pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
48
Ärendenas väckande
Rätten att väcka ett ärende innebär en rätt att kräva ett beslut av riksdagen i
ärendet. En sådan initiativrätt har regeringen (RF 4:4) genom proposition eller
skrivelse (RO 3:1, 6), varje riksdagsledamot (RF 4:4) genom motion
(RO 3:9), utskotten genom utskottsinitiativ (RO 3:7) och vissa riksdagsorgan
genom framställning eller redogörelse (RO 3:8). Mest vidsträckt initiativrätt
har regeringen och de enskilda ledamöterna. De får väcka förslag i fråga om
allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte regeringsformen gör
något undantag (RF 4:4). Ett utskott får väcka förslag i ämnen som hör till
dess ämnesområde (RO 3:7).
Propositionerna och skrivelserna är riksdagens viktigaste arbetsmaterial.
Deras antal uppgick vid riksmötet 2009/10 till 246. Den viktigaste och årligen
återkommande propositionen är budgetpropositionen (se s. 37). Men även
motionerna är från arbetssynpunkt mycket väsentliga. Motionerna är i regel
inte beredda på samma fullständiga sätt som propositionerna och kräver
därför ofta ett visst utredningsarbete inom det berörda utskottet. Motionernas
antal uppgick vid riksmötet 2009/10 till 4 022.
Riksdagsordningen anger tidsramar inom vilka propositioner och motioner
måste väckas, propositionstider och motionstider. Beträffande tidpunkten för
budgetpropositionens och den ekonomiska vårpropositionens avlämnande
hänvisas till sidan 37. I övrigt gäller att riksdagen fastställer när de
propositioner som, enligt regeringens mening, bör behandlas under riksmötet
senast ska lämnas (RO 3:3). Regeringen kan dock lämna en proposition
senare om den anser att det finns synnerliga skäl (RO 3:4 p. 2). Motioner med
anledning av en proposition, en skrivelse från regeringen, en framställning
eller en redogörelse från ett riksdagsorgan får väckas inom femton dagar från
den dag då initiativet anmäldes i kammaren (RO 3:11). Den allmänna
motionstiden börjar vid riksmötets början och slutar när motionstiden med
anledning av budgetpropositionen löpt ut. En motion under den allmänna
motionstiden får avse vad som helst som ligger inom riksdagens område att
besluta om (RO 3:10).
Ärendenas beredning
För riksdagsärendena råder beredningstvång. Det innebär att alla väckta ärenden
remitteras till ett utskott för beredning (RF 4:5, RO 4:1). Den helt dominerande
utskottstypen är ständigt utskott. Som huvudprincip gäller att ärendena
fördelas mellan utskotten med utgångspunkt i de ämnen ärendena avser
(RO 4:6). Ett utskott måste ta ställning till de förslag som framförts i ett remitterat
ärende och lämna ett betänkande till kammaren över ärendet
(RO 4:9). Andra ärenden än budgetpropositionen får som huvudregel inte
delas mellan utskott (RO 4:7). Finns det aspekter på ett ärende som hör hemma
i ett annat utskott kan det beredande utskottet begära ett yttrande från det
andra utskottet (RO 4:8). Sådana yttranden är den vanligaste formen för samarbete
mellan utskotten.