24.09.2013 Views

Evigt avtryck för ny mötesplats - Commute Greener! » Blog

Evigt avtryck för ny mötesplats - Commute Greener! » Blog

Evigt avtryck för ny mötesplats - Commute Greener! » Blog

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Goda utsikter<br />

<strong>för</strong> tillväxt<br />

lvstrand<br />

Enighet om hållbart<br />

Kvillebäcken<br />

<strong>Evigt</strong> <strong>avtryck</strong><br />

<strong>för</strong> <strong>ny</strong> <strong>mötesplats</strong><br />

Ny ord<strong>för</strong>ande<br />

blickar framåt<br />

Nu planeras <strong>för</strong><br />

livet mellan husen<br />

INFORMATION FRÅN NORRA OCH SÖDRA ÄLVSTRANDEN nr 1 2010


2<br />

Välj bland över 55<br />

pass och 85 timmar<br />

i gymmet i veckan.<br />

Schema hittar du<br />

på vår hemsida.<br />

Eriksberg<br />

Östra Eriksbergsgatan 75<br />

friskissvettis.se/gbg<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Lev gott.<br />

Foto: Anna Hult<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Alla pizzor<br />

75:mars/april<br />

Välkommen på en bit mat och<br />

avkoppling med vännerna<br />

Din träffpunkt på Eriksberg<br />

À-la-carte, pizza, sallader, catering.<br />

After work fredagar 17–20 (buffé inkl. öl/vin 79:-)<br />

Trubadurkvällar, se program på www.cafevillan.com<br />

Fullständiga rättigheter.<br />

Sjöporten 5, 031-65 88 10, www.cafevillan.com


Nu stiger<br />

temperaturen<br />

Inte bara naturen växlar tempo. I hela samhällsekonomin<br />

och inte minst i Göteborg stiger temperaturen nu snabbt.<br />

Nästa månad startar bygget av 260 <strong>ny</strong>a bostäder på<br />

Lindholmen. I Inre Sannegården byggs 300 lägenheter och<br />

<strong>ny</strong>byggda stora Ica Kvantum öppnar redan i höst.<br />

Lindholmen Science Parks <strong>ny</strong>a fastighet vid Lindholmspiren,<br />

med inflyttning i sommar, blir en av stadens <strong>för</strong>sta<br />

GreenBuilding. Även om samhällsekonomin gått på lägre<br />

varv det senaste året har verksamheten sannerligen inte stått<br />

stilla på älvstränderna.<br />

Nästa riktigt stora byggprojekt, Kvillebäcken, varvar<br />

upp ordentligt under våren. Första spadtaget tas i maj.<br />

Färdigbyggt blir här 1 600 lägenheter samt kommersiella lokaler.<br />

Kvillebäcken har alla <strong>för</strong>utsättningar att nå stor framgång.<br />

Till de <strong>ny</strong>a bostäderna och lokalerna är det endast<br />

sex minuter från Brunnsparken. Kvillebäcken blir faktiskt<br />

mer centralt i Göteborg än till exempel Johanneberg och<br />

Guldheden.<br />

Vem kunde <strong>för</strong> bara några år sedan tänka sig Kvillebäcken<br />

som del i stadskärnan? Detta ger <strong>ny</strong>a perspektiv på<br />

stadsutvecklingen. Om 10–15 år finns halva stadens innerkärna<br />

på Hisingen. Det är här den stora expansionen sker.<br />

Det är lika bra att vi alla <strong>för</strong>st som sist <strong>för</strong>står att stadens<br />

citykärna, Centrala Älvstaden, växer kraftigt och fram<strong>för</strong><br />

allt är det över älven den växer.<br />

Mittpunkten i denna <strong>ny</strong>a, större citykärna blir den <strong>ny</strong>a<br />

Göta älvbron. Dess exakta placering avgörs av kommunfullmäktige,<br />

<strong>för</strong>modligen under våren. De två lägen som nu<br />

diskuteras ligger båda uppströms, strax öster om dagens<br />

bro. Ambitionen är inställt på en bro med en segelfri höjd<br />

på högst hälften av dagens höjd. Brohöjden har stor betydelse<br />

<strong>för</strong> hur enkelt och attraktivt det blir att cykla och<br />

promenera mellan de två cityhälfterna. En mellanbro<br />

är således en väsentlig <strong>för</strong>bättring jäm<strong>för</strong>t med dagens<br />

högbro. Vi ska också komma ihåg att den befintliga<br />

Marieholmsbron har en segelfri höjd på sju meter, och det<br />

kommer också den <strong>ny</strong>a bron över älven att ha.<br />

2010 innebär således många <strong>ny</strong>a projekt längs älvens stränder.<br />

Vi berättar mer längre in<br />

i tidningen.<br />

Trevlig läsning!<br />

JOHAN EKMAN<br />

Älvstranden Utveckling AB<br />

7<br />

8<br />

12<br />

I DETTA NUMMER:<br />

Nyheter i korthet 4<br />

Avtryck <strong>för</strong> Kuggen satt som gjutna 6<br />

Tjänst <strong>för</strong> grönare vardagspendling 7<br />

Goda utsikter <strong>för</strong> tillväxt i Lindholmen Science Park 8<br />

Fördrag <strong>för</strong> hållbart Kvillebäcken 10<br />

Ny ord<strong>för</strong>ande blickar framåt 12<br />

Planerar <strong>för</strong> livet mellan husen 14<br />

Rytmus skolar musiker 16<br />

Studenttävling i hållbart byggande 18<br />

Broar med lyskraft 20<br />

Nostalgisk återblick på Stenpiren 22<br />

Älvstrand ges ut av Älvstranden Utveckling AB.<br />

Ansvarig utgivare Johan Ekman<br />

Redaktionsråd Johan Ekman och Birgitta Palmgren,<br />

Älvstranden Utveckling AB, Anita Bengtson, Lindholmen<br />

Science Park AB samt Barbro Ericson och<br />

Kenth Lärk, Medialaget AB.<br />

Adress Älvstranden Utveckling AB, Box 800 , 402 77 Göteborg<br />

Tel 0 1­779 96 00 Fax 0 1­779 96 60<br />

E-post: johan.ekman@alvstranden.goteborg.se<br />

Webb www.alvstranden.com<br />

Produktion Medialaget AB, www.medialaget.com<br />

Upplaga 7 000 Tryck Litorapid Media (ISO 14001)<br />

Annonser och gratisprenumerationer Barbro Ericson, 070­727 12 9,<br />

0 1­98 0 5, barbro@medialaget.com Nästa nummer juni 2010<br />

Omslagsbild Chalmers rektor Karin Markides lämnade tillsammans med Anneli<br />

Hulthén och Hasse Johansson sina hand<strong>avtryck</strong> vid <strong>för</strong>sta spadtaget <strong>för</strong> den <strong>ny</strong>a<br />

byggnaden Kuggen i Lindholmen Science Park. FOTO: ANDERS VÄSTLUND<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand


