna ge viss prioritet åt traditionella friluftsaktiviteter 

som vandringar i skog och mark,kanotpaddling,långfärdsåkning 

på skidor etc. Detta för att vid behov kunna vara mer ytlig när det gäller 

sådana fenomen som stadsparker,trädgårdar,skolgårdar och internationell 

turism – som alla är viktiga forskningsfält och viktiga att ge 

framtida uppmärksamhet. Begreppet värden är förstås inte heller helt 

lätthanterligt när det gäller avgränsning och innehåll. I detta kapitel 

ses värden (benefit) som något som av någon/några antingen uppfattas 

som något positivt/förbättrande eller som något som förhindrar eller 

dämpar en försämring. 258 I praktiken innebär detta att de olika författarnas 

egen användning av begreppet benefit i huvudsak har fått styra 

dess avgränsning och innehåll. I konkreta termer koncentrerades det 

sökta fokus i allmänhet till skärningen mellan de två engelska begreppen 

”outdoor recreation” och ”benefit” (i fortsättningen markeras 

som ”outdoor recreation” AND ”benefit”). När det gäller begränsningen 

i vilken nivå på materialet som sökningen avser,t.ex. titel,fulltext 

etc.,har valts abstract i regel i kombination med titel och nyckelord. 

Se vidare i fig. 2. 

86

Uppläggningen av detta kapitel 

Resultat 

Figur 2. Ett sätt att illustrera sökprofilen. (Citatet om ”vistelse utomhus i natureller 

kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” 

är hämtat från SFS 2003:133 om statsbidrag till friluftsorganisationer.) 

Detta kapitel är upplagt så att de olika typer av material som använts 

beskrivs varefter resultaten från de genomgångna materialen vävs in 

och ur detta dras en del slutsatser. Men när det gäller resultat från inventeringen 

så hänvisas i huvudsak till annan rapport. Dessa forskningsansatser 

exemplifieras där av ett antal exempel på referenser 

inom respektive område från litteraturinventeringen,kompletterat 

med några svenska exempel. 259 Det bör här också påpekas att p.g.a. 

annan parallell rapport för Naturvårdsverket om planering för friluftsliv 

av Emmelin,Fredman & Sandell (2004),avgränsas arbetet i detta 

kapitel. 

87

Resultat 

Introduktion om olika material 

Att friluftsliv är ett i högsta grad mångvetenskapligt fält är snart mycket 

uppenbart när man börjar se inom den bredd av olika vetenskapliga 

discipliner och inriktningar som friluftsliv kan uppmärksammas. Till 

detta kommer också att intressefältet anknyter både till i högsta grad 

teoretiska aspekter men också till mycket praktiskt konkreta upplevelser 

och verksamheter. Lite hårddraget kan man fråga sig; är friluftsrelaterad 

kompetens i första hand något som sitter i den hand som svingar 

hajkyxan vid lägerelden,eller sitter det i den blick som uppfattar att 

någon i gruppen på vandring behöver extra uppmuntran,eller handlar 

det om att effektivt kunna nyttja planeringens kartor och policyrapporter 

för allmänhetens bästa,eller handlar det om att förstå friluftslivet 

som humanekologiskt,samhällsvetenskapligt och kulturhistoriskt 

samhällsfenomen? Var man bland dessa inriktningar placerar vad man 

uppfattar som friluftsrelevant kompetens påverkar förstås vad man anser 

är relevant friluftsrelaterad forskning. För att ta ett konkret och i 

detta fall mycket relevant exempel så är det definitivt inte någon självklarhet 

om det svenska/nordiska begreppet ”friluftsliv” kan översättas 

till ”outdoor recreation” i en sökning efter internationell friluftsforskning. 

260 Friluftsliv är kort sagt ett av de fält där det är extra tydligt att 

den traditionella forskningsrelaterade akademiska kunskapsvägen bara 

är ett snitt i ett stort kompetensområde. 

Den här mångvetenskapliga och mångformiga karaktären hos friluftsliv 

som kunskapsområde har gjort att även om detta rapportkapitel 

är fokuserat på vetenskaplig forskning så har det varit nödvändigt 

att samla material med en bred ansats och sedan i efterhand sortera 

bort det påtagligt praktiskt orienterade. I detta kapitel har följande typer 

av materialinsamlingar kombinerats: en handfull tidigare forskningsöversikter,några 

sökningar i breda databaser,inventering av 

några vetenskapliga tidskrifter,och till detta ett antal subjektiva kompletteringar 

ur egna samlingar. Forskningsöversikterna,databaserna 

och tidskrifterna kommer att närmare presenteras och motiveras nedan 

och när det gäller de subjektiva kompletteringarna så motiveras de 

helt enkelt av författarens långa erfarenhet inom fältet. 261 De subjektiva 

kompletteringarna kan ses som ett sätt att ta med en del svensk 

forskning som är att betrakta som internationell (när det gäller målgrupp,språk 

och publicering) men som annars inte skulle kommit 

med. Generellt har bara i begränsad utsträckning material äldre än 

1990 tagits med. 

88

Databassökningar 

Resultat 

En möjlighet att söka internationellt forskningsmaterial är att använda 

de större databaser som innehåller olika typer av material från olika 

tidskrifter och andra publikationer. Dessa databaser kan vara tematiska 

med avseende på typ av material (t.ex. Dissertation Abstracts nedan 

som tar upp avhandlingar) eller med avseende på olika kompetensområden 

(t.ex. Health som användes som en av sökgrupperna). I samråd 

med bibliotekspersonal läggs så sökprofiler upp och i detta fall har då 

inledningsvis sökts relativt brett för att sedan successivt vaska fram de 

huvudsakliga sökbegreppen ”outdoor recreation” och dess överlappning 

med ”benefit” och i någon mån med ”review”. En huvudsaklig 

roll för detta moment i arbetet var att få en första bred översikt över 

hur friluftsliv som forskningsfält (och särskilt då friluftslivets värden) 

ger avtryck i den internationella forskningsvärlden – var,hur,av vilka 

och med vilka begrepp och ansatser som fältet verkar beforskas. En 

konkret återknytning till avgränsningsdiskussionen (bl.a. fig. 2 ovan) 

är att här valdes efter vissa inledande sonderingar att ej använda det 

mycket breda begreppet ”out-of-doors” utan det mer fokuserade 

”outdoor recreation”. 262 Här följer en kortfattad presentation av de 

databaser som användes. 

Databasen: ”Dialog” för inventering av databaser. I denna databas 

har man möjlighet att söka på tematiska grupper av databaser och 

en sökning i gruppen ”Health” som består av 31 databaser utifrån sökbegreppen 

”outdoor recration AND benefit” gav napp i 19 databaser. 

De i särklass bästa utfallen blev det i ”SPORTDiscus” (231 träffar) och 

i ”CAB Abstracts” (314 träffar). En sökning i databasgruppen ”Psychology” 

gav napp i 16 databaser och här framstod ”Gale Group Business 

A.R.T.S” med 424 träffar som bäst (därnäst kom databaser med i 

storleksordningen ett 60-tal träffar). Efter en del ytterligare inventeringar 

inkl. bl.a. begränsningsbegreppet ”...AND review” valdes att gå 

vidare med en separat sökning i en databas för avhandlingar (Dissertation 

Abstracts nedan),i en databas för citering av vetenskapliga arbeten 

(ISI nedan) samt i databasen ”SPORTDiscus”. Grundstrategin 

bakom dessa val var att i första hand försöka fånga mer gedigna vetenskapliga 

arbeten inom fältet på bekostnad av diverse bokrecensioner, 

artiklar som bara marginellt kommer in på grundfrågan om friluftslivets 

värden,material som egentligen handlar om andra saker etc. 

ISI (Institute of scientific information). Här gjordes en sökning 

89

Resultat 

utifrån ett material bestående av följande tre databaser: ”Science Citation 

Index Expanded”,”Social Sciences Citation Index” och ”Arts & 

Humanities Citation Index”,alla för åren 1986–2003 (i storleksordningen 

knappt 20 miljoner poster att söka bland totalt). I detta mycket 

breda material inventerades först sökorden (se föregående not) och 

därefter togs två utsnitt fram i form av material med dels något av friluftsbegreppen 

(exkl. ”out-of-doors”) vilket gav totalt 489 träffar och 

något av värdebegreppen (>100,000 träffar) vilket resulterade i en 

skärning med 16 träffar. När dessa kombinerades med begreppet ”review” 

blev utfallet 0 och då gjordes i stället en sökning som kombinerade 

friluftsbegreppen (exkl. ”out-of-doors”) med ”review” vilket 

resulterade i 21 träffar. Om det på så sätt framtagna materialet kan i 

korthet sägas: 

– De flesta men absolut inte alla var att betrakta som direkt relevanta 

och det i ungefär samma utsträckning för båda delmaterialen och 

förutom några enstaka skrifter från 1990-talets början så var allt 

material koncentrerat till slutet av 1990-talet och de första åren på 

2000-talet. 

– Bland det relevanta materialet kan man urskilja följande huvudkategorier: 

(i) där landskapets naturvetenskapliga värden är utgångspunkt; 

263 (ii) där landskapets rekreationsvärden är utgångspunkt; 

264 samt (iii) där frågor om planering av rekreationslandskap 

är utgångspunkt. 265 Det bör också särskilt noteras att svenska forskare 

var relativt rikligt företrädda i det här urvalet. 266 

Dissertation Abstracts Online. Denna databas innehåller framför 

allt amerikanska avhandlingar men också annat; så här presenteras databasen 

på Dialogs hemsida: 

90 

Dissertation Abstracts Online is a definitive subject,title,and 

author guide to virtually every American dissertation accepted at 

an accredited institution since 1861. Selected Masters theses have 

been included since 1962. In addition,since 1988,the database 

includes citations for dissertations from 50 British universities 

that have been collected by and filmed at The British Document 

Supply Centre. Beginning with DAIC Volume 49,Number 2 

(Spring 1988),citations and abstracts from Section C,Worldwide 

Dissertations (formerly European Dissertations),have been included 

in the file. 

Här gav en sökning utifrån begreppen ”outdoor recreation AND

Resultat 

benefit” 45 träffar vilkas sammanfattningar har gåtts igenom för de 34 

som gjorts fr.o.m. 1985. Nedanstående bild framstår då,vilken förstås 

måste läsas mot bakgrund av underlaget för den databas som den är tagen 

från enligt ovan. 

Det på detta sätt infångade materialet är att se som klart relevant i 

sin helhet (vilket är en indikation på att sökprofilen fungerar). Trots 

den vidgning av underlaget för databasen som anges i citatet ovan så 

består det nästan uteslutande av doktorsavhandlingar från USA,något 

som sannolikt både är en effekt av databasens urvalsram men också av 

att forskningen i Nordamerika (f.f.a. USA och i viss mån i Canada) ger 

ett dominerande intryck även i andra urvalsramar,t.ex. textböcker och 

tidskriftsartiklar. 

Gör man en jämförelse över åren får man följande mönster: under 

de knappt 20 åren från den första här medtagna 1966 och t.o.m. 1983 

anges 11 arbeten,därefter är det närmast samma antal per femårsperiod 

(1984–88: 9; 1989–93: 12; 1994–1998: 8; 1999–2003: 5,sökningen 

gjordes i början november 2003). Att detta material visar en inledande 

ökning är rätt uppenbart,men om avmattningen efter mitten på 

1990-talet är reell eller mer en effekt av eftersläpning med registreringar 

eller liknande är svårt att säga. 

I huvudsak kan man bland dessa avhandlingar urskilja följande tre 

dominerande inriktningar (vilka förstås också kan överlappa varandra): 

(i) miljöekonomisk metodutveckling där olika undersökningar av 

betalningsvilja,transportkostnader m.m. när det gäller naturturism 

och rekreation jämförs och vidareutvecklas; (ii) förståelse- och mobiliseringsinriktade 

studier av t.ex. handikappades möjlighet till friluftsliv, 

naturturisters upplevelser,olika etniska gruppers skillnader när det 

gäller i vilken utsträckning och på vilket sätt man bedriver friluftsaktiviteter,organisationsmedlemskap 

och hälsomotivation; och (iii) planeringsrelaterade 

arbeten som tar sin utgångspunkt i förvaltningsfrågor,naturturismens 

betydelse och som ofta försöker utmynna i olika 

typer av rekommendationer till myndigheter och entreprenörer. 

SPORTDiscus. En av de databaser som utifrån de bredare sökningarna 

ovan identifierades var SPORTDiscus. När en sökning gjordes i 

denna utifrån begreppen: ”outdoor recreation AND benefit AND review” 

men utan tidsavgränsning blev det tre träffar varav alla relativt 

åldersstigna. 267 Sökningar på ”outdoor recreation AND benefit” för 

åren 1998–2003 gav sammantaget nio träffar med genomgående hög 

relevans och med en spridning över olika forskningsansatser på ett liknande 

sätt som refererats ovan. 

91

Resultat 

Tidigare forskningsöversikter 

Här nedan presenteras ett antal tidigare gjorda forskningsöversikter. I 

redogörelsen finns några som nu är omkring 10–15 år gamla. Dessa 

har tagits med dels för att något med motsvarande bredd och omfattning 

senare inte gjorts och dels för att få en viss möjlighet att reflektera 

över förändringar över tiden. Till dessa har lagts några med lite olika 

inriktningar och karaktär som gjorts under de senaste åren. 268 

”A Literature Review: The President´s Commission On Americans 

Outdoors” (1986). Redan i inledningen nämndes denna sex cm 

tjocka A4 rapport med 78 kapitel som illustration till den för en del 

förvånande stora mängd forskning som ändå finns internationellt om 

friluftsliv. 269 Till detta kan också läggas att denna litteraturöversikt är 

en av tre bilagor till avrapporteringen från den månghövdade kommission 

som då hade arbetat under två år för att göra en översikt över 

friluftsliv (outdoor recreation) till USA:s president (de andra två bilagorna 

var: ”case studies” och ”study papers and reports”). Litteraturöversiktens 

indelning ger också en god bild över vilka forskningsfält 

man identifierade som särskilt intressanta; områden som fortfarande 

på många sätt ger en god bild av friluftsforskningens verksamhetsfält: 

Trends and Demand som bl.a. kopplar mot fritidens roll,demografiska 

förändringar och behovet av att följa förändringar och försöka förutse 

vad som blir viktiga frågor i framtiden. 

Values and Benefits (se nedan). 

Natural Resources Management som bl.a. handlar om planering,förslitning 

och naturvård. 

Special Populations som tar upp frågor om friluftsliv för handikappade, 

fattiga och olika etniska grupper (ett perspektiv jag något kommer att 

beröra under temat samhällsreflekterande ansatser i min resultatrapport,liksom 

nästa fält här nedan). 270 

Motivations and Barriers som tar upp hinderproblematik (varför man 

ev. inte sysslar med friluftsliv). 

Activity Participation Trends som tar upp ett antal olika aktiviteter som 

t.ex. cykling,terrängkörning med motorcykel,fiske,jakt,camping, 

vandring och båtliv. 

Urban recreation som förutom parkfrågor tar upp t.ex. etniska aspekter. 

Tourism som särskilt uppmärksammar bl.a. naturvårdsfrågor och sociokulturella 

dimensioner. 

Information and Communication om informationskanaler och motivering. 

92

Financing som innehåller uppsatser om entréavgifter (USA har som 

bekant ingen större allemansrätt) och finansiella samarbeten för att få 

fram medel för t.ex. hälsoinriktat friluftsliv. 

Other papers där vi hittar bl.a. uppsatser om barn och friluftsliv,utbildningsfrågor 

och reservat. 

Rapportens särskilda avsnitt om ”Values and Benefits” har elva kapitel 

och bland dessa finner vi,förutom ”An Integrating Overview” av avsnittets 

’reviewers’ fem som tar upp ekonomiska aspekter på olika sätt 

inkl. som del i nationalräkenskaper,för lokal och regional utveckling 

samt från ett mer individuellt perspektiv (betalningsvilja etc.). 271 Några 

kapitel lyfter fram de mer sociala värdena kopplade till t.ex. olika 

organisationers verksamhet,läger och pedagogik. Ett annat kapitel 

kopplar till friluftslivets djupare mer existentiella dimensioner och pekar 

på att: ”In the outdoors,one ’touches base’ with something greater 

than can be found indoors. Encounter with creation re-creates”. 272 

Till detta kommer ett kapitel som fokuserar mer personligt kopplade 

värden och vi kan här t.ex. notera den handfull tabeller över olika värden 

och i vilka termer dessa skulle kunna uppskattas. 273 Kapitlets sista 

tabell (No. 6) är ”A taxonomy of some probable personal benefits 

gained from use of outdoor recreation opportunities” och förtjänar utifrån 

kapitlets syfte att här återges i sin helhet: 

A. Personal Development 

1. Self-concept 

2. Self-actualization 

3. Self-reliance 

4. Value clarification/Introspection 

5. Humility 

6. Leadership 

7. Spiritual growth 

8. Aesthetic enhancement 

9. Learning 

B. Social Bonding 

1. Family kinship 

2. Kinship with significant others 

3. Meeting new people 

C. Therapeutic/Healing 

1. Clinical problems (drug abuse,etc.) 

2. Stress/tension mediation 

3. Physical rest 

Resultat 

93

Resultat 

D. Physical Fitness/Health 

E. Stimulation 

F. Independence/Freedom 

G. Nostalgic 

H. Commodity-related 

”Introductory Readings on the Benefits of Outdoor Recreation” 

(1991). Som ett annat exempel på samlingsverk med texter som 

nu är omkring 15 år gamla är ett två centimeters kompendium med artiklar 

utgivna av Canadian Parks Service och bl.a. använt för utbildningsändamål. 

274 Förutom fyra uppsatser från presidentrapporten refererad 

ovan så innehåller denna samling 12 artiklar från vetenskapliga 

tidskrifter,konferensrapporter,enskilda uppsatser och bokkapitel. Vi 

kan här också notera den indelning som man inledningsvis gör om vilka 

värden man ser i friluftsliv,nämligen: psykiska,fysiska,sociala och 

ekonomiska. 

”Benefits of Leisure” (1991). Om man siktar mer åt fritidsperspektivet 

i bred bemärkelse kan med specifik inriktning mot just dess värden 

och motiv nämnas boken ”Benefits of Leisure”. 275 Boken är på knappt 

500 sidor och har bl.a. ”state-of-knowledge” kapitel om: 

Health Benefits of Physical Activity. 

Cardiovascular Benefits of Physical Activity. 

Psychophysiological Indicators of Leisure Benefits. 

Leisure and Self-Actualization. 

Self-Identity Benefits of Leisure Activities. 

The Personal and Social Benefits of Sport and Physical Activity. 

Programmed,Nonclinical Skill Development Benefits of Leisure Activities. 

Recreation for the Mentally Ill. 

Spiritual Benefits of Leisure Participation and Leisure Settings. 

The Learning Benefits of Leisure; Developmental Benefits of Play for 

Children. 

Mood as a Product of Leisure: Causes and Consequences. 

Benefits of Leisure for Family Bonding. 

Organizational Wellness; Benefits of Leisure Services to Community 

Satisfaction. 

Leisure Resources,Recreation Activity,and the Quality of Life. 

Parks and Recreation: More than Fun and Games. 

94

Resultat 

Mönstringen är bred,referenserna rikhaltiga men friluftsperspektiv 

kommer här bara in som en aspekt av fritid vilket som sagt är bokens 

tema och då stickordsregister saknas får man nog snarare se det som en 

bra källa att ösa ur när man behöver material kring något friluftsrelaterat 

problems vidare kontext. 

”Studies in Outdoor Recreation: Search and Research for Satisfaction” 

(1999). Som första exempel på nutida forskningsöversikt 

skall här nämnas Robert Mannings ”Studies in Outdoor Recreation”. 

276 Detta är den andra upplagan av denna breda översikt över friluftsliv 

och är närmast att se som ett gott försök att för inte minst 

undervisningsbruk beskriva friluftsliv som kompetens- och arbetsfält 

(eller förstås snarare ”outdoor recreation” som i allt dylikt material,se 

inledningen ovan). På framsidan av bokens första upplaga från 1986 

står det också: ”A review and synthesis of the social science literature 

in outdoor recreation”. Vi kan också notera att på de knappt 15 åren 

mellan upplagorna har boken växt från 166 paginerade sidor till 374. 

”Nationell och internationell miljödidaktisk forskning: En 

forskningsöversikt” (2003). Som ett exempel på att det även görs relevanta 

forskningsöversikter i Sverige så skall här tas med ett kapitel ur 

en rapport om miljödidaktisk forskning. 277 Det är ett kapitel skrivet av 

Johan Öhman om ”Miljöfostran i naturen” vilket är ett viktigt område 

för diskussioner om friluftslivets värden. 278 Öhmans kapitel bygger 

också inte minst på internationella forskningsarbeten och sätter även 

in friluftsliv och utomhuspedagogik i ett pedagogiskt forskningssammanhang. 

Han gör i denna översikt flera viktiga distinktioner,bl.a. 

skiljer han på en utomhuspedagogisk och en friluftspedagogisk undervisnings- 

och forskningstradition där den förra både finns sedan 

gammalt i t.ex. Sverige men i stor utsträckning är kopplad till bl.a. 

Nordamerika och England. 279 Den senare,friluftspedagogiska undervisnings- 

och forskningstraditionen,är av betydligt mindre omfattning 

och i huvudsak kopplad till den nordiska friluftstraditionens 

särdrag och följaktligen i huvudsak representerad i form av forskningsarbeten 

från Norden. Öhman pekar också bl.a. på den stora generella 

betydelsen av olika forskningsansatser (t.ex. positivistiska vs. 

tolkande vs. socialkritiska) för hur man tacklar frilufts- och utomhuspedagogiska 

frågor. 

”Encyclopedia of Leisure and Outdoor Recreation” (2003). Avslutningsvis 

bland dessa forskningsöversikter bör även den nyutkomna 

95

Resultat 

encyklopedin om fritid och friluftsliv nämnas. Här kan vi hitta avsnitt 

om ”Benefits”,”Experiences” och ”Health” m.m. 280 Vi kan t.ex. notera 

följande uppräkning över ”benefits” (och som då alltså kopplas till 

fritid och friluftsliv,inte bara det senare): 

– better mental and physical health and health maintenance 

– personal growth,development,and appreciation of self 

– positive changes in mood and increased overall quality of life 

– social and cultural benefits (t.ex. kopplat till medborgarskap,identitet,socialisering) 

– economic benefits (inkl. t.ex. arbetstillfällen,välfärdsvinster för 

samhället,turismintäkter) 

– environmental benefits (inkl. t.ex. vidmakthållande av viktiga naturoch 

kulturmiljöer,ökat miljöengagemang) 

Eftersom detta är ett mycket färskt material – och som ytterligare en 

illustration till friluftsområdets bredd – kan vi t.ex. också notera 

följande förteckning när det gäller vilka land- och vattenbaserade friluftsaktiviteter 

(under ”outdoor recreation”) som man anser ökat: golf; 

bicycle riding; walking/day hiking and back-packing; photography; 

nature study; orienteering; mountaineering,rock climbing and caving; 

off-road (four-wheel) driving; rafting,wind-surfing,water-skiing,tubing 

and jet-skiing; and snow skiing/snowboarding and cross-country 

skiing. 

Tidskriftsinventeringar 

Inte minst som ett sätt att komplettera ovanstående tidigare forskningsöversikter 

med mer färskt material så gjordes sökningar i olika 

vetenskapliga tidskrifter. Då friluftsliv både kan behandlas inom 

mångvetenskapligt tematiska tidskrifter med inriktning mot t.ex. fritidsfrågor,samhällsplanering 

eller turism,men också kan behandlas 

inom traditionella discipliners tidskrifter (t.ex. psykologi,historia) så 

kompletterades de mångvetenskapliga med några med geografisk inriktning. 

Dels är kulturgeografi en av de traditionellt viktigare disciplinerna 

för många friluftsfrågor och dels är det författarens egen disciplinära 

hemvist. Av primärt intresse sågs utifrån detta följande 

tidskrifter: 

J. of Leisure Research. 

Leisure Studies. 

96

Environment and Behavior. 

J. of Sustainable Tourism. 

J. of Applied Geography. 

Tourism Geographies. 

Environmental Education Research; och 

Annals of Tourism Research. 

Resultat 

Vid sökningar i dessa tidskrifters arkiv använder man i praktiken 

sökmöjligheterna för de förlag som ger ut respektive tidskrift. 281 Då 

dessa inte alltid söks utifrån viss tidskrift så kan vi utifrån de träffar det 

blev konstatera att också bl.a. följande tidskrifter kom med relevanta 

artikelrubriker förutom de ovan uppräknade – en god illustration till 

friluftsområdets mångvetenskapliga prägel: Tourism Management; 

Landscape and Urban Planning; Biological Conservation; J. of Environmental 

Management; J. of Environmental Economics and Management; 

ICES Journal of Marine Science; Land Use Policy; Ecological 

Economics; J. of Rural Studies; Parks & Recreation: J. of Physical 

Education,Recreation & Dance; Human Dimensions of Wildlife; 

Tourism Economics; J. of Ecotourism; Tourist Studies; och Conservation 

Biology. 

Sökningar gjordes i februari 2004 med nedanstående sökbegrepp 

och utfall. Förutom den sökning som gav 178 träffar och som innehöll 

relativt många icke vetenskapliga arbeten så hade utfallen i allmänhet 

hög relevans. Däremot kommer inte artiklarnas innehåll att här närmare 

kommenteras utan detta material kommer bl.a. in som underlag 

för resultatdelen och refereras där vid behov parallellt med annat insamlat 

material. 282 

Elsevier Science Direct med bl.a. tidskrifterna: Ann. of Tourism Research; 

J. of Applied Geography. 

6 träffar för: outdoor recreation AND benefit,1980–2003. 

17 träffar för: outdoor recreation,2000–2003. 

Ebsco Host Research Databases med bl.a. tidskrifterna: Environmental 

Education Research; J. of Leisure Research. 

0 träffar för: outdoor recreation AND benefit AND review. 

18 träffar för: outdoor recreation AND benefit,utan tidsbegränsning: 

första träff 1994. 


SwetsWise: Swets Information Services med bl.a. tidskrifterna: 

97

Resultat 

Leisure Studies; Environment & Behaviour; J. of Sustainable Tourism; 

Tourism Geographies. 

4 träffar för: outdoor recreation AND benefit,utan tidsbegränsning: 

första träff 2000. 


Var forskas det om friluftsliv? 

Det är naturligtvis en rimlig tanke att utifrån en sådan här internationell 

utblick försöka få en uppfattning av var de starka forskningsmiljöerna 

finns i termer av t.ex. institutioner,universitet,länder och discipliner. 

Samtidigt – p.g.a. ämnesfältets stora bredd illustrerat på olika 

sätt ovan – framgår det mycket snabbt att sådana sammanställningar 

snarast blir en spegling av hur sammanställaren uppfattar friluftsfältet. 

Man får alltså i första hand ett resultat som återspeglar vilken typ av 

forskning man tänker på när man säger friluftsforskning,handlar det 

om: landskapsuppfattningar,turismtrender,utbildningsfrågor,planering,eller? 

Den här problematiken framgår förhoppningsvis med all 

önskvärd tydlighet om man ställer sig motsvarande fråga för t.ex. Sverige 

– var bedrivs det friluftsforskning här? Svaret kommer att bli helt 

styrt av vilken typ av friluftsrelaterad forskning man avser och det enda 

rimliga svaret (till t.ex. en extern förfrågan) är att illustrera bredden 

med olika exempel – precis som är gjort i detta kapitel och dess parallella 

resultatrapport. Till detta kommer förstås generella aspekter som 

forskares stora rörlighet och att ofta nätverkskonstruktioner är viktigare 

än fysiska platser när det gäller var kunskap genereras. Det här innebär 

att det bästa rådet för den intresserade är att söka upp den typ av 

friluftsrelaterad forskning man är intresserad av och se av vilka den är 

skriven och var de är verksamma. Exempelvis kan man göra det genom 

att söka utifrån i de forskningsöversikter och tidskrifter som ovan refererats 

liksom genom att studera de referensöversikter och sammanfattande 

diskussioner som görs i den resultatdel som är kopplat till de här 

kapitlet men av utrymmesbrist finns tillgänglig via annan rapport. 283 I 

detta sammanhang bör också påpekas att en bra övergripande introduktion 

till källor när det gäller forskning om friluftsliv är det särskilda 

avsnittet ”Notes on Sources: A Guide to the Social Science Literature 

in Outdoor Recreation” som återfinns i Robert Mannings bok vilken 

refererades ovan. Här diskuteras tidskrifter,konferenser,databaser 

m.m. 284 

Som ett sätt att ändå något försöka konkretisera frågan om var fri- 

98

luftsrelevant forskning bedrivs så finns i bilaga 5 en förteckning över 

institutionell hemvist för de 56 medarbetarna i antologin ”Trends in 

Outdoor Recreation,Leisure and Tourism”. 285 Argument för att välja 

en bok som denna är att den relativt färsk (2000),den har ett relativt 

brett anslag som framgår av titeln,den är utgiven av ett internationellt 

förlag med säte i både USA och Storbritannien,och den är framtidsinriktad 

(vilket skulle kunna vara ett argument för att den tar upp forskning 

som berör frågor med aktualitet under en tid framåt). Alla urval 

är dock förstås obalanserade på något sätt och förutom att delar av turismfrågorna 

förstås kan ligga långt från friluftsliv så är ett observandum 

i detta fall att de två redaktörerna är från University of Minnesota,USA,vilket 

gissningsvis ger en viss överrepresentation för forskare 

knutna dit. Samtidigt är i särklass den mesta forskningen inom fältet 

gjord i USA vilket är en viktig slutsats i sig och gör redaktörernas 

hemvist logisk. I vilket fall så ger förhoppningsvis denna bilaga en viss 

känsla för vilken typ av inriktningar (discipliner och kunskapsfält) och 

placering (institutioner,institut,universitet och länder) som är särskilt 

frekventa när det gäller här aktuell forskning. Till det kan också läggas 

en påminnelse om detta rapportkapitels inledande avgränsningsdiskussion 

när det gäller friluftsbegreppet och dess nära knytning till en 

nordisk friluftstradition – vilket då förstås i en mer snäv mening gör 

frågan om var forskningen bedrivs ganska enkel att besvara,nämligen i 

Norden (vilket med få undantag är fallet när det gäller de mer specifika 

aspekterna av den nordiska friluftstraditionen). 

Slutsatser 

Resultat 

När det gäller friluftsforskningen som internationellt forskningsfält så 

är det utifrån här gjord sammanställning viktigt att notera dess icke 

oväsentliga volym och samtidigt se dess mångvetenskapliga bredd liksom 

dess relativt korta historia och starka tillväxt. Att USA är en dominerande 

forskningsnation gäller inte bara friluftsforskning men är här 

av stor betydelse då inte minst friluftsliv och naturumgänge är tydligt 

kulturellt rotade samhällsfenomen med olika särdrag i olika länder och 

bland olika grupper. Det gör att forskningsresultat som rör friluftsliv 

(liksom förstås många andra forskningsfält) kritiskt måste utvärderas, 

transformeras och kompletteras utifrån olika kulturella kontexter,t.ex. 

den svenska och nordiska. 

