pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
36
gen kan alltid genom lag ingripa genom att upphäva eller ändra föreskriften.
Regeringen kan på motsvarande sätt ändra eller upphäva statliga förvaltningsmyndigheters
föreskrifter.
Lagrådet
Lagförslag på de flesta lagstiftningsområden ska regeringen remittera till
Lagrådet som består av ledamöter eller tidigare ledamöter från Högsta domstolen
och Högsta förvaltningsdomstolen (RF 8:20–22). Undantag kan göras
för lagförslag där Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller fördröja lagstiftningsarbetet ”så att avsevärt men
uppkommer”.
Lagrådet är indelat i avdelningar. Varje avdelning består normalt av tre
ledamöter, minst en från vardera domstolen. Lagrådets uppgifter är att
granska lagförslagens förhållande till grundlagarna och rättsordningen i
övrigt. Rådet ska också slå vakt om rättssäkerhetens principer i lagstiftningen
och se till att lagförslagen tillgodoser de angivna syftena och kan fungera i
praktiken.
Även riksdagsutskotten ska begära yttranden av Lagrådet när ett utskott
överväger att föreslå en ändring i ett regeringsförslag eller när ett utskott efter
en motion eller på eget initiativ tar upp en lagfråga som inte har väckts av
regeringen. Det förekommer också att ett utskott begär ett yttrande när det
inte delar regeringens uppfattning att Lagrådets yttrande inte behövs.
Lagrådsgranskningen innebär en betydelsefull kontroll, inte minst av om
lagförslagen är förenliga med grundlagarna. Lagrådet är dock ett rådgivande
organ och inte ett beslutande. Regeringen, och i sista hand riksdagen, kan
välja att inte följa dess råd.
Finansmakten
Finansmakten, det vill säga rätten att bestämma över statens inkomster och
utgifter, intar en central plats bland statsfunktionerna. Innehavaren av denna
makt har i sin hand ett instrument för inkomst- och resursfördelningen i samhället.
Det kan användas i konjunkturpolitiskt, finanspolitiskt, regionalpolitiskt
och allmänt välfärdspolitiskt syfte.
I Sverige är det riksdagen som innehar finansmakten. I regeringsformens
inledningskapitel sägs att riksdagen beslutar om skatt till staten och
bestämmer hur statens medel ska användas. Formuleringen ger uttryck för den
traditionella uppdelningen av finansmakten i två delfunktioner, beskattning
och budgetbeslut. Budgetbesluten innefattar dels att beräkna statsinkomsterna,
dels att fastställa anslag (RF 9:3 st. 1).
Beslut om skatter fattas, som redan framgått, i form av lag. Betungande
avgifter beslutas av riksdagen genom lag men besluten kan delegeras till
riksdagen eller till kommuner. Andra avgifter beslutas av regeringen genom
förordning (RF 8:3 st. 1; 8:9 p. 1). Besluten om skatter och avgifter är sålunda
frikopplade från budgetarbetet. Faktiskt finns det dock ett nära samband. Att
beräkna statsinkomsterna ingår i budgetarbetet. Behovet av inkomster måste