4<br />

NYA HYRESGÄSTER<br />

ERIKSBERG<br />

Celsiusgatan 10<br />

Hansby Education AB<br />

LINDHOLMEN<br />

Anders Carlssons gata 1<br />

Mbit i Göteborg AB<br />

Götaverksgatan 4<br />

SAMG HB (Restaurang M2)<br />

Bror Nilssons gata 5<br />

Medialaget AB<br />

Bror Nilssons gata 16<br />

Deventor AB<br />

Regnbågsgatan 3<br />

Tellint AB<br />

Theres Svenssons gata 6<br />

Cetin Kinali KB<br />

(Restaurang Sågeriet)<br />

Theres Svenssons gata 10<br />

Addskills AB<br />

FRIHAMNEN<br />

Frihamnen 1<br />

VAKAB AB,<br />

Netauktion Skandinavien<br />

Frihamnen 12<br />

Kul på Hjul Trafikskola<br />

GULLBERGSVASS<br />

Bergslagsgatan 6<br />

DHL Express (Sweden) AB<br />

Swebus Express AB<br />

Terminal G AB<br />

Van Dieren Maritime<br />

Se mer om <strong>för</strong>etagen på<br />

www.alvstranden.com<br />

<strong>Blog</strong>ga om Älvstaden<br />

www.alvstranden.com<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

GöteborgsVarvet slår rekord igen<br />

■ Förra året blev GöteborgsVarvet världens<br />

största halvmara när 53 848 löpare<br />

anmälde sig och 40 523 fullföljde loppet.<br />

Årets löparfest äger rum den 22 maj och<br />

det är bäddat <strong>för</strong> <strong>ny</strong>tt världsrekord. Över<br />

58 000 löpare är anmälda.<br />

Det kommer som vanligt att bli en stor<br />

folkfest längs Norra Älvstranden när<br />

loppet avgörs <strong>för</strong> 31:a gången. Mer<br />

information om tävlingen hittar du på<br />

www.goteborgsvarvet.com.<br />

När tävlingsdagen närmar sig kommer<br />

det även att finnas uppgifter om bansträckning,<br />

gatuavstängningar med mera<br />

på www.alvstranden.com<br />

Foto: Maria Lagergréen<br />

Backa Teater<br />

åter prisat<br />

Lunchseminarier på Älvrummet<br />

■ 1 mars – Bra stadsutveckling – vad<br />

är det? Johannes Åsberg från nätverket<br />

YIMBY, och arkitekt Anders Svensson<br />

från Stadsbyggnadskontoret, ger sin syn<br />

på en lyckad blandstad.<br />

■ Det fortsätter att regna pris över Backa<br />

Teater. Nu senast är det uppsättningen<br />

Lille kung Mattias som har tilldelats<br />

Svenska Teaterkritikers barn­ och ungdomspris<br />

<strong>för</strong> 2009. ”Sådan teater borde<br />

alla barn ha tillgång till” skriver man<br />

bland annat i motiveringen.<br />

Backa Teaters konstnärlige ledare<br />

Mattias Andersson har utsetts till Årets<br />

<strong>för</strong>fattare 2009 av Författarcentrum Väst<br />

och Västsvenska Författarsällskapet.<br />

Dessutom har Snabba Cash­aktuelle<br />

skådespelaren Joel Kinnaman i efterhand<br />

fått Såstaholms scenpris till Höstsols<br />

minne <strong>för</strong> sin roll som Raskolnikov<br />

i uppsättningen Brott och straff.<br />

■ 29 april – Göteborg, en grönare stad?<br />

Helena Bjarnegård och Ylva Löf delar med<br />

sig av tankar och idéer om ett grönare<br />

Göteborg.<br />

Foto: Henrik Sandsjö<br />

Är det kappsegling…?<br />

■ …Ja, det är fredag – närmare bestämt<br />

fredagen den 23 april. Då är det dags <strong>för</strong><br />

årets Lindholmensegling som är ett arrangemang<br />

där studenter och <strong>för</strong>etag ges<br />

möjligheter att träffas på ett annorlunda<br />

och avslappnat sätt.<br />

Varje besättning består av <strong>för</strong>etagsrepresentanter<br />

och studenter, totalt<br />

tio personer. Sammanlagt är det cirka<br />

tio <strong>för</strong>etag och 80 studenter som<br />

kommer att tävla mot varandra vid<br />

Lindholmspiren.<br />

Backa Teaters Lille kung Mattias har fått Svenska<br />

Teaterkritikers barn­ och ungdomspris <strong>för</strong> 2009.<br />

Foto: Ola Kjelbye<br />

Seminarierna pågår 11.45–12.45 på<br />

Älvrummet, soppa serveras till de som har<br />

anmält sig. I maj och juni anordnas seminarier<br />

om Norra Masthugget, Barnen i staden<br />

samt Visioner om en energieffektiv stad.<br />

Anmälan görs på alvrummet@alvstranden.<br />

goteborg.se


NUMMER 1 2010 älvstrand 5


En kugge <strong>för</strong> möten på alla plan<br />

LINDHOLMEN Mötesplats var ordet<br />

<strong>för</strong> dagen och tre handflator lämnade<br />

<strong>avtryck</strong> i en grundplatta. Chalmers<br />

har startat byggandet av Kuggen<br />

i Lindholmen Science Park.<br />

– Det blir en en fysisk <strong>mötesplats</strong> men<br />

fram<strong>för</strong> allt en viktig mental <strong>mötesplats</strong>,<br />

konstaterade kommunalrådet Anneli<br />

Hulthén på det lunchseminarium som<br />

<strong>för</strong>egick ceremonin <strong>för</strong> Kuggen.<br />

– Dessutom blir Kuggen vacker. För<br />

en gångs skull har vi gjort något vackert,<br />

tillade hon skämtsamt.<br />

Den spektakulära byggnaden ska fungera<br />

som <strong>mötesplats</strong> <strong>för</strong> aktörer från akademi,<br />

näringsliv och samhälle.<br />

Något som Chalmers rektor Karin<br />

Markides anknöt till när hon pratade<br />

om kunskapstriangeln där det gäller att<br />

integrera forskning, utbildning och<br />

innovation.<br />

– Kuggen får en väldigt viktig funktion<br />

att k<strong>ny</strong>ta ihop verksamheter i<br />

Lindholmen Science Park, <strong>för</strong> att skapa<br />

global attraktionskraft, sa hon.<br />

Utmaningar var ett annat <strong>ny</strong>ckelord<br />

som återkom under lunchseminariet.<br />

6<br />

Nyheter om Norra och<br />

Södra Älvstranden samt om<br />

Lindholmen Science Park<br />

hittar du också på<br />

www.alvstranden.com<br />

www.lindholmen.se<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Anneli Hulthén, Hasse Johansson och<br />