Ett viktigt övergripande drag som vi kan se utifrån den internationella 

forskningen är den generellt ökande demokratiseringen av fri- 

99

Resultat 

luftslivets värden över tiden. Alltså hur under 1900-talet friluftspolitiskt 

och friluftspedagogiskt arbete liksom under senare decennier 

friluftsforskningen rört sig från: 

– relativt entydiga utgångspunkter om friluftslivets självklart goda 

värden vilka spreds med relativt bestämda åsikter om hur detta bör 

förverkligas i form av rätt aktiviteter i rätt sorts landskap och med 

rätt attityder; till: 

– en ökande insikt om hur kulturberoende dessa aktiviteter,landskapspreferenser 

och attityder är vilket leder till ökad ödmjukhet 

inför olika naturoch landskapsmötens roll och utformning. 

Eller annorlunda uttryckt: från fosterlandsplikt i kvalificerad ”vildmark”; 

över hinderdiskussioner,förslitningsfrågor,trängsel och bärkraftsgränser; 

mot behovet av att se ett brett spektrum av rekreationslandskap 

för olika typer av friluftsliv (”recreation opportunity 

spectrum”); 286 till en orientering mot att tillfredsställa olika behov av 

upplevelser och värden knutna till friluftslandskapet (”outcomes approach”). 

287 Man kan alltså se en breddning,fördjupning och ökande 

ödmjukhet i vilkas värderingar och normer när det gäller friluftslivets 

värden som skall räknas och tas som utgångspunkt för forskning och 

friluftspolitik. Det bör dock påpekas att trots denna demokratisering 

av vilka friluftslivets värden är och hur de bör uttryckas,upplevas och 

beforskas,så har vi trots allt inte ett fritt val om vi alls vill ha en relation 

till naturen eller ej! Vi har en relation till naturen för vi är en del 

av den även om vi har en allt mer naturdistanserad livsstil. Frågan är 

vilka aktiviteter,landskap och attityder som skall vara inramning till 

denna vår relation till naturen. Sannolikt har friluftsliv även i en relativt 

traditionell mening här en mycket viktig roll att spela för många 

och under lång tid framåt. 

Utifrån den internationella forskningsutblicken är det också rimligt 

att påstå att friluftslivet i förhållande till sin samhällsroll och forskningspotential 

i övrigt i dag är ett starkt underbeforskat fält i Sverige. 

288 

100

Bedömningar, överväganden 

och förslag 

Utredningens bakgrundsteckning ger en bild av både förändrade och 

höjda förväntningar och kravbilder på friluftslivets och naturturismens 

aktörer jämfört med för bara 10–15 år sedan. Det finns numera 

klara förhoppningar att friluftsliv och naturturism ska medverka till 

allt ifrån en förbättrad folkhälsa till att genom folkbildning och upplysning 

bidra till en omställning av samhället i riktning mot en hållbar 

utveckling. Hur ter sig då utbildningsoch forskningsläget i förhållande 

till detta? 

Kartläggningen visar att det sammantaget finns en relativt stor volym 

av svensk forskning om friluftsliv sett i ett längre tidsperspektiv. 

Samtidigt finns det många och viktiga aspekter av friluftsliv som inte 

beforskats. Den internationella genomgången visar på en omfattande 

forskning i friluftsliv. I kontrast till detta finns det i Sverige inga längre 

101

Bedömningar,överväganden och förslag 

och fördjupade högre utbildningar inom friluftsliv. Detta är i sig en 

brist och den innebär bl.a. att forskningen ej har någon närliggande 

och påtaglig avnämare,vilket också lett till att den har en begränsad 

påverkan och spridning inom samhället. Denna obalans mellan forskning 

och högre utbildning ter sig därför särskilt angelägen att behandla 

i detta avsnitt. Ska forskningen kunna få någon vidare samhällsnytta 

och kunna stärka friluftslivet och dess många möjliga roller för individen 

och samhället behöver den högre utbildningen utvecklas. Men vilka 

överväganden är rimliga i förhållande till dessa frågor? Detta kommenteras 

nedan. Först olika aspekter av utbildning sedan forskningen. 

Utbildning 

Olika dimensioner av friluftsliv förekommer inom ett stort antal utbildningar 

och verksamheter,allt ifrån förskolan till högre utbildning. 

Inom detta spektrum finns t.ex. de ideella organisationernas ledarutbildningar,grundskolan 

och gymnasiet,folkhögskolorna,lärarutbildningarna,samt 

olika utbildningar inriktade på turism respektive 

planeringssektorn och förvaltning av naturresurser. Detta anger ett 

ansenligt avnämarbehov av väl utbildade personer inom friluftsliv. 

Momenten knutna till friluftsliv inom det högre utbildningsväsendet 

är emellertid generellt sett blygsamma till sin omfattning. Detta 

gäller såväl inom utbildning inom utövande av och pedagogisk verksamhet 

knuten till friluftsliv som utbildning som avser planering och 

förvaltning. 

Det högre utbildningsläget i Norge framstår härvid i stor kontrast 

till den svenska situationen. Där finns idag möjligheter att,efter två år 

av specialiserade studier inom utövande av friluftsliv och pedagogisk 

verksamhet knuten därtill,erhålla kandidatexamen i friluftsliv. Vidare 

tas nu steget att bygga upp studier på magisternivå. 

Kvalitativa skillnader är också att notera mellan den högre utbildningen 

inom friluftsliv i Sverige och Norge. Den svenska utbildningstraditionen 

knuten till utövande av friluftsliv har haft en fokusering på 

den fysiska aktiviteten och vistelsen,t.ex. turskidåkning,kajakpaddling 

och långfärdsskridskoåkning. I Norge synes fokus istället vara på kunskap 

om och upplevelse av naturoch kulturvärden i olika landskapstyper,t.ex. 

kust,fjäll,skog och vattendrag. 

102


Bedömningar och överväganden kring utveckling av 

utbildning inom friluftsliv 

Kartläggningen talar för att det framförallt är två nivåer där det finns 

ett behov av att stärka utbildningen inom respektive undervisningen i 

friluftsliv: på högskolenivå samt undervisningen i grund- och gymnasieskolan 

och därtill knuten lärarutbildning. 

Den senare aspekten behandlas sist i detta avsnitt om utbildning. 

Den skall ses mot bakgrund av att bakgrundsteckningen och kartläggningen 

visar på en diskrepans mellan målen i kursplaner och läroplaner,de 

förhoppningar som bl.a. statsmakten knyter till friluftslivets 

roll och möjligheter i den svenska skolan respektive skolornas reella 

förutsättningar att leva upp till dessa planer och förväntningar. Så har 

t.ex. antalet friluftsdagar gått ned,och huvuddelen av dem används för 

annat än friluftsliv. 

Först skall emellertid frågan om högre utbildning inom friluftsliv 

behandlas mer generellt. För att belysa om högre utbildning är motiverad 

bör både inom- respektive utomvetenskapliga överväganden göras. 

Inomvetenskapliga överväganden handlar om huruvida det finns 

forskningsbaserad kunskap,ibland i kombination med empirisk kunskap,som 

i sig kan motivera högre utbildning inom området. Om bedömningen 

är att så är fallet,blir nästa fråga vilket omfång av utbildning 

som den befintliga kunskapsmängden kan motivera. Vidare 

överväganden kan handla om olika behov i relation till bedömd utbildningslängd 

och kunskapsmängdens karaktär. Finns det t.ex. behov av 

översikter/läromedel för att utbildningen ska få en bättre grund? Utomvetenskapliga 

överväganden utgår från om det finns intresse för en 

högre utbildning utanför den vetenskapliga sfären. 

Det finns skäl att överväga dessa ting utifrån en uppdelning i utbildning 

inom utövande av och pedagogisk verksamhet knuten till friluftsliv 

respektive planering och förvaltning för friluftsliv. Uppdelningen 

är motiverad även om det finns moment inom dessa inriktningar som 

har ett berättigande inom båda utbildningsområdena. 

Utövande av och pedagogisk verksamhet knuten till friluftsliv 

Inomvetenskapliga överväganden. Frågan om det finns forskningsbaserat 

stoff inom detta område beror på vilka områden man bedömer 

som viktiga inom fältet. Låt oss först behandla utövandet,som kan sägas 

bestå av tre komponenter: förflyttning,vistelse,upplevelse. 

Förflyttning handlar om att med olika rörelsetekniker förflytta sig till 

103


fots,per cykel,på skidor eller i vatten. Denna dimension motiverar 

kunskap om bl.a. rörelseapparatens anatomi och fysiologi,omgivningsfysiologi 

(som behandlar t.ex. effekter av kyla och hög höjd), 

praktisk träning i rörelseteknik,orienteringskunskap,träningslära,näringslära 

och skadelära. 

Vistelse handlar om olika boendeformer för övernattning,lägerteknik, 

utrustnings- och beklädnadskunskap. Det kan också handla om t.ex. 

meteorologi,is- och lavinkunskap samt födoämnen i naturen. 

Upplevelsedimensionen spänner sig från den genom sinnena omedelbart 

givna,där landskapet närmast utgör en kuliss,till den som baseras 

på kännedom eller fördjupad kunskap om natur och kultur i olika typer 

av landskap. Dessutom finns olika former av upplevelser knutna 

till mer specialiserade aktiviteter,t.ex. jakt,fiske,klättring och glaciärvandring. 

Utöver ovan nämnda kunskapsdimensioner som alla handlar om det 

direkta utövandet av friluftsliv finns dels olika aspekter knutna till pedagogisk 

verksamhet inom fältet,dels olika möjliga inramande teman 

för högre utbildning inom friluftsliv: 

– Friluftslivets pedagogik och didaktik,inklusive naturoch kulturvägledning 

– Friluftsliv och miljöpedagogik 

– Natursynens och friluftslivets historia 

– Friluftslivet och samhället 

– Planering och förvaltning för friluftsliv 

– Allemansrätten och lagstiftning med koppling till friluftsliv 

– Friluftsliv och folkhälsa 

– Friluftsliv och miljöpsykologi 

– Friluftslivets organisationer 

– Friluftslivets karaktär och innehåll i förhållande till kön,ålder,etnicitet 

och socialgrupp 

– Friluftsliv i ett genusperspektiv 

– Friluftsliv för särskilda grupper 

– Friluftslivets landskapsrelationer 

– Friluftslivet och skolan 

– Varugörande av natur och kultur för friluftsliv inom ramen för naturturism 

– Friluftsliv i ett nordiskt respektive internationellt perspektiv i övrigt 

104


Finns det då forskningsbaserad kunskap som motiverar en högre utbildning 

inom området? Som framgår vid redovisningen av forskningen 

inom fältet (se även bilaga 1) finns det forskning inom flera av dessa 

fält. Dessutom finns det en stor och solid kunskapsmängd inom olika 

fält som kan appliceras på friluftsliv. Utifrån inomvetenskapliga överväganden 

är fältet därför klart moget för grundläggande högre utbildning. 

Denna slutsats gäller oberoende av att det finns behov av forskning 

eller mer forskning inom många av de fält som angivits ovan. 

Vilket omfång skulle då vara rimligt i förhållande till vad som redovisas 

ovan? Frågan skall här inte penetreras i detalj. Fältets mångfasetterade 

innehåll gör det komplext och det är därför inte svårt att motivera 

upp till 80 poäng av studier inom friluftsliv,med både praktik och 

teori. Det faktum att det finns komponenter inom detta ämnesområde 

etablerade inom andra ämnesinriktningar ändrar ej denna bedömning. 

Istället är det angeläget att belysa detta inom den helhet som friluftsliv 

som fler- och tvärvetenskapligt akademiskt ämnesområde skulle kunna 

rymma. 

Utomvetenskapliga överväganden. Är då en högre utbildning inom 

friluftsliv av ovanstående karaktär motiverad även om man bedömer 

frågan vid sidan av de akademiska/vetenskapliga utgångspunkterna? 

Finns det ett intresse,intressenter och avnämare för en utvecklad högre 

utbildning? För att närmare belysa denna fråga har olika potentiella 

intressenter kategoriserats: 

– Den privata icke kommersiella sfären – enskilda individer och grupper 

i ett icke organiserat sammanhang. 

– Den organiserade icke kommersiella sfären – de friluftsorganisationer 

som ingår i FRISAM,t.ex. Friluftsfrämjandet,Svenska Scoutrådet 

och Svenska Turistföreningen. 

– Den kommersiella sfären – olika företag alltifrån producenter och 

uthyrare av utrustning för friluftsliv till företag med inriktning på 

naturturism. 

– Staten,landstingen och kommunerna – detta inkluderar länsstyrelser 

och stiftelser såsom Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen. 

289 

– Skol- och utbildningsväsendet – här åsyftas allt ifrån förskolor till 

profilskolor inom friluftsliv gymnasiet samt folkhögskolor,kvalificerade 

yrkesutbildningar samt lärarutbildningar. 

Vad finns det då för tecken på hur dessa olika intressenter ställer sig 

105


i denna fråga? Det finns såvitt känt ingen undersökning av den privata 

icke kommersiella sfärens förhållningssätt till detta. Däremot är det väl 

känt att allmänheten skattar friluftsliv liksom satsningar på förutsättningar 

för friluftsliv högt. 290 

Den organiserade icke kommersiella sfärens intresse för dessa frågor har 

heller inte penetrerats i detalj men finns belagd principiellt vad gäller 

FRISAM genom dess initiativ till denna utredning. 

Den kommersiella sfären har ej studerats i dessa avseenden. Man kan 

tänka sig att en del som är verksamma inom fältet naturturism kan 

uppfatta att mer kvalificerade utbildningar skulle kunna leda till mer 

av konkurrens för dem,medan t.ex. producenter och uthyrare kan 

uppfatta att utbildningar kan leda till att intresset för friluftsliv stärks 

och därmed vara intresserade av att högre utbildningar tillskapas. 

Staten, landstingen och kommunerna har heller ej penetrerats systematiskt 

i dessa avseenden. Man kan dock konstatera att regeringen i 

sin skrivelse till riksdagen ”En samlad naturvårdspolitik” 291 samt i departementsskrivelsen 

”Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer” 

292 rent generellt påtalar vikten av utbildningsfrågorna. Inom 

denna sfär finns hela den apparat som skall säkerställa friluftslivet intressen 

vad gäller planering och förvaltning varför detta är en sektor 

som är en viktig avnämare av kompetens inom friluftsliv. 

Inom skol- och utbildningsväsendet finns som angivits ovan friluftsliv 

med som en del i allt ifrån förskolan till högskoleutbildningar. Detta i 

sig utgör motiv för mer omfattande utbildningar på högskolenivå då 

de är rimligt att de som utbildar på t.ex. högskolor och folkhögskolor 

har en mer omfattande utbildning än den som de undervisar för. 

Sammantaget finns det således skäl för en bedömning att det finns 

tydliga utomvetenskapliga motiv för en stärkt högre utbildning inom 

utövande av och pedagogisk verksamhet knuten till friluftsliv. 

Särskilda kravbilder för naturturism. En fråga det finns skäl att 

ställa sig är huruvida det friluftsliv som ryms inom naturturism ställer 

särskilda krav att ta hänsyn till vad gäller utbildningsoch forskningsfrågor. 

Definitionerna för turism varierar något men handlar bl.a. om 

att konsumenten möter en turismprodukt utanför hemorten eller 

hans/hennes vanliga omgivning. 293 De utvecklade tolkningsramar 

som man vanligtvis har vad gäller hemorten,och som i samband med 

turism kan vara viktiga för uppfattningen och uppskattningen av natur- 

och kulturvärden,kan således behöva skapas och knytas till samma 

värden om de ska kunna bli en attraktiv turismprodukt. Detta ställer i 

sig högre krav på friluftsliv inom ramen för naturturism,särskilt med 

106


hänsyn till att konsumenterna kan vara en heterogen grupp med både 

inhemska och utländska hemorter och därmed olika referensramar. 

Att bygga på dessa olika refensramar i varugörandet av naturoch kulturvärden 

synes vara en utmaning för naturturismen. 

Natur- och kulturupplevelser samt miljöombytet måste även karakteriseras 

av att vara så attraktiva att de leder till att någon vill komma 

till området och konsumera produkten. Rent generellt torde det 

främst finns realistiska förutsättningar för naturturism i Sverige om de 

bygger på s.k. ”know-how”-produkter vilka är baserade på hög kunskapsnivå 

av t.ex. avancerade naturoch kulturguider. En annan produkt 

är ”specialprodukten” som kan bygga på specialkompetens eller 

att råvaran har speciella eller unika förutsättningar,t.ex. Nordkap. 294 

Turismforskaren Lars Aronsson menar att: 

Många svenska landsbygdsområden har till dags dato tillhandahållit 

mycket likartade produkter till turisterna. Mycket av profilen 

handlar om,för att göra en viss exemplifiering,spelmansstämmor 

och hantverksprodukter. En utmaning för svensk 

turismnäring för att den ska kunna utgöra en verklig utkomstmöjlighet 

i en bygd är att skapa mångfald,att utveckla produkter med 

en hög grad av unikhet,respektive finna olika kompetenshöjande 

former av turismprodukter. 295 

Naturturismens stora möjlighet ligger i att varugöra både naturoch 

kulturvärdena knutna till en plats eller ett landskap. Detta gör t.ex. 

att två platser med likartade naturvärden kan vara intressanta besöksorter 

tack vare att man varugjort deras skilda kulturvärden. 

Sammanfattningsvis,friluftsliv knutet till naturturism torde således 

ställa höga krav på utbildningsnivå och -bredd. 

Planering och förvaltning för friluftsliv 

Inomvetenskapliga överväganden. Liksom vad gäller utövande friluftsliv 

blir denna typ av överväganden beroende av vilka aspekter vi 

lägger inom detta fält. Nedan har därför ett antal aspekter listats: 

– Friluftsområdens placering,storlek och gestaltning i relation till 

upplevda värden för olika kategorier av nyttjare. 

– Skötselmetoder i jord- och skogsbruk anpassade för friluftslivets 

behov. 

– Biologisk mångfald och friluftsområdens förvaltning. 

– Tekniska aspekter av planering och förvaltning av friluftsområden, 

107


t.ex. anläggning av stignät och skyltning. 

– Friluftsturismen särskilda krav på planering och förvaltning. 

– Friluftslivets värden och miljökonsekvensbeskrivningar. 

– Potentiella miljöstörningar orsakade av friluftsliv. 

– Ekonomi,friluftsliv och friluftsområden. 

– Roller och verksamhet inom regering,kommuner,länsstyrelser, 

stiftelser,Naturvårdsverket,Riksantikvarieämbetet,Boverket,m.fl. 

för friluftslivet. 

– Friluftslivets och friluftsturismens ideella organisationers verksamhet 

knuten till markbundna förutsättningar för friluftsliv. 

– Natur- och kulturpedagogik för friluftsområden. 

– Besökarstudier i form av mätning av friluftslivets kvantitet och kvalitet. 

– Information till och kommunikation med olika besökargrupper. 

– Lagstiftningen (plan- och bygglagen,miljöbalken,m.m.) och intentionerna 

med densamma i relation till friluftsliv. 

– Allemansrätten. 

– Lag- respektive rättstillämpning i relation till friluftsliv. 

– Friluftsliv och folkhälsa. 

– Friluftsliv och miljöpsykologi. 

Det finns,som framgår vid redovisningen av forskningen inom fältet 

(se även bilaga 1),forskningsbaserad kunskap samt empiriskt kunskap 

som motiverar en högre utbildning inom området av större omfattning 

än vad som idag finns. Denna slutsats gäller oberoende av att 

det finns behov av forskning eller mer forskning inom många av de fält 

som angivits ovan. 

Vilket omfång är då rimligt i förhållande till vad som redovisas 

ovan? Frågan skall här inte penetreras i detalj. Fältets mångfasetterade 

innehåll gör det komplext och det är därför inte svårt att motivera 

minst 20 poäng av studier i ett sammanhang av utbildningsprogram 

som rymmer grundläggande aspekter av planering respektive förvaltning 

av naturresurser (t.ex. skogliga utbildningar,biologer,agronomer 

och landskapsarkitekter). 

En viktig målgrupp är också alla de personer som är verksamma 

inom planering,samt naturoch kulturmiljövård inom kommuner och 

länsstyrelser. Fortbildningsbehovet inom denna grupp torde vara omfattande. 

Utomvetenskapliga överväganden. Finns det då ett intresse och behov 

från intressenter och avnämare för mer omfattande högre utbild- 

108


ning inom planering och förvaltning för friluftsliv? Frågan kan belysas 

utifrån samma kategorier som tidigare nämnts. Det finns i detta skede 

inte skäl att göra andra principiella bedömningar än vad som angivits 

ovan i anslutning till det utövande friluftslivet. Det finns däremot behov 

av att penetrera dessa frågor i mer detalj med företrädare för myndigheter 

och existerande utbildningar inom området. 

Överväganden kring högre utbildning mot bakgrund av högskolelagen och 

högskoleförordningen, m.m. 

Vilka förutsättningar och regelverk finns vad gäller att anordna utbildning 

inom friluftsliv på högskolenivå? Frågan kan delas upp i olika nivåer; 

kortare kurser respektive längre kurser eller program som syftar 

till högskoleexamen,yrkesexamen eller kandidatexamen. Därutöver 

finns högre examina i form av magisterexamen med ämnesbredd respektive 

-djup,samt forskarutbildning som kan leda till licentiatoch/eller 

doktorsexamen. 296 

Rent allmänt kan sägas att högskolor och universitet har fått en stor 

frihet att anordna inte bara kurser utan också kandidatexamen och magisterexamen 

med ämnesbredd. 297 Högskoleverkets fokus ligger nu 

istället på att utvärdera kvaliteten i olika utbildningar och vid behov 

dra in examensrättigheten hos berört lärosäte. 298 

Det som i detta läge ter sig angeläget att beröra i förhållande till friluftsliv 

är den grundläggande högre utbildningsnivån i sig samt i förhållande 

till forskarutbildning. 

Kortare eller längre kurser kan beslutas om och anordnas av högskolor 

inom ramen för de generella krav som högskolelagen och 

högskoleförordningen ställer på högre utbildning. Flera längre kurser 

eller program med en viss ämnesinriktning om sammantaget 80 

poäng,dvs. 2 års studier kan ge högskoleexamen med viss inriktning i 

enlighet med högskolans beslut. Mål inom ramen för den examen är 

de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive 

högskola bestämmer. Paragraf 9 anger att den grundläggande 

högskoleutbildningen skall ge studenterna: 

– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 

– förmåga att självständigt urskilja,formulera och lösa problem,samt 

– beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna,utöver 

kunskaper och färdigheter,utveckla förmåga att 

– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, 

109


– följa kunskapsutvecklingen,och 

– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom 

området. 

En kandidatexamen är mer omfattande och uppnås efter fullgjorda 

kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng,dvs. 3 års studier. I 

huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt 

resultat. Samma mål enligt högskolelagen som angivits ovan är giltiga. 

Därutöver specificeras att för att erhålla kandidatexamen skall studenten 

ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 

poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. 

Om man långsiktigt vill etablera en forskarutbildning inom ämnet 

friluftsliv/friluftslivsvetenskap bör man vara klar på att det grundläggande 

kravet för att kunna bli antagen till den är en kandidatexamen. 

Den traditionella uppbyggnaden av akademiska ämnen bygger således 

på en ämnesuppbyggnad där man kan läsa minst 60 poäng inom ett 

ämne,med successiv fördjupning. 

Friluftsliv skiljer sig dock påtagligt från traditionella ämnen i det att 

det är ett flervetenskapligt ämnesområde och dessutom kan innehålla 

en praktisk utbildningsdel. På så sätt har friluftsliv en påtaglig likhet 

med det akademiska ämnet idrott/idrottsvetenskap. Med den bredd 

som finns inom ämnet finns också det möjliga problemet att studierna 

inte får det djup som vanligtvis präglar inte minst C- och D-nivån 

inom olika traditionella ämnen. 

Det är därför av intresse att ta del av de överväganden som Högskoleverket 

gjorde när Idrottshögskolan i Stockholm under senare delen 

av 1990-talet ansökte om rättighet att utfärda kandidatexamen inom 

ämnet idrott/idrottsvetenskap. 299 Denna ansökan skedde alltså i ett 

skede då högskolor fick ansöka hos Högskoleverket om denna rättighet. 

Två principiella överväganden gjordes,dels om idrott kunde utgöra 

ett huvudämne i en kandidatexamen,dels om Idrottshögskolans 

ämnesbredd var tillfredsställande för att högskolan skulle ges rätt att 

utfärda kandidatexamen. När det gäller den första frågan bejakades 

den. Man kommenterade vidare att ”Det värdefulla i den akademiska 

traditionen får inte hindra att nya ämnen växer fram. Trots att forskarutbildning 

inom ämnet idrott ännu ej existerar på någon svensk högskola 

anser de sakkunniga att de ingångar till forskarutbildning som 

finns för dessa studenter vid andra fakulteter är tillfredsställande.” 300 

När det gäller den andra frågan angav Högskoleverkat att: ”De sakkunniga 

anser att idrottshögskolans begränsade bredd inskränker möjligheterna 

att på högskolan komplettera huvudämnet till en kandidat- 

110


examen. De bedömer emellertid att det i detta fallet kompenseras av 

att det föreligger extraordinära möjligheter till samarbete med andra 

högskolor vad gäller grundutbildning,forskarutbildning och forskning.” 

301 

Förutom de generella målbilderna för högskoleutbildning och 

kandidatexamen utvärderade de sakkunniga lärarkompetens och kompetensutveckling,bibliotek 

och litteraturförsörjning,lokaler och utrustning,internationalisering,utvärdering 

och kvalitetssäkring,övergångsmöjligheter 

till forskarutbildning samt kritisk och kreativ miljö. 

Så anges t.ex. att: 

Med hänsyn dels till examensarbetets omfattning,dels till att utbildningen 

förbereder för forskarutbildning är det ofrånkomligt 

att forskarutbildade lärare ansvarar för såväl handledning som examination 

av examensarbetet. [...] För att garantera tillfredsställande 

bredd och kvalitet i utbildningen inom huvudämne i kandidatexamen,som 

ger behörighet till forskarutbildning,bör vidare 

krävas att ämnet normalt företräds av sammantaget minst två forskarutbildade 

lärare. En förutsättning är vidare att forskningsaktivitet 

förekommer inom ämnet. 302 

Om än systemet är ändrat idag genom friheten för högskolorna att 

utfärda kandidatexamina utvärderas dessa utbildningar av Högskoleverket. 

För en högskola som är intresserad av att bygga upp friluftsliv 

som akademiskt ämne i riktning mot en kandidatexamen finns det därför 

skäl att fördjupa sig i de olika kravbilder som framträder inom de 

utvärderingsområden som anges ovan. 303 Avgörande för utformningen 

av en sådan uppbyggnad är naturligtvis hur man kan/bör/vill se på 

innehållet i friluftsliv som akademiskt ämne. Till det finns det skäl att 

återkomma nedan. 

Förslag till utveckling av utbildningen inom friluftsliv 

Etablera friluftsliv/friluftslivsvetenskap som ett självständigt akademiskt 

ämnesområde 

Friluftsliv är ett flervetenskapligt ämnesområde med både teoretiska 

och praktiska komponenter. I princip finns det två olika sätt att utveckla 

den högre utbildningen inom ämnesområden som är så mångfasetterade. 

Antingen anordnar olika ämnesinstitutioner kurser inom deras 

fält eller så finns det en flervetenskapligt inriktad institution som ska- 

111


par sammanhållna utbildningar med olika specialiserade kursmoment. 

Det finns styrkor och svagheter med båda dessa modeller,men erfarenheten 

från ämnesområden såsom idrott och dans talar för lösningen 

med utbildningsinstitutioner som har ett flervetenskapligt utbildningsansvar. 

Dels ger detta en tydlighet och enkelhet för studenter, 

dels medger det en helhetssyn i planeringen av utbildningar och en 

långsiktighet vad gäller uppbyggnad av kompetens och utveckling av 

kurser. Behovet av kontinuitet och långsiktighet framträdde för övrigt 

tydligt i samtalen med de personer i Norge och Danmark som byggt 

upp deras längre utbildningar inom friluftsområdet. 304 

I det senare fallet finns också mer gynnsamma förutsättningar för 

att skapa ett sammanhållet flervetenskapligt akademiskt ämnesområde 

med ett tydligt ansvar,som vid behov kan utvecklas i riktning mot t.ex. 

kandidatexamen och forskarutbildning. Den stora fördelen med en sådan 

utveckling är också att perspektiv från olika discipliner möts och 

bryts mot varandra och att det inom ramen för utbildningar kan byggas 

upp helheter. 

Vid en sådan ämnesmässig och institutionell lösning är det samtidigt 

nödvändigt med kontaktytor mot mer specialiserade institutioner 

för att en hög kvalitet på utbildningen långsiktigt ska säkerställas. 

De inom- och utomvetenskapliga överväganden som beskrivits 

ovan kan sägas ge ett grundläggande stöd för att etablera friluftsliv/friluftslivsvetenskap 

som ett eget flervetenskapligt akademiskt ämnesområde. 

305 Men en sådan utveckling ter sig dock bara rimlig under 

förutsättning att det finns klara ambitioner att på ett påtagligt sätt utveckla 

fältet. Annars kan det fortsätta som det hittills väsentligen varit; 

en del av främst de idrottsliga respektive skogsvetenskapliga utbildningsfälten. 

Utredningens mening är emellertid att friluftslivets dimensioner av 

naturmöte och därtill knutet eller möjligt möte med landskapens kulturella 

dimensioner bör få utgöra en viktig utgångspunkt för en utveckling 

i riktning att utveckla friluftsliv till ett flervetenskapligt akademiskt 

ämnesområde. Att ta detta steg är angeläget i det att friluftsliv 

rymmer dimensioner och utgör ett meningsskapande sammanhang 

som särskiljer det från andra former av kulturyttringar. Detta framgår 

bl.a. av beskrivningar av olika typer av rationalitet med koppling till 

fysisk aktivitet. Bland dessa finns t.ex. ”tävling och rangordning”,”fysisk 

träning” samt ”lek och rekreation”. En annan är ”friluftsliv” som 

särskiljer sig genom dess starka knytning till naturupplevelser som det 

centrala momentet. 306 

Begreppen rörelse och fysisk aktivitet är kulturellt neutrala och an- 

112


ger en aspekt av friluftsliv som friluftsliv har gemensamt med idrott 

och dans. Likväl står dans,friluftsliv och idrott för olika typer av rationalitet,vilka 

är distinkt åtskilda,och det ter sig angeläget att använda 

allmänhetens associationer kring olika begrepps betydelser som utgångspunkt 

när det handlar om akademiska ämnen där allmänheten är 

avnämare för utbudet av utbildning och forskning. 

Det är alltså angeläget att ämnesområdet dels får en tydlighet i form 

av eget namn,dels blir föremål för en långsiktig uppbyggnad och ges 

stabila arbets- och institutionella former med möjlighet att utveckla en 

miljö med traditioner och tradering av kunskap och erfarenheter från 

praktiken. Det är också angeläget att uppdrag och ansvar för utvecklingen 

tydliggörs i förhållande till olika funktioner och institutioner. 

