pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
14
I skatte- och budgetfrågor var beslutsregeln densamma men om kamrarna
fattade olika beslut skedde en gemensam omröstning.
Demokratiseringen av statsskicket genomfördes i etapper under 1900-talets
första decennier. Genom rösträttsreformen 1909 fick i princip alla män
rösträtt till andra kammaren. Samtidigt infördes ett proportionellt valsystem
som byggde på ett partisystem som ännu var i sin linda. Tio år senare blev
rösträtten till de kommunala församlingarna allmän och lika för både män och
kvinnor. År 1921 fick slutligen kvinnorna rösträtt till riksdagen.
Oberoende och vid sidan av 1809 års regeringsform växte efter hand ett
annat statsskick fram. Kungen blev mer och mer tvingad att ta hänsyn till
riksdagens uppfattning vid sitt val av statsråd. Makten över anslagen var
riksdagens främsta påtryckningsmedel. Kungens rätt att själv avgöra
regeringsärendena krympte för att till slut praktiskt taget försvinna. Statsråden
blev regering. Utan att en rad i regeringsformen ändrades övergick Sverige till
parlamentarism med en regering, vars styrka var beroende av det antal röster
den disponerade över i riksdagen. Utvecklingen gick långsamt och inte utan
motstånd. Det brukar sägas att parlamentarismen fick sitt definitiva
genombrott 1917 med tillkomsten av koalitionsregeringen mellan liberaler
och socialdemokrater.
Den konstitutionella utvecklingen efter andra
världskriget
Ny regeringsform och ny riksdagsordning
Genom parlamentarismens införande hade regeringsformens maktbalanssystem
förskjutits utan att lagtexten ändrades. Även andra förändringar av statsskicket
ägde rum i praxis. En lagprövningsrätt för domstolarna blev erkänd
mot slutet av regeringsformens levnadstid. Med hänsyn till samhällets ökande
komplexitet och den offentliga sektorns tillväxt blev riksdagen tvungen att
syssla mindre med detaljer. Principbeslut blev på modet. Över huvud taget
växte innehavet av regeringsmakten i betydelse, bland annat därför att regeringen
hade tillgång till utredningsapparaten.
Den socialdemokratiska dominansen i politiken under efterkrigstiden ledde
till att oppositionen började rikta blickarna mot författningen. Syftet var att
undersöka om man genom ändringar i denna kunde få en öppning till stånd.
Folkomröstningsinstitutet var det första objektet för sökarljuset, tvåkammarsystemet
det andra. Första kammaren med sina successiva val och sin
åttaåriga valperiod ledde till en eftersläpning i kammaren. Det tog tid innan
stabila förskjutningar bland väljarna fick genomslag. Denna eftersläpning
hade under mellankrigstiden varit till fördel för de borgerliga partierna men
blev från 1940-talets början gynnsam för Socialdemokraterna. Kammarsystemet
var emellertid intimt förknippat med valsystemet, och därmed drogs
också detta in i debatten. Tiden blev mogen för att på klassiskt svenskt manér
tillsätta en parlamentarisk utredning.