Karin Markides lämnade symboliskt sina<br />

hand<strong>avtryck</strong> vid <strong>för</strong>sta spadtaget <strong>för</strong><br />

Kuggen. FOTO: ANDERS VÄSTLUND<br />

För Hasse Johansson, ord<strong>för</strong>ande i<br />

Lindholmen Science Park, är Sveriges<br />

konkurrenskraft på världsmarknaden<br />

en verklig utamning.<br />

– För oss inom industrin är där<strong>för</strong><br />

kompetensutveckling det absolut viktigaste<br />

framöver, sa han och syftade på den<br />

allt snabbare teknikutvecklingen.<br />

– Vi går mot en utveckling där det finns<br />

risk att en produkt är omodern redan<br />

Spaden i marken <strong>för</strong> Ica Kvantum<br />

SANNEGåRDEN Ica Kvantum Sannegården<br />

blir ett lyft både <strong>för</strong> de<br />

boende i området och <strong>för</strong> den rikstäckande<br />

koncernen. Nu är ”<strong>för</strong>sta<br />

spadtaget” officiellt taget <strong>för</strong> pilotprojektet<br />

som engagerar såväl mat-<br />

som miljövänner.<br />

En av dem som kommer att följa projektet<br />

med stort intresse är Anneli Hulthén,<br />

ord<strong>för</strong>ande i kommunstyrelsen och en av<br />

dem som höll i spadarna.<br />

– Idén och tanken med den här butiken<br />

är alldeles suverän. Och den är placerad<br />

på helt rätt ställe – mitt i stan och i det<br />

som kommer att bli mer och mer stad<br />

inom en nära framtid.<br />

Hulthén hänvisade till hur man överhuvudtaget<br />

måste börja tänka om när<br />

det gäller storstäder och deras miljöbelastning.<br />

Hälften av världens befolkning<br />

bor i städer, men ofta är det tomt<br />

i mitten, <strong>för</strong>klarade hon. Dit åker folk<br />

bara <strong>för</strong> att jobba medan de bor i utkanterna<br />

av staden.<br />

I de andra spadarna höll Jörgen<br />

innan den ska marknads<strong>för</strong>as. Där har vi<br />

en stor utmaning <strong>för</strong> våra ingenjörer, sa<br />

Hasse Johansson.<br />

Byggnaden Kuggen ska vara klar <strong>för</strong><br />

inflyttning under 2011. Den platta där<br />

Anneli Hulthén, Karin Markides och<br />

Hasse Johansson lämnade sina hand<strong>avtryck</strong><br />

kommer att sättas upp som ett<br />

konstverk i den <strong>ny</strong>a fastigheten.<br />

KENTH LÄRK<br />

Gemensamt spadtag <strong>för</strong> Ica Kvantum Sannegården.<br />

Johansson, vd på Wäst­Bygg, Mats<br />

Andersson, vd Älvstranden Utveckling,<br />

Michael Johansson, vd Ica Fastigheter<br />

Sverige och Jan Oldebring, ansvarig på<br />

Ica etablering.<br />

Den sistnämnde menade även han att<br />

det finns en klar poäng i att lägga ribban<br />

högt i pilotprojektet; det som nu ses som<br />

<strong>ny</strong>skapande kommer <strong>för</strong>hoppningsvis<br />

snart att ses som självklara krav.<br />

Enligt planen ska Ica Kvantum<br />

Sannegården, som kommer att generera<br />

75 <strong>ny</strong>a jobb, öppna i oktober.<br />

MALIN CARLSON LINDqVIST


Tjänst <strong>för</strong> grönare<br />

vardagspendling<br />

LINDHOLMEN SCIENCE PARK – Det är<br />

en metod att engagera sig <strong>för</strong> minskade<br />

koldioxidutsläpp men på ett<br />

roligt och positivt sätt.<br />

Kerstin Hanson och Magnus Kuschel<br />

på Volvo IT Innovation Centre är<br />

några av idékläckarna till <strong>Commute</strong><br />

greener, en lösning som vill få oss att<br />

tänka efter <strong>för</strong>e.<br />

<strong>Commute</strong> greener är en onlinetjänst som<br />

hjälper pendlare att bli mer miljömedvetna.<br />

Via en portal på internet och sin<br />

mobiltelefon kan man se hur utsläppen<br />

av koldioxid minskar om man väljer att<br />

inte använda bilen under sina vardagsresor.<br />

Tjänsten lanserades i samband med<br />

höstens klimatmöte i Köpenhamn och<br />

Magnus Kuschel berättar att det redan<br />

finns användare i närmare 20 länder.<br />

– Det är otroligt spännande att se hur<br />

det sprider sig, säger han nöjt. Dessutom<br />

har den engelska tidningen The Guardian<br />

precis tagit med <strong>Commute</strong> greener i en<br />

top­tio­lista <strong>för</strong> Iphone­applikationer.<br />

En tredjedel av en vanlig människas<br />

Magnus Kuschel vill få människor att <strong>för</strong>stå hur<br />

deras beteende påverkar miljön.<br />

koldioxidutsläpp är relaterad till vardagspendling.<br />

Men det kan vara svårt att se<br />

sin egen påverkan i en debatt som handlar<br />

om Kyotoprotokoll och utsläppsrätter<br />

på tusentals ton. Vad spelar det egentligen<br />

<strong>för</strong> roll om jag som enskild person tar bilen<br />

till mitt arbete i stället <strong>för</strong> att åka buss<br />

eller cykla?<br />

– Vi vill få människor att få ett begrepp<br />

om vad ett kilo koldioxid är. Om jag<br />

inser att jag kan spara ett kilo om dagen<br />

och dessutom kan se hur mycket andra<br />

sparar blir det tydligare vilken roll jag har<br />

i ett större sammanhang, säger Magnus<br />

som hoppas att det på sikt kan finnas<br />

en marknad <strong>för</strong> utsläppsrätter även <strong>för</strong><br />

individer.<br />

Sätter upp mål<br />

Om man använder <strong>Commute</strong> greener<br />

registrerar man sin resväg till arbetet och<br />

de färdsätt man vanligen använder sig av.<br />

Därefter sätter man ett mål att till exempel<br />

minska sina utsläpp med 20 procent.<br />

Via portalen, eller sin telefon, kan man<br />

sedan se hur man klarar av att nå sina<br />

mål. Man kan också se hur ens kontakter<br />

klarar sig, samt hur mycket alla som är<br />

anslutna till <strong>Commute</strong> greener har sparat.<br />

– Det är viktigt att <strong>för</strong>söka sätta saker i<br />

lite perspektiv, säger Magnus och berättar<br />

att det tar ett träd en månad att ta hand<br />

om ett kilo koldioxid.<br />

– Det kan jag ju spara på en dag, men<br />

eftersom en vardagspendlare oftast släpper<br />

ut mer än ett kilo varje dag, behövs<br />

beteende<strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong> att återfå en<br />

