pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
10
Men författningen får inte bara vara en formlära. Den får inte inskränka sig
till att enbart ange vilka som fattar de politiska besluten. Den måste också i
väsentliga avseenden gälla beslutens innehåll.
Det är vanligt att det finns allmänna principuttalanden i en författning, ofta
i en inledning, en så kallad preambel. De sägs ligga till grund för författningen.
Exempel på detta är satsen i regeringsformens inledande paragraf
att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att den svenska
folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Här
kommer det ideologiska momentet in i bilden, och någon form av politisk
trosbekännelse finns troligen i varje författning.
Det förekommer vidare att författningen slår fast allmänna mål för
politiken, som när det sägs i regeringsformens inledningskapitel (RF 1:2) att
den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara ett
grundläggande mål för den politiska verksamheten. Men här är det inte fråga
om rättsregler i den meningen att de kan göras gällande inför domstol.
Att ge medborgarna ett skydd gentemot staten är en viktig uppgift för
författningen. Tanken att människan har vissa naturliga fri- och rättigheter,
som makthavare inte får förgripa sig på, har hållits levande ända sedan
antiken. Fri- och rättighetsförklaringar eller motsvarande regler har blivit ett
vanligt inslag i författningar. Regeringsformens andra kapitel avser att värna
medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.
En viktig uppgift för en författning är den informativa. Det är angeläget att
författningen är så skriven att den i sina huvuddrag kan begripas av varje
allmänintresserad medborgare. Den svenska regeringsformen har nyligen
reviderats, bland annat i det uttalade syftet att göra den tydligare och mer
överskådlig.
Författningen har också en symbolisk funktion. Den är särskilt påtaglig i
länder där författningen tillkommit i en spänd och dramatisk situation, länder
som Förenta staterna och Norge. Så är också den amerikanska författningen
världens äldsta gällande författning och den norska den näst äldsta.
Sammanfattningsvis är författningen alltså själva grunden för alla beslut
inom den offentliga sektorn. Alla söker sin legitimitet i författningen. Men
därutöver har författningen andra viktiga funktioner och då inte minst att
värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.
En blick tillbaka i historien
Rimbert, som var ärkebiskop över Hamburg och Bremen under senare delen
av 800-talet, berättar i sin biografi över Ansgar, Nordens apostel, om svearna.
Det är en sed bland oss, hade svearnas kung sagt till Ansgar, att varje offentligt
ärende mer beror på folkets enstämmiga vilja än på kungens makt.
Man kan alltid fråga sig om en sådan utsaga är äkta och i vad mån den
stämmer med verkligheten. Men den pekar klart i riktning mot att
föreställningen om det svenska samhället som en konstitutionell stat är
gammal. Kraven på maktdelning, på konstitutionalism, har i svensk historia
gått hand i hand med kraven på en skriven författning, en konstitution.