Att bygga upp grundläggande utbildning med den omfattning som 

skisserats ovan kommer att kräva en stor arbetsinsats,långsiktighet 

och särskilda ekonomiska resurser. Fältets flervetenskaplighet kräver 

också samverkan kring kurser med ett stort antal specialister som är 

verksamma vid olika akademiska institutioner och andra enheter,t.ex. 

statliga verk. 

Vid uppbyggnad av verksamheter är alltid den personella resursen 

den mest kritiska och kräver sina överväganden. Vilka kompetenser 

finns,var finns de och vill de samverka? Ett annat övervägande gäller 

det institutionella sammanhanget. Är det inom ramen för ett nätverk, 

en centrumbildning,en institution eller en högskola,som ämnesområdet 

har bäst förutsättningar att växa sig starkt? Därutöver kommer 

frågor om olika stödresurser: t.ex. särskilda ekonomiska resurser för 

uppbyggnad av ämnet,bibliotek,IT och tillgänglighet till olika typer 

av miljöer för friluftsliv. 

Man kan naturligtvis ställa sig frågan om det över huvud taget finns 

anledning att söka styra en utveckling av friluftsliv som akademiskt 

ämne. Den frihet som finns inom högskolevärlden gör ju det ändå 

möjligt att starta en sådan utveckling. Svaret på den frågan avgörs av 

dels om man bedömer att det är angeläget med en kraftsamling som 

kan leda till en någorlunda snabb och kvalitativ utveckling,dels om 

man bedömer att en sådan satsning kräver särskilda medel från statsmakten. 

Utredningen bedömer att så är fallet. Det faktum att någon 

påtaglig utveckling av högre utbildning inom friluftsliv hittills ej har 

skett,talar för ett klart behov av att mycket aktivt främja att så nu sker. 

Utgångspunkten för vad som här anges är vidare att alla intressenter i 

friluftsliv gynnas av en sådan utveckling,kontra en där fältet i bästa fall 

utvecklas inom befintliga resursramar. 

Rent allmänt kan sägas att det finns skäl att göra vad som göras kan 

113


för att ämnets vidare utveckling ska få en bra start. Får ämnet inte det, 

dvs. om utbildningen t.ex. skulle få en låg kvalitet riskerar man att få 

en situation där de verkligt kompetenta söker sig till andra fält samt att 

rekrytering av nya och skickliga forskare och forskarstuderanden etc. 

hämmas. Erfarenheten säger att ett sådant scenario kan få negativ verkan 

på fältets utveckling under mycket lång tid. 

Ovan nämnda frågor behöver behandlas i relation till två huvudlinjer 

av utbildningsbehov: 

– en kring utövande av friluftsliv samt naturoch kulturvägledning 

– en kring planering och förvaltning för friluftsliv 

Utövande av friluftsliv samt naturoch kulturvägledning. Friluftsliv 

rymmer en gemensam kärna kring naturmötet och därutöver 

många specialiserade inriktningar såsom jakt,fiske och bergsklättring. 

Det ter sig naturligt att i första hand fokusera på utveckling av högre 

utbildning kring friluftslivets kärna. De norska och de danska exemplen 

vad gäller utbildning inom detta område kan,med vissa modifieringar,med 

fördel tjäna som modell för ett svenskt arbete med att utveckla 

den högre utbildningen inom friluftsliv. 

Det finns idag ingen svensk institution som rymmer samtliga kompetenser 

som är viktiga ingredienser för att åstadkomma en så mångfasetterad 

utbildning som det handlar om man tar ovan nämnda skiss 

som utgångspunkt för detta. Det handlar då om kompetenser inom 

bl.a. ämnesområdet fysisk aktivitet,pedagogik,beteendevetenskap, 

samhällsvetenskap,juridik,samt olika naturoch kulturvetenskaper. 

Inom flera orter/regioner finns det emellertid en samlad kompetens 

som genom ett samarbete i princip skulle kunna utveckla utbildningar 

inom friluftsliv med både bredd och djup av god kvalitet. 

Med hänsyn till vad som angivits ovan om långsiktighet ter sig en 

nätverksbildning inte tillräcklig som kärna i verksamheten. En centrumbildning 

med en fast lärargrupp och en rörlig del av lärare för olika 

speciella behov skulle däremot kunna tillfredsställa ovan nämnda 

behov och samtidigt vara en flexibel lösning under ett uppbyggnadsskede. 

En sådan konstruktion kan kompletteras med en nätverksbildning. 

I ett senare skede kan vid behov ett centrum omgestaltas till en 

ordinär institution vid högskola eller universitet,eller om det visar sig 

vara lämpligt,till en fackhögskola av motsvarande slag som Idrottshögskolan 

respektive Danshögskolan i Stockholm 

Det faktum att det väsentligen är något nytt som behöver byggas 

upp talar för att det sker inom ramen för en centrumbildning som kan 

114


repliera på kompetenser i sin närhet och samtidigt har möjlighet att 

rekrytera för uppbyggnaden av verksamheten särskilt lämpliga personer. 

Centrumbildningen bör vara en självständig enhet och ha en egen 

styrelse,men kan administrativt vara knuten till en annan akademisk 

institution för stödfunktioner som t.ex. ekonomisk förvaltning och 

IT-kompetens,och därigenom reducera den typen av kostnader. 

I styrelsen för centrumbildningen bör ingå representanter för den 

ideella friluftsrörelsen liksom för verksamheter inom naturoch kulturmiljövården. 

Centrumbildningen bör ha ett ansvar att bidra till ämnets 

utveckling nationellt vilket också bör återspeglas i styrelsens 

sammansättning. Arbetets fortskridande bör granskas och utvärderas 

efter tre år och därefter förslagsvis t.ex. vart femte år. 

Klart är att det finns behov av särskilda utvecklingsmedel för uppbyggnadsarbete 

av ämnet. För att stötta uppbyggnaden av ämnet bör 

medel dessutom reserveras för kunskapssammanställningar som kan 

fungera som läroböcker (jfr nedan under forskning). 

Det är också angeläget att en utbildning om möjligt har olika typer 

av ”friluftslandskap” relativt lätt tillgängliga. I detta ingår även en närhet 

till tätortsnära friluftsområden vilka rymmer många frågeställningar 

av särskilt värde för utveckling av friluftsliv inom ramen för 

folkhälsa och en hållbar utveckling. 

Det ligger ej inom utredningens uppdrag att föreslå var en sådan 

centrumbildning bör ligga. Övervägandena ovan grundas dock på en 

bedömning att det finns olika platser i Sverige som väl lämpar sig för 

etablering av ett nationellt centrum för friluftslivsstudier. 

Planering och förvaltning för friluftsliv. Även för dessa aspekter 

av friluftsliv behövs en förstärkning på utbildningssidan. Det skulle 

kunna åstadkommas genom t.ex. en samverkan mellan skogliga institutioner 

och institutioner för landskapsplanering. 

Det finns ett omfattande men splittrat kunskapsunderlag vad gäller 

planering och förvaltning av friluftsområden. Att nyttja detta underlag 

som grund för ett läroboksförfattande torde vara en strategiskt värdefull 

bas i syfte att dels tydliggöra och möjliggöra en utvidgning av dessa 

moment i existerande planeringsutbildningar,dels skapa längre kurser 

inom området. 

Det är utredningens bedömning att utveckling av den högre utbildningen 

inom denna del av friluftslivets behovsbild behöver utredas 

vidare innan mer konkreta förslag läggs. Härvid är det bl.a. angeläget 

med en samverkan mellan Riksantikvarieämbetet,Naturvårdsverket, 

115


Boverket och olika utbildningsinstitutioner för att mer i detalj inventera 

olika behovsbilder. 

Kunskapsfältet bör byggas såväl nedifrån som uppifrån 

Som det tvär- och flervetenskapliga fält friluftsliv är,och med den avsaknad 

av mer omfattande grundläggande utbildningar inom fältet 

som för närvarande gäller,finns det inom överskådlig tid behov av att 

fältet belyses forskningsmässigt av andra fält och att forskarutbildning 

äger rum inom andra discipliner men med friluftsliv som studieobjekt. 

Enskilda forskarutbildningskurser i friluftsvetenskap kan emellertid 

upprättas och erbjudas forskarstuderande,och en möjlighet är också 

att olika akademiska enheter upprättar olika kursmoment inom ramen 

för samverkan om en forskarskola. 

Efterhand som grundläggande högre utbildning(-ar) byggts upp 

och fältet stärkts kan det bli moget för en egen forskarutbildning,och 

t.ex. möjligheter att disputera inom friluftsliv/friluftslivsvetenskap. 

Det finns emellertid även i ett sådant skede goda skäl att stimulera till 

att forskarutbildning med friluftsliv i fokus även äger rum inom andra 

discipliner,allt för att nå en bredd och så god kvalité som möjligt. 

Att inom en snar framtid söka inrätta nationella forskarskolor inom 

utövande friluftsliv respektive planering och förvaltning för friluftsliv 

är angeläget dels för att söka ta till vara den kompetens hos äldre och 

nyligen pensionerade forskare som finns,dels för att bidra till en bredare 

kunskapsbas och personell bas för fältet. 

Knyt ett ansvar för uppbyggnad av grundläggande högre utbildning till 

högre tjänster 

Det finns klara behov av att inrätta nya tjänster inom området för den 

vidare utvecklingen av fältet. Det är angeläget att det till dessa nya 

tjänster,oavsett nivå,knyts ett tydligt ansvar för uppbyggnad av den 

grundläggande högre utbildningen. 

Utveckla skolans roll och lärarutbildningarna 

Det finns,som beskrivits ovan,en diskrepans mellan målen i kursplaner 

och läroplaner,de förhoppningar som bl.a. statsmakten knyter till 

friluftslivets roll och möjligheter i den svenska skolan respektive skolornas 

reella förutsättningar att leva upp till dessa förväntningar. Så 

har t.ex. antalet friluftsdagar gått ned och huvuddelen av dem används 

för annat än friluftsliv. Samtidigt är det flera ämnen i skolan som med 

fördel kan nyttja naturdominerade miljöer som pedagogiska rum. 

Skolämnen såsom biologi,geografi och historia är exempel på det. 

116

Samverkan mellan dessa ämnen och ämnet idrott och hälsa torde kunna 

stärka friluftslivets möjliga pedagogiska betydelse inom skolans 

verksamhet. 

Det vore därför av stort värde att överväga ett breddat ansvar för friluftsliv 

och naturmöte i den svenska skolan. Man bör därvid överväga 

vilka förändringar i kursplaner samt läroplaner och lärarutbildningar 

som kan medverka till det. 

Den nya lärarutbildningen ger genom sitt generella uppdrag vad avser 

miljöfrågor och hållbar utveckling intressanta beröringspunkter 

med friluftsliv och naturmöte. Genom inte minst de tvärvetenskapliga 

kurserna finns påtagliga möjligheter till integration och samverkan 

mellan olika ämnen samt till träning att nyttja naturdominerade landskap 

som pedagogiska rum. 

Då de flesta skolorna finns i tätorter är det i de tätortsnära naturområdena 

som det finns bra tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar 

för naturmöten inom skolans ram. För att tillvarata dessa möjligheter 

behöver emellertid pedagogiska modeller utvecklas. Den stora erfarenhet 

som bl.a. naturskolorna i Sverige liksom naturvägledarna i 

Danmark har kring arbete med skolgrupper bör därvid tas till vara. 

Forskning 


Bedömningar, överväganden och förslag knutna till 

forskningsläge, organisation och finansiering 

Forskningsläge 

Det finns,som redovisats ovan och i bilaga 1,en relativt stor mängd 

svenska studier kring friluftsliv om man ser det i ett längre tidsperspektiv. 

Men fältet kan studeras utifrån många ämnesdiscipliner och 

utifrån det perspektivet är fältet mycket sparsamt beforskat. 

Man kan uppfatta att många av de redovisade studierna utgör enskilda 

studier som sällan finns i ett sammanhang av mer systematisk 

uppbyggnad av kunskap inom fältet. Många är deskriptiva,sparsamt 

analytiska och flera svävar fritt utan ett kontextuellt sammanhang. 

Samtidigt finns det fält som under lång tid bearbetats av forskare och 

därigenom utvecklats till mer av solida enheter. Fältet kan ändå 

sammantaget uppfattas som fragmentariskt och lider generellt sett av 

117


en brist på kunskapssammanställningar eller översiktsartiklar inom 

olika ämnesområde. Vilken är t.ex. den sammantagna bilden av kunskapsläget 

om friluftsliv och folkhälsa? Därvid bör den svenska forskningen 

enbart vara ett ingångsvärde. Det är nödvändigt att också relatera 

den till motsvarande internationella forskning. För ett fälts 

utveckling ter sig denna nivå utomordentligt angelägen. Synteser och 

analyser av kunskapsläget kan även tjäna som grund för teori- och hypotesgenerering 

och bidra till formulering av relevanta forskningsfrågor. 

Kunskapsöversikterna bör präglas av teoretisering och systemanalyser 

i syfte att skapa mer av helheter. Denna typ av arbeten ger 

även en bra grund för högre utbildning. 

Två värdefulla exempel på vad relativt breda kunskapssammanställningar 

kan ge representeras av skrifterna ”Friluftshistoria” och ”Turism 

– Friluftsliv – Naturvård – ett triangeldrama”. 307 Fler skrifter av 

denna typ skulle kunna få stor betydelse för fältets utveckling. Incitament 

för denna typ av sammanställningar behöver därför skapas. Att 

avsätta medel för forskare för kunskapssammanställningar inom ett 

antal specificerade fält är därför sannolikt en mycket kostnadseffektiv 

åtgärd i relation till den existerande informationsmängden. Ett antal 

av landets friluftsforskare har gått i pension eller kommer att göra det 

inom ett begränsat antal år. Flera av dessa forskare är bärare av en 

mycket stora kunskaper och erfarenheter. Det skulle därför vara av 

stort värde om dessa forskare skulle vilja medverka till olika slag av 

kunskapssammanställningar. 

Flera viktiga forskningsfält har alltså inte haft friluftsliv som studieobjekt 

eller i mycket blygsam utsträckning studerat friluftsliv. Ett antal 

angelägna kunskapsområden finns därigenom ej beforskade i ett 

svenskt perspektiv. Här skall några exempel på sådana områden anges: 

– Statistik vad gäller friluftsliv av det slag som statistiska centralbyrån 

i Norge utför på uppdrag av det norska miljödepartementet vore 

sannolikt av värde även i Sverige. 

– Den kommunala planeringen och friluftslivets intressen,särskilt 

vad gäller tätortsnära friluftsområden,riksintresseområdena för friluftsliv 

samt andra former av skyddade områden. 

– Vilken är relationen mellan förvaltningen för den biologiska mångfaldens 

behov och förvaltningen för friluftsliv? Utgör idealen vad 

gäller hur friluftsmiljöer bör gestaltas en hotbild mot den biologiska 

mångfalden? 

– Hur friluftslivets värden anges och bedöms i miljökonsekvensbeskrivningar. 

118


– Hur friluftslivets värden bör anges och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningar. 

– Rättstillämpningen och friluftslivets värden. 

– Friluftslivets organisationer och miljöbalken. 

– Regional tillväxt och förutsättningar för friluftsliv. 

– Friluftslivet och folkhälsan. 

– Socialisering till friluftsliv. 

– Den svenska skolan – från förskola t.o.m. gymnasiet – och friluftslivet. 

– Ungdomarna,den urbana livsstilen och friluftslivet. 

– Invandrarna och friluftslivet. 

– Det vardagsnära friluftslivet – olika kön,åldrar och socialgrupp. 

– Friluftsliv i ett genusperspektiv. 

– Friluftslivets ekonomiska relation. 

– Friluftsliv i ett framtidsperspektiv. 

– Varugörandet av naturen och kulturen för nationell och internationell 

naturturism. 

Organisation 

Friluftslivsforskningen kan som nämnts tidigare indelas i: 

– forskning kring utövarna och utövandet av friluftsliv 

– forskning om planering och förvaltning för friluftsliv 

Den numera nedlagda institutionen för landskapsvård vid SLU i 

Ultuna är den institution som,om än den även har studerat många 

andra aspekter än friluftsliv,kommit närmast att vara en institution 

som under längre tid ägnat sig åt med forskning kring friluftslivets utövare 

och förvaltning och därmed rymt förutsättningar för en långsiktig 

kunskapsuppbyggnad och etablering av en forskningsmiljö med 

flera forskare och disputerade. Institutionen hade också ansvar för utbildning 

av jägmästare inom detta område. 

Någon motsvarande institution för forskning om friluftslivets utövande 

har ej funnits och finns ej. Ansatser till utveckling av forskningsmiljöer 

kring friluftsliv inom den idrottsliga utbildningssfären 

har förekommit,men har antingen varit kortvariga eller saknat andra 

förutsättningar för att kunna generera en mer substantiell utveckling. 

En stor del av forskningen och kunskapsuppbyggnaden inom fältet 

är knuten till ett litet antal forskare som,i kraft av kompetens och ett 

stort intresse för fältet,kunnat verka på olika institutioner i olika tidsperioder. 

Den sentida satsningen,med inte minst EU-medel,på turismforsk- 

119


ningsinstitutet ETOUR har skapat ett nytt landskap vad gäller forskning 

med potentiell relevans inom naturturism och det friluftsliv som 

finns kopplat till det. ETOUR har också tagit initiativ till öppna konferenser 

kring teman med koppling till naturturism och friluftsliv. 

Huruvida detta institut kommer att bestå är mer osäkert då det är beroende 

av tidsbegränsade anslag. En svaghet som kan uppfattas i konstruktionen 

av ETOUR är att det inte finns någon grundutbildning 

direkt kopplad till det,vilket också gör det mer sårbart i ett långsiktigt 

perspektiv. 

Det finns idag ingen institution för friluftsliv/friluftslivsvetenskap, 

ingen tidskrift för friluftslivsforskning,ingen förening för friluftslivsforskning 

(vilket inom andra ämnesområden visat sig kunna vara ett 

fruktbart initiativ),och inget bibliotek som är specialiserat inom området. 

Ej heller har någon institution sett det som sitt ansvar att med 

någon viss regelbundenhet skapa öppna konferenser. Det saknas således 

en mer organiserad infrastruktur för kunskapsspridning och 

sammanförande av en kritisk massa. Vidare kan man uppfatta att samarbetet 

nationellt och internationellt är relativt begränsat. 

Av avgörande vikt för att utveckla friluftsliv som flervetenskapligt 

fält är därför att finna strukturella lösningar som ger utrymme för 

traditionell akademisk verksamhet med grundläggande högskoleutbildning,forskarutbildning 

och därtill knuten forskningsverksamhet. 

Denna kombination av verksamheter har bestått tidens prov såsom 

mycket framgångsrik i syfte att bygga upp akademiska ämnen. Både 

nationellt och internationellt finns flera framgångsrika exempel på institutionella 

lösningar som visar att detta är möjligt även vad gäller 

flervetenskapliga fält som friluftsliv. 

Det finns även behov av att öka kontaktytan mellan friluftsorganisationer 

och forskningen. Friluftsorganisationerna är viktiga inom folkbildningsarbetet 

och som mottagare av relevant forskning. Deras 

verksamheter kan dessutom generera angelägna och forskningsbara 

frågeställningar. Det skulle vara av stort värde om det nyskapade Friluftsrådet 

och FRISAM ges möjlighet att agera i detta sammanhang. 

Forskningsfinansiering 

I de senaste tre forskningspropositionerna har friluftsforskning inte 

omnämnts över huvud taget. Ej heller har något forskningsråd eller 

annan forskningsfinansiär haft något uttalat ansvar för friluftsforskning. 

Ifrån att tidigare en stor del av forskningens grundläggande finansiering 

har skett via fakultetsanslag,har under 1990-talet alltmer av de 

120


tillgängliga medlen kanaliserats via forskningsråden. Den tidigare enheten 

med särskilt ansvar för tvärvetenskaplig forskning,den s.k. 

Forskningsrådsnämnden (FRN) betydde mycket för bl.a. friluftslivsforskningen. 

Efter att FRN lades ned i samband med tillskapandet av 

en ny organisation för forskningen har inte motsvarande funktion för 

fler- och tvärvetenskaplig forskning kunnat uppfattas. Skogs- och 

Jordbrukets Forskningsråd (SJFR) hade en stor betydelse för den förvaltningsinriktade 

forskningen,medan FORMAS ej synes ha axlat den 

rollen. 

Finansiering av forskning inom friluftsliv synes således ha försvårats 

av förändringen inom forskningsrådsorganisationen. Som tvär- och 

flervetenskapligt fält finns behov av särskilda,tydliga och koordinerade 

satsningar på friluftslivsforskning. Detta inkluderar överväganden 

om nationella forskarskolor (se under utbildning). 

Möjligheter att söka medel hos en mångfald av forskningsfinansiärer 

är helt klart eftersträvansvärt. Vid sidan av Naturvårdsverket är det 

naturligt att överväga hur friluftslivsforskning skall kunna stöttas via 

medel från t.ex. FORMAS och Centrum för idrottsforskning. Överväganden 

kring hur friluftslivets intressen skall säkerställas torde 

samtidigt krävas. Representation i styrelser,bedömningskommittéer, 

namnändring av Centrum för idrottsforskning till Centrum för 

idrotts- och friluftslivsforskning är exempel på åtgärder som bör övervägas. 

Det kan nämnas att när idrottsforskningen i Sverige på 1970talet 

befann sig i en delvis liknande situation som friluftsforskningen 

gör idag bildade Riksidrottsförbundet (RF) ett särskilt forskningsråd; 

Idrottens forskningsråd,sedermera ombildat till Centrum för 

idrottsforskning. En förutsättning för detta var RF:s goda ekonomi. 

Betydelsen av detta forskningsråd har ansetts vara stor,och man har 

därigenom stöd till forskningsprojekt,doktorand- och forskarassistenttjänster,forskningskonferenser,böcker 

samt en egen tidskrift – 

Svensk Idrottsforskning – för spridning av forskningsresultat. Det 

finns därför skäl att vara öppen för att det kan vara lämpligt att inrätta 

ett särskilt forskningsråd för friluftsforskning. I det sammanhanget 

kan den danska lösningen,med tipsoch lottomedel från staten till 

Friluftsrådet som i sin tur för vidare medel till forsknings- och utvecklingsarbeten,tjäna 

som ett intressant exempel. 

Av stor vikt är samtidigt att,som påpekats tidigare,överväga hur 

forskningsinsatser kan göras inom ramen för en helhet som leder till 

att miljöer för både grundläggande utbildning och forskarutbildning 

samt forskning byggs upp. 

121


Sammanfattning av utredningens förslag 

Utifrån bedömningar och överväganden enligt ovan lägger utredningen 

följande förslag: 

– Inled ett långsiktigt arbete med att bygga upp friluftsliv/friluftslivsvetenskap 

i syfte att etablera det som ett självständigt flervetenskapligt 

akademiskt ämnesområde. 

– Skapa strukturella lösningar som ger utrymme för traditionell akademisk 

verksamhet med grundläggande högskoleutbildning,forskarutbildning 

och därtill knuten forskningsverksamhet. Som ett första 

steg bör ett nationellt flervetenskapligt centrum för studier i 

friluftsliv inrättas. 

– Skolämnen såsom biologi,geografi och historia kan i kombination 

med ämnet idrott och hälsa stärka friluftslivets möjliga pedagogiska 

betydelse inom skolans verksamhet. Överväg därför ett breddat ansvar 

för friluftsliv och naturmöte i den svenska skolan och vilka förändringar 

i kursplaner,läroplaner och lärarutbildningar som kan 

medverka till det. 

– Skapa kunskapsöversikter och -synteser inom centrala områden av 

den friluftsforskning som har genomförts. 

– Stimulera till fortsatt forskning inom existerande forskningsfält. 

– Stimulera till en ämnesmässig breddning av friluftsforskningen. 

– Överväg inrättandet av en nationell forskarskola med inriktning på 

friluftsliv. 

– Skapa regelbundna konferenser om friluftslivsforskning. 

– Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning 

som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om 

friluftsliv,eller om en mer lämplig lösning är att skapa ett särskilt 

forskningsråd för friluftsliv. 

– Stärk det nordiska och övrigt internationellt samarbete vad gäller 

såväl högre utbildning som forskning inom friluftsliv. 

– Öka kontaktytan mellan de ideella friluftsorganisationerna och 

forskningen. 

122

Förord 

Noter 

1 Regeringsbeslut 18. 2002-12-20. M2002/3711/A,M2002/3488/A,M2002/4189/A 

(delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Naturvårdsverket,s. 6. 

2 Naturvårdsverket,2003. Miljöarbetet drivs med kunskap,Dnr 800-1904-03. 

Bakgrund 

3 Naturvårdsverkets rapport 1999 nr 5009 Sektorsmål för friluftsliv och naturturism. 

4 Utredningen finansieras med anslag från regeringen och Naturvårdsverket. 

5 Klas Sandell & Sverker Sörlin,red.,Friluftshistoria: Från ”härdande friluftslif” till koturism 

och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia (Stockholm: Carlsson,2000). 

6 Regeringsformen (1994:1483,omtryck 1998:1437),Se andra kapitlet om grundläggande 

fri- och rättigheter [cit. RF 1994:1483]. 

7 Lars Aronsson, Turismens hållbara utveckling?,Forskningsrapport i samhällsvetenskap 

97:8 (Karlstad: Högskolan i Karlstad,1997),s. 135. 

8 Miljövårdsberedningens rapport 1994:9 Allemansrätt och hållbar turism: Sammanattning 

av ett rundabordssamtal i mars 1994. 

9 Naturvårdsverkets rapport 1995 nr 4446 Allemansrätten och kommersen. 

10 Högsta domstolens dom,mål nr T3615/95 meddelad i Stockholm den 27 september 

1996 [cit. HD T3615/95] ; Se även Jonas Ebbesson,”Kommersiellt nyttjande 

av allemansrätten”, Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet,(1996/97),s. 1000ff. 

11 Regeringsproposition 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården,[cit. 

Prop. 1994/95:3]. 

12 Statens offentliga utredningar 1996:38 Nationalstadsparker: Slutbetänkande av utredningen 

om nationalstadsparker,[cit. SOU1996:38]. 

13 Se bl.a. Regeringsrättens dom mål nr 1931-1996,1932-1996 meddelad i Stockholm 

den 31 januari 1997; mål nr 7257-1996 meddelad i Stockholm den 29 maj 

1998; mål nr 598-1997 meddelad i Stockholm den 21 oktober 1997; mål nr 1190- 

1997 meddelad i Stockholm den 29 maj 1998 [cit. RR]. 

14 Statens offentliga utredningar 1998:76 Idrott och motion för livet: Statens stöd till 

idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer: Betänkande av Idrottsutredningen,[cit. 

SOU 1998:76]. 

15 Ibid.,s. 17; För en intressant inblick i hur denna fråga har hanterats under 1900-talets 

andra hälft: se Hans-Erik Olson, Staten, turismen och rekreationen: Producenter 

och konsumenter i kamp om makten: En inledande studie,Fritidspolitiska studier nr 2 

(Stockholm: Universitetet,Förvaltningshögskolan,1987),s. 6–21. 

16 Ibid.,s. 198. 

17 Ds 1999:78 Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer,[cit. Ds 

1999:78]. 

123

Noter till s. 16–20 

18 Ibid.,s. 9. 

19 Ibid.,s. 151,208ff. 

20 Se aspekter kring friluftslivet i lagstiftningen: Ibid.,s. 26ff. 

21 Naturvårdsverket 1999,s. 5. 

22 Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket § 4. 

23 Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik [cit. Skr 2001/02: 

173]. 

24 Med begreppet ”social naturvård” menas vård och förvaltning av naturen med utgångspunkt 

i kvaliteter knutna till människors naturmöte. 

25 Skr 2001/02:173,s. 111. 

26 Ibid.,s. 111f. 

27 Ibid.,s. 111. 

28 Ibid. 

29 Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan,s. 24f [cit. Prop. 2002/03: 

35] 

30 Ibid.,s. 80. 

31 Ibid. 

32 Regeringsbeslut I.3,2002-06-27,M2002/2284/Na,Uppdrag om tätortsnära områden 

av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. 

33 Regeringsbeslut 11,2003-11-20,M2003/3579/Na,Uppdrag om program för förvaltning,skötsel 

och utveckling av nationalstadsparken. 

34 Förordning (2003:134) om ändring i förordningen (2001:1096) med instruktion 

för Naturvårdsverket” § 28a. 

35 Ibid. 

36 Förordning (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer. 

37 Ibid.,§ 1. 

38 Ibid.,§ 3. 

39 FRISAM,Frisam: Stadgar,http://www.frisam.org/ (Acc. 2004-04-27),se §2 Ändamål: 

”FRISAM har till ändamål att utifrån de enskilda medlemsorganisationernas 

målsättningar,genom samarbete och samverkan,bevara och utveckla förutsättningarna 

för friluftsliv och rekreation i vid bemärkelse. FRISAM skall bevaka och 

företräda friluftslivets olika intressen gentemot regering,myndigheter och andra 

organisationer. FRISAM har vidare att verka för att friluftslivets status höjs i samhället 

samt att allemansrätten inte försvagas.” 

40 FRISAM,Frisam: Medlemmar,http://www.frisam.org/ (Acc. 2004-04-27),FRI- 

SAM bestod hösten 2003 av 18 organisationer: Cykelfrämjandet,Friluftsfrämjandet,Korpen,Riksförbundet 

Hälsofrämjandet,Riksförbundet Sveriges 4 H,Sportfiskarna,Svenska 

Brukshundklubben,Svenska Båtunionen,Svenska Cykelsällskapet,Svenska 

Folksportförbundet Svenska Frisksportförbundet,Svenska 

Jägareförbundet,Svenska Kennelklubben,Svenska Kryssarklubben,Svenska Livräddningssällskapet,Svenska 

Orienteringsförbundet,Svenska Scoutrådet och 

Svenska Turistföreningen. För en beskrivning av dessa organisationer,se Ds 

1999:78,s. 165–204. 

41 Samtal med Ulf Silvander,FRISAMs generalsekreterare,2003-08-22,egna anteckningar, 

Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

42 FRISAM,”Friluftsliv för Framtid – ett friluftspolitiskt idéforum”,häfte,FRISAM. 

43 Medel erhölls från Näringsdepartementet,Miljödepartementet och Naturvårdsverket. 

44 Ett exempel på studier som talar för det är Lars Kardell, Anteckningar om friluftslivet 

på Norra Djurgården 1975–1996,Rapport nr 75 (Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet,1998). 

45 Se ”Svenska folkets friluftsvanor”,i Ds 1999:78,s. 101–115. 

46 Suzanne Lundvall,Jane Meckbach & Britta Thedin-Jakobsson,”Lärarnas syn på 

124

ämnet idrott och hälsa”, Svensk idrottsforskning,(2002:3),s. 17ff. 

47 Klas Sandell,Fritidskultur i natur,i Fritidskulturer,Leif Berggren,red. (Lund: Studentlitteratur,2000). 

48 Pliktverket,Statistik,”Statistikrapport för 2002” & ”Uppföljning avgångar 2002”, 

http://www.pliktverket.se/ (Acc. 30-11-2003). 