hållbar balans.<br />

Antagit utmaningen<br />

Att <strong>för</strong>etag eller organisationer tävlar<br />

mot varandra är ett sätt att få människor<br />

att anstränga sig <strong>för</strong> att minska sina koldioxidutsläpp.<br />

Göteborgs stad har antagit<br />

utmaningen och Magnus hoppas nu att<br />

alla <strong>för</strong>etag på Norra Älvstranden ska ansluta<br />

sig till <strong>Commute</strong> greener.<br />

– För ett <strong>för</strong>etag kan det vara en del i<br />

en miljöprofil men också ett sätt att spara<br />

pengar.<br />

MARIA LAGERGRéEN<br />

Man kan ansluta sig till <strong>Commute</strong> <strong>Greener</strong><br />

både som individ och som organisation.<br />

Individer kan använda portalen på nätet<br />

och också ladda ner en applikation till<br />

sin smartphone, till exempel Iphone.<br />

En organisation kan sätta upp ett <strong>för</strong>etagscommunity.<br />

För att kunna ut<strong>ny</strong>ttja tjänsten<br />

går det bra med i princip vilken mobiltelefon<br />

som helst – men du behöver gå till<br />

internetportalen <strong>för</strong> att se din och dina<br />

kollegors koldioxidutsläpp.<br />

Läs mer på www.commutegreener.com<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 7


Från den <strong>ny</strong>a byggnaden har man utsikt över både Norra och Södra Älvstranden.<br />

Med goda utsikter <strong>för</strong><br />

LINDHOLMEN SCIENCE PARK Nya utbyggnaden<br />

i Lindholmen Science Park<br />

väckte uppmärksamhet redan som<br />

modell. Nu finns den i verkligheten.<br />

Här tecknas kontrakt med hyresgäster<br />

som vill vara i händelsernas centrum<br />

och här öppnas en av Göteborgs<br />

största konferensanläggningar.<br />

I augusti i år börjar inflyttningen i etapp<br />

två av Lindholmen Science Parks centrumbyggnad.<br />

– Vi har i dagsläget tecknat hyreskontrakt<br />

på cirka en tredjedel av byggnaden<br />

och <strong>för</strong>handlar <strong>för</strong> närvarande med ett<br />

tiotal intressanta <strong>för</strong>etag <strong>för</strong> inflyttning i<br />

höst, säger Hans Kallin på Älvstranden<br />

Utveckling AB, som bygger och <strong>för</strong>valtar<br />

fastigheten.<br />

Sex våningsplan med spännande utbyggnader.<br />

8<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

– Vi är mycket glada <strong>för</strong> det stora<br />

intresse som finns och känner att det<br />

fortsätter öka i takt med att husets spännande<br />

karaktär träder fram, säger han.<br />

Den <strong>ny</strong>a delen omfattar totalt cirka<br />

18 000 kvadratmeter (totalt med den<br />

befintliga delen 32 400 kvadratmeter i<br />

sex våningsplan). Det <strong>för</strong>sta planet kommer<br />

att inrymma en av Göteborgs största<br />

och modernaste konferensanläggningar<br />

med en stor konferenshall <strong>för</strong> cirka 600<br />

personer.<br />

– En sådan toppmodern anläggning är<br />

något våra nuvarande kunder och<br />

hyresgäster har efterfrågat, <strong>för</strong>klarar<br />

Hans Kallin.<br />

Stora mässor<br />

Konferenshallen kommer att ut<strong>ny</strong>ttjas <strong>för</strong><br />

övergripande branschmässor, presentationer<br />

av <strong>ny</strong>a produkter och olika former av<br />

utställningar. Hela konferensanläggningen<br />

ska drivas av Chalmers Studentkårs<br />

Restaurang Lindholmen AB.<br />

I mitten av maj stängs den nuvarande<br />

restaurangen i entréplanet <strong>för</strong> att byggas<br />

om till food court som, med start den<br />

1 augusti, erbjuder tre kök med mat<br />

från olika världsdelar.<br />

Lindholmen Science Parks båda huskroppar<br />

kommer att bindas samman med<br />

en inglasad gågata där det ligger butiker,<br />

kaféer, banker, frisör och olika <strong>mötesplats</strong>er.<br />

Det är inte mindre än cirka 17 000 personer<br />

som dagligen rör sig i området på<br />

Lindholmen.<br />

– Gångstråket med sin öppna karaktär<br />

och aktiviteterna i entréplanet kommer<br />

att bidra till en helt annan puls och mer<br />

liv i fastigheten, säger Hans Kallin.<br />

Flera arenor<br />

Lindholmen Science Park kommer att<br />

disponera hela plan två i den <strong>ny</strong>a byggnaden.<br />

Det omfattar 3 400 kvadratmeter<br />

kontorsyta inklusive lokaler <strong>för</strong> test och<br />

demonstration av forsknings­ och utvecklingsprojekt.<br />

– Det <strong>ny</strong>a huset skapar helt <strong>ny</strong>a <strong>för</strong>utsättningar<br />

