pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
16
En proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
lämnades till riksdagen 1973. Förslaget antogs med vissa ändringar slutgiltigt
följande år. Den 1 januari 1975 trädde 1974 års regeringsform och 1974 års
riksdagsordning i kraft.
Fortsatt utredningsarbete
Frågan om grundlagsskyddet för fri- och rättigheterna var under behandlingen
av den nya regeringsformen i riksdagen 1973 alltjämt en tvistefråga. Många
ansåg att det skydd som fanns i den nya regeringsformen var otillräckligt.
Partierna blev överens om att en tredje parlamentarisk utredning borde tillsättas
för att ytterligare överväga frågan.
Den nya utredningen, Fri- och rättighetsutredningen, lade två år senare
fram ett förslag till bland annat en total omskrivning av regeringsformens
andra kapitel om de grundläggande fri- och rättigheterna. Dessa utökades till
antal och omfång, och för inskränkningsmöjligheterna sattes restriktioner och
spärrar. Lagprövningen fick därigenom större betydelse, och utredningen
menade därför att den borde grundlagsfästas. De sociala rättigheterna
bereddes ett visst skydd genom stadganden av målsättningskaraktär i
regeringsformens första kapitel. Men utredningen var inte enig. Majoriteten
utgjordes av representanterna för Centerpartiet och Socialdemokraterna.
Övriga partiers representanter ansåg skyddet otillräckligt.
Fri- och rättighetsutredningens förslag genomfördes med vissa ändringar,
bland annat undantogs lagprövningsrätten. Men samtidigt enades partierna om
att en fjärde utredning skulle tillsättas för att ytterligare överväga frågan om
rättighetsskyddet. Denna utredning, Rättighetsskyddsutredningen, blev 1978 i
huvudsak enig om sitt förslag. Det innebar försvårande procedurregler i
riksdagen för inskränkning av de centrala fri- och rättigheterna. Vidare skulle
en utvidgning göras av den expertgranskning av förslag till lagstiftning som
utförs av Lagrådet. Denna instans är sammansatt av domare från Högsta
domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, före detta Regeringsrätten.
Denna utredning, liksom den föregående, ansåg att lagprövningsrätten skulle
grundlagsfästas och innehålla ett så kallat uppenbarhetsrekvisit. Det innebar
att endast om felet var uppenbart skulle en föreskrift beslutad av riksdagen
eller regeringen inte tillämpas. Enligt Rättighetsskyddsutredningen borde det
också införas en möjlighet till beslutande folkomröstning om vilande
grundlagsförslag. Utredningens förslag antogs i sin helhet av riksdagen 1979.
1969 års representationsreform hade visserligen beslutats i stor enighet,
men inget parti var riktigt nöjt. Allteftersom erfarenheterna av
enkammarriksdagen blev tydliga kändes det angeläget med en översyn av
vissa delproblem. Det gällde den korta valperioden, det förhållandevis höga
ledamotsantalet, den ineffektiva möjligheten att upplösa riksdagen vid
parlamentariska kriser, den gemensamma valdagen, möjligheten till personval
och i grund och botten även själva valsystemet.
Utredningarna blev många men resultaten få. Först på 1990-talet kom man
fram till uppgörelser i några av frågorna. År 1994 beslutades att det från och
med valet 1998 skulle finnas en möjlighet för väljarna att lämna en särskild