49 Ds 1999:78,s. 9. 

50 Skr 2001/02:73,s. 69. 

51 Ibid.,s. 80. 

52 Ibid.,s. 115. 

53 Ibid.,s. 117f. 

54 Se Malin Almstedt, En plats i planeringen: En studie av områden av riksintresse för det 

rörliga friluftslivet,Geografiska regionstudier,nr 37,(diss. Uppsala: Universitetet: 

Kulturgeografiska institutionen,1998),s. 154ff. 

55 Se Aronsson,s. 45. 

56 Skr 2001/02:173,s. 79f. 

57 Se Aronsson,s. 25f. 

Metod 


58 Lars Aronsson är professor i kulturgeografi med inriktning mot turism och upplevelser,och 

är verksam vid Baltic Business School,Högskolan i Kalmar. 

59 Sökning i Libris via Kungl. Bibliotekets webbplats www.kb.se (Acc. 2003-01-31) 

respektive (Acc. 2003-09-15) för respektive sökord. 

60 European Tourist Research Institute (ETOUR),”ETOUR forskar för turistnäringens 

utveckling”,http://www.etour.se/index.html (Acc. 2003-10-01). 

61 Samtal med professor Lars Aronsson angående utbildningar inom turism, särskilt 

naturturism,2003-10-02,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan I Stockholm. 

62 Samtal med professor Lars Emmelin,Institutionen för fysisk planering,Blekinge 

Tekniska Högskola,Karlskrona,2003-10-31,egna anteckningar,Peter Schantz, 

Idrottshögskolan i Stockholm. 

63 Tore Frängsmyr, Liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare,Skrifter / Institutionen 

för idé- och lärdomshistoria nr 4 (Uppsala: Univ.,1994). 

64 Peter Wahlgren,Pål Wrange & Wiweka Warnling-Nerep,Juridisk skrivguide, 2 

uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik,2002); Beslut,protokoll,utvärdering och yttrande 

till Högskoleverket,samt ansökning från Norsk institutt for naturforskning 

har placerats under otryckta källor,och är därmed uppställda enligt denna dokumenttyp. 

65 Med vedertagen avses här att förkortningen finns angiven i Wahlgren,Wrange & 

Warnling-Nerep, Juridisk skrivguide. 

125


Resultat 

66 Den historiska framväxten av Friluftsfrämjandets barnverksamhet finns beskriven 

av Petra Rantatalo,”Skogsmulleskolan”,i Sandell & Sörlin,2000,s. 138–155. 

67 Samtal med Maria Annerdal,ansvarig för ”I ur och skur”-verksamheten vid Friluftsfrämjandets 

riksorganisation,2003-12-09,egna anteckningar,Peter Schantz, 

Idrottshögskolan i Stockholm; Se även friluftsfrämjandet och dess aktivitetsguide: Friluftsfrämjandets 

riksorganisation,Aktivitetsguide,http://www.frilufts.se (Acc. 

2004-05-17). 

68 Skr 2001/02:173,s. 118f. 

69 Statens skolverks författningssamling 2000:135 Förordning om kursplaner för 

grundskolan,s. 10ff. [cit. SKOLFS 2000:135]. 

70 Ibid.,s. 12. 

71 Statens skolverks författningssamling 2000:6 Kursplan för Idrott och hälsa A i 

Gymnasieskolan,s. 4 [cit. SKOLFS: 2000:6a]. 

72 Statens skolverks författningssamling 2000:6 Kursplan för Idrott och hälsa B i 

Gymnasieskolan,s. 5 [cit. SKOLFS: 2000:6b]. 

73 Abdul-Muttalib Al-Abdi, Friluftsverksamheten i gymnasieskolan: En sammanfattning 

ur två undersökningar: Forskningsresultat i sammandrag,Faktablad Fritid (Stockholm: 

Svenska kommunförbundet,1992),s. 5ff.; Skolverket,publicerat,Stephan 

Svenning,”Rapport om ‘Friluftsverksamheten i skolan’ ” Dnr 2000:807,s. 4, 

http://www.skolverket.se (Acc. 2004-04-30). 

74 Grundskoleförordningen (1988:655),se kap.2§5Utbildningens innehåll. 

75 Gymnasieförordningen (1987:743),se kap. 3 § 3–4 Lärotider. 

76 Se litteraturgenomgång hos Skolverket/Svenning,s. 8–10. 

77 När Läroplan för grundskolan 1980 var i bruk var det stadgade antalet friluftsdagar 

4–8 st./år. Under nuvarande läroplan är antalet i medeltal 3 st./år i grundskolan, 

motsvarande uppgift för gymnasieskolan är inte känd. Se Lgr 80: Läroplan för 

grundskolan: Allmän del: Mål och riktlinjer,kursplaner,timplaner,s. 47; Lundvall, 

s. 17–20; Kulturdepartementet,s. 124–129. 

78 Ibid.; Skolverket/Svenning,s. 20; Erik Backman,”Är det inne att vara ute?: En studie 

av friluftsaktiviteter bland ungdomar”,D-uppsats i pedagogik,2003,s. 25,29, 

Lärarhögskolan i Stockholm. 

79 Se Al-Abdi,1992; Backman,2003,s. 25; Erik Backman,”Friluftsliv i grundskolan”, 

i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa i skolan,red. Håkan Larsson & 

Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan,2004). 

80 Se Johan Berglund,Henrik Kroon & Henrik Strandin,”Friluftsliv i gymnasieskolan: 

En studie av tre skolor med friluftsprofil”,Examensarbete 10p,1999:98, 

Idrottshögskolans bibliotek, Stockholm; Se även profileringen vid Kunskapscentrum 

Fenix i Vaggeryd: Vaggeryds kommun,Fenix kunskapscentrum,http://www.edu. 

vaggeryd.se (Acc. 2003-10-29). 

81 Se Yvonne Rajfors,Vadstenagymnasiet,”Välkommen till Vadstenagymnasiet”, 

http//www.vadstenagymnasiet.se (Acc. 2003-10-29). 

82 Folkhögskolornas informationstjänst,Kursregister: Friluftsliv,http://www.folkhogskola.nu/Courses.asp?TAB=LongContent&LONGCATEGORY_ID=65 

(Acc. 2003-10-29). 

83 Folkhögskolornas informationstjänst,”Sjöviks folkhögskola”,http://www.folkhogskola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=119#course41029 

(Acc. 2003-10-28). 

84 Folkhögskolornas informationstjänst,”Malungs folkhögskola”,http://www.folkhogskola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=149#course38160 

(Acc. 2003-10-28). 

126


85 Folkhögskolornas informationstjänst,”Kjesäters folkhögskola”,http://www.folkhogskola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=167 

(Acc. 2003-10-29). 

86 Sportfiskarnas kompetenscentrum,tel 0910-710210,kontaktperson: elisabeth. 

berggren@sportfiskarna.se. 

87 Se Sveriges naturbruksgymnasier,Den gröna sektorn & Sveriges lantbruksuniversitet,http://www.naturbruk.org 

(Acc. 2004-05-07). 

88 Svenska Bergsguideorganisationen är en professionell yrkesorganisation som är 

den enda av sitt slag i Sverige som dels har till uppgift att ansvara för utbildning,examination 

och fortbildning av svenska professionella bergsguider och dels arbeta 

för att etablera bergsguideyrket i vår fjällvärld. Svenska bergsguideorganisationen 

verkar för sitt ändamål i samarbete med andra organisationer såväl i Sverige som i 

utlandet. I Sverige samarbetar SBO bl.a. med Svenska Klätterförbundet (SKF) och 

Svenska Turistföreningen (STF). Sverige (SBO) är fullvärdiga medlemmar iUI- 

AGM (Union Internationale des Associations de Guides de Montagne). Detta innebär 

att de svenska bergsguider som genomgått SBO:s utbildning och examination 

samtidigt uppfyller den internationella bergsguideunionens standard gällande 

krav och normer för tillträde och utövande av yrket som professionell bergsguide i 

de olika medlemsländerna. Svenska Bergsguideorganisationen (SBO),”Välkommen 

till Svenska Bergsguideorganisationens officiella website”,http://wwwsbo.nu 

(Acc. 2004-05-07). 

89 Se Sam Peterson,”Naturskoleföreningen”,http://www.naturskola.se/ (Acc. 2004- 

05-07). 

90 Samtal med Susanne Du Rietz,projektledare vid Friluftsfrämjandets Riksorganisation 

för utveckling av Friluftsfrämjandets utbildningsorganisation,2003-12-09, 

egna anteckningar, Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

91 Samtal med Maria Annerdal. 

92 Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning [cit. Prop. 

1999/2000:135]. 

93 Ibid.,s. 20f. 

94 Ibid.,s. 18f. 

95 Paul Högberg,”Idrott”,i Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet: Gymnastik- och 

idrottshögskolan i Stockholm: 1963–1988: Festskrift med anledning av institutets/högskolans 

175-åriga tillvaro (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan,1988),s. 155. 

96 Ibid.,s. 163. 

97 Börje Tolgfors,”Historik över GCI-GIH-utbildningen under senaste 50-årsperioden”, 

Tidskrift i Gymnastik (1979:9),s. 323–330. 

98 Se t.ex. Bertil Jonshamre & Per-Ove Lindström,”Besökarnas attityd till och upplevelse 

av ett friluftsområde: Studier utförda vid Hellasgården 1972/73”, Specialarbete 

friluftsliv,1973,Idrottshögskolans bibliotek i Stockholm; Leif Larsson,”Studie av 

det rörliga friluftslivet kring Ellbodaanläggningen på Bogesundslandet 1972–73”, 

Specialarbete friluftsliv,1973,Idrottshögskolans bibliotek i Stockholm. 

99 Claes Annerstedt & Lars Bergendahl, Attraktiv utbildning: En studie av lärarutbildningar 

i idrott och hälsa,IPD-rapporter 2002:08 (Göteborg: Universitetet,2002), 

s. 13. 

100 Se Prop. 1999/2000:135. 

101 Idrottshögskolan i Stockholm,Lärarutbildningsnämnden,”Kursplan i Idrott och 

hälsa,grundkurs,20 poäng”,reviderad 22-05-2002,Idrottshögskolan i Stockholm; 

Idrottshögskolan i Stockholm,Lärarutbildningsnämnden,”Kursplan i Idrott och 

hälsa,fortsättningskurs,20 poäng”,reviderad 19-06-2003,Idrottshögskolan i Stockholm; 

Örebro Universitet,Institutionen för idrott och hälsa,”Kursplan: HT 2003 – 

VT 2004: Inriktning i idrott och hälsa,1–40 p.”,ÖrebroUniversitet, Institutionen för 

idrott och hälsa; Örebro Universitet,Institutionen för idrott och hälsa,”Kursplan: 

Friluftsliv 5 p.”,2003-10-01,Örebro Universitet, Institutionen för idrott och hälsa. 

127


102 Se Klas Sandell,red.,”Naturmöte för ökad livskvalitet: Planeringsunderlag och 

lägesrapport om utökad friluftspedagogisk profilering vid institutionen för idrott 

och hälsa vid Högskolan i Örebro”,stencil,1997, Örebrouniversitet; Institutionen för 

idrott och hälsa; Klas Sandell,”Slutrapport för Friluftsprofilen Natur och Hälsa 

1996–2000 vid institutionen för idrott och hälsa vid Örebro universitet”,stencil, 

2000, Örebro universitet, Institutionen för idrott och hälsa. 

103 Högskoleverket,”Studera nu: Högskoleverkets webbplats för information om 

högskolestudier”,http://www.studera.nu (Acc. 2003-10-30). 

104 ”Naturmiljö och turism programmet 03/04”,Stencilerat informationsblad, Mitthögskolan 

Campus Östersund. 

105 Så t.ex. finns det fristående kurser i friluftsliv för kvinnor (10 p.), liksom i äventyrspedagogik 

(10 p.) vid Luleå Tekniska Universitet som ej fanns med i Högskoleverkets 

databas men väl på universitetets hemsida. 

106 Samtal med prof. Erik Valinger,Institutionen för skogsskötsel,SLU i Umeå, 

2003-12-01,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

107 Samtal med dr Anders Lindhagen,Institutionen för Skogens produkter och marknader 

vid SLU i Ultuna,2003-12-04,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan 

i Stockholm. 

108 Samtal med docent Per-Magnus Ekö,studierektor vid Institutionen för sydsvensk 

skogsskötsel vid SLU i Alnarp,2003-12-16,egna anteckningar,Peter Schantz, 

Idrottshögskolan i Stockholm. 

109 Elisabeth Fabersjö,Blekinge Tekniska Högskola,”Fysisk planering 180 poäng”, 

http://www.bth.se/utb.nsf/36c4852ae774aad5c125684f0047b90f/ 

185f93c1a9d80188c12569dd00415fb6!OpenDocument (Acc. 2003-10-31). 

110 Samtal med professor Lars Emmelin. 

111 Högskolan Kristianstad,”Landskapsprogrammet 130p”,http://www.mna.hkr.se/ 

land/intro.html (Acc. 2003-10-31). 

112 Kursplanen kan laddas ned från: Stockholms universitet,Kursplaner,Samhällsplanerarlinjen,http://www.google.com/u/stockholmuniversity?q=samh%E4llsplanerarlinjen&sa.x=12&sa.y=7 

(Acc. 2003-10-31). 

113 Samtal med universitetslektor Lennart Tonell,Kulturgeografen vid Stockholms 

universitet,2003-11-03,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

114 Sök på samhällsplanering vid ”kursens benämning”: Umeås universitet,”Kurser 

och program läsåret 2004/2005”,http://info2.adm.umu.se/utbkat/ (Acc. 2003- 

10-31). 

115 Luleå tekniska universitet,Program,Samhällsbyggnadsteknik,http://ugglan.adm. 

luth.se/program.php?progr=TCSBY&lang=swe&orgpage=lista_progr 

(Acc. 2003-10-31). 

116 Samtal med docent Lars Orrskog,verksam vid Inst. för regional planering och infrastruktur 

vid KTH i Stockholm och ansvarig för dess samhällsplanerarlinje, 


117 Samtal med professor Björn Malbert,delansvarig för stadsplaneringkursen inom 

arkitektutbildningen vid Institutionen för arkitektur,Chalmers Tekniska Högskola 

i Göteborg,2003-11-03,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

118 Samtal med professor Clas Florgård,vid Institutionen för landskapsplanering, 

SLU i Ultuna,2003-11-05,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i 

Stockholm. 

119 Samtal med Erik Skärbäck,professor i landskapsplanering med särskild inriktning 

på översiktlig planering vid Institutionen för landskapsplanering,SLU i Alnarp, 


120 Ivar Mytting & Annette Bischoff, Friluftslivs: Grunnbok: Studieretning for idrettsfag 

128


(Oslo: Gyldendal undervisning,1999),s. 53. 

121 Institutt for idrett og friluftsliv,Fagplan,”Studium i friluftsliv,kultur- og naturveiledning 

2003–2004”,s. 3,Högskolan i Telemark. 

122 Mytting & Bischoff,s. 34. 

123 Ibid. 

124 Ibid. 

125 Uppgifterna baseras på samtal med högskolelektor Annette Bischoff,Högskolan i 

Telemark,Bø 2003-10-09; første amanuensis Björn Tordsson,Högskolan i Telemark,Bø,2003-10-29,egna 

anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

126 Studium i friluftsliv,kultur- og naturveiledning 2003–2004,s. 2. 

127 Ibid.,s. 3. 

128 Ibid. 

129 Begreppet ”veiledning” (på svenska: vägledning) är vanligt förekommande i samband 

med norska utbildningar i friluftsliv. Det har sin upprinnelse i friluftsvägledaren 

Nils Faarlunds arbete som gick ut på att skapa en speciell pedagogik där man 

utgår från konkreta och levande situationer och problematiserar dessa som grund 

för inlärning. Man kan tala om en situationell inlärning med ett induktivt förhållningssätt 

och det sker företrädesvis i små grupper. ”Hur kommer det sig att det växer 

just björkar här?”,är ett exempel på en fråga knuten till en viss miljö som blir 

startpunkten för en lärandeprocess. Veiledning har släktskap med John Deweys 

progressiva pedagogik. I dag inkluderar dock vägledning i utbildningspraktiken ett 

bredare fält av olika former av förmedlingspedagogik,allt för att kunna anpassa sig 

efter olika gruppers behov. Uppgifter bygger på samtal med første amanuensis 

Björn Tordsson,samt med högskolelektor Annette Bischoff,2003-10-30,egna anteckningar, 


130 Studium i friluftsliv,kultur- og naturveiledning 2003–2004,s. 3. 

131 Ibid.,s. 7. 

132 Ibid. 

133 Ibid.,s 11. 

134 Ibid.,s. 7. 

135 Ibid.,s. 11. 

136 Høgskolen i Telemark,Studieplan,”Nordisk bachelor i friluftsliv – i et komparativt 

kultursosiologisk perspektiv”,2003-06-04,Høgskolen i Telemark. 

137 Samtal med högskolelektor Annette Bischoff,2003-10-09. 

138 Se André Horgen,”Friluftslivsstudiet ved Høgskolen i Telemark: Undersøkelse av 

tidligere friluftslivsstudenters utdanning,yrkesvalg og vurdering av friluftslivsstudiets 

relevans”,december 2002,Høgskolen i Telemark. 

139 Ibid.,s. 13. 

140 Ibid.,s. 27. 

141 Ibid.,s. 31f. 

142 Norges idrettshøgskole,Studiekatalog 2003/2004,s. 55–60,Norges idrettshøgskole i 

Oslo. 

143 Ibid.,s. 55. 

144 Ibid.,s. 105–119. 

145 Samtal med Jo Kleiven,første amanuensis vid Högskolan i Lillehammer,Kleiven 

har bl.a. bedrivit forskning kring norsk fritid och ”reiseliv”,2004-08-11,egna anteckningar, 


146 Samtal med generalsekreterare Harald Tronvik och fagkonsulent Hans Erik Lerkelund,FRIFO 

i Oslo,2003-09-09,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan 

i Stockholm. 

147 Uppgifterna baseras på samtal med Erik Mygind,studielektor med huvudansvar 

för friluftsliv vid Institutet för idrott vid Köpenhamns universitet,Köpenhamn, 

129



148 Ibid. 

149 Ibid. 

150 Institutet för idrott,Köpenhamns Universitet,se ”Efter-/videreuddannelse 

(EVU)” (Acc. 2004-08-04). 

151 Mygind. 

152 Skov- og naturstyrelsen,Köpenhamn,Skov- och naturstyrelsens information om 

friluftsliv,se ”Naturvejledning”. (Acc. 2004-08-11). 

153 Naturvägledarordningens framväxt beskrivs av Arne Bondo-Andersen i ”Naturveiledning 

i Danmark. Fra guidede ture til et redskab til fremme af en bæredygtig udvikling”,i 

Mening med landskab. En antologi om natursyn. Jette Hansen-Møller,red. 

(Köpenhamn: Museums Tusculanums Forlag,Københavns Universitet,2004). 

154 Miljöministeriet,Skov- og Naturstyrelsen,Friluftsrådet,Naturveilederordningen. 

Årsrapport 2003. (Köpenhamn: Skov- og Naturstyrelsen,Köpenhamn,2004),s. 6. 

155 Skov- och naturstyrelsen,Köpenhamn,http://www.sns.dk/friluft/natvejl/natvjdef.htm 

(Acc. 2004-08-04). 

156 Marianne Linnemann,Lina Wadum & Mette Åskov Knudsen,red.,Koncept for uddannelse 

og efteruddannelse af naturvejledere. (Fredensborg: Skov & Landskab, 

Skovskolen,2001). 

157 Samtal med Frank Søndergaard Jensen,senior forskare vid Center for Skov, 

Landskab og planlægning,Kungl. veterinär- och lantbrukshögskolan,(http://www. 

sl.kvl.dk/) med ansvar för forskning kring friluftsliv,turism och natursyn, 

Hørsholm,2004-08-10,2004-08-11,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan 

i Stockholm. 

158 Utredaren vill reservera sig för att det kan finnas fler svenska doktorsavhandlingar 

av relevans och som litteratursökningen ej nått fram till. 

159 Urvalet för kategoriseringen baseras på forskning som har bedrivits eller väsentligen 

har bedrivits i Sverige. Avhandlingen kan dock vara framlagd och försvarad vid 

utländskt lärosäte vilket har skett i ett fall. 

160 Sven-G Hultman, Allmänhetens bedömning av skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. 

Del 1: Bedömning på plats eller i bild,Rapport nr 27 (diss. Uppsala: Avd. för landskapsvård,Sveriges 

lantbruksuniv.,1983); och Del 2: En rikstäckande enkät,Rapport 

nr 28 (diss. Uppsala: Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniv.,1983). 

161 Abdul-Muttalib Al-Abdi, Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor: En undersökning 

av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i Stockholms 

innerstad,Linköping studies in education. Dissertations nr 20 (diss. Linköping: 

Univ.,Pedagogiska inst.,1984). 

162 Senare har samme författare genomfört motsvarande studie av gymnasieskolor på 

landsorten: Abdul-Muttalib Al-Abdi, Friluftsverksamheten i landsortsskolor: En undersökning 

av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolor i mindre orter i 

Sverige (Stockholm: Abdul-Muttalib Al-Abdi,1990). 

163 Peter G. Schantz,”Plasticity of human skeletal muscle: With special reference to 

effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic 

expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins”, Acta Physiologica 

Scandinavica Supplementum (1986:558),s. 1–62. 

164 Även andra aspekter av långturens fysiologi har beskrivits i: Peter Schantz, Långtur: 

Om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan,Idrottsfysiologi,rapport nr 19 

(Stockholm: Trygg-Hansa,1980). 

165 Christina Axelsson Lindgren, Upplevda skillnader mellan skogsbestånd: Rekreationsoch 

planeringsaspekter,Stad & land,nr 87 (diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv., 

1990). 

166 Patrik Grahn, Om parkers betydelse: Parkers möjligheter att underlätta och berika föreningsverksamhet 

och arbete på daghem, skolor, servicehus och sjukhus,Stad & Land,nr 

130


93 (diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv.,1991). 

167 Anders Lindhagen, Forest recreation in Sweden: Four case studies using quantitative and 

qualitative methods,Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig 

landskapsvård,nr 64 (diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv.,1996). 

168 Dan Rydberg, Urban forestry in Sweden: Silvicultural aspects focusing on young forests, 

Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,nr 73 (diss. Umeå: Sveriges 

lantbruksuniversitet,1998). 

169 Almstedt. 

170 Tom Mels, Wild landscapes: The cultural nature of Swedish national parks, Meddelanden 

från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar,nr 137 (diss. 

Lund: Univ.,1999). 

171 Lisa Hörnsten, Outdoor recreation in Swedish forests: Implications for society and forestry,Acta 

Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,nr 169 (diss. Uppsala: Sveriges 

lantbruksuniv.,2000). 

172 Peter Fredman, Environmental valuation and policy: Applications in the management of 

endangered species, recreation, and tourism. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. 

Silvestria,nr 136; Vetenskapliga bokserien 2000:5 (diss. Umeå: Sveriges lantbruksuniv.,2000). 

173 Berit K. Svanqvist, Naturumgänge ur ett individperspektiv,Karlstad University Studies 

2000:9 (diss. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap,Univ.,2000). 

174 Håkan Appelblad, The spawning salmon as a resource by recreational use: The case of the 

wild Baltic salmon and conditions for angling in north Swedish rivers,GERUM. Kulturgeografi 

2001:3 (diss. Umeå : Univ.,2001). 

175 Ds 1999:78,s. 111. 

176 Petra Rantatalo, Den resande eleven: Folkskolans skolreserörelse 1890–1940, 

Skrifter från forskningsprogrammet Landskapet som arena nr 4 (Umeå: Univ., 

2002). 

177 Pia Sillanpää, The Scandinavian sporting tour: A case study in geographical imagology, 

Vetenskapliga bokserien 2002:9 (diss. Åbo: Östersund: European Tourism Research 

Institute (ETOUR),2002). 

178 Elisabeth Brandin, Spatializing canoe tourism: negotiating practices in Dalsland-Nordmarken,Karlstad 

University studies 2003:8 (diss. Karlstad: Avd. för geografi och 

turism,Univ.,2003). 

179 Lars Kardell & Kerstin Pehrsson, Stockholmarnas friluftsliv: Vanor och önskemål: En 

enkät- och intervjustudie,Rapport / Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet 

nr 13 (Uppsala: Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniv,1978). 

180 Lars Kardell & Anders Lindhagen, Förändringar i Växjöbornas friluftsliv mellan 

1975 och 1992,Rapport / Inst. för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet 

nr 59 (Uppsala: Inst. för skoglig landskapsvård,1995). 

181 Peter Fredman & Lars Emmelin, Wilderness purism, willingness topay and management 

preferences: A study of Swedish mountain tourists,Särtryck ur: Tourism Economics 

2001:7 (Östersund: European Tourism Research Institute [ETOUR],2001), 

s. 5–20. 

182 Ulrika Bergfors, Allemansrätten ur rättsekonomisk synpunkt: Historia, regelverk och 

dagsläge,Arbetsrapport / Institutionen för skogsekonomi,Sveriges lantbruksuniversitet 

nr 115 (Umeå: Sveriges lantbruksuniv.,1990). 

183 Sandell & Sörlin,2000. 

184 Karin Johannisson,”Det sköna i det vilda”,i Paradiset och vildmarken: Studier kring 

synen på naturen och naturresurserna,Tore Frängsmyr,red. (Stockholm: Liber Förlag,1984). 

185 Ann Katrin Pihl Atmer, Livet som leves där måste smaka vildmark: Sportstugor och friluftsliv 

1900–1945 (Stockholm: Stockholmia,1998). 

186 Salomon Eberhard Henschen,”Skidlauf und Skidwettlauf: Eine medizinische 

131


Sportstudie”,in Mitteilungen aus der medizinischen Klinik in Upsala (Jena,1899). 

187 Schantz,1980; Schantz,1986. 

188 Al-Abdi,1984; Al-Abdi,1990. 

189 Klas Sandell,”Ekostrategier,humanekologi och friluftsliv”,Humanekologi: Meddelande 

från Nordisk förening för humanekologi,Vol. 14 (1995:3/4),s. 11–22; Klas 

Sandell,”Själens friluftsskog: Naturkontakt och miljöperspektiv bland friluftsengagerade 

i Södra Halland”, Nordisk Samhällgeografisk Tidskrift (1996:22,April), 

s. 99–112. 

190 Bertil Bengtsson,”Lagberedningen och allemansrätten”,i Rättsvetenskapliga studier 

till minnet av Tore Almén: Utgiven av: Stiftelsen Tore Alméns minnesfond och Föreningen 

för utgivande av Svensk juristtidning,[Redaktionskommitté: Torgny Håstad,Anders 

Knutsson,Sven Unger] (Uppsala: Iustus,1999),s. 33–42; Gunnar Wiktorsson, Den 

grundlagsskyddade myten: Om allemansrättens lansering i Sverige (Stockholm: City 

Univ. Press,1996). 

191 Ebbesson; Peter Schantz,”Lagstiftning och rättstillämpning: En granskning av 

rättsfall”,i Nationalstadsparken: Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, 

lagtillämpning och utvecklingslinjer,Lennart Holm & Peter Schantz,red. 

(Stockholm: Formas: Liber distribution,2002),s. 169–209. 

192 Klas Sandell,”Friluftsliv för miljöengagemang?”,i Nordiskt seminarium om friluftslivsforskning: 

Nordplan 22/4–24/4 1992,Lars Emmelin,red.,Rapport / Nordiska 

institutet för samhällsplanering 1994:3 (Stockholm: Nordiska inst. för samhällsplanering,1994),s. 

81–93. 

193 Daniela Fröberg,”Implementering av lagen: Ett statsvetenskapligt perspektiv”,i 

Nationalstadsparken: Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, lagtillämpning 

och utvecklingslinjer,Lennart Holm & Peter Schantz,red. (Stockholm: 

Formas: Liber distribution,2002),s. 49–76. 

194 Ingemar Norling, Hälsa och fritid: Studier i 10 kommuner av samspelet mellan hälsoläge, 

livsstil och ekonomiska faktorer,Arbetsrapport nr 14 (Göteborg,Centrum för 

forskning om offentlig sektor,1996). 

195 Lars Emmelin, Turism – Friluftsliv – Naturvård: Ett triangeldrama,Rapport / Mitthögskolan,Institutionen 

för turismvetenskap 1997:1 (Östersund: Mitthögskolan, 

1996). 

196 Sandell & Sörlin,2000. 

197 Värt att notera är dock den årliga nordiska turismforskningskonferensen som ofta 

rymmer inslag som kan räknas till fältet friluftsliv/naturturism. Denna konferens 

arrangerades i Åre 1998 och i Göteborg 2002 (se: http://www.his.no). 

198 Regeringens proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden – en ny organisation 

för forskningsfinansiering,s. 14 [cit. Prop. 1999/2000:81]. 

199 Regeringens proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse,s. 229 [cit. Prop. 

2000/01:3]. 

200 Ibid.,s. 229f. 

201 Ibid.,s. 74f. 

202 Ibid.,s. 76. 

203 Ibid.,s. 173. 

204 Ibid.,s. 218. 

205 Ibid.,s. 234. 

206 Idrottshögskolan,”Centrum för idrottsforskning”,http://www.ihs.se/cif/anslag. 

html (Acc. 2004-02-25). 

207 Prop. 2000/01:3,s. 248. 

208 Regeringens proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle,kap. 3.11.3 [cit. Prop. 

1996/97:5]. 

209 Ibid.,bil.1,kap. 7.6.b. 

210 Ibid. kap. 16.5. 

132


211 Regeringens proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning: Kvalitet och konkurrenskraft 

[cit. Prop. 1993/94:177]. 

212 Miljöstrategiska fonden (MISTRA),http://www.mistra.org (Acc. 2003-10). 

213 Riksbankens jubileumsfond,http://www.rj.se/projekt/anslag1998_1/1039689855. 

html (Acc.2004-02-25). 

214 Efter genomgång av respektive organisations hemsida: KK-stiftelsen,http:// 

www.kks.se; Vårdalstiftelsen,http://www.vardal.se; Stiftelsen för strategisk forskning,http://www.stratresearch.se; 

NUTEK,http://www.nutek.se; VINNOVA, 

http:www.vinnova.se,(samtliga Acc. 2003-10). 

215 Samtal med Hans Örjan Nohrstedt,FORMAS,2003-09,egna anteckningar,Ulf 

Silvander, FRISAM. 

216 Vetenskapsrådet,http://www.vr.se (Acc. 2003-10). 

217 Idrottshögskolan,”Centrum för idrottsforskning”. 

218 Samtal med Sven G. Hultman,Upplandsstiftelsen,2003-09; Lars Strandberg, 

Västkuststiftelsen,2003-09; Maria Bremer,Östgötastiftelsen,2003-09; Anders 

Unosson,Skärgårdsstiftelsen,2003-09,egna anteckningar,Ulf Silvander, FRISAM. 

219 Samtal med Jan Byman & Anita Moberg,Naturvårdsverket,2003-10,egna anteckningar, 

Ulf Silvander, FRISAM. 

220 Prop. 2000/01:3,kap. 5.3.3 ”Strukturfondernas finansiering av forskning och resultatspridning”,s. 

35h. 

221 European Tourist Research Institute (ETOUR),”ETOUR forskar för turistnäringens 

utveckling”,http://www.etour.se/index.html (Acc. 2003-10). 