<strong>för</strong> samverkan där vår<br />

uppgift är att fungera som katalysator.<br />

Jag hoppas att det här kommer att bli<br />

en <strong>mötesplats</strong> i världsklass, säger Niklas<br />

Wahlberg, vd på samverkansbolaget<br />

Lindholmen Science Park AB.<br />

Forskning om säkerhet<br />

Bolaget har <strong>ny</strong>ligen träffat uppgörelser<br />

med två viktiga aktörer i framtidens<br />

Lindholmen Science Park. Myndigheten<br />

<strong>för</strong> Samhällsskydd och Beredskap (MSB)<br />

har tecknat ett <strong>ny</strong>tt treårigt ramavtal<br />

kring forskning och utveckling inom<br />

området samhällssäkerhet. Avtalet gäller<br />

<strong>för</strong> perioden 2010–2012 och innebär<br />

att MSB går in med minst 30 miljoner<br />

kronor <strong>för</strong> att bedriva tillämpad forsk­


tillväxt<br />

ning och teknikutveckling inom samhällssäkerhet.<br />

Ett av forskningens fokusområden handlar<br />

om att stärka <strong>för</strong>mågan att generera<br />

<strong>ny</strong>a innovativa lösningar <strong>för</strong> effektivare<br />

hantering av olyckor och kriser.<br />

Utvecklingscenter<br />

Den andra uppgörelsen gäller SOS Alarm<br />

som startar ett <strong>ny</strong>tt utvecklingscenter i<br />

Lindholmen Science Park. Det är det <strong>för</strong>sta<br />

centret i sitt slag i landet.<br />

Man kommer bland annat att bedriva<br />

forskning kring ambulansalarmering och<br />

hela den teknik som behövs <strong>för</strong> att styra<br />

patienter till rätt vårdnivå.<br />

Våningsplan tre till sex i den <strong>ny</strong>a byggnaden<br />

Lindholmen Science Park är cirka<br />

3 500 kvadratmeter vardera och avsedda<br />

<strong>för</strong> kontorslokaler. De kan anpassas utifrån<br />

<strong>för</strong>etagens behov, från cirka 100 kvadratmeter<br />

till ett eller flera våningsplan.<br />

Vill du ha<br />

goda utsikter?<br />

FOTO: MARIA LAGERGRéEN<br />

KENTH LÄRK<br />

Intresserad av att hyra lokal i<br />

Lindholmen Science Park?<br />

Kontakta Helen Sandberg,<br />

031–779 96 32, helen.sandberg@<br />

alvstranden.goteborg.se<br />

eller Hans Kallin, 031–779 96 05<br />

hans.kallin@alvstranden.goteborg.se<br />

Ta chansen att diskutera Göteborgs framtid på Science Café under våren.<br />

Samtal om Göteborg<br />

på Science Café<br />

■ Science Café Göteborg fortsätter den spännande samtalsserien<br />

om stadens framtid. I mars diskuterades frågeställningen<br />

hur Göteborg kan bli en socialt hållbar stad.<br />

Under våren anordnas ytterligare två Science Café. Den<br />

21 april gäller frågan hur Göteborg kan bli en ekologiskt<br />

hållbar stad. Medverkar gör bland andra arkitekterna Fredrik<br />

Kjellgren och Joakim Kaminsky samt Ann­Marie Ramnerö<br />

från Miljö<strong>för</strong>valtningen. Den 6 maj håller Gert Wingård inspirations<strong>för</strong>eläsning<br />

och temat är höga hus.<br />

Science Café Göteborg är ett samarbete mellan Göteborgs<br />

stadsmuseum, Älvstranden Utveckling och Vetenskapsfestivalen.<br />

Välkommen till Göteborgs stadsmuseum den<br />

21 april och och till Älvrummet den 6 maj klockan 17.30.<br />

Vårdcentralen Kyrkbyn<br />

Besök oss på Eketrägatan 3<br />

Telefon: 031-779 18 50<br />

Hemsida: www.vgregion.se/vardcentralenkyrkbyn<br />

Öppettider: måndag 8.00-18.30<br />

tisdag–fredag 8.00-17.00<br />

Drop-In: vardagar 09.00-16.30<br />

Barnavårdcentral – BVC<br />

Öppettider: vardagar 08.00-16.30<br />

Telefon: 031-22 66 00 (08.30-09.30)<br />

Hisingsakuten<br />

Virvelvindsgatan 8<br />

Öppettider: vardagar 17.00-22.00<br />

helger 10.00-16.00<br />

Vid akut sjukdom övriga tider hänvisar<br />

vi till Jourcentralen Gamlestadstorget<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 9


KVILLEBÄCKS-<br />

Stora klimatmöten med världens ledare präglas ofta av<br />

mycket snack och lite verkstad. Men i Göteborg blev byggherrar<br />

överens och undertecknade Kvillebäcks<strong>för</strong>draget.<br />

En överenskommelse om hur Kvillebäcken ska omvandlas<br />

till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel.<br />

Vy längs med gamla<br />

Tuvevägen.<br />

10<br />

<strong>för</strong>draget<br />

ÄR LEDSTJÄRNAN I NYA STADSDELEN<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Det är bra att ha en gemensam uppfattning<br />

och ett dokument att samverka kring i ett<br />

så här stort projekt, som pågår under ett<br />

flertal år, säger Älvstranden Utvecklings bygg­ och<br />

projektchef Olle Lindkvist.<br />

Övriga bolag i konsortiet <strong>för</strong> Kvillebäcken är<br />

Bouwfonds Veidekke AB, Derome Hus AB, HSB<br />

Göteborg, Ivar Kjellberg Fastighets AB, NCC och<br />

Wallenstam.<br />

Älvstranden Utveckling, som av kommunen fått<br />

i uppdrag att initiera omdaningen av<br />

Kvillebäcken, kom med idén om att<br />

sluta ett <strong>för</strong>drag.<br />

– Göteborg är långt framme när det<br />

gäller miljöarbete och hållbar utveckling.<br />

Kvillebäcks<strong>för</strong>draget är en överenskommelse<br />

i samma anda, säger Olle<br />

Lindkvist.<br />

Byggherrarna åtar sig att omvandla<br />

Kvillebäcken till en socialt, ekonomiskt<br />

och ekologiskt hållbar stadsdel. Tittar<br />

man närmare på innehållet i Kvillebäcks<strong>för</strong>draget<br />

finns det en rad olika målsättningar.<br />

<strong>»</strong> Området ska k<strong>ny</strong>ta an till omgivande stadsdelar<br />

och utveckla Hisingen som en expansiv<br />

del av centrala Göteborg. «<br />

– Kvillebäcken är en del av det som kallas<br />

Centrala Älvstaden och utgör <strong>för</strong>sta etappen i omvandlingen<br />

av hela Backaplansområdet, <strong>för</strong>klarar<br />

Olle Lindkvist. Nya Kvillebäcken kommer att få<br />

cirka 1 600 <strong>ny</strong>a bostäder samt en hel del verksamhetslokaler.<br />

<strong>»</strong> I området ska det skapas attraktiva och<br />

levande utemiljöer. «<br />

Det innebär bland annat att gatumiljön utformas<br />

utifrån de boendes behov. Ungefär som gångfartsgatorna<br />

i centrala Göteborg. Gustaf Dahlénsgatan<br />

som går genom området blir en allégata. Parkeringsfickor<br />

<strong>för</strong> bilar hamnar på kvarterens skuggsida<br />

medan solsidan får grön <strong>för</strong>gårdsmark samt så kalllade<br />

”pocket parks”.<br />

Genom både Kvillebäcken och Backaplan kommer<br />

det att gå en promenadslinga, anpassad <strong>för</strong><br />

barnvagnar, motionärer och rullstolar. En <strong>ny</strong><br />

gång­ och cykelbro byggs över Kvillebäcken.<br />

<strong>»</strong> Områdets <strong>för</strong>tecken ska utgöras av<br />

social livskvalitet med trygghet och<br />

mångfald. «<br />

Där<strong>för</strong> blir det en blandning av hyresrätter<br />

och bostadsrätter – både små och stora. Nya<br />

Kvillebäcken får ett centralt beläget torg vid<br />

Gamla Tuvevägen. Vid Vågmästareplatsen planeras<br />

en <strong>mötesplats</strong> med saluhall och torghandel.<br />

<strong>»</strong> Vi ska följa Göteborgs Stads miljöprogram<br />

<strong>för</strong> bostäder i hela området. «<br />

Ett stort åtagande i en punkt. Det handlar bland<br />

annat om gröna gårdar, resurseffektiva byggnader<br />

i passivhusklass med halverad energianvändning,<br />

materialval, fukthantering och andra viktiga frågor<br />

<strong>för</strong> ett hållbart byggande.<br />

<strong>»</strong> Med livscykeltänkande ska vi bygga<br />

Kvillebäcken långsiktigt hållbart, ekonomiskt<br />

och ekologiskt. «<br />

Älvstranden Utveckling har under flera år utvecklat<br />

och använt en modell <strong>för</strong> livscykelkostnad i byggandet.<br />

Den har tidigare tillämpats <strong>för</strong> passivhuset<br />

Hamnhuset på Eriksberg. Kortfattat innebär det att<br />

man tar hänsyn till byggnadens totala livslängd vid<br />

<strong>för</strong>delning av kostnader.<br />

<strong>»</strong> I Kvillebäcken ska det finnas möjlighet<br />

till individuell påverkan. «<br />

Förutsättningar skapas så att de boende kan<br />

påverka sitt ekologiska fot<strong>avtryck</strong>. Bland annat<br />

genom minskad energianvändning via individuell<br />

mätning av värme, vatten och el.<br />

<strong>»</strong> Vi ska skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> miljösmart<br />

mobilitet. «<br />

Det ska vara bekvämt att bo i Kvillebäcken. Det


Kvillebäcken i <strong>för</strong>grunden med parken, promenadslingan<br />

och bebyggelsen i bakgrunden.<br />

är enklast att gå, cykla och åka kollektivt.<br />

Alla hus får trygg, säker och bekväm cykel<strong>för</strong>varing<br />

av hög kvalitet, så kallade cykelgarderober.<br />

I anslutning till dessa blir det<br />

möjligt att serva och meka med sin cykel.<br />

– Vi hoppas också att en cykelhandlare vill<br />

etablera sig i området, säger Olle Lindkvist.<br />

Andra former av miljösmart mobilitet<br />

skapas genom bilpooler, även elbilspool.<br />

<strong>»</strong> Vi bygger området med en<br />

gemensam och rationell hantering<br />

av hushållsavfall. «<br />

Någon form av källsorterande sopsuganläggning<br />

installeras i området. När det gäller<br />

hushållens komposterbara avfall finns det<br />

spännande planer på ett <strong>ny</strong>tt system där slutprodukten<br />

blir biogas. Man har räknat ut<br />

att mängden biogas från Kvillebäcken räcker<br />

som drivmedel <strong>för</strong> 21 bilar under ett helt år.<br />

I början av 2011 sker byggstarten i Kvillebäcken<br />

med <strong>för</strong>sta inflyttning under 2012.<br />

Anläggande av vägar, gator och liknande<br />

kommer att påbörjas redan i sommar.<br />

KENTH LÄRK<br />

Det planerade torget med<br />

punkthuset i fonden.<br />

Nyfödda lägenheter!<br />

Bo skönt och tryggt i hyresrätt i<br />

Akterhuset på Västra Eriksberg.<br />

Uthyrning pågår.<br />

www.bostadsbolaget<br />

ILLUSTRATIONER: ERSEUS ARKITEKTER<br />

Vi gör det ännu bättre att vara göteborgare<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 11


LINDHOLMEN SCIENCE PARK<br />

NY ORDFÖRANDE<br />

BLICKAR FRAMÅT<br />

Visste du att…<br />

…Hasse Johansson älskar att köra lastbil och<br />

gärna provkörde lastbilar på helgerna mellan<br />

Scania i Södertälje och hemmet på Västkusten.<br />

Det är bara efter att ha kört många mil man kan<br />

lita på sin magkänsla, menar han. Efter pensioneringen<br />

har Hasse Johansson blivit lovad att<br />

få vara med på de årliga provkörningarna,<br />

sommar­ och vintertid. Han längtar.<br />

12<br />

älvstrand NUMMER 1 2010


– Tänk dig ett framtidslaboratorium här på Lindholmen<br />

där allmänheten kan komma och testa framtidens teknik, som<br />

på Universeum.<br />

Lindholmen Science Parks <strong>ny</strong>e ord<strong>för</strong>ande Hasse Johansson<br />