222 Naturvårdsverket,http//:www.naturvardsverket.se (Acc. 2003-10). 

223 Skogsvårdsstyrelsen,”Projekt tätortsnära skog för människan”,http://www.svo.se/ 

urbanwoods (Acc. 2003-10). 

224 Prop. 2000/01:3,s. 233. 

225 Det Kongelege Miljøverndepartement Stortingsmelding 40 (1986–87) Om friluftsliv 

(cit. Stortingsmelding 40). 

226 Det Kongelege Miljøverndepartement Stortingsmelding nr 39 (2000–2001) Friluftsliv: 

ein veg til høgare livskvalitet [cit. Stortingsmelding nr 39]. 

227 Samtal med Espen Koksvik,rådgivare,Det Kongelege Miljøverndepartement i 

Oslo,2004-02-27,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

228 Tidsskriftet UTMARK,”Utmark: Tidsskrift utmarksforskning”,www.utmark.org 

(Acc. 2004-06-08). 

229 Telefonsamtal med Harald Tronvik,generalsekreterare i FRIFO,2003-08-27, 

egna anteckningar, Peter Schantz, Idrottshögskolan i Stockholm. 

230 Forsknings- og utredningsplan for FRIFO. Antagen av FRIFOs styrelse den 6 maj 

1998, Friluftslivets fellesorganisajon (FRIFO) i Oslo. 

231 Rapport fra konferansen ”Forskning i friluft – landskonferanse om friluftsliv og forskning”: 

Stjördal 18–19 november 1998,Rapport / Friluftslivets fellesorganisasjon nr 1 

1999 (Hvalstad: FRIFO,1999). 

232 Rapport fra konferansen ”Forskning i friluft: Øyer 19–20 november 2002 (Oslo: Friluftslivets 

fellesorganisasjon,2003). 

233 Alf Odden,”Vitenskapsteoretiske posisjoner innen norsk friluftsforskning”,manuskript 

under publicering,2003,Alf Odden, Institutt for Idretts- og friluftslivsfag, 

Høgskolen i Telemark, Bø. 

234 Stortingsmelding nr 39,s. 124f. 

235 Ibid. 

236 Ibid.,s. 125ff. 

237 Norsk institutt for naturforskning,Søknad om strategisk instituttprogram: ”Friluftsliv 

i endring” till Norges Forskningsråd,Jnr 80/03,2003-06-13,Norsk institutt 

for naturforskning. 

238 Odden. 

133


239 Se ref i: Arne Bondo-Andersen,Helge Haakenstad,Jan Heino & Lars Kardell, 

Skogsbruk och friluftsliv i de nordiska länderna belysta med exempel från huvudstädernas 

omgivningar. Rapporter och Uppsatser nr 6 (Stockholm: Institutionen för skogsskötsel,Skogshögskolan,1974). 

240 Ibid. 

241 Bibsys,http://wgate.bibsys.no/search/pub?lang=E&base=FORSKPUB 

(Acc. 2003-09-05): Ämnesord ”friluftsliv” som fritextsökning. 

242 Odden; Dessa är: Odd Gåsdal, Deltakelse i friluftsliv: Sosiale mål og fysiske hindringer 

(diss. Trondheim: Univ. Institutt for sosiologi og statsvitenskap,1995); Bjørn P. 

Kaltenborn, The role of environmental setting attributes in outdoor recreation and tourism 

planning,Universitetet i Oslo (diss. Oslo: B.P. Kaltenborn,1991); Ingun 

Grimstad Klepp, På stier mellom natur og kultur,Universitetet i Oslo (diss. Oslo: 

I.G. Klepp,1995); Erling Krogh,Landskapets fenomenologi (diss. Ås: Institutt for 

økonomi og samfunnsfag,Norges landbrukshøgskole,1995); Ronny Meyer, Cognitive 

and behavioral aspects of people-place interactions in recreational boating: The case of 

locals, cabin dwellers and boat tourists in the Nøtterøy/Tjøme Skerries boating area, southeastern 

Norway (diss. Trondheim: NTNU,Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse,Geografisk 

institutt,1999); Kirsti Pedersen,Det har bare vært naturlig: 

Friluftsliv, kjønn og kulturelle brytninger (diss. Oslo: Institutt for samfunnsfag, 

Norges idrettshøgskole,1999); Gunnar Repp,Verdiar og ideal for dagens friluftsliv: 

Nansen som foredøme? (diss. Oslo: Institutt for samfunnsfag,Norges idrettshøgskole,2001); 

Ketil Skogen,Cultures and natures: Cultural patterns, environmental orientations 

and outdoor recreation practices among norwegian youth (diss. Oslo: Norsk institutt 

for forskning om oppvekst,velferd og aldring,1999); Odd IngeVistad, I skogen 

og i skolten: Ein analyse av friluftsliv, miljøoppleving, påverknad og forvaltning i Femundsmarka, 

med jamføringar til Rogen og Långfjället (diss. Trondheim: Geografisk 

institutt,Det samfunnsvitenskapelige fakultet,1995); Joar Vittersø,Happy people 

and wonderful experience: Structure and predictors of subjective well-being (diss. Oslo: 

Department of Psychology,Univ.,1998); Øystein Aas,Human dimensions in recreational 

fisheries management (diss. Ås: Department of Economics and Social Sciences, 

Agricultural University of Norway,2001). 

243 Telefonsamtal med Alf Odden,Institutt for Idretts- og friluftslivsfag,Høgskolen i 

Telemark,Bø,2003-09-24,egna anteckningar,Peter Schantz, Idrottshögskolan i 

Stockholm. 

244 Odden. 

245 Stortingsmelding nr 39,s. 129. 

246 Odden,not 3,s. 5 (i manus.) Dette dreier seg om rene forskningsinstitusjoner som 

NINA og Østlandsforskning på Lillehammer,NIBR,Vestlandsforskning,NOVA 

m.m. Enkelte universitetsmiljøer som Geografisk institutt ved NTNU,Avdeling 

for etnologi ved UiO,Institutt for kunsthistorie og kulturvitenskap ved UiB og Institutt 

for økonomi og samfunnsfag ved Norges Landbrukshøgskole. I tillegg kommer 

institusjoner med både forskning og pedagogisk virksomhet som bl.a Høgskolen 

i Telemark,Norges idrettshøgskole,Høgskolen i Finnmark,Høgskolen i Volda 

og Høgskolen i Nord Trønderlag. 

247 Samtal med Jo Kleiven,første amanuensis vid Högskolan i Lillehammer,Kleiven 

har bl.a. bedrivit forskning kring norsk fritid och ”reiseliv”,2004-08-11,egna anteckningar, 


248 Øystein Aas & Karine Hertzberg,Stortingsmelding 40 (1986–87),”Om friluftsliv: 

hvorfor kom den og hva førte den egentlig til?”,Utmark 2001:2,http://www.utmark.org 

(Acc. 2003-10-02); Finns även som rapport sökbar via den norska databasen 

BIBSYS. 

249 Ibid. 

250 Samtal med Frank Søndergaard Jensen. 

134


251 Ibid. 

252 Samtal med Erik Mygind. 

253 www.friluftsraadet.dk. 

254 Samtal med Henning Enemark,avdelningsledare på tipsoch kampanjavdelningen,Friluftsrådet,Köpenhamn,2004-08-05,egna 

anteckningar,Peter Schantz, 

Idrottshögskolan i Stockholm; Friluftsrådet, Årsberetning 2003, Tips- og lottotilskud til 

friluftslivet. (Köpenhamn: Friluftsrådet,2003). 

255 A literature review: The President´s Commission On Americans Outdoors (Washington, 

DC: The President´s Commission On Americans Outdoors,1986). 

256 Jag menar med detta att det ofta är fråga om beskrivande fallstudier med enkäter 

och andra materialinsamlingar,men mindre av förklaring och förståelse. Det här 

var särskilt tydligt i den relativt färska friluftsforskningens inledande faser under de 

första decennierna efter andra världskriget. Som illustration till den snabba tillväxten 

kan nämnas att vid en forskningsinventering i början av 1960-talet i USA hittades 

mindre än tio referenser som direkt handlade om outdoor recreation men att 

redan 20 år senare fanns det ett tusental referenser (Robert E. Manning, Studies in 

outdoor recreation: Search and research for satisfaction (Corvallis: Oregon State Univ. 

Press,1999) s. 5,7. 

257 Ibid.,s. 7. 

258 Se vidare t.ex. T. Hartig,”Nature experience in transactional perspective”, Landscape 

and urban planning: An international journal of landscape design, conservation and 

reclamation, planning and urban ecology,Vol. 25 (1993),s. 17–36; eller B.L. Driver, 

Perry J. Brown & Georg L. Peterson ,eds.,Benefits of leisure (State College,Pa.: 

Venture,1991); och John M. Jenkins & John J. Pigram,eds.,Encyclopedia of leisure 

and outdoor recreation (London: Routledge,2003),s. 31. 

259 De presentationer,diskussioner och referenser som hör samman med denna litteraturöversikts 

resultat finns tillgängliga som rapport: Sandell,Klas 2004. Friluftslivets 

värden. En internationell forskningsutblick. –Arbetsrapport från forskargruppen 

Turism och fritid,Karlstads universitet (tillgängliga som webbpublicering via: 

www.kau.se/geografi/). 

260 Se vidare om författarens reflektioner kring friluftsbegreppet i t.ex.: Klas Sandell, 

”Begreppet friluftsliv: Som en trebent pall”, Argaladei: Friluftsliv – en livsstil (2003: 

1),s. 10f. Om den inte minst ideologiskt viktiga diskussionen om den nordiska friluftstraditionen 

i förhållande till t.ex. den anglosaxiska se t.ex. G. Breivik & H. 

Løvmo,red.,Friluftsliv fra Fridtjof Nansen til våre dager (Oslo: Universitetsforlaget, 

1978); Björn Tordsson,”Rötter i ‘barbari’ och ‘romantik’”,i Friluftshistoria: Från 

”härdande friluftslif” till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets 

historia,red. Klas Sandell & Sverker Sörlin (Stockholm: Carlsson,2000),s. 47–61; 

och Tage Wiklund, Det tillgjorda landskapet: En undersökning av förutsättningarna för 

urban kultur i Norden (diss. Göteborg: Korpen,1995). I denna FRISAM rapport är 

det också ett viktigt observandum att då Schantz ägnar våra nordiska grannländer 

särskild uppmärksamhet har jag i huvudsak försökt hålla mig utanför Norden – vilket 

förstås skulle göra en snäv och traditionsbunden avgränsning till ”friluftsliv” relativt 

ointressant som utgångspunkt för en internationell forskningsöversikt. 

261 För en översikt se författarens kapitel och dess referenser i: Klas Sandell &Sverker 

Sörlin,red.,Friluftshistoria: Från ”härdande friluftslif” till ekoturism och miljöpedagogik: 

Teman i det svenska friluftslivets historia (Stockholm: Carlsson,2000). 

262 Dessa var de begrepp som inledningsvis användes: 

(Internationell forskning) 

referee journals OR 

dissertations OR 

(forskningsöversikt) AND 

review; 

135


(friluftsliv) AND 

out-of-doors OR 

outdoor recreation OR 

nature tourism OR 

contact with nature OR 

”friluftsliv” OR 

outdoor life OR 

nature AND recreation OR 

nature AND leisure OR 

(värden) AND 

value OR 

worth OR 

good OR 

benefit OR 

advantage OR 

263 Exempelvis: F. Götmark & M. Thorell,”Size of nature reserves: Densities of large 

trees and dead wood indicate high value of small conservation forests in southern 

Sweden”, Biodivers. Conserv,vol. 12 (2003:6),s. 1271–1285; och J.E. Gordon,et.al, 

”Geo-ecology and management of sensitive montane landscapes”, Geografiska Ann. 

A,vol. 84A,(2002:3-4),s. 193–203. 

264 Exempelvis: G. Galloway,”Psychographic segmentation of park visitor markets: 

Evidence for the utility of sensation seeking”, Tourism Manage,vol. 23 (2002:6), 

s. 581–596; och P. A. Gray,et.al.,”The socioeconomic significance of nature-based 

recreation in Canada”, Environ. Monit. Assess,vol. 86 (2003:1–2),s. 129–147. 

265 Exempelvis: E. M. Hamin,”Western European approaches to landscape protection: 

A review of the literature”, J. Plan. Lit.,vol. 16 (2002:3),s. 339–358; och R.G. 

Ribe,”Is scenic beauty a proxy for acceptable management?: The influence of environmental 

attitudes on landscape perceptions”, Environ. Behav.,vol. 34 (2002:6), 

s. 757–780. 

266 Förutom vad som nämnts i föregående fotnoter: C. Fries,et.al.,”A review of conceptual 

landscape planning models for multiobjective forestry in Sweden”, Can. J. 

Forest. Res.,Vol. 28 (1998:2),s. 159–167; och D. Rydberg,& J. Falck,”Urban forestry 

in Sweden from a silvicultural perspective: A review”, Landscape Urban. Plan, 

vol. 47 (2000:1–2),s. 1–18. 

267 R.G. Walsh,J.R. McKean & G.L. Peterson,”Distribution and efficiency effects of 

alternative recreation funding methods”, J. of Leisure Research,vol. 21 (1989:4), 

s. 327–247; S. Dennis & E. H. Zube,”Voluntary association membership of outdoor 

recreationists: An exploratory study”, Leisure Sciences,vol. 10 (1988:4), 

s. 229–245; och F.J. Cesario,”Operations research in outdoor recreation”, J. of Leisure 

Research,vol. 1 (1969:1),s. 33–51. 

268 Det finns förstås också andra arbeten som här skulle kunna komma ifråga. Om inte 

Norge stått i fokus för annat kapitel i denna rapport hade det t.ex. legat nära till 

hands att nämna dels konferensrapporter från FRIFO t.ex. Hans Erik Lerkelund, 

Rapport fra konferensen Forskning i friluft: Øyer 19–20 november 2002 (Oslo: Friluftslivets 

fellesorganisation,2003); dels t.ex. breda färska akademiska arbeten som: 

Bjørn Tordsson, Å svare på naturens åpne tiltale: En undersøkelse av meningsdimensjoner 

i norsk friluftsliv på 1900-tallet og en drøftelse av friluftsliv som sosiokulturellt fenomen 

(diss. Oslo: Norges Idrettshøgskole: Institutt for samfunnsfag,2003). Bland 

andra breda internationella arbeten än de som här lyfts fram kan för den intresserad 

nämnas t.ex. med inriktning mot planering och resurshantering: Richard W. Butler,& 

Stephen W. Boyd,eds.,Tourism and National Parks: Issues and implications 

(New York: John Wiley,2000); eller David Newsome,Susan A. Moore & Ross K. 

Dowling, Natural area tourism: ecology, impacts and management (Clevedon: Channel 

136


View,2002); Edgar,L. Jackson & Thomas L. Burton,eds., Leisure Studies: Prospects 

for the Twenty-First Century (State College,Pennsylvania: Venture,1999). När det 

gäller förändringar över tiden bör också följande nämnas: William C. Gartner & 

David W. Lime,eds.,Trends in outdoor recreation, leisure and tourism (Wallingford: 

CABI Publ.,2000); som visserligen inte är enbart fokuserad på friluftslivets värden 

i mer snäv bemärkelse,men med sina 37 kapitel om trender inom friluftsliv,fritid 

och turism och med sin mönstring av 56 författare och över 400 sidor ger ett mycket 

rikhaltigt material att ösa ur kring nuläge och framtid när det gäller många olika 

aspekter på friluftsrelevanta frågor. Denna bok använder jag också som ett underlag 

för diskussionen under avsnittet om ”Var forskas det om friluftsliv” nedan. 

269 A literature review: The President´s Commission On Americans Outdoors. 

270 Sandell,2004. 

271 B.L. Driver & G.L. Peterson,”The values and benefits of outdoor recreation: An 

integrating overview”,in A literature review: The President´s Commission On Americans 

Outdoors (Washington,DC: The President´s Commission On Americans Outdoors,1986),values 

1–9. 

272 H. Rolston,III,”Beyond recreational value: The Greater Outdoors Preservation: 

Related and environmental benefits”,in A literature review: The President´s Commission 

On Americans Outdoors (Washington,DC: The President´s Commission On 

Americans Outdoors,1986),values 103–113. (Citat från values 103.) 

273 B L. Driver & P. Brown,”Probable personal benefits of outdoor recreation”,in A 

literature review: The President´s Commission On Americans Outdoors (Washington, 

DC: The President´s Commission On Americans Outdoors,1986),values 63–70. I 

tabell 1 finns t.ex. en förteckning över 17 värden och där t.ex. det första ”Enjoy Nature” 

har följande tre skalor angivna: ”Scenery”; ”General Nature Experience” och 

”Undeveloped Natural Area”. 

274 Introductory readings on the benefits of outdoor recreation 1991. A collection of articles 

compiled by Visitor Activities Branch,National Parks Directorate,Canadian Parks 

Service,Canada. 

275 Driver,1991. 

276 Manning. 

277 Johan Öhman,”Miljöfostran i naturen”,i Nationell och internationell miljödidaktisk 

forskning: En forskningsöversikt,Leif Östman,red. (Uppsala: Univ. Pedagogiska institutionen,2003),s. 

65–89. 

278 Se vidare i Sandell,2004. 

279 Se t.ex. Lars Owe Dahlgren & Anders Szczepanski, Utomhuspedagogik: Boklig bildning 

och sinnlig erfarenhet: Ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet, 

Skapande vetande nr 31 (Linköpings: Univ.,1997); Petra Rantatalo,Den resande 

eleven: Folkskolans skolreserörelse 1890–1940,Skrifter från forskningsprogrammet 

Landskapet som arena nr 4 (Umeå: Univ.,2002). 

280 Jenkins. Uppräkningarna är hämtade fr. s. 32,resp. 350–351. 

281 I dessa fall: Elsevier Science Direct; Ebsco Host Research Databases; och Swets- 

Wise: Swets Information Services. 

282 Sandell,2004. 

283 Ibid. 

284 Manning,s. 298–305. 

285 Gartner. Se bilaga: ”Inriktning och hemvist för de 56 medarbetarna i antologin 

’Trends in Outdoor Recreation,Leisure and Tourism’”. 

286 Se t.ex. Manning,kap. 8. 

287 Se t.ex. Jenkins,s. 33. 

288 Se vidare i: Sandell,2004. 

137

Noter till s. 105–118,172 


289 För beskrivning av ett större antal stiftelser av denna typ se Ds 1999:78,s. 35ff. 

290 Se sammanställning av attityder kring dessa frågor i: Peter Schantz,”Landskap för 

rörelse och hälsa: Om hållbarhet och planeringsunderlag”,i Nationalstadsparken: 

Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer,Lennart 

Holm & Peter Schantz,red. (Stockholm: Formas: Liber distribution,2002),s. 

89ff. 

291 Prop. 2001/02:173. 

292 Ds 1999:78,s. 111–122. 



295 Aronsson,s. 149. 

296 Regler kring dessa examina finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), 

kap. 6,§ 4–5,och kap. 8. 

297 Högskoleverket,Protokoll från sammanträde med Högskoleverkets styrelse,Protokoll 

5/01,2001-10-05,se § 5,Högskoleverket. 

298 Högskoleverket,Utvärderingsavdelningen,”Nationella ämnes- och programutvärderingar: 

Anvisningar och underlag för självvärdering: Reviderad maj 2003”, 

Högskoleverket. 

299 Högskoleverket,”Ansökan om rätt att utfärda kandidatexamen vid Idrottshögskolan”,Beslut 

1998-03-30,Reg. nr 64-3182-96,Högskoleverket. 

300 Ibid. 

301 Ibid. 

302 Högskoleverket,Yttrande 1997-11-24 från Bengt E.Y. Svensson,Lars-Åke Idahl 

och Leif Isberg till generaldirektör Agneta Bladh vid Högskoleverket,Dossier 64, 

Diarienr 3182-96, Högskoleverket. 

303 Se även generella bedömningsgrunder i Högskoleverket,2003. 

304 Samtal med Annette Bischoff,Erik Mygind och Björn Tordsson. 

305 Vad man väljer att benämna ämnet kan vara en smaksak. Suffixet vetenskap används 

för en del akademiska ämnen,t.ex. litteraturvetenskap,medan andra,t.ex. historia, 

saknar det. Inom den akademiska idrottssfären finns exempel på att både ”idrott” 

respektive ”idrottsvetenskap” används som benämningar för i princip samma ämnesområde 

vid olika högskolor. 

306 Lars-Magnus Engström & Karin Redelius,”Pedagogiska perspektiv på idrott”,i 

Pedagogiska perspektiv på idrott,Lars-Magnus Engström & Karin Redelius,red. 

(Stockholm: HLS förl.,2002),s. 270–287. 

307 Emmelin; Sandell & Sörlin,2000. 

Bilagor 

308 Gartner & Lime (eds.),2000. 

138

Käll- och litteraturförteckning 

Otryckta källor 

Friluftslivets fellesorganisajon (FRIFO) i Oslo 

Forsknings- og utredningsplan for FRIFO. Antagen av FRIFOs styrelse den 6 maj 

1998. 

FRISAM 

Häfte 

Frisam,”Friluftsliv för Framtid – ett friluftspolitiskt idéforum”. 

Høgskolen i Telemark 

André Horgen,”Friluftslivsstudiet ved Høgskolen i Telemark: Undersøkelse av tidligare 

friluftslivsstudenters utdanning,yrkesvalg og vurdering av friluftslivsstudiets 

relevans”,december 2002. 

Fagplan 

Institutt for idrett og friluftsliv,”Studium i friluftsliv,kultur- og naturveiledning 

2003–2004”. 

Studieplan 

”Nordisk bachelor i friluftsliv – i et komparativt kultursosiologisk perspektiv”, 

2003-06-04. 

Högskoleverket 

Beslut 1998-03-30,reg nr 64-3182-96 

Högskoleverket,Ansökan om rätt att utfärda kandidatexamen vid Idrottshögskolan. 

Dossier 64,Diarienr 3182-96 

Yttrande 1997-11-24 från Bengt E.Y. Svensson,Lars-Åke Idahl och Leif Isberg 

till generaldirektör Agneta Bladh vid Högskoleverket. 

Protokoll 5/01. 2001-10-05 

Högskoleverket,Protokoll från sammanträde med Högskoleverkets styrelse. 

Högskoleverket, Utvärderingsavdelningen 

”Nationella ämnes- och programutvärderingar: Anvisningar och underlag för självvärdering: 

Reviderad maj 2003”. 

Idrottshögskolan i Stockholm, Lärarutbildningsnämnden 

Kursplaner 

”Kursplan i Idrott och hälsa,fortsättningskurs,20 poäng”,reviderad 19-06-2003. 

”Kursplan i Idrott och hälsa,grundkurs,20 poäng”,reviderad 22-05-2002. 

Idrottshögskolans bibliotek i Stockholm 

Examensarbete 10 p,1999:98 

Johan Berglund,Henrik Kroon & Henrik Strandin,”Friluftsliv i gymnasieskolan: 

En studie av tre skolor med friluftsprofil”. 

Specialarbete friluftsliv,1973 

Bertil Jonshamre & Per-Ove Lindström,”Besökarnas attityd till och upplevelse av 

ett friluftsområde: Studier utförda vid Hellasgården 1972/73”. 

Specialarbete friluftsliv,1973 

Leif Larsson,”Studie av det rörliga friluftslivet kring Ellbodaanläggningen på Bo- 

139


gesundslandet 1972–73”. 

Karlstads universitet 

Rapport,2004 

Klas Sandell,”Friluftslivets värden: En internationell forskningsutblick: Arbetsrapport 

från forskargruppen Turism och Fritid”. 

Lärarhögskolan i Stockholm 

D-uppsats i pedagogik,2003 

Erik Backman,”Är det inne att vara ute?: En studie av friluftsaktiviteter bland 

ungdomar”. 

Mitthögskolan Campus Östersund 

Stencilerat informationsblad 

”Naturmiljö och turism programmet 03/04”. 

Norges idrettshøgskole i Oslo 

Studiekatalog 2003/2004. 

Norsk institutt for naturforskning 

Jnr 80/03,2003-06-13 

Norsk institutt for naturforskning,Søknad om strategisk instituttprogram: ”Friluftsliv 

i endring till Norges Forskningsråd”. 

Odden, Alf, Institutt for Idretts- og friluftslivsfag, Høgskolen i Telemark, Bø 

Manuskript under publicering,2003 

Alf Odden,”Vitenskapsteoretiske posisjoner innen norsk friluftsforskning”. 

Skov & Landskab, Skovskolen i Fredensborg 

Linnemann,Marianne,Lina Wadum & Mette Åskov Knudsen,red.,”Koncept for 

uddannelse og efteruddannelse af naturvejledere”,2001. 

Örebro universitet, Institutionen för idrott och hälsa 

Kursplaner 

”Kursplan: Friluftsliv 5 p”,2003-10-01. 

”Kursplan: HT 2003 – VT 2004: Inriktning i idrott och hälsa,1–40 p”. 

Stencil,1997 

Klas Sandell,red.,”Naturmöte för ökad livskvalitet: Planeringsunderlag och lägesrapport 

om utökad friluftspedagogisk profilering vid institutionen för idrott 

och hälsa vid Högskolan i Örebro”. 

Stencil,2000 

Klas Sandell,”Slutrapport för Friluftsprofilen Natur och Hälsa 1996–2000 vid institutionen 

för idrott och hälsa vid Örebro universitet”. 

Muntliga källor 

Schantz, Peter, Idrottshögskolan i Stockholm 

Egna anteckningar 

Samtal med Maria Annerdal,Friluftsfrämjandets riksorgansiation,2003-12-09. 

Samtal med professor Lars Aronsson,Högskolan i Kalmar,2003-10-02. 

Samtal med högskolelektor Annette Bischoff,Högskolan i Telemark,Bø 2003- 

10-09,2003-10-30. 

Samtal med Susanne Du Rietz,Friluftsfrämjandets riksorganisation,2003-12-09. 

Samtal med docent Per-Magnus Ekö,Institutionen för sydsvensk skogsskötsel vid 

SLU i Alnarp,2003-12-16. 

Samtal med professor Lars Emmelin,Institutionen för fysisk planering,Blekinge 

Tekniska Högskola,2003-10-31. 

Samtal med avdelningsledare Henning Enemark,Friluftsrådet,Köpenhamn, 

2004-08-05. 

140

Samtal med professor Clas Florgård,Institutionen för landskapsplanering,SLU I 

Ultuna,2003-11-05. 

Samtal med 1:e amanuens Jo Kleiven,Högskolan i Lillehammer,2004-08-11. 

Samtal med Espen Koksvik,rådgivare,Det Kongelege Miljøverndepartement i 

Oslo,2004-02-27. 

Samtal med dr Anders Lindhagen,Institutionen för Skogens produkter och marknader 

vid SLU i Ultuna,2003-12-04. 

Samtal med professor Björn Malbert,Institutionen för arkitektur,Chalmers Tekniska 

Högskola i Göteborg,2003-11-03. 

Samtal med studielektor Erik Mygind,Institutet för idrott vid Köpenhamns universitet,Köpenhamn,2004-08-04. 

Samtal med doktorand Alf Odden,Institutt for Idretts- og friluftslivsfag,Høgskolen 

i Telemark,Bø,2003-09-24. 

Samtal med docent Lars Orrskog,Institutionen för regional planering och infrastruktur 

vid KTH i Stockholm,2003-11-03. 

Samtal med generalsekreterare Ulf Silvander,FRISAM,2003-08-22. 

Samtal med professor Erik Skärbäck,Institutionen för landskapsplanering,SLU i 

Alnarp,2003-12-11. 

Samtal med senior forskare Frank Søndergaard Jensen,Center før skov,landskab 

og planlæggning,Kungl. veterinär- och lantbrukshögskolan,Hørsholm,2004- 

08-10,2004-08-11. 

Samtal med universitetslektor Lennart Tonell,Kulturgeografen vid Stockholms 

Universitet,2003-11-03. 

Samtal med 1:e amanuensis Björn Tordsson,Högskolan i Telemark,Bø,2003- 

10-29,2003-10- 30. 

Samtal med generalsekreterare Harald Tronvik och fagkonsulent Hans Erik Lerkelund,FRIFO 

i Oslo,2003-08-27,2003-09-09. 

Samtal med prof. Erik Valinger,Institutionen för skogsskötsel,SLU i Umeå, 

2003-12-01. 

Ulf Silvander, FRISAM 

Egna anteckningar 

Samtal med Maria Bremer,Östgötastiftelsen,2003-09. 

Samtal med Jan Byman & Anita Moberg,Naturvårdsverket,2003-10. 

Samtal med Sven G. Hultman,Upplandsstiftelsen,2003-09. 

Samtal med Hans Örjan Nohrstedt,FORMAS,2003-09. 

Samtal med Lars Strandberg,Västkuststiftelsen,2003-09. 

Samtal med Anders Unosson,Skärgårdsstiftelsen,2003-09. 

Tryckta källor 


A literature review: The President´s Commission On Americans Outdoors (Washington,DC: 

The President´s Commission On Americans Outdoors,1986). 

Aas,Øystein,Human dimensions in recreational fisheries management (diss. Ås: Department 

of Economics and Social Sciences,Agricultural University of Norway,2001). 

Al-Abdi,Abdul-Muttalib,Friluftsverksamheten i gymnasieskolan: En sammanfattning ur 

två undersökningar: Forskningsresultat i sammandrag, Faktablad Fritid (Stockholm: 

Svenska kommunförbundet,1992). 

Al-Abdi ,Abdul-Muttalib,Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor: En undersökning 

av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i Stockholms inner- 

141


stad,Linköping studies in education. Dissertations nr 20 (diss,Linköping: Univ.,Pedagogiska 

inst.,1984). 

Al-Abdi,Abdul-Muttalib,Friluftsverksamheten i landsortsskolor: En undersökning av hur 

friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolor i mindre orter i Sverige (Stockholm: 

Abdul-Muttalib Al-Abdi,1990). 

Almstedt,Malin,En plats i planeringen: En studie av områden av riksintresse för det rörliga 

friluftslivet,Geografiska regionstudier,nr 37 (diss. Uppsala: Universitetet: Kulturgeografiska 

institutionen,1998). 

Annerstedt,Claes & Lars Bergendahl,Attraktiv utbildning: En studie av lärarutbildningar 

i idrott och hälsa,IPD-rapporter 2002:08 (Göteborg: Universitetet,2002). 

Appelblad,Håkan,The spawning salmon as a resource by recreational use: The case of the wild 

Baltic salmon and conditions for angling in north Swedish rivers,GERUM. Kulturgeografi 

2001:3 (diss. Umeå: Univ.,2001). 

Aronsson,Lars,Turismens hållbara utveckling?,Forskningsrapport i samhällsvetenskap 

97:8 (Karlstad: Högskolan i Karlstad,1997). 

Axelsson Lindgren,Christina,Upplevda skillnader mellan skogsbestånd: Rekreations- och 

planeringsaspekter,Stad & land 87 (diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv.,1990). 

Backman,Erik,”Friluftsliv i grundskolan”,i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott 

och hälsa i skolan,Håkan Larsson & Karin Redelius,red. (Stockholm: Idrottshögskolan,2004). 