ser spännande möjligheter <strong>för</strong> verksamheten framöver.<br />

Våren 2009 tog Hasse Johansson<br />

över ord<strong>för</strong>andeskapet<br />

i Lindholmen Science Park<br />

efter Sven Eckerstein. Tanken var att<br />

han i samband med det skulle lämna<br />

sitt arbete som forsknings­ och utvecklingschef<br />

samt vice vd på Scania.<br />

Men på grund av de oroliga tiderna<br />

<strong>för</strong> bilindustrin övertalades han att<br />

stanna kvar ett halvår, trots att flyttlasset<br />

redan gått till Västkusten.<br />

Utveckla vidare<br />

Nu är Hasse Johanson officiellt pensionerad,<br />

men långt ifrån sysslolös.<br />

Almanackan är nästan lika uppbokad<br />

som tidigare, bland annat med en rad<br />

styrelseuppdrag. Ett av engagemangen<br />

är som ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> styrelsen i<br />

Lindholmen Science Park.<br />

– I mitt arbete på Scania hade vi<br />

mycket samarbete med Chalmers och<br />

jag har därigenom sett Lindholmen<br />

Science Park växa upp och etableras.<br />

Nu är det stimulerande att få vara<br />

med och utveckla verksamheten<br />

vidare.<br />

Det unika med Lindholmen Science<br />

Park är mötet mellan industri, akademi<br />

och samhälle och dialogen dem<br />

emellan.<br />

– Min erfarenhet är att möten oftast<br />

sker mellan två parter, men här finns<br />

en arena <strong>för</strong> en bra dialog på ett bredare<br />

plan, det gynnar alla parter.<br />

Hitta bra balans<br />

Man kan helt enkelt lära av varandra.<br />

Industrin som ofta gör snabba och<br />

tvära kast har att vinna på att lära sig<br />

långsiktigt tänkande av den akademiska<br />

värden. Akademin kan<br />

å sin sida behöva <strong>för</strong><strong>ny</strong>a sig i snabbare<br />

takt mot de områden som är<br />

mest framåt.<br />

– Det gäller <strong>för</strong> alla parter att hitta<br />

balansen mellan tradition och <strong>för</strong><strong>ny</strong>else<br />

utan att tappa ryggraden i verksamheten.<br />

Där<strong>för</strong> behövs en bra dialog<br />

mellan industri och akademi och<br />

Lindholmen Science Park är en viktig<br />

arena, säger Hasse Johansson.<br />

Mycket att lära<br />

Själv är han ödmjuk in<strong>för</strong> sin uppgift<br />

som ord<strong>för</strong>ande och ser sin roll i<br />

<strong>för</strong>sta hand som sammanhållande <strong>för</strong><br />

de olika intressena <strong>för</strong> att bygga och<br />

utveckla verksamheten.<br />

– Jag bidrar med mina erfarenheter<br />

från industrin, men har mycket att<br />

lära av både akademi och politik,<br />

områden som jag har väldigt lite erfarenhet<br />

av – det är spännande.<br />

<strong>»</strong> Den stora<br />

utmaningen är<br />

att vi inte vet vad<br />

som kommer<br />

att efterfrågas<br />

i framtiden. «<br />

En tanke som gror är att i än större<br />

utsträckning öppna Lindholmen<br />

Science Parks verksamhet mot allmänheten.<br />

Hasse Johansson vill se en<br />

mångfald av aktiviteter – <strong>för</strong>edrag,<br />

utställningar, seminarier – och han<br />

hoppas mycket på den expansiva satsningen<br />

i området med de <strong>ny</strong>a byggnaderna<br />

Kuggen och utbyggnaden av<br />

Lindholmen Science Park.<br />

Framtidens teknik<br />

En dröm är ett framtidslaboratorium<br />

där allmänheten kan komma och titta<br />

på och lära sig mer om framtidens<br />

teknik, ungefär som på Universeum.<br />

– Den stora utmaningen är att vi<br />

inte vet vad som kommer att efterfrågas<br />

i framtiden. Man vet aldrig vad<br />

<strong>ny</strong>a tekniker kommer att ge. Vem<br />

trodde <strong>för</strong> 25–30 år sedan att det<br />

skulle finnas små platta persondatorer<br />

eller mobiltelefoner?<br />

Framtiden <strong>för</strong> svensk bilindustri har<br />

stått i fokus på senare tid och frågan<br />

berör många, inte minst i Västsverige.<br />

Även Lindholmen Science Park är<br />

involverad i forskning och utveckling<br />

kring fordon och transporter.<br />

Kunskap och utveckling<br />

Den <strong>ny</strong>e ord<strong>för</strong>anden har lång<br />

erfarenhet från fordonsbranschen<br />

och sitter också i styrelsen <strong>för</strong><br />

Fouriertransform, regeringens riskkapitalbolag<br />

som ska investera tre miljarder<br />

kronor i fordonsindustrin. Hur<br />

ser han på framtiden <strong>för</strong> svensk bilindustri<br />

och vilken roll kan Lindholmen<br />

Science Park spela?<br />

Hasse Johansson poängterar att det<br />

är viktigt att skilja på tillverkningen<br />

av personbilar och den av tunga fordon<br />

som bussar och lastbilar.<br />

– När det gäller tunga fordon har<br />

Sverige två världsledande <strong>för</strong>etag. För<br />

att fortsätta vara det krävs kunskap<br />

och utveckling, att vi har världens<br />

bästa ingenjörer.<br />

Strimma av hopp<br />

För personbilstillverkningen är läget<br />

svårare.<br />

– I Sverige tillverkas personbilar i<br />

världsklass, men av två internationellt<br />

sett mycket små bolag som har svårt<br />

att klara sig i konkurrensen. Där<strong>för</strong><br />

var det helt rätt att sälja till Ford och<br />

GM, att <strong>för</strong>söka den vägen. Nu har<br />

det dock visat sig att de inte heller har<br />

lyckats och märkena har tappat mot<br />

konkurrenterna. Det är svårt att se<br />

hur man ska kunna lösa frågan, det är<br />

en oerhört besvärlig och utmanande<br />

situation. Men det finns trots allt små<br />

bilproducenter som lyckats bli världsledande<br />

genom att nischa sig, säger<br />

Hasse Johansson och ger en strimma<br />

av hopp.<br />

– Internationellt sett står sig svensk<br />

industri stark och har i europeiskt<br />

perspektiv ett bra kostnadsläge.<br />

Sverige har alla <strong>för</strong>utsättningar att<br />

vara ett konkurrenskraftigt industriland.<br />

Lindholmen Science Park spelar<br />

här en viktig roll <strong>för</strong> att möjliggöra<br />

ett kreativt utbyte mellan industri och<br />

akademi.<br />

TExT: BIRGITTA LAGERLÖF<br />

FOTO: SVANTE ÖRNBERG<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 1


SKEPPSBRON Ekologisk och<br />

ekonomisk hållbarhet är numera<br />

välbekanta begrepp vid stadsutveckling.<br />

Men social hållbarhet?<br />

Skeppsbron ska bli ett exempel på<br />

att Göteborg tar de sociala frågorna<br />

på allvar och sätter människan i<br />

centrum.<br />

Har ni hört talas om den danske professorn<br />

och arkitekten Jan Gehl? Det är han<br />

som bland annat initierat gågatan Ströget<br />

i centrala Köpenhamn. Nu ska Gehls 40åriga<br />

forskning om ”livet mellan husen”<br />

också komma göteborgarna till del.<br />

Det innebär att vi även kommer att<br />

stöta på begreppet S2020. Det är ett uppdrag<br />

som Sociala resurs<strong>för</strong>valtningen har<br />

fått av kommunfullmäktige. Syftet är att<br />

i kommunal planering ta sociala frågor<br />

på allvar, på samma sätt som frågor om<br />

ekonomi och ekologi.<br />

S:et i <strong>för</strong>kortningen S2020 står <strong>för</strong><br />

Socialt hållbar utveckling. Göteborgs<br />

Stad ska nu anamma de teorier som Gehl<br />

Architects <strong>för</strong>espråkar vid stadsplanering.<br />

Under våren kommer stadsbyggnadskontoret<br />

tillsammans med Älvstranden<br />

Utveckling att arrangera workshops kring<br />

detta. Utgångspunkten är att människan<br />

ska stå i centrum när staden planeras och<br />

14<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Hur blir livet<br />

mellan husen?<br />

utvecklas. Först då kan den bli attraktiv,<br />

levande, trygg, hållbar och hälsosam – en<br />

plats <strong>för</strong> alla.<br />

Men även om en stad är full av hållbara<br />

byggnader är den inte nödvändigtvis<br />

hållbar. En hållbar stad är snarare en<br />

trevlig och mänsklig stad med små gator<br />

och småskaliga verksamheter.<br />

Attraktiva platser<br />

– I workshoparbetet inleder vi med att ta<br />

fram en gemensam bild av vilka upplevelser<br />

och aktiviteter som bör finnas <strong>för</strong> att<br />

området ska kunna upplevas just som göteborgarnas<br />

<strong>ny</strong>a vardagsrum. Den gemensamma<br />

bilden kommer att ligga till grund<br />

<strong>för</strong> arbetet med att skapa attraktiva<br />

platser, säger Anna Signal från Göteborgs<br />

Stads Stadsbyggnadskontor.<br />

Avstånden mellan människorna i staden<br />

har ökat i den industriella världen. Husen<br />

har blivit större och högre. Vi bor, arbetar<br />

och roar oss på allt större ytor. Vi lever<br />

allt glesare.<br />

Det har med<strong>för</strong>t att stadens rum ofta<br />

är allt<strong>för</strong> stora i <strong>för</strong>hållande till antalet<br />

människor som vistas där. Stadens platser<br />

upplevs som alltmer öde och avståndet<br />

mellan människorna ökar.<br />

– Vi kommer inte bara att studera<br />

kaj­ och vattenområdet utan även kopplingarna<br />

mellan Skeppsbron och den<br />

omgivande staden. Det är viktigt att dessa<br />

stråk stärks och <strong>för</strong>tydligas – mer utrymme<br />

<strong>för</strong> gående och mindre <strong>för</strong> bilar, säger<br />

Anna Signal.<br />

Gehl Architects vill få stadsbyggare att<br />

vända planprocessen upp och ner. Oftast<br />

börjar planeringen av <strong>ny</strong>a platser och<br />

områden med placeringen av <strong>ny</strong>a byggnader<br />

och funktioner. Budskapet är: Tänk<br />

tvärtom – <strong>för</strong>st liv, sedan rum och slutligen<br />

byggnader.<br />

KENTH LÄRK


Detaljplanen<br />

<strong>för</strong> <strong>ny</strong>a<br />

Skeppsbron<br />

tar form<br />

SKEPPSBRON Det kom in<br />

133 yttranden när planerna <strong>för</strong><br />

Skeppsbron var ute på samråd.<br />

De har nu sammanställts och<br />

utgör ett av underlagen i det<br />

pågående arbetet med detaljplan.<br />

Samtidigt klarläggs finansieringen<br />

när Skeppsbron ska bli stans <strong>ny</strong>a,<br />

spännande <strong>mötesplats</strong>.<br />

Det var i slutet av <strong>för</strong>ra året som både<br />

experter och vanliga göteborgare hade<br />

möjlighet att säga sitt om planerna<br />

<strong>för</strong> Skeppsbron. Många tog tillfället<br />

i akt. Stadsbyggnadskontoret fick in<br />

yttranden från 25 statliga, regionala<br />

och kommunala remissinstanser,<br />

13 berörda fastighetsägare och 95<br />

personer, <strong>för</strong>etag och <strong>för</strong>eningar.<br />

Djupare utredning<br />

Generellt är remissinstanserna positiva,<br />

men det ställs krav på djupare<br />

utredning av frågor kring exempelvis<br />

buller, risker, geoteknik och arkeologi.<br />

Berörda fastighetsägare har synpunkter<br />

på bland annat hushöjder,<br />

utsikt, buller och parkeringsfrågor.<br />

Vissa önskar en större andel bostäder<br />

i den <strong>ny</strong>a bebyggelsen och andra vill<br />

ha en hållplats vid Esperantoplatsen.<br />

Det finns också en hel del synpunkter<br />

kring bevarande eller rivning av<br />

Kinesiska Muren och Merkurhuset.<br />

Ställs ut i höst<br />

Övriga yttranden innehåller ett brett<br />

spektrum av åsikter. Många gäller<br />

hushöjder och fram<strong>för</strong> allt ett höghus<br />

på den så kallade triangeltomten intill<br />

Skeppsbrohuset, samt en påbyggnad<br />

av Hotell Riverton.<br />

Som planeringen ser ut <strong>för</strong> närvarande<br />

beräknas en detaljplan kunna<br />

ställas ut under hösten. Då kan ett<br />

antagande ske kring årsskiftet. Men<br />

det lär dröja till början av 2014 innan<br />

det är dags <strong>för</strong> inflyttning.<br />

KENTH LÄRK<br />

Götaverken finns kvar<br />

– som sportdykarklubb<br />

Det började 1972 när dykintresserade varvsarbetare på<br />

Götaverken gick samman och bildade en klubb.<br />

Varvet är borta sedan länge, men Götaverkens sportdykarklubb<br />

lever vidare.<br />

– Vi är en av Sveriges största och mest aktiva sportdykarklubbar,<br />

berättar ord<strong>för</strong>anden Bengt Attebo.<br />

Någon koppling till Götaverken, mer än namnet, finns inte längre.<br />

Klubben, med cirka 150 medlemmar, har en fin lokal i Långedrag,<br />

men den verkliga ögonstenen är dykbåten Vinan. Båten låg <strong>för</strong> övrigt i<br />

Lundbyhamnen under en längre tid när den totalrenoverades <strong>för</strong> några<br />

år sedan.<br />

– Inom klubben är vi mäkta stolta över Vinan som är den mest ändamålsenliga<br />

dykbåt man kan tänka<br />

sig, säger Bengt Attebo.<br />

Vinan har plats <strong>för</strong> tolv dykare<br />

och det finns övernattningsmöjligheter<br />

<strong>för</strong> åtta personer.<br />

På somrarna ligger båten vid<br />

Väderöarna och då får ett 60­tal<br />

medlemmar chansen att uppleva<br />

några dykdagar ombord.<br />

Fridykning<br />

Klubben har både sportdykning och<br />

FOTO: A­C BERTILSSON<br />

fridykning på programmet. Kurser<br />

hålls av egna instruktörer som är certifierade. Man har även kurser <strong>för</strong><br />

båt<strong>för</strong>are och dykledare samt i navigation och livräddning.<br />

Utrustningen som används vid fridykning är cyklop, snorkel och fenor.<br />

Den verksamheten bedrivs på Frölundabadet, dit ungdomar är välkomna<br />

<strong>för</strong> att prova på. Det finns utrustning att låna.<br />

Eftersom åldersgränsen <strong>för</strong> sportdykning är 15 år passar många på att<br />

<strong>för</strong>st börja med fridykning.<br />

– Vi har ungefär 50 ungdomar som tränar i stort sett varje vecka, säger<br />

Bengt Attebo.<br />

Mer information finns på www.gvsdk.com<br />

En av klubbens många dykare är Martin Folino.<br />

KENTH LÄRK<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 15


16<br />

Rytmus skolar musiker<br />

LINDHOLMEN Gitarrer i korridoren<br />

och tonbildning i klassrummen. På<br />

gymnasieskolan Rytmus får musiken<br />

ta stor plats. Oavsett om eleverna vill<br />

bli rockstjärnor eller hobbymusiker.<br />

Sedan augusti 2009 finns musikergymnasiet<br />

Rytmus på Lindholmen och rektor<br />

Magnus Fagerström kan konstatera att<br />

skolan varit efterlängtad.<br />

– Sista ansökningsdag <