Bengtsson,Bertil,”Lagberedningen och allemansrätten”,i Rättsvetenskapliga studier till 

minnet av Tore Almén: Utgiven av: Stiftelsen Tore Alméns minnesfond och Föreningen 

för utgivande av Svensk juristtidning, [Redaktionskommitté: Torgny Håstad,Anders 

Knutsson,Sven Unger] (Uppsala: Iustus, 1999),s. 33–42. 

Bergfors,Ulrika,Allemansrätten ur rättsekonomisk synpunkt: Historia, regelverk och dagsläge,Arbetsrapport 

/ Institutionen för skogsekonomi,Sveriges lantbruksuniversitet 

nr (Umeå: Sveriges lantbruksuniv.,1990). 

Bondo-Andersen,Arne,Helge Haakenstad,Jan Heino & Lars Kardell,Skogsbruk och 

friluftsliv i de nordiska länderna belysta med exempel från huvudstädernas omgivningar. 

Rapporter och Uppsatser nr 6 (Stockholm: Institutionen för skogsskötsel,Skogshögskolan,1974). 

Bondo-Andersen,Arne,”Naturveiledning i Danmark. Fra guidede ture til et redskab 

til fremme af en bæredygtig udvikling”,i Mening med landskab. En antologi om natursyn. 

Jette Hansen-Møller,red. (Köpenhamn: Museums Tusculanums Forlag,Københavns 

Universitet,2004). 

Breivik,G. & H Løvmo,red.,Friluftsliv fra Fridtjof Nansen til våre dager (Oslo: Universitetsforlaget,1978). 

Brandin,Elisabeth,Spatializing canoe tourism: negotiating practices in Dalsland-Nordmarken,Karlstad 

University studies 2003:8 (diss. Karlstad: Avd. för geografi och turism, 

Univ.,2003). 

Brügge,Britta,Matz Glantz & Klas Sandell,red.,2. uppl.,Friluftslivets pedagogik: För 

kunskap känsla och livskvalitet (Stockholm: Liber,2002). 

Butler,Richard W. & Stephen W. Boyd,eds.,Tourism and National Parks: Issues and implications 

(New York: John Wiley,2000). 

Cesario,F.J. ”Operations research in outdoor recreation”,J. of Leisure Research,vol. 1 

(1969:1),s. 33–51. 

Dahlgren,Lars Owe & Anders Szczepanski,Utomhuspedagogik: Boklig bildning och sinnlig 

erfarenhet: Ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet,Skapande vetande 

nr 31(Linköpings: Univ.,1997). 

Dennis,S. & E. H. Zube,”Voluntary association membership of outdoor recreationists: 

An exploratory study”, Leisure Sciences,vol. 10 (1988:4),s. 229–245. 

Driver,B.L.,Perry J. Brown & Georg L. Peterson ,eds,Benefits of leisure (State College,Pa.: 

Venture,1991). 

142


Driver,B.L. & P. Brown,”Probable personal benefits of outdoor recreation”,in A literature 

review: The President´s Commission On Americans Outdoors (Washington,DC: 

The President´s Commission On Americans Outdoors,1986). 

Driver,B.L. & G.L. Peterson,”The values and benefits of outdoor recreation: An integrating 

overview”,in A literature review: The President´s Commission On Americans 

Outdoors (Washington,DC: The President´s Commission On Americans Outdoors, 

1986). 

Ebbesson,Jonas,”Kommersiellt nyttjande av allemansrätten”,Juridisk tidskrift vid 

Stockholms universitet (1996/97),s. 1000–1005. 

Engström,Lars-Magnus & Karin Redelius,”Pedagogiska perspektiv på idrott”,i Pedagogiska 

perspektiv på idrott,Lars-Magnus Engström & Karin Redelius,red. (Stockholm: 

HLS förl.,2002),s. 270–287. 

Emmelin,Lars,Turism – Friluftsliv – Naturvård: Ett triangeldrama,Rapport / Mitthögskolan 

Institutionen för turismvetenskap 1997:1 (Östersund: Mitthögskolan, 

1996). 

Fredman,Peter,Environmental valuation and policy: Applications in the management of endangered 

species, recreation, and tourism. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,nr136; 

Vetenskapliga bokserien 2000:5 (diss. Umeå: Sveriges lantbruksuniv., 

2000. 

Fredman,Peter & Lars Emmelin,Wilderness purism, willingness topay and management 

preferences: A study of Swedish mountain tourists,Särtryck ur: Tourism Economics 

2001:7 (Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR),2001),s. 5–20. 

Fries,C.,et.al.,”A review of conceptual landscape planning models for multiobjective 

forestry in Sweden”, Can. J. Forest. Res.,Vol. 28 (1998:2),s. 159–167. 

Friluftsrådet, Årsberetning 2003, Tips- og lottotilskud til friluftslivet. (Köpenhamn: Friluftsrådet,2003). 

Frängsmyr,Tore,Liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare,Skrifter / Institutionen 

för idé- och lärdomshistoria nr 4 (Uppsala: Univ,1994). 

Fröberg,Daniela,”Implementering av lagen: Ett statsvetenskapligt perspektiv”,i Nationalstadsparken: 

Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor lagtillämpning 

och utvecklingslinjer,Lennart Holm & Peter Schantz,red. (Stockholm: Formas: 

Liber distribution,2002),s. 49–76. 

Galloway,G.,”Psychographic segmentation of park visitor markets: Evidence for the 

utility of sensation seeking”, Tourism Manage,vol. 23 (2002:6),s. 581–596. 

Gartner,William C. & David W. Lime,eds.,Trends in outdoor recreation, leisure and tourism 

(Wallingford: CABI Publ.,2000). 

Gordon,J. E.,et.al,”Geo-ecology and management of sensitive montane landscapes”, 

Geografiska Ann. A.,vol. 84A,(2002:3–4),s. 193–203. 

Grahn,Patrik,Om parkers betydelse: Parkers möjligheter att underlätta och berika föreningsverksamhet 

och arbete på daghem, skolor, servicehus och sjukhus,Stad & Land,nr 93 

(diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv.,1991). 

Gray,P. A.,et.al.,”The socioeconomic significance of nature-based recreation in Canada”, 

Environ. Monit. Assess,vol. 86 (2003:1–2),s. 129–147. 

Gåsdal,Odd,Deltakelse i friluftsliv: Sosiale mål og fysiske hindringer (diss. Trondheim: 

Univ. Institutt for sosiologi og statsvitenskap,1995). 

Götmark,F. & M. Thorell,”Size of nature reserves: Densities of large trees and dead 

wood indicate high value of small conservation forests in southern Sweden”, Biodivers. 

Conserv,vol. 12 (2003:6),s. 1271–1285. 

Hamin,E. M.,”Western European approaches to landscape protection: A review of 

the literature”, J. Plan. Lit.,vol. 16 (2002:3),s. 339–358. 

Hartig,T.,”Nature experience in transactional perspective”,Landscape and urban planning: 

An international journal of landscape design, conservation and reclamation, planning 

and urban ecology,Vol. 25 (1993),s. 17–36. 

143


Henschen,Salomon Eberhard,”Skidlauf und Skidwettlauf: Eine medizinische Sportstudie”,in 

Mitteilungen aus der medizinischen Klinik in Upsala (Jena,1899). 

Hertzberg,Karine,Øysten Aas & Odd Inge Vistad,Evaluering av Stortingsmelding 40 

(1986–87) Om friluftsliv,NINA oppdragsmelding nr 688 (Trondheim: Norsk institutt 

for naturforskning,2001). 

Hultman,Sven-G,Allmänhetens bedömning av skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. Del 

1: Bedömning på plats eller i bild,Rapport nr 27 (diss,Uppsala: Avd. för landskapsvård, 

Sveriges lantbruksuniv.,1983);och Del 2: En rikstäckande enkät,Rapport nr 28 (diss, 

Uppsala: Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniv.,1983). 

Högberg,Paul,”Idrott”,i Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet: Gymnastik- och idrottshögskolan 

i Stockholm: 1963–1988: Festskrift med anledning av institutet/högskolans 

175-åriga tillvaro, Olle Halldén,red. (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 

1988),s. 154–166. 

Hörnsten,Lisa,Outdoor recreation in Swedish forests: Implications for society and forestry, 

Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,nr 169 (diss. Uppsala: Sveriges 

lantbruksuniv.,2000). 

Introductory readings on the benefits of outdoor recreation 1991. A collection of articles 

compiled by Visitor Activities Branch,National Parks Directorate,Canadian Parks 

Service,Canada. 

Jackson,Edgar L. & ,Thomas L. Burton,eds., Leisure Studies: Prospects for the Twenty-First 

Century (State College,Pennsylvania: Venture,1999). 

Jenkins,John M. & John J. Pigram,eds.,Encyclopedia of leisure and outdoor recreation 

(London: Routledge,2003). 

Johannisson,Karin,”Det sköna i det vilda”,i Paradiset och vildmarken: Studier kring synen 

på naturen och naturresurserna,Tore Frängsmyr,red. (Stockholm: Liber Förlag, 

1984). 

Kaltenborn,Bjørn P.,The role of environmental setting attributes in outdoor recreation and 

tourism planning: A case study from Svalbard in the Norwegian Atctic (diss. Oslo: B.P. 

Kaltenborn,1991). 

Kardell,Lars,Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975–1996,Rapport nr 

75 (Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet,1998). 

Kardell,Lars & Anders Lindhagen,Förändringar i Växjöbornas friluftsliv mellan 1975 

och 1992,Rapport / Inst. för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet nr 

59 (Uppsala: Inst. för skoglig landskapsvård,1995). 

Kardell,Lars & Kerstin Pehrsson,Stockholmarnas friluftsliv: Vanor och önskemål: En enkät- 

och intervjustudie,Rapport / Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet 

nr 13 (Uppsala: Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniv,1978). 

Klepp,Ingun Grimstad,På stier mellom natur og kultur: Turgåeres opplevelser av Kulturlandskapet 

og deres synspunkter på vern, Universitetet i Oslo (diss. Oslo: I.G. Klepp, 

1995). 

Krogh,Erling,Landskapets fenomenologi, Doctor scientarium theses / Norges Landbrukshøgskole 

1995:15 (diss. Ås: Institutt for økonomi og samfunnsfag,Norges 

landbrukshøgskole,1995). 

Lerkelund,Hans Erik,Rapport fra konferensen Forskning i friluft: Øyer19–20 november 

2002 (Oslo: Friluftslivets fellesorganisation,2003). 

Lindhagen,Anders,Forest recreation in Sweden: Four case studies using quantitative and 

qualitative methods,Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig 

landskapsvård,nr 64 (diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv.,1996). 

Lundvall,Suzanne,Jane Meckbach & Britta Thedin-Jakobsson,”Lärarnas syn på ämnet 

idrott och hälsa”, Svensk idrottsforskning (2002:3),s. 17–20. 

Manning,Robert E.,Studies in outdoor recreation: Search and research for satisfaction 

(Corvallis: Oregon State Univ. Press,1999). 

Mels,Tom,Wild landscapes: The cultural nature of Swedish national parks, Meddelanden 

144


från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar,nr 137 (diss. Lund: 

Univ.,1999). 

Meyer, Ronny, Cognitive and behavioral aspects of people-place interactions in recreational 

boating: The case of locals, cabin dwellers and boat tourists in the Nøtterøy/Tjøme Skerries 

boating area, southeastern Norway (diss. Trondheim: NTNU,Fakultet for samfunnsvitenskap 

og teknologiledelse,Geografisk institutt,1999). 

Mytting,Ivar & Annette Bischoff,Friluftslivs: Grunnbok: Studieretning for idrettsfag 

(Oslo: Gyldendal undervisning,1999). 

Newsome,David,Susan A. Moore & Ross K. Dowling,Natural area tourism: ecology, 

impacts and management (Clevedon: Channel View,2002). 

Norling,Ingemar,Hälsa och fritid: Studier i 10 kommuner av samspelet mellan hälsoläge, 

livsstil och ekonomiska faktorer,Arbetsrapport nr 14 (Göteborg,Centrum för forskning 

om offentlig sektor,1996). 

Olson, Hans-Erik, Staten, turismen och rekreationen: Producenter och konsumenter i kamp 

om makten: En inledande studie,Fritidspolitiska studier nr 2 (Stockholm: Universitetet,Förvaltningshögskolan,1987). 

Pedersen,Kirsti,Det har bare vært naturlig: Friluftsliv, kjønn og kulturelle brytninger 

(diss. Oslo: Institutt for samfunnsfag,Norges idrettshøgskole,1999). 

Pihl Atmer,Ann Katrin,Livet som leves där måste smaka vildmark: Sportstugor och friluftsliv 

1900–1945 (Stockholm: Stockholmia,1998). 

Rantatalo,Petra,Den resande eleven: Folkskolans skolreserörelse 1890–1940,Skrifter från 

forskningsprogrammet Landskapet som arena nr 4 (Umeå: Univ.,2002). 

Rantatalo,Petra,”Skogsmulleskolan”,i Friluftshistoria: Från ”härdande friluftslif” till 

ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia,Klas Sandell & 

Sverker Sörlin,red. (Stockholm: Carlsson,2000),s. 138–155. 

Rapport fra konferansen ”Forskning i friluft – landskonferanse om friluftsliv og forskning”: 

Stjördal 18–19 november 1998,Rapport / Friluftslivets fellesorganisasjon nr 1 

1999 (Hvalstad: FRIFO,1999). 

Rapport fra konferansen ”Forskning i friluft: Øyer 19–20 november 2002 (Oslo: Friluftslivets 

fellesorganisasjon,2003). 

Repp,Gunnar,Verdiar og ideal for dagens friluftsliv: Nansen som foredøme?: Tankar og formuleringar 

om friluftslivet i vår tid: Spegling av Nansen sine verdiar og ideal?: Ei samanliknande 

gransking (diss. Oslo: Institutt for samfunnsfag,Norges idrettshøgskole, 

2001). 

Ribe,R.G., ”Is scenic beauty a proxy for acceptable management?: The influence of environmental 

attitudes on landscape perceptions”, Environ. Behav.,vol. 34 (2002:6), 

s. 757–780. 

Rolston,H.,III,”Beyond recreational value: The Greater Outdoors Preservation: Related 

and environmental benefits”,in A literature review: The President´s Commission 

On Americans Outdoors (Washington,DC: The President´s Commission On Americans 

Outdoors,1986),values 103–113. 

Rydberg,D. & J. Falck,”Urban forestry in Sweden from a silvicultural perspective: A 

review, Landscape Urban. Plan, vol. 47 (2000:1–2),s. 1–18. 

Rydberg,Dan,Urban forestry in Sweden: Silvicultural aspects focusing on young forests Acta 

Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,nr 73 (diss. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet,1998). 

Sandell,Klas,”Begrepppet friluftsliv: Som en trebent pall”,Argaladei: Friluftsliv – en 

livsstil (2003:1),s. 10–11. 

Sandell,Klas,”Ekostrategier,humanekologi och friluftsliv”,i Humanekologi: Meddelande 

från Nordisk förening för humanekologi,Vol. 14 (1995:3/4),s. 11–22. 

Sandell,Klas,Fritidskultur i natur,i Fritidskulturer,Leif Berggren,red. (Lund: Studentlitteratur,2000). 

Sandell,Klas,& Sverker Sörlin,red.,Friluftshistoria: Från ”härdande friluftslif” till eko- 

145


turism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia (Stockholm: Carlsson,2000). 

Sandell,Klas,”Friluftsliv för miljöengagemang?”,i Nordiskt seminarium om friluftslivsforskning: 

Nordplan 22/4–24/4 1992,Lars Emmelin,red.,Rapport / Nordiska institutet 

för samhällsplanering 1994:3 (Stockholm: Nordiska inst. För samhällsplanering, 

1994),s. 81–93. 

Sandell,Klas,”Själens friluftsskog: Naturkontakt och miljöperspektiv bland friluftsengagerade 

i Södra Halland”, Nordisk Samhällgeografisk Tidskrift (1996:22,April), 

s. 99–112. 

Schantz,Peter,”Lagstiftning och rättstillämpning: En granskning av rättsfall”,i Nationalstadsparken: 

Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, lagtillämpning 

och utvecklingslinjer,Lennart Holm & Peter Schantz,red. (Stockholm: Formas: Liber 

distribution,2002),s. 169–209. 

Schantz,Peter,”Landskap för rörelse och hälsa: Om hållbarhet och planeringsunderlag”,i 

Nationalstadsparken: Ett experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, 

lagtillämpning och utvecklingslinjer,Lennart Holm & Peter Schantz,red. (Stockholm: 

Formas: Liber distribution,2002),s. 89–93. 

Schantz,Peter,Långtur: Om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan,Idrottsfysiologi, 

rapport nr 19 (Stockholm:Trygg-Hansa,1980). 

Schantz,Peter G.,”Plasticity of human skeletal muscle: With special reference to effects 

of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression 

of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins”, Acta Physiologica Scandinavica 

Supplementum (1986:558),s. 1–62. 

Sillanpää,Pia,The Scandinavian sporting tour: A case study in geographical imagology Vetenskapliga 

bokserien 2002:9 (diss. Åbo: Östersund: European Tourism Research Institute 

(ETOUR),2002). 

Skogen,Ketil,Cultures and natures: Cultural patterns, environmental orientations and outdoor 

recreation practices among norwegian youth, NOVA rapport 16/99 (diss. Oslo: Norsk 

institutt for forskning om oppvekst,velferd og aldring,1999). 

Svanqvist,Berit K.,Naturumgänge ur ett individperspektiv,Karlstad University Studies 

2000:9 (diss. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap,Univ.,2000). 

Tolgfors,Börje,”Historik över GCI-GIH-utbildningen under senaste 50-årsperioden”, 

Tidskrift i Gymnastik (1979:9),s. 323–330. 

Tordsson,Björn,”Rötter i ‘barbari’ och ‘romantik’”,i Friluftshistoria: Från ”härdande 

friluftslif” till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia,Klas 

Sandell & Sverker Sörlin,red. (Stockholm: Carlsson,2000),s. 47–61. 

Tordsson,Bjørn,Å svare på naturens åpne tiltale: En undersøkelse av meningsdimensjoner i 

norsk friluftsliv på 1900-tallet og en drøftelse av friluftsliv som sosiokulturellt fenomen 

(diss,Oslo: Norges Idrettshøgskole: Institutt for samfunnsfag,2003). 

Wahlgren,Peter Pål Wrange & Wiweka Warnling-Nerep,Juridisk skrivguide,2. uppl. 

(Stockholm: Norstedts Juridik,2002). 

Walsh,R.G.,J.R. McKean & G.L. Peterson,”Distribution and efficiency effects of alternative 

recreation funding methods”, J. of Leisure Research,vol. 21 (1989:4), 

s. 327–247. 

Vistad,Odd Inge I skogen og i skolten: Ein analyse av friluftsliv, miljøoppleving, påverknad 

påverknad og forvaltning i Femundsmarka, med jamføringar til Rogen og Långfjället (diss. 

Trondheim: Geografisk institutt,Det samfunnsvitenskapelige fakultet,1995). 

Wiklund,Tage,Det tillgjorda landskapet: En undersökning av förutsättningarna för urban 

kultur i Norden (diss,Göteborg: Korpen,1995). 

Wiktorsson,Gunnar,Den grundlagsskyddade myten: Om allemansrättens lansering i Sverige 

(Stockholm: City Univ. Press,1996). 

Vittersø,Joar,Happy people and wonderful experience: Structure and predictors of subjektive 

well-being (diss. Oslo: Department of Psychology,Univ.,1998). 

146

Öhman,Johan,”Miljöfostran i naturen”,i Nationell och internationell miljödidaktisk 

forskning: En forskningsöversikt,Leif Östman,red. (Uppsala: Univ. Pedagogiska institutionen,2003),s. 

65–89. 

Offentligt tryck 

Ds 1999:78 Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer. 

Lgr 80: Läroplan för grundskolan: Allmän del: Mål och riktlinjer,kursplaner,timplaner. 

Miljövårdsberedningens rapport 1994:9 Allemansrätt och hållbar turism: Sammanfattning 

av ett rundabordssamtal i mars 1994. 

Naturvårdsverkets rapport 1995 nr 4446 Allemansrätten och kommersen. 

Naturvårdsverket,2003. Miljöarbetet drivs med kunskap,Dnr 800-1904-03. 

Naturvårdsverkets rapport 1999 nr 5009 Sektorsmål för friluftsliv och naturturism. 

SKOLFS 2000:6 Kursplan för Idrott och hälsa A i Gymnasieskolan. 

SKOLFS 2000:6 Kursplan för Idrott och hälsa B i Gymnasieskolan. 

SKOLFS 2000:135 Förordning om kursplaner för grundskolan. 

Regeringsbeslut I.3,2002-06-27,M2002/2284/Na Uppdrag om tätortsnära områden 

av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. 

Regeringsbeslut 18,2002-12-20,M2002/3711/A,M2002/3488/A,M2002/4189/A 

(delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Naturvårdsverket. 

Regeringsbeslut 11,2003-11-20,M2003/3579/Na Uppdrag om program för förvaltning,skötsel 

och utveckling av nationalstadsparken. 

Skr 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik. 

Lagar och förordningar 

Gymnasieförordningen (1987:743). 

Grundskoleförordning (1988:655). 

Högskoleförordning (1993:100). 

RF (1994:1483,omtryck 1998:1437). 

Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket. 

Förordning (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer. 

Förordning (2003:134) om ändring i förordningen (2001:1096) med instruktion för 

Naturvårdsverket. 

Miljöministeriet, Skov- og Naturstyrelsen, Friluftsrådet i Köpenhamn 

Årsrapport 2003 Naturveilederordningen. 


Det Kongelege Miljøverndepartement i Oslo 

Stortingsmelding nr 40 (1986–87) Om friluftsliv. 

Stortingsmelding nr 39 (2000–2001) Friluftsliv: Ein veg til høgare livskvalitet. 

Propositioner 

Prop 1993/94:177 Utbildning och forskning: Kvalitet och konkurrenskraft. 

Prop 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården. 

Prop 1996/97:5 Forskning och samhälle. 

Prop 1999/2000:81 Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering. 

Prop 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning. 

Prop 2000/01:3 Forskning och förnyelse. 

Prop 2002/03:35 Mål för folkhälsan. 

147


Statens offentliga utredningar 

SOU 1996:38 Nationalstadsparker: Slutbetänkande av utredningen om nationalstadsparker. 

SOU 1998:76 Idrott och motion för livet: Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets 

organisationer: Betänkande av Idrottsutredningen. 

Rättsfall 

HD mål nr T3615/95 meddelad i Stockholm den 27 september 1996. 

RR mål nr 1931-1996 1932-1996 meddelad i Stockholm den 31 januari 1997. 

RR mål nr 598-1997 meddelad i Stockholm den 21 oktober 1997. 

RR mål nr 1190-1997 meddelad i Stockholm den 29 maj 1998. 

RR mål nr 7257-1996 meddelad i Stockholm den 29 maj 1998. 

Elektroniska källor 

Aas,Øystein & Karine Hertzberg,Stortingsmelding 40 (1986–87),”Om friluftsliv: 

Hvorfor kom den og hva førte den egentlig til?”,Utmark 2001:2,http://www.utmark.org 

(Acc. 2003-10-02). 

Bibsys,http://wgate.bibsys.no/search/pub?lang=E&base=FORSKPUB (Acc. 2003- 

09-05). 

European Tourist Research Institute´s (ETOUR),”ETOUR forskar för turistnäringens 

utveckling”,http://www.etour.se/index.html (2003-10-01). 

European Tourist Research Institute´s (ETOUR),”ETOUR forskar för turistnäringens 

utveckling”,http://www.etour.se/index.html (Acc. 2003-10). 

Fabersjö,Elisabeth,Blekinge Tekniska Högskola,”Fysisk planering 180 poäng”, 

http://www.bth.se/utb.nsf/36c4852ae774aad5c125684f0047b90f/ 

185f93c1a9d80188c12185f93c1a9d80188c12569dd00415fb6!OpenDocument (Acc. 

2003-10-31). 

Folkhögskolornas informationstjänst,”Kjesäters folkhögskola”,http://www.folkhogskola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=167 

(Acc.2003-10-29). 

Folkhögskolornas informationstjänst,Kursregister: Friluftsliv,http://www.folkhogskola.nu/Courses.asp?TAB=LongContent&LONGCATEGORY_ID=65 

(Acc. 

2003-10-29). 

Folkhögskolornas informationstjänst,”Malungs folkhögskola”,http://www.folkhog 

skola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=149#course38160 (Acc. 2003-10- 

28). 

Folkhögskolornas informationstjänst,”Sjöviks folkhögskola”,http://www.folkhogskola.nu/School.asp?TAB=Long&SCHOOL_ID=119#course41029 

(Acc. 2003-10-28). 

Friluftsfrämjandets riksorganisation,Aktivitetsguide,http://www.frilufts.se (Acc. 

2004-05-17). 

Frisam,Frisam: Medlemmar,http://www.frisam.org/ (Acc. 2004-04-27). 

Frisam,Frisam: Stadgar,http://www.frisam.org/ (Acc. 2004-04-27). 

Högskolan Kristianstad,”Landskapsprogrammet 130p”,http://www.mna.hkr.se/land/ 

intro.html (Acc. 2003-10-31). 

Högskoleverket,”Studera nu: Högskoleverkets webbplats för information omHögskolestudier”,http://www.studera.nu 

(Acc. 2003-10-30). 

Idrottshögskolan,”Centrum för idrottsforskning”,http://www.ihs.se/cif/anslag.html 

(Acc. 2004-02-25). 

Institutt for idrett,Köpenhamns Universitet,se ”Efter-/videreuddannelse (EVU)” 

(Acc. 2004-08-04). 

148


KK-stiftelsen,http://www.kks.se (Acc. 2003-10). 

Luleå tekniska universitet,Program,Samhällsbyggnadsteknik,http://ugglan.adm. 

luth.se/program.php?progr=TCSBY&lang=swe&orgpage=lista_progr (Acc.2003- 

10-31). 

Miljöstrategiska fonden (MISTRA),http://www.mistra.org (Acc. 2003-10). 

Naturvårdsverket,http//:www.naturvardsverket.se (Acc. 2003-10). 

NUTEK,http://www.nutek.se (Acc. 2003-10). 

Peterson,Sam,”Naturskoleföreningen”,http://www.naturskola.se/ (Acc.2004-05-07). 

Pliktverket,Statistik,”Statistikrapport för 2002” & ”Uppföljning avgångar 2002”, 

http://www.pliktverket.se/ (Acc. 30-11-2003). 

Rajfors,Yvonne,Vadstenagymnasiet,”Välkommen till Vadstenagymnasiet”,http// 

www.vadstenagymnasiet.se (Acc. 2003-10-29). 

Riksbankens jubileumsfond,http://www.rj.se/projekt/anslag1998_1/1039689855. 

html (Acc.2004-02-25). 

Skogsvårdsstyrelsen,”Projekt tätortsnära skog för människan”,http://www.svo.se/urbanwoods 

(Acc. 2003-10). 

Skolverket,publicerat,Stephan Svenning,”Rapport om ’Friluftsverksamheten i skolan’” 

Dnr 2000:807,http://www.skolverket.se (Acc. 2004-04-30). 

Skov- och naturstyrelsen,Köpenhamn,Skov- och naturstyrelsens information om friluftsliv,se 

”Naturvejledning”. ,(Acc. 2004-08-04). 

Stiftelsen för strategisk forskning,http://www.stratresearch.se (Acc. 2003-10). 

Stockholms universitet,Kursplaner,Samhällsplanerarlinjen,http://www.google.com 

/u/stockholmuniversity?q=samh%E4llsplanerarlinjen&sax=12&sa.y=7 (Acc.2003- 

10-31). 

Svenska Bergsguideorganisationen (SBO),”Välkommen till Svenska Bergsguideorganisationens 

officiella website”,http://wwwsbo.nu (Acc. 2004-05-07). 

Sveriges naturbruksgymnasier,Den gröna sektorn & Sveriges lantbruksuniversitet, 

http://www.naturbruk.org (Acc. 2004-05-07). 

Tidsskriftet UTMARK,”Utmark: Tidsskrift utmarksforskning”,http://www.utmark.org/ 

(Acc. 2004-06-08). 

Umeås universitet,”Kurser och program läsåret 2004/2005”,http://info2.adm. 

umu.se/utbkat/ (Acc.2003-10-31). 

Vaggeryds kommun,Fenix kunskapscentrum,http://www.edu.vaggeryd.se (Acc. 

2003-10-29). 

Vetenskapsrådet,http://www.vr.se (Acc. 2003-10). 

VINNOVA,http:www.vinnova.se (Acc. 2003-10). 

Vårdalstiftelsen,http://www.vardal.se (Acc. 2003-10). 

149

Bilaga 1 

Bilagor 

Förteckning över kategoriserade texter inom forskning och 

kvalificerad utvecklingsverksamhet 

Vad som följer här är en beskrivning av friluftslivsforskningen indelad 

i kategorier. Urvalet för kategoriseringen baseras på forskning som 

bedrivits i Sverige eller av svenska forskare som verkat i annat land, 

men även i Sverige. 

Friluftsliv är en företeelse som kan studeras i många ämnesdiscipliner,och 

studierna innehåller också ofta en blandning av aspekter. t.ex. 

turism,friluftsliv och naturvård. Detta har inte underlättat indelningsarbetet. 

Uppgifter om från vilken institution arbetet har utgått eller 

vilken tidskrift det har publicerats har vid tveksamheter ibland fått fälla 

avgörandet. Flera tänkbara kategorier finns i ett antal fall,men någon 

enda kategori har i alla fall ändå valts. Slutligen skall nämnas att 

långt fler arbeten är kända av författaren och skulle kunna anges i förteckningen. 

Endast brist på tid har framtvingat denna förtecknings begränsning 

i antal poster. 

Flera forskare som bedrivit ett antal relevanta studier har därigenom 

blivit underrepresenterade i förteckningen. Det gäller bl.a. 

Christina Axelsson Lindgren,Ingemar Norling,Patrik Grahn,Roland 

Gustavsson,Erik Skärbäck och Lars Hultcrantz vars arbeten kan sökas 

i olika litteraturdatabaser. 

Kriteriet för urval har varit att posten uppfattats vara av forskningskaraktär 

och utgjort en artikel,skrift,kapitel i en bok,forskningsrapport 

eller licentiat- eller doktorsavhandling. Det som kan uppfattas 

som mer preliminära texter,eller som det ofta angivits ”working paper”,har 

oftast utelämnats. Dessa står ofta för nya men icke publicerade 

studier vilka därigenom alltså ej finns med. Inte heller examensarbeten,C-uppsatser 

eller magisteruppsatser har ingått i urvalet. Några 

få undantag finns dock,och det är då ämnesvalet ej annars finns företrätt. 

Motivet för det har varit att titeln ger utblickar till mindre vanli- 

151

Bilaga 1 

gen förekommande forskningsområden inom fältet. 

Förteckningen är alltså ingalunda komplett. Observera också att 

inte t.ex. Statens Offentliga Utredningar inom friluftsområdet finns 

med. Detsamma gäller det närliggande fritidsområdet och ett större 

antal utredningar,utvecklingsarbeten och PM med Naturvårdsverket 

som utgivare. För en inblick i vilka ämnen som härvid behandlats rekommenderas 

skriften ”Naturvårdsverkets skrifter om: Idrott och friluftsliv”,Mars 

1985 (Solna: Naturvårdsverket,1985). Där finns ett 

70-tal publikationer och ett 25-tal broschyrer förtecknade. 

Denna bilagas tonvikt påverkas även av att parallellt med den har,på 

initiativ av Naturvårdsverket,en mer specialiserad utredning kring 

forskningsbehov knutna till förvaltning för friluftsliv och naturturism 

utförts av Lars Emmelin,Peter Fredman och Klas Sandell. Den väntas 

bli klar under 2004 och torde ge en mer omfattande beskrivning av 

studier inom förvaltningsområdet. 

Viss bearbetning har skett för att referenserna ska få en mer enhetlig 

form,men variationer finns och med den begränsade tid som funnits 

har fokus istället legat på att samtliga tillgängliga bibliografiska uppgifter 

ska finnas med. 

Arbetena har indelats i följande kategorier: 

– besöks-,attityd- och beteendestudier 

– ekonomi 

– förvaltning 

– historia och idéhistoria 

– humanbiologi och medicin 

– pedagogik 

– relationer till friluftslandskap 

– rättsliga aspekter 

– turism 

– övriga 

Besöks-,attityd- och beteendestudier 

Arnegård,J. (1996). ”Om motiven för att utöva äventyrsidrott”. SVEBIS årsbok (Svebi, 

Lund),s. 20–42. 

Bäck,L. (2002). ”Friluftslivet i norra Lapplandsfjällen”. I: Bergen i fokus. (Ymer). 

Hultman,S.-G. & Wallsten,P. (1988). Besöksmönstret i Rogen-Långfjället sommaren 

1985. Kommit-rapport 1988:3 (Universitetet i Trondheim,Trondheim). 

Kardell,L. (2003). Rörligt friluftsliv på Bogesundslandet 1969–2001. Rapport 92 (Inst. för 

skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1998). Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975–1996. Rap- 

152

port 75 (Inst. för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. & Lindhagen,A. (1995). Förändringar i Växjöbornas friluftsliv mellan 1975 

och 1992. Rapport 59 (Inst. för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet, 

Uppsala). 

Kardell,L. & Pehrsson,K. (1978). Stockholmarnas friluftsliv: vanor och önskemål: en enkät- 

och intervjustudie. Rapport 13 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1972). Bogesundslandet som rekreationskälla: en studie av ett skogsområdes utnyttjande 

till rörligt friluftsliv. Redogörelse 1972:4 (Forskningsstiftelsen Skogsarbeten,Stockholm). 

Kardell,L. & Lindhagen,A. (1995). Stadsliden i Umeå: en friluftsskog mitt i staden. Rapport 

61 (Inst. för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. & Holmer,M. (1985). Friluftslivets förändringar på Bogesundslandet 1969– 

1982. Rapport 33 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1985). Växjöbornas friluftsliv. Rapport 32 (Avd. för landskapsvård,Sveriges 

lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1982). Hur Linköpingsborna utnyttjar sina stadsnära skogar. Rapport 23 (Avd. 

för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Lindahl,H. (1998). The culture of snowboarding: subcultures, social movement, collective 

identity and collective action. Working paper 1998:1 (European Tourism Research Institute,[ETOUR],Östersund). 

Sandell,K. (2000). ”Fritidskultur i natur”. I: Berggren,L. (red.),Fritidskulturer. Studentlitteratur,Lund,s. 

213–239. 

Ekonomi 

Bergfors,U. (1990). Allemansrätten ur rättsekonomisk synpunkt: historia, regelverk och 

dagsläge. Arbetsrapport 115 (Institutionen för skogsekonomi,Sveriges lantbruksuniversitet,Umeå). 

Kardell,L. (1973). ”Ekonomisk värdering av rekreation i skogsmark”. Sveriges Skogsvårdsförbunds 

Tidskrift (71:1),s. 15–32. 

Fredman,P. (2000). Environmental valuation and policy: applications in the management of 

endangered species, recreation, and turism. Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Silvestria. 

Vetenskapliga bokserien; 2000:5 (Sveriges lantbruksuniversitet,Umeå,Dissertation). 

Fredman,P. & Emmelin,L. (2001). ”Wilderness purism,willingness to pay and management 

preferences: a study of Swedish mountain tourists”. Tourism Economics (2001, 

7 [1]),s. 5–20. 

Silvander,U. (1991). Betalningsvillighetsstudier för sportfiske och grundvatten i Sverige.Avhandlingar 

2 (Institutionen för ekonomi,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Förvaltning 

Bilaga 1 

Axelsson Lindgren,C. (1990). Upplevda skillnader mellan skogsbestånd: rekreationsoch 

planeringsaspekter. Stad & land 87 (Sveriges lantbruksuniversitet,Alnarp). 

Bäck,L.,Josefsson M. & Strömquist,L. (1989). Markkänslighet, turism, rekreation och 

planeringsstrategier i ett känsligt fjällområde: en metodstudie i Kirunafjällen. UNGI rapport 

73 (Uppsala Universitet). 

Bäck,L. & Bäck,E. (1986). Effekterna av ett vägbygge – väg 98 mellan Kiruna och Riksgränsen 

: en studie av friluftslivet i Norrbottensfjällen 1979–1985. Skrifter rörande Uppsala 

universitet (C,Organisation och historia,Uppsala Universitet). 

153

Bilaga 1 

Dahl,J.H. & Emmelin,L. (1993). Plansamarbeid Hafjell-Nordseter-Sjusjøen Lillehammer. 

Rapport fra arbeidsseminar vedr. strategier for å forvalte et mangfold av rekreasjonsmuligheter. 

Meddelelser nr 1/93 (Senter for miljø og utvikling,Universitetet i Trondheim). 

Emmelin,L. (1998). ”Om forskning för naturresursförvaltning och planering: en kommentar”. 

I: Anttila,S. & Vikman,P.Å. (red.),Forskning och förvaltning för hållbar utveckling 

i landets fjällområden. Rapport från 1998 års Fjällforskningskonferens (Fjällforskningsinstituet 

Rapport 1998:3). 

Emmelin,L. (1997). Turism – Friluftsliv – Naturvård – ett triangeldrama. Rapporter från 

Mitthögskolan (TUR R 1997:1. 215 sid.). 

Emmelin,L. (1995). ”Planering och miljöproblem i fjällen: en diskussion om planeringens 

möjligheter med tonvikt på triangeldramat bevarande – friluftsliv – turism”. 

PM 1995-08-30 till Regeringens Miljövårdsberedning. 

Emmelin,L.,(1994). ”Konsekvensanalys för friluftsliv.” I: Emmelin,L. (red.), Nordiskt 

seminarium om friluftslivsforskning,April 1992 (NORDPLAN Rapport 1994:3). 

Emmelin,L. (1989). Naturvård – Friluftsliv – Turism: en översikt över forskning och utredning 

om konflikten mellan bevarande och brukande. KOMMIT Rapport (1989:2. 48 

sid.). 

Emmelin,L. (1988). ”Sårbar natur og turisme – eksemplet Svalbard.” I: Friluftsliv, fritid 

og natur. Rapport fra et forskningsseminar (Lillehammer feb. 1988),s. 119 – 138. 

Emmelin,L. (1986). ”Femundsmarka,Rogen,Långfjället projektet – effekter av olika 

förvaltningsstrategier.” I: Bäck (red.), Turism och naturvård (Acta Universitatis Upsaliensis 

C 53),s. 97–104. 

Emmelin,L. (1983). ”Det öppna kulturlandskapet.” I: Skjøtsel av bevarings verdig natur i 

Norge (Landbruksforlaget),s. 46–78. 

Grahn,P. (1991). Om parkers betydelse: parkers möjligheter att underlätta och berikaföreningsverksamhet 

och arbete på daghem, skolor, servicehus och sjukhus. Stad & land 9 (Alnarp 

: Sveriges lantbruksuniv. dissertation). 

Hagen,D.,Aasetre,J. & Emmelin,L. (2002). ”Communicative approaches to restoration 

ecology – the case of Dovre and Svalbard”. Landscape Research (Vol. 27,No 4), 

s. 359–380. 

Hammitt,W.E.,Kaltenborn,B.,Vistad,O.I.,Emmelin,L.,& Teigland,J. (1993). 

”Common Access Tradition and Wilderness Management in Norway – a Paradox 

for Managers”. Environmental Management (Vol. 16,No 2),s. 149–156. 

Hultman,S.-G. (1976). Skogsbrukets inverkan på friluftslivets miljö. SNV PM 706 (Statens 

Naturvårdsverk,Solna). 

Hultman,S.-G. (1976). Miljöupplevelse, landskap, skogsbruk: en kommenterad bibliografi. 

Rapporter och uppsatser 5 (Avdelningen för landskapsvård,Skogshögskolan,Stockholm). 

Hultman,S.-G. (1974). Kommunägd, tätortsnära rekreationsskog: Inventering av arealer, 

läge, skötsel samt konflikter mellan skogsbruk och friluftsliv. Rapporter och uppsatser 7 

(Institutionen för skogsskötsel,Skogshögskolan,Stockholm). 

Hultman,S.-G. (1979). ”Interpretation for recreation and wood production in urban 

forests”. Arboricultural J. (3:7),s. 483–489. 

Hultman,S.-G. (1980). ”Vildmarken växer I USA – hur blir det i Sverige?” Sveriges 

Skogsvårdsförbunds Tidskrift (6),s. 5–19. 

Hultman,S.-G.,Buhyoff,G.J.,Wellman,J.D.,Elers Koch,N. & Gauthier,L. (1983). 

”Landscape Preference Metrics: An international comparison”. J. of Environmental 

Management (16),s. 181–190. 

Hultman,S.-G. (1987). ”Skogen som rekreationskälla”. I: Turism och naturvård. Skrifter 

och diskussioner vid Uppsala Universitets och Svenska Turistföreningens forskningsseminarium 

29 oktober 1986 (Acta Universitatis Uppsaliensis,C: Organisation 

och historia 53),s. 39–52. 

154

Bilaga 1 

Hultman,S.-G. (1983). Allmänhetens bedömning av skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv 

(Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala,dissertation). 

Kaltenborn,B.P. & Emmelin,L. (1993): ”Tourism in the High North: Management 

Challenges and Recreation Opportunity Spectrum Planning in Svalbard,Norway.” 

Environmental Management (Vol. 17,Nr 1),s. 41–50. 

Kardell,L. (1988). Tankar kring friluftsskogen i Jönköpings län. Rapport 38 (Avd. för 

landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1985). Rekreationen, skogen och svenskarna. Rapport 3115 (Naturvårdsverket,Solna). 

Kardell,L. & Fiskesjö,A.-L. (1980). Fritidsskog i Järfälla: historik, nutillstånd och skötselförslag. 

Rapport 19 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1978). Långängen på Lidingö: synpunkter på skötseln av ett tätortsnära friluftsområde. 

Rapport 14 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Kardell,L. (1977). Konsekvenser för det rörliga friluftslivet av helträdsutnyttjande: några 

attitydtester. Rapporter och uppsatser 7 (Avdelningen för landskapsvård,Skogshögskolan,Stockholm). 

Kardell,L. (1977). Jämtgaveln: nationalpark, naturreservat eller bara ett vanligt skogsområde? 

Rapporter och uppsatser 8 (Avdelningen för landskapsvård,Skogshögskolan, 

Stockholm). 

Kardell,L.,Hultman,S.-G.,Johansson,M.L. & Svedin,P.O. (1977). Konsekvenser för 

det rörliga friluftslivet av helträdsutnyttjande: några attitydtester. Rapporter och uppsatser 

7 (Avdelningen för landskapsvård,Skogshögskolan,Stockholm). 

Kardell,L. & Högberg,H. (1976). Skogen kring Gimån: skogsbruk, friluftsliv och naturvård 

kring ett strömfiske. Rapporter och uppsatser 2 (Avdelningen för landskapsvård, 

Skogshögskolan,Stockholm). 

Kardell,L. (1976). Allmänhetens besök på och attityder till några fornminnesplatser. 

Rapporter och uppsatser 4 (Avdelningen för landskapsvård,Skogshögskolan,Stockholm). 

Kardell,L. (1973). ”Några reflektioner kring det rörliga friluftslivets markbehov”. 

Bygd och Natur (Årsbok 54),s. 94–110. 

Lindhagen,A. (1996). Forest recreation in Sweden: four case studies using quantitative and 

qualitative methods (Institutionen för skoglig landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala. 

Dissertation). 

Lindhagen,A. & Naumburg,J. (2002). ”Landskapets upplevelsevärden i miljömålsarbetet: 

hur ett uppföljningssystem för landskapets upplevelsevärden kan skapas och 

administreras”. Uppsats 15 (Institutionen för skogshushållning,Sveriges Lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Nilsen,T.,Dahl,J.H.,& Emmelin,L. (1991). Terrengslitasje i Nord-Norge – forvaltningsstrategier. 

KOMMIT-Rapport (1991:4. Universitetet i Trondheim). 

Rydberg,D. (1998). Urban forestry in Sweden: silvicultural aspects focusing on young forests. 

Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria,73 (Sveriges lantbruksuniversitet, 

Umeå. Dissertatation). 

Hörnsten,L. (2000). Outdoor recreation in Swedish forests: implications for society and forestry. 

Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Silvestria (Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala. 


Rydberg,D. (2001). Skogens sociala värden. Rapport 2001:8J (Skogsstyrelsen). 

Rydberg,D. & Falck,J. (1996). Framtidens skog: att sköta tätortsnära ungskog. Stad & 

land 139 (Movium,Alnarp). 

Sandell,K. (1995). ”Access to the ‘North’ – But to What and for Whom? Public Access 

in the Swedish Countryside and the Case of a Proposed National Park in the Kiruna 

Mountains”. I: Hall,C.M. & Johnston,M.E. (red.),Polar Tourism: Tourism in the Arctic 

and Antarctic Regions (John Wiley and Sons,Chichester),s. 131–145. 

Sandell,K. (1998). ”The Public Access Dilemma: The Specialization of Landscape and 

155

Bilaga 1 

the Challenge of Sustainability in Outdoor Recreation”. I: Sandberg,A.L. & Sörlin, 

S. (red.), Sustainability – the Challenge: People, Power and the Environment (Black Rose 

Books,Montreal),s. 121–129. 

Sandell,K. (1998). ”Friluftsliv,friluftslandskap och allemansrätt”. Skog & Forskning 

(Nr 3),s. 6–12. 

Wallsten,P. (1985). Fritidsnatur – var och hur?: modeller och begrepp för friluftslivets planering. 

Rapport 34 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniv. Uppsala). 

Wallsten,P. (1998). ”Kunskapsbehov för naturförvaltning av fjället”. I: Olsson,O.,Rolén,M. 

& Torp,E. (red.),Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen. Rapport 

1998:1 (Forskningsrådsnämnden [FRN],Stockholm). 

Wallsten,P. (1982). Vad tål vildmarken?: en studie av rekreativ bärförmåga. Stad & land 

10 (Alnarp). 

Wallsten,P. (1988). Rekreation i Rogen: tillämpning av en planeringsmetod för friluftsliv. 

Kommit-rapport 1988:2 (Universitetet i Trondheim,Trondheim). 

Vuorio,T. (2003). Information on recreation and tourism in spatial planning in the Swedish 

mountains: methods and need for knowledge (Department of Spatial Planning,Blekinge 

Institute of Technology,Blekinge Institute of Technology Licentiate Series 2003:03 

Vetenskapliga bokserien,ETOUR och Blekinge Tekniska Högskola. Karlskrona. 

Lic.-avh.). 

Historia och idéhistoria 

Broberg,G. & Johannisson,K. (1985). ”’Styr som örnen din färd till fjällen’. Några 

glimtar i den tidiga turismens idéhistoria”. I: Svenska turistföreningen 100 år (Svenska 

turistföreningens årsbok). 

Eskilsson,L. (1980). ”Föreställningar om fjällen”. Svenska turistföreningens årsskrift, 

s. 278–288 

Eskilsson,L. (1996). ”Svenska turistföreningen från fjäll till friluftsliv: från den vetenskaplige 

vildmarksmannen till den cyklande husmodern”. Historisk tidskrift (2), 

s. 257–282. 

Eskilsson,L. (1996). ”Manlighet och det nordliga rummet”. Kulturella perspektiv 5:1 

(Föreningen Kulturella perspektiv,Umeå),s. 3–12. 

Eskilsson,L. (2000). ”Fritid som idé,struktur och praktik: rätten till lättja eller friluftsliv 

i folkhemmet”. Historisk tidskrift (1),s. 29–53. 

Johannisson,K. (1984). ”Det sköna i det vilda”. I: Frängsmyr,T. (red.),Paradiset och 

vildmarken. Studier kring synen på naturen och naturresurserna (Stockholm: Liber Förlag). 

Mels,T. (1999). Wild landscapes: the cultural nature of Swedish national parks. Meddelanden 

från Lunds universitets geografiska institution (Lund University Press,Lund, 


Pihl Atmer,A. K. (1998). Livet som leves där måste smaka vildmark. Sportstugor och friluftsliv 

1900–1945 (Stockholm: Stockholmia). 

Rantatalo,P. (2000). ”Skogsmulleskolan”. I: Sandell,K. & Sörlin,S. (red.), Friluftshistoria 

(Carlsson,Stockholm). 

Rantatalo,P. (2002). Den resande eleven: folkskolans skolreserörelse 1890–1940. Skrifter 

från forskningsprogrammet Landskapet som arena (Umeå Universitet,Umeå. Dissertation). 

Sandell,K. & Sörlin,S. (1994). ”Naturen som fostrare: Friluftsliv och ideologi i 

svenskt 1900-tal”. Historisk Tidskrift (1),s. 4–43. 

Sandell,K. & Sörlin,S. (red.) (2000). Friluftshistoria – från ”härdande friluftslif” till ekoturism 

och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia (Carlssons bokförlag,Stockholm). 

156

Sandell,K. (2002). Från välfärdsprojekt till upplevelseindustri: Fritidsnatur under det sena 

1900-talet: Exemplet Ådalen/Höga Kusten. Arbetsrapport Nr 2 från forskningsprogrammet 

Landskapet som arena (Inst. f. Historiska Studier,Umeå universitet, 

Umeå). 

Sehlin,H. (1998). Känn ditt land. STF:s roll i den svenska turismens historia (Svenska turistföreningen. 

Stockholm). 

Sörlin,S. (2000). ”Upptäckten av friluftslandskapet”. I: Sandell,K. & Sörlin,S. (red.), 

Friluftshistoria (Carlsson,Stockholm). 

Yttergren,L. (1992). Friluftsfrämjandet 1892–1992: från skidsport till skogsmulle (Friluftsfrämjandet,Stockholm). 

Humanbiologi och medicin 

Liljestrand,G. & Stenström,N. (1920). ”Respirationsversuche beim Gehen,Laufen, 

Ski- und Schlittschuhlaufen”. Skand. Arch. Physiol. 39 (Berl. u. Lpz.),s. 167–206. 

Hedman,R. & Åstrand,P.-O. (1954). ”Långtur i fjällen på ’nödproviant’”. Meddelanden 

från Flyg- och Navalmedicinska nämnden (nr 2),s. 3–8. 

Henschen,E.S. (1899). Skidlauf und Skidwettlauf. Eine medizinische Sportstudie. (Mitt. 

Med. Klin. Upsala: Jena Fischer Verlag). 

Hohwü-Christensen,E. & Högberg,P. (1950). ”Physiology of skiing”. Arbeitsphysiologie 

(14),s. 292–303. 

Karlsson,J. (1976). Mätt på rätt sätt på fjällvandring! (Trygg-Hansa,Stockholm). 

Schantz,P. (1980). Långtur – om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Idrottsfysiologi,rapport 

nr 19 (Trygg-Hansa,Stockholm). 

Schantz,P.,Billeter,R.,Henriksson,J. & Jansson,E. (1982). ”Training-induced increase 

in myofibrillar ATPase intermediate fibers in human skeletal muscle”. Muscle & 

Nerve (5),s. 628–636. 

Schantz,P.,Henriksson,J. & Jansson,E. (1983). ”Adaptation of human skeletal muscle 

to endurance training of long duration”. Clin. Physiol. (3),s. 141–151. 

Schantz,P. & Henriksson,J. (1983). ”Increases in myofibrillar ATPase intermediate 

human skeletal muscle fibers in response to endurance training”. Muscle & Nerve (6), 

s. 553–556. 

Schantz,P. (1986). ”Plasticity of human skeletal muscle – with special reference to effects 

of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression 

of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins”. Acta Physiol. Scand. (Vol. 

128,Suppl. 558),s. 1–64. 

Schantz,P. & Dhoot,G.K. (1987). ”Coexistence of slow and fast isoforms of contractile 

and regulatory proteins in human skeletal muscle fibres induced by endurance 

training”. Acta Physiol. Scand. (131),s. 147–154. 

Pedagogik 

Bilaga 1 

Al-Abdi,A.-M. (1984). Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor: en undersökning 

av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i Stockholms innerstad. 

Linköping studies in education. Dissertations,20 (Pedagogiska inst.,Linköpings 

Univ. Linköping). 

Al-Abdi,A.-M. (1990). Friluftsverksamheten i landsortsskolor: en undersökning av hur friluftsverksamhetens 

mål förverkligas i gymnasieskolor i mindre orter i Sverige (Stockholm). 

Hultman,Sven-G. (1985). Tolkning – en sovande jätte: vidgad information om naturoch 

157

Bilaga 1 

kulturlandskapet i Uppsala län. Rapport 35 (Avd. för landskapsvård,Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala). 

Sandell,K.,Öhman,J. & Östman,L. (2003). Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin 

(Studentlitteratur,Lund). 

Schantz,P. & Nilsson,J. E. (1986). ”Exempel på integrering av idrott och biologi”. 

Tidskrift i Gymnastik & Idrott (4),s. 29–35. 

Relationer till friluftslandskap 

Daléus,E. & Sandell,K. (1998). ”From A Sense of Place to A Sense of Marketplace: 

Outdoor Recreation and Public Right of Access to Nature in Sweden and Canada”. 

Paper presented at the international workshop ”Outdoor Recreation – Practice and 

Ideology from an International Comparative Perspective” Umeå,Sweden,September 

2–6 1998. 

Sandell,K. (1990). Scoutings ekostrategi, från ”naturromantik” till ”miljöproblem”: Natur, 

miljö och friluftsliv under 1900-talet i Svenska Scoutförbundet (tidigare Sv. Scoutförbund 

och Sv. Flickors Scoutförbund) (Inst. f. Framtidsstudier,Stockholm). 

Sandell,K. (1991). ”The Role of Outdoor Life and ’Friluftsliv’ in Shaping Environmentalism”. 

I: Karjalainen,P.T. & Vartiainen,P. (red.),Europa förändras – Förändras 

Geografin? Tiedonantoja – Occasional Papers Nr 19 (University of Joensuu,Human 

Geography and Planning,Joensuu,Finland),s. 99–121. 

Sandell,K. (1991). ”Outdoor Recreation: Re-creation or Creation?” Nordisk Samhällsgeografisk 

Tidskrift (Nr 14,Dec.),s. 35–46. 

Sandell,K. 1991. ”’Ecostrategies’ and Environmentalism: The Case of Outdoor Life 

and Friluftsliv”. Geografiska Annaler (Vol. 73 B,Nr 2),s. 133–141. 

Sandell,K. (1993). ”Outdoor Recreation and the Nordic Tradition of ’Friluftsliv’: A 

Source of Inspiration for a Sustainable Society?” The Trumpeter: Journal of Ecosophy 

(Vol. 10,Nr 1,Victoria,B.C.,Canada),s. 9–14. 

Sandell,K. (1993). ”Perceptions of Landscapes: Perspectives on Nature”. I: Lundgren, 

L.J. (red.), Views of Nature: Report from two seminars in Solna and Stockholm, Sweden, 

October 22–23, 1991 (the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish 

Council for Planning and Coordination of Research,Stockholm),s. 46–61. 

Sandell,K. (1995). ”Ekostrategier,humanekologi och friluftsliv”. Humanekologi: Meddelande 

från Nordisk förening för humanekologi (Vol. 14,Nr 3/4),s. 11–22. 

Sandell,K. (1996). ”Själens friluftsskog: Naturkontakt och miljöperspektiv bland friluftsengagerade 

i Södra Halland”. Nordisk Samhällgeografisk Tidskrift (Nr 22,April), 

s. 99–112. 

Sandell,K. (red.) (1996). Naturkontakt och Allemansrätt – Om alla människors rätt till naturkontakt. 

Rapport från ett seminarium vid Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut,14–15 

oktober 1995 (Friluftsforum,Högskolan i Örebro,Örebro). 

Sandell,K. (1997). ”Naturkontakt och allemansrätt: Om friluftslivets naturmöte och 

friluftslandskapets tillgänglighet i Sverige 1880–2000”. Svensk Geografisk Årsbok 

1997 (Vol. 73),s. 31–65. 

Sandell,K. (1998). ”Platsidentitet: Friluftsliv och miljö”. I: Pettersson,R. & Sörlin,S. 

(red.), Miljön och det förflutna: Landskap, minnen, värden. Idéhistoriska skrifter,Nr 22 

(Inst. f. Idéhistoria,Umeå universitet,Umeå),s. 119–141. 

Sandell,K. (2000). Ett reservatsdilemma: Kiruna nationalparksförslag 1986–1989 och 

makten över fjällen som fritidslandskap. Rapport: R 2000:5 (ETOUR,Östersund i samarbete 

med Umeå och Örebro universitet och forskningsprogrammet ”Landskapet 

som Arena”). 

Sandell,K. (2001). Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar. Arbets- 

158

apport om allemansrätt,naturvård och landskapsperspektiv inför fördjupade studier 

i forskningsprogrammet FjällMistra om fjällandskapets tillgänglighet. 

Sandell,K. (2001). ”Mentala landskap i förändring”. I: Sjöberg,Fredrik (red.), Vad ska 

vi med naturen till? (Nya Doxa,Nora),s. 104–111. 

Schantz,P. (2002). ”Det historiska landskapets kulturvärden. Hur kan beskrivningarna 

utvecklas?” I: Holm,L. & Schantz,P. (red.),Nationalstadsparken – ett experiment i 

hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas, 

Stockholm). 

Schantz,P. (2002). ”Om immateriella och materiella kulturvärden. En studie av tre friluftsgravar”. 

I: Holm,L. & Schantz,P. (red.),Nationalstadsparken – ett experiment i 

hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas, 

Stockholm). 

Schantz,P. (2002). ”Människan,landskapet och tiden. En problematisering av värden 

och definitioner med tillämpning på nationalstadsparken”. I: Holm,L. & Schantz,P. 

(red.), Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, 

lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas,Stockholm). 

Schantz,P. (2002). ”De saknade kulturvärdena. En fallstudie av kulturmiljöbeskrivningar 

för fysisk planering”. I: Holm,L. & Schantz,P. (red.),Nationalstadsparken – 

ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer 

(Formas,Stockholm). 

Svanqvist,B. K. (2000). Naturumgänge ur ett individperspektiv. Karlstad University studies 

2000:9 (Institutionen för samhällsvetenskap,Karlstad Universitet). 

Rättsliga aspekter 

Bilaga 1 

Bengtsson,B. (1966). Allemansrätt och markägarskydd (Norstedt,Stockholm). 

Bengtsson,B. (1994). Allemansrätten: vad säger lagen? (Naturvårdsverket,Stockholm). 

Bengtsson,B. (1999). ”Lagberedningen och allemansrätten”. I: Håstad,T.,Knutsson, 

A. & Unger,S. (red.),Rättsvetenskapliga studier till minnet av Tore Almén. Utgiven av: 

Stiftelsen Tore Alméns minnesfond och Föreningen för utgivande av Svensk juristtidning. 

(Iustus,Uppsala). 

Bengtsson,B. (2002). ”Allemansrätt och naturskydd: problem vid en friluftslagstiftning”. 

I: Festskrift till Gösta Walin. 

Ebbesson. J. (1996–97). ”Kommersiellt nyttjande av allemansrätten”. Juridisk Tidskrift, 

s. 1000–1005. 

Sandell,K. (1998). ”Allemansrätt i fjällen – rätt för vem och rätt till vad?” I: Olsson,O., 

Rolén M. & Torp,E. (red.),Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen: 

Rapport från 1997 års fjällforskningskonferens (Forskningsrådsnämnden,Stockholm), 

s. 103–114. 

Schantz,P. (2002). ”Lagstiftning och rättstillämpning. En granskning av rättsfall”. I: 

Holm,L. & Schantz,P. (red.),Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. 

Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas,Stockholm). 

Schantz,P. (2002). ”Lagtillämpning och konsekvenser”. I: Holm,L. & Schantz,P. 

(red.), Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, 

lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas,Stockholm). 

Wiktorsson,G. (1996). Den grundlagsskyddade myten: om allemansrättens lansering i Sverige 

(City Univ. Press,Stockholm). 

Westerlund,S & Hamdahl,B. (2002). ”Om lagen och möjliga utvecklingslinjer”. I: 



159

Bilaga 1 

Turism 

Appelblad,H. (2001). The spawning salmon as a resource by recreational use : the case of the 

wild Baltic salmon and conditions for angling in north Swedish rivers. (GERUM. Kulturgeografi 

2001:3. Diss. Umeå Univ.) 

Aronsson,L. & Sandell K. (2001). ”Place,Tourism and Sustainability: Place Attachment 

and Placelessness as Aspects of a Conceptual Framework for Sustainable Tourism 

with examples from Sweden”. I: Aronsson,L. & Karlsson,S.-E. (red.),Turismens 

och fritidens mångfald. Karlstad University Studies (Nr 18),s. 211–229. 

Alatalo,M. (2001). Sportfisketurism i Västerbottens läns inlands- och fjällområde: om naturresursanvändning 

i förändring. (GERUM. Kulturgeografi 2001:1,Lic.-avh. Umeå 

Univ.) 

Brandin,E. (2003). Spatializing canoe tourism: negotiating practices in Dalsland-Nordmarken. 

Karlstad University studies 2003:8 (dissertation,Karlstads universitet). 

Bäck,L. & Hedlund,L. G. (1983). Vandringsturismen i Norrbottensfjällen 1980,SNV 

PM 1572 (Statens Naturvårdverk,Solna). 

Bäck,L. (1979). Turismen på Nordkalotten: en förstudie med exempel från Norrbotten 

(Uppsala Universitet). 

Dahl,J.H. & Emmelin,L. (1989). Friluftsliv og reiseliv i Lågen. KOMMIT-Rapport 

1989:4 (Universitetet i Trondheim). 

Emmelin,L.,& Johnsson,P. (1989). Småföretagare i vildmark: en studie av innovatörer 

och entreprenörer i ”vildmarksturism” i Jämtlands och Värmlands län. KOMMIT Rapport 

1989:5 (Universitetet i Trondheim). 

Emmelin,L. & Lien,A. (1989). Rapport fra seminar om reiseliv, friluftsliv og naturvern på 

Svalbard, Longyearbyen, 21–23 November 1988. KOMMIT Rapport 1989:1. 

Fredman P. (1997). Multiple use forestry – an overview and look ahead. (Swedish Environmental 

Protection Agency,report 4718). 

Fredman,P.,Emmelin,L.,Heberlein,T.A. & Vuorio,T. (2001). ”Tourism in the Swedish 

Mountain Region”. I: Sahlberg (red.), Going North (European Tourism Research 

Institute,report R 2001:6). 

Fredman,P & Emmelin,L. (2001). ”Wilderness purism,willingness to pay and management 

preferences. A study of Swedish mountain tourists”. Tourism Economics (7[1]), 

s. 5–20. 

Fredman,P. & Hansson,A. (2003). Besökare i Tyresta nationalpark. (European Tourism 

Research Institute [ETOUR],utredning U2003:13). 

Fredman,P. & Heberlein,T.A. (2003). ”Changes in Skiing and Snowmobiling in Swedish 

Mountains”. Annals of Tourism Research (30[2]),s. 485–488. 

Fredman,P. & Heberlein,T.A. (2003). ”Trender i svensk fjällturism 1980 – 2000”. I: 

Larsson,M. (red.),Svensk turismforskning – en tvärvetenskaplig antologi om turister, turistdestinationer 

och turismorganisationer (Turistforskningsinstitutet ETOUR,vetenskapliga 

bokserien,V 2003:13). 

Heberlein,T.A.,Fredman,P. & Vuorio,T. (2002). ”Current Tourism Patterns in the 

Swedish Mountain Region”. Mountain Research and Development (22[2]),s. 142–149. 

Hörnsten,L. & Fredman,P. (2002). Besök och besökare i Fulufjället 2001. En studie av turismen 

före nationalparksbildning (European Tourism Research Institute [ETOUR], 

utredning U2002:6. 

Hörnsten,L. (2002). Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen. Working paper 2002:1 

(ETOUR,Länsstyrelsen Jämtlands Län,Östersund). 

Kaltenborn,B.,Haaland,H. & Sandell,K. (2001). ”The Public Right of Access – Some 

Challenges to Sustainable Tourism Development in Scandinavia”. J. of Sustainable 

Tourism (Vol. 9,Nr 5),s. 417–433. 

Sillanpää,P. (2002). The Scandinavian sporting tour: a case study in geographical imagology. 

Vetenskapliga bokserien 2002:9 (European Tourism Research Institute [ETOUR], 

160

Östersund. Diss. Åbo akademi,Åbo) 

Vuorio,T. (2003). Information on recreation and tourism in spatial planning in the Swedish 

mountains: methods and need for knowledge. (Department of Spatial Planning,Blekinge 

Institute of Technology,Blekinge Institute of Technology Licentiate Series 2003:03 

Vetenskapliga bokserien ,ETOUR och Blekinge Tekniska Högskola,Karlskrona. 

Lic-avh). 

Övriga 

Bilaga 1 

Martens,L. G. (1996). Fri tid och friluftsliv: med exempel från Lödde och Sövde. Rapporter 

och notiser 144 (Inst. f. kulturgeografi och ekonomisk geografi,Lund Universitet, 

licentiatavhandling). 

Almstedt,M. (1998). En plats i planeringen: en studie av områden av riksintresse för det rörliga 

friluftslivet. Geografiska regionstudier (Dissertation. Kulturgeografiska institutionen,Geografiska 

regionstudier,Uppsala Universitet). 

Elander,I.,Gustafsson,M.,Sandell,K. & Lidskog,R. (1995). ”Environmentalism, 

Sustainability and Urban Reality”. I: Khakee,A.,Elander,I. & Sunesson,S. (red.), 

Remaking the Welfare State: Swedish Urban Planning and Policy-making in the 1990s 

(Avebury,Aldershot,England),s. 85–114. 

Fröberg,D. (2002). ”Implementering av lagen. Ett statsvetenskapligt perspektiv”. I: 



Hultman,S.-G. (2000). ”Myndigheternas engagemang”. I: Sandell,K. & Sörlin,S. 

(red.), Friluftshistoria (Carlsson,Stockholm). 

Hörnsten,L. & Fredman,P. (2000). ”On the distance to recreational forests in Sweden”. 

Landscape and Urban Planning (51),s. 1–10. 

Norling,I. & Gunnarsson,M. (1995). Fritid, rekreation och hälsa (Liber,Stockholm). 

Norling,I. (1995). Fritid och hinder. Rapport SNV PM (Naturvårdsverket,Solna). 

Norling,I. (1996). Hälsa och fritid: studier i 10 kommuner av samspelet mellan hälsoläge, 

livsstil och ekonomiska faktorer (Centrum för forskning om offentlig sektor,Göteborgs 

Universitet,Göteborg). 

Norling,I. (1999). Om hur fritid – kultur – rekreation påverkar äldres hälsa. Om meningsfull 

sysselsättning, livsstil och hälsofrämjande miljöer som bibehåller eller förbättrar psykisk 

och fysisk hälsa och livskvalitet samt minskar vårdberoende hos äldre (Svenska Kommunförbundet: 

Sektionen för äldreomsorg och sjukvård,Kultur- och fritidssektionen, 

Svenskt nätverk för lokalt hälsoarbete,Stockholm). 

Olsson,H.-E. (1987). Staten, turismen och rekreationen. Producenter och konsumenter i 

kamp om makten! En inledande studie. Fritidspolitiska studier 2 (Förvaltningshögskolan,Stockholms 

universitet). 

Sandell,K. (1996). ”Friluftsliv och miljöengagemang”. I: Natur og friluftsliv i byens 

nœrmiljø. Tema Nord,1996:518 (Nordisk ministerråd,København),s. 51–64. 

Sandell,K. (1994). ”Friluftsliv för miljöengagemang?” I: Emmelin,L. (red.), Nordiskt 

seminarium om friluftslivsforskning: Nordplan 22/4–24/4 1992. Rapport Nr 1994:3 

(Nordplan,Stockholm),s. 81–93. 

Sandell,K. (1999). ”Vem tillhör landet? Om friluftsliv och folkstyrets jordbundenhet”. 

I: Amnå,E. (red.),Civilsamhället. Forskarvolym VIII,SOU 1999:84 (Demokratiutredningen,Stockholm),s. 

347–379. 

Schantz,P. (2002). Landskap för rörelse och hälsa. Om hållbarhet och planeringsunderlag. 

I: Holm,L. & Schantz,P. (red.),Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar 

utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (Formas,Stockholm). 

Schantz,P. (2003). ”Fysisk aktivitet och hälsa kräver goda miljöer. Vilka är de och hur 

skapas de?” Svensk Idrottsforskning (1),s. 6–11. 

161

Bilaga 2 

Bilaga 2 

Förteckning över rapporter från forskningskonferenser och 

-seminarier 

Rapporter från seminarier/konferenser med och för forskare som minst en av målgrupperna 

har här noterats i kronologisk ordning: 

Emmelin (red.) (1994). Nordiskt seminarium om friluftslivsforskning. April 1992 

(NORDPLAN Rapport 1994:3). 

Sandell,K. (red.) (1996). Naturkontakt och Allemansrätt – Om alla människors rätt till naturkontakt: 

Rapport från ett seminarium vid Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut, 

14–15 oktober 1995 (Friluftsforum,Högskolan i Örebro,Örebro). 

Anttila,S. & Vikman,P.-Å. (red.) Forskning och förvaltning för hållbar utveckling i landets 

fjällområden: rapport från 1998 års Fjällforskningskonferens. Rapport 1998:3 (Fjällforskningsinstitutet,Mitthögskolan,Östersund). 

Frimodig,C. (red.) Naturturism i södra fjällen – planering, utveckling och förvaltning. Seminarium 

vid ETOUR i Östersund november 2000 (ETOUR,Rapport P 2000:7). 

Kungl. Vetenskapsakademien och Nationalstadsparken. Konferens anordnad av Kungl. Vetenskapsakademien 

den 28 mars 2000. Dokumenta no 74 (KVA,Stockholm 2002). 

Rekreation, friluftsliv och turism i naturskyddade områden: Kunskapsbehov för planering, förvaltning 

och utveckling. Rapport från seminarium i Stockholm 16 juni 2003 (Naturvårdsverket,ETOUR 

och FjällMistra). 

Dokumentation från konferens och mötesplats för naturoch kulturturism (Populärvetenskap 

P 2004:20,ETOUR). 

Bilaga 3 

Förteckning över utbildningar vid folkhögskolor och 

kvalificerad yrkesutbildning inom jakt och fiske 

Naturbruksgymnasier 

Naturbruksgymnasiet,Burträsk 

Norra Åbyn 4 

931 92 Burträsk 

Jakt och natur,ett par kurser fiskevård och sportfiske 

Dingle Naturbruksgymnasiet,Västra Götaland 

450 52 Dingle 

Tel: 0524-282 00 

Fax: 0524-400 01 

Vattenbruk,kustnära fiske och odling 

162

Kalix Naturbruksgymnasium,Norrbotten 

Anderstjärnsvägen 3 

952 31 Kalix 

Tel: 0923-788 00 

Fax: 0923-151 95 

Jakt och viltvård,Turism,vattenbruk/fiske 

Ljusdal Naturbruksgymnasiet,Gävleborg 

Verkstadsskolevägen 36 

827 34 Ljusdal 

Tel: 0651-170 50 

Fax: 0651-138 24 

Jakt och viltvård lokal inriktning 

Valbar utgång årskurs tre (skogsbruk): Jakt,fiske och friluftsliv 

RyssbyGymnasiet,Kronoberg 

Kungsgatan 36 

341 76 Ryssby 

Tel: 0372-408 00 

Fax: 0372-408 28 

Jakt och viltvård,Turism 

Skedomskolan,NB-Gymnasiet Västernorrland 

881 92 Sollefteå 

Tel 0620/252 00 

Fax 0620/252 22 

Jakt och viltvård 

Sparresäterskolan,Västra Götaland 

540 17 Lerdala 

Tel: 0511-800 06 

Fax: 0511-806 54 

Skog,natur och miljö,jakt och viltvård 

Tannbergsskolan,Lycksele 

921 81 Lycksele 

Tel: 0950-168 04 

Fax: 0950-169 10 

Jakt och viltvård med fiske 

Uddetorpskolan,Västra Götaland 

532 96 Skara 

Tel: 0511-268 50 

Fax: 0511-268 51 

Miljö och naturvård,Jakt och viltvård,Turism 

Åsbygdens naturbruksgymnasium,Jämtland 

Torsta 

830 43 Ås 

Tel: 063-14 73 01 

Fax: 063-14 73 05 

Jakt och Viltvård 

Bilaga 3 

163

Bilaga 3 

Älvdalens Utbildningscentrum,Dalarna 

Box 54 

796 22 Älvdalen 

Tel: 0251-59 70 00 

Fax: 0251-59 70 01 

Naturguidning och vildmarksturism,Sportfiske – turism,Naturturism (KY),Skog och 

jakt 

Öknaskolan,Naturbruksgymnasiet Sörmland 

Öknaskolan 

61060 Tystberga 

Tel: 0155-26 48 00 

Fax: 0155-26 11 97 

Jakt och viltvård,Miljö och Naturvård 

Folkhögskolor 

Malmfältens folkhögskola, 

Campingvägen 3,981 35 Kiruna 

Tel. expedition: 0980-67500 

Information tel: 0980-67511 

Fax: 0980-19086 

www.kiruna.fhsk.se 

Turistsportlinjen – högalpin,vildmark,jakt och fiske. 

Tornedalens folkhögskola 

Box 88,957 22 Övertorneå 

Besöksadress: Matarengivägen 24 

0927-10820 

Fax: 0927-10608 

E-post: info@tornedalen.se 

Fiskeguide 

Storumans folkhögskola 

Box 3 

923 21 Storuman 

Besöksadress: Blå vägen 251 C 

Tel: 0951-777 30 

Fax: 0951-774 79 

E-post: info@fhsk.nu 

Skolans egen hemsida: www.fhsk.nu 

Fjälledare och friluftslärare 

Hållands folkhögskola 

Hålland 1170 

830 10 Undersåker 

Tel: 0647-66 55 00 

Fax: 0647-66 55 09 

E-post: info@holland.fhsk.se 

Skolans egen hemsida: www.holland.fhsk.se 

Fritidslärare,fjäll och friluftsliv 

164

Birka folkhögskola 

830 43 Ås 

Tel: 063-14 74 00 

Fax: 063-14 74 05 

E-post: birka@folkbildning.net 

Skolans egen hemsida: www.birka.fhsk.se 

Fritidsledare 

Mora folkhögskola 

Skeriol,Box 423 

792 27 Mora 

Besöksadress: Yvradsvägen 29 

Tel: 0250-710 07 

Fax: 0250-106 74 

E-post: info@mora.fhsk.se 

Skolans egen hemsida: www.mora.fhsk.se 

Turistentreprenör. Den teoretiska delen omfattar marknadsföring och ekonomi,entreprenörskap,turism 

och miljö. Under den praktiska delen ägnar vi mesta tiden åt 

golf,fjällvandring,fiske och skidåkning. 

Malungs folkhögskola 

Box 184 

782 24 Malung 

Tel: 0280-143 00 

Fax: 0280-137 90 

E-post: info@malungsfolkhogskola.com 

Skolans egen hemsida: www.malungsfolkhogskola.com 

Fjäll och Vildmarksledarutbildning 

Klarälvdalens folkhögskola 

680 51 Stöllet 

Besöksadress: Kyrkvägen 13 

Tel: 0563-252 00 

Fax: 0563-814 45 

E-post: klaralv@klaralv.com 

Skolans egen hemsida: www.klaralv.com 

Vilt och naturvård (inkl fiske) 

Kristinehamns folkhögskola KPS 

Strömsbergsgatan 15 

681 32 Kristinehamn 

Tel: 0550-392 50 

Fax: 0550-810 08 

E-post: info@kps.liv.se 

Skolans egen hemsida: www.kps.liv.se 

Fritidsledarutbildning med handikappinriktning 

Grebbestads folkhögskola 

Box 9 

457 02 Grebbestad 

Besöksadress: Tanumsvägen 3 

Bilaga 3 

165

Bilaga 3 

Tel: 0525-199 20 

Fax: 0525-199 24 

E-post: info@grebbestads.fhsk.se 

Skolans egen hemsida: www.grebbestads.fhsk.se 

Natur och friluftsliv,Marina linjen 

Valla folkhögskola 

583 30 Linköping 

Tel: 013-35 55 80 

Fax: 013-35 55 84 

E-post: exp@valla. fhsk.se 

Skolans egen hemsida: www.valla.fhsk.se 

Fritidsledarlinjen,natur och friluftsliv 

Blekinge läns folkhögskola 

370 10 Bräkne-Hoby 

Tel: 0457-73 18 60 

Fax: 0457-73 18 64 

E-post: folkhogskolenamnden@ltblekinge.se 

Skolans egen hemsida: www.ltblekinge.se/utbildn/fhskola 

Vatten och fiskevård med sportfiskeinriktning 

Jämshögs folkhögskola 

Kulltorpsvägen 2 

293 72 Jämshög 

Besöksadress: Rödhultsvägen 

Tel: 0454-463 40 

Fax: 0454-492 41 

E-post: info@jamshog.org 

Skolans egen hemsida: www.jamshog.org 

Fritidsledare,natur och friluftsguide 

Friskolor 

Forshagaakademin 

Sportfiskeakademin AB 

Industrileden 5 B 

667 32 Forshaga 

Telefon: 054-536100 

E-post : info@forshagaakademin.se 

www.forshagaakademin.se 

Sportfiske,turism,viltvård,även KY sportfiske 

166

Bilaga 4 

Förteckning över högre utbildningar utanför Norden med 

inriktning mot främst friluftsliv, utomhuspedagogik och 

rekreation 

Genomgången är på inget sätt total utan visar snarare på den mångfald 

av utbildningar och inriktningar som finns internationellt sett. Oftast 

finns en webbadress tillgänglig för den som önskar fördjupa sig i någon 

utbildning/lärosäte. 

Outdoor Masters degree 

Masters degree programs in outdoor education, Nordamerika 

Bilaga 4 

Adventure Education,Plymouth State College,New Hampshire,& Project Adventure,MA,USA 

Applied Ecopsychology Degrees Online,NatureConnect 

(http://www.rockisland.com/~process/) 

Ecological Teaching & Learning,M.Sc.,Audubon Expedition Institute 

Outdoor Ecological & Experiential Education,Lakehead University,Canada 

(http://flash.lakeheadu.ca/~tpuk/oee8.html) 

Outdoor Recreation / Therapeutic Recreation,Indiana University 

(http://www.indiana.edu/~recpark/grad_overview.html) 

Outdoor Education,University of New Hampshire 

(http://www.unh.edu/outdooreducation/GradMasters.html) 

Outdoor Education,Texas A&M 

(http://outdoorinstitute.tamu.edu/graduatepage.htm) 

Experiential Education,Mankato State 

(http://www.coled.mnsu.edu/edld/ExEd/ExperEd.htm) 

Adventure Education,Prescott College 

Parks,Recreation,& Tourism,University of Utah 

(http://www.health.utah.edu/prt/grad.html) 

Recreation,University of Idaho 

(http://www.webpages.uidaho.edu/~mikek/msrecreation.html) 

Recreation & Leisure Studies,State University of New York (SUNY) Cortland 

(http://www.cortland.edu/rec/) 

Recreation Management,University of New Hampshire 

(http://www.unh.edu/rmp/index.shtml) 

Wilderness Therapy,Naropa University,Colorado 

(http://www.naropa.edu/wilderness/) 

167

Bilaga 4 

Masters degree programs in outdoor education, Storbritannien 

Adventure Therapy,Liverpool,John Moores University,UK 

(http://www.livjm.ac.uk/) 

Outdoor Education,Moray House,School of Education,UK 

(http://www.education.ed.ac.uk/courses/mms/OE/) 

Outdoor Education,University of Edinburgh,Scotland 

(http://www.education.ed.ac.uk/outdoored/courses.html) 

Outdoor Management Development,Sheffield Hallam University,UK 

(http://www2.shu.ac.uk/prospectus/op_pglookup1.cfm?id_num=LFMO11) 

Masters degree programs in outdoor education, Australien 

Outdoor Education,Griffith University,Queensland,Australia 

(http://www.gu.edu.au/school/lst/courses/maoe.html) 

Outdoor Education & Nature Tourism,Latrobe University,Australia 

(http://www.latrobe.edu.au/oent/) 

”Outdoor” international college degree programs 

Australien 

New South Wales 

University of Technology,Sydney School of Leisure and Tourism 

http://www.business.uts.edu.au/leisure/about/indexold.html 

Degree: B – Leisure Management,Tourism Management,Human Movement Studies, 

Human Movement Studies/Graduate Diploma in Education 

M – Arts Management,Leisure Management,Sport Management,Tourism Management 

D – Cultural Policy and Arts Management Leisure Management,Sport Management, 

Tourism Management 

University of Newcastle 

Dept. of Leisure and Tourism Studies 

http://www.newcastle.edu.au/department/lt/ 

Degree: B – Recreation and Tourism 

M – Applied Management (Tourism) 

D –Applied Management (Tourism) 

Queensland 

Griffith University 

http://www.gu.edu.au/school/lst/ 

Degree: B – Leisure Management (A) 

M – Leisure Management (A),Outdoor Education (A) 

South Australia 

University of South Australia 

http://www.unisa.edu.au/peess/outdooredu.htm 

Degree: Students can take up to a full year of study in outdoor education as part of any 

undergraduate degree. 

168

Tasmania 

University of Tasmania 

School of Education 

E-mail: carey.denholm@educ.utas.edu.au 

Degree: M – Graduate Certificate of Education,Counseling and Development,Adolescent 

Wilderness Based Counseling 

D – Graduate Certificate of Education,Counseling and Development,Adolescent 

Wilderness Based Counseling 

Western Australia 

Edith Cowan University 

http://www-business.ecu.edu.au/mtl/ 

Degree: B – Environmental management,Leisure Sciences (Eco-Recreation,Special 

Populations),Tourism Management 

M – Environmental Management,Leisure Sciences 

D – Environmental Science/Management(Ph) 

Murdoch University 

http://socs.murdoch.edu.au/tourism/ 

Degree: B –Tourism 

M – Asian Sustainable Development (Tourism stream) 

D – Asian Sustainable Development (Tourism stream) 

Victoria 

La Trobe University 

http://www.bendigo.latrobe.edu.au 

Degree: B – Outdoor Education,Nature Tourism 

M – Outdoor Education 

D – Philosophy 

Irland 

Galway – Mayo Institute of Technology 

Department of Outdoor Education 

http://www.gmit.ie/ 

Degree: B – Outdoor Education (Specializations): 

National Diploma in Outdoor Education & Leisure 

Marine & Countryside Guide’s Certificate in Marine Activities 

Marine & Countryside Guide’s Certificate in Local Guiding 

Marine & Countryside Guide’s Certificate in Marine Interpretation 

Holland 

Tilburg University 

Dept. of Leisure Studies 

http://www.kub.nl/ext-uk/index.htnil 

Bilaga 4 

Wageningen Agricultural University 

The Department of Physical Planning and Rural Development 

http://www.wau.nl/wrt/wrtuk.html 

Degree: B – Agricultural Economics and Policy,Forestry,Household and Consumer 

Studies,Environmental Planning and Design 

169

Bilaga 4 

Nya Zealand 

University of Otago 

The Outdoor Programme 

Degree: B – Physical Education 

M – Physical Education 

D – Philosophy 

Storbritannien 

Bangor,University College of North Wales 

E-mail: eds035@bangor.ac.uk 

Degree: One year PGCE teacher training course for outdoor educators 

Charlotte Mason Campus (Ambleside) of the University College of St. Martin’s 

(Lancaster) 

http://www.ucsm.ac.uk 

Degree: B – Outdoor Studies 

M – Development Training,Impact Development Training and Threshold 

Jordanhill College,University of Strathclyde 

E-mail: peter.alhson@strath.ac.uk 

Liverpool John Moores University 

www.staff.livjm.ac.uk/ecststot 

Degree: B. Sc. (Honours) in Outdoor and Environmental Education 

Manchester Metropolitan University 

http://www.mmu.ac.uk/ 

Degree: B - Outdoor Studies (A,Sc) 

Moray House Institute of Education,Edinburgh University 

E-mail: peteh@education.ed.ac.uk 

Degree: B – Outdoor Education with Environmental Studies (Sc) 

M – Outdoor Education (Sc) 

Nottingham Trent University 

Faculty of Education Centre for Continuing Professional Development Clifton 

http://rem.ntu.ac.uk/education/Courses/MAEnvEd/Welcome.html 

Degree: M – Environmental Education (A,Distance Learning) 

Sheffield Hallam University 

School of Sport and Leisure Management 

http://www.shu.ac.uk/schools/lfm 

Degree: M – Outdoor Management Development (Sc),Countryside Recreation Management 

(Se),Environmental Management for Conservation and Recreation (Sc), 

Environmental Management for Tourism (Sc) 

St. Martins College 

Development Training Admissions 

http://www.devtrg.ucsm.ac.uk/home.html 

Degree: M – Development Training (MA) 

170

University College Chichester 

Adventure Education Component Leader 

http://www.chihe.ac.uk/courses/undergrad/adved.html/ 

Degree: B – Adventure Education(A) 

Buckinghamshire Chilterns University College 

Wellesbourne Campus 

http://www.bcuc.ac.uk/ 

Degree: BA (Hons) Outdoor Education & Adventure Recreation 

YMCA National Centre 

Lakeside,Cumbria 

E-mail: admin@lakeside.ymca.org.uk 

Degree: Post Graduate Certificate in Outdoor Education and Management 

International outdoor education masters programs 

Australien 

Griffith University, 

Postgraduate Studies in Health and Sport Sciences. 

E-mail: postgrad@griffith.edu.au 

Degrees Offered: 

M.A. – Outdoor Education 

AustraLearn-North American Center for Australian Universities 

http://www.gradschools.com/bouncelaustralearn.bounce?http://www.australearn.org/ 


Postgraduate Diploma; 

Master; 

Ph.D. 

Kanada 

Bilaga 4 

University of British Columbia 

Faculty of Forestry 

Graduate Programs in Forest Resources Management,Forest Sciences,Wood Sciences,Conservation,Wood 

Products Marketing 

E-mail: gradfor@interchange.ubc.ca 


M.Sc. – Forest Resources Management,Forest Sciences,Wood Sciences; 

M.F. – Forest Resources Management,Wood Sciences Forest Sciences; 

M.A.Sc.– Forest Resources Management,Wood Sciences,Forest Sciences; 

Ph.D.– Forest Resources Management,Wood Sciences,Forest Sciences 

171

Bilaga 5 

Storbritannien 

University of Edinburgh 

Faculty of Education 

Outdoor Education 

E-mail: postgrad@ed.ac.uk 


MSc.– Outdoor Education; 

PGDip.– Outdoor Education; 

PGCert.– Outdoor Education 

Andra källor/nätverk för friluftsutbildningar 

EOE – European Institute for Outdoor Adventure and Experiential Learning. Europeiskt 

nätverk knutet till universitet och högskolor runt om i Europa som arbetar med 

Outdoor Education,”friluftsliv” och ledarskap. 

Outdoor Education Research & Evaluation Center – Master Degree programs North 

America & Internationally,USA/Australien. 

Web site: http://www.wilderdom.com/gradindex.html 

Kontakt: 

James Neill,PhD 

Web site: www.wilderdom.com/JamesNeill.html 

Bilaga 5 

Förteckning över institutionstillhörighet för medarbetarna i 

antologin ”Trends in Outdoor Recreation, Leisure and 

Tourism” 308 

Department of Forest Resources at the University of Minnesota. 

Outdoor Recreation Planner with the Outdoor Recreation and Wilderness,Assessment 

Research unit of the USDA Forest Service,Southern Research Station,Georgia. 

Institute for Tourism and Recreation Research at the University of Montana-Missoula. 

The Human Dimensions Unit at Cornell University. 

Department of Tourism,University of Westminster in London; & the InstitutdeManagement 

Hotelier International in Paris. 

Wildlife Ecology in the Department of Fisheries and Wildlife at Michigan State University 

(MSU). 

Department of Tourism at the Faculty of Economics,University of Zagreb,Croatia. 

The Aldo Leopold Wilderness Research Institute (ALWRI),Missoula,Montana. 

Economics and forestry at North Carolina State University & A USDA Forest Service 

scientist. 

Recreation,Park and Tourism at Texas A&M University. 

Tourism at the University of Luton. 

Department of Natural Resources at Cornell University. 

172

Bilaga 5 

Institute for Tourism and Leisure Studies of the University of Economics and Business 

Administration,Vienna. 

Economics,Institute for the Study of Gambling and Commercial Gaming,University 

of Nevada,Reno. 

The Human Dimensions Research Unit at Cornell University. 

Tourism and travel specialist with the University of Minnesota Extension Service & 

Associate director of the University’s Tourism Center & University’s College of Natural 

Resources,Department of Forest Resources. 

The International Centre of Tourism and Hospitality Research,Bournemouth University. 

Tourism Center and Professor of Applied Economics at the University of Minnesota. 

Tourism and Hospitality Management,Faculty of Management,University of Calgary 

& Australian International Hotel School in Canberra & Edith Cowan University in 

Perth,Western Australia. 

Wildland Recreation in the Departments of Parks,Recreation and Tourism Management,and 

Forest Resources,Clemson University. 

Department of Recreation and Leisure Studies at the University of North Carolina at 

Chapel Hill. 

Sociology and Urban and Regional Studies at the University of Wisconsin-Green 

Tourism at Switzerland’s Secretariat of State for Economic Affairs (SECO) & School 

for Economics and Management of the University of Lausanne. 

Rural Tourism Unit at the University of Bristol. 

Parks,Recreation and Tourism,Department of Forest Management at the University 

of Maine. 

School of Forestry at Northern Arizona University. 

Department of Forest Resources at the University of Minnesota & Cooperative Park 

Studies Unit,(a research partnership between the University of Minnesota and the 

National Park Service and US Geological Survey,Biological Resources Division) & 

the University’s Tourism Center. 

Business at the University of Colorado at Boulder (UCB) 

Department of Agricultural and Resource Economics,Colorado State University. Durin. 

Wildland Recreation Management at the School of Forestry,University of Montana. 

Social and Community Forestry in the Department of Forestry,Michigan State University. 

Natural Resources at the University of Vermont 

Business administration in tourism & Institute for Tourism and Leisure Studies,Vienna 

University. 

Institute for Tourism and Recreation Research (ITRR) & School of Forestry at the 

Montana-Missoula. 

Department of Recreation,Parks and Leisure Services at Minnesota State University 

(Mankato). 

Wildlife Biology and Recreation Management faculties in the School of Forestry at the 

University of Montana. 

The tourism management curriculum in the University of Colorado College of Business 

and Administration. 

The Rocky Mountain Research Station of the USDA Forest Service in Fort Collins, 

Colorado. 

The Center for Water Policy Research at the University of New England. 

Researcher,consultant,facilitator and entrepreneur in the tourism industry. 

Department of Park,Recreation and Tourism Resources at Michigan State University. 

The European Association for Tourism and Leisure Education. 

Department of Recreation Management and Tourism,Arizona State University. 

173

Bilaga 6 

The Institute for Defense Analysis in Alexandria,Virginia,and principal in Capitol Research 

and Strategies,a consultancy operated from his home in Gaithersburg,Maryland. 

The Human Dimensions Research Unit at Cornell University. 

Recreation and Leisure Studies,University of Waterloo,Waterloo,Ontario. 

Natural Resources Management – Ecotourism for the School of Forest Resources and 

Conservation at the University of Florida. 

The Recreation Management Program,in the School of Natural Resources at the University 

of Vermont. 

The Recreation,Heritage and Wilderness Resources Staff at the USDA Forest Service 

national headquarters in Washington,District of Columbia. 

The Western Norway Research Institute,Norway. 

Department of Park,Recreation and Tourism Resources at Michigan State University 

(MSU). 

Tourism at the University of Alexandria School of Tourism and Hotel Management. 

Tourism at the School of Service Industries,Bournemouth University & Tourism Research 

at the Research Centre of Bornholm,Denmark. 

The College of Forest Resources at North Carolina State University. 

The Centre For Tourism Policy and Research at Simon Fraser University in Vancouver,Canada. 

Department of Recreation,Park and Tourism Sciences at Texas A&M University. 

Bilaga 6 

Förteckning över kontaktadresser till författarna 

Peter Schantz, högskolelektor, dr. med. sc. 

FoU-enheten Rörelse,hälsa och miljö 

Åstrandlaboratoriet,Idrottshögskolan i Stockholm 

Box 5626 

114 86 Stockholm 

e-post: peter.schantz@ihs.se 

tfn: 08-402 22 98 

Ulf Silvander, generalsekreterare, fil. lic. 

FRISAM 

Instrumentvägen 14 

126 53 Hägersten 

e-post: ulf.silvander@frisam.org 

tfn: 08-549 041 21 

Klas Sandell, universitetslektor, docent 

Forskargruppen Turism och Fritid, 

Avd. f. Geografi och Turism,Karlstads universitet 

Box 9501 

650 09 Karlstad 

e-post: Klas.Sandell@kau.se 

tfn: 054-700 10 00 

174

Forskning och utbildning inom friluftsliv (2005) - Frisk i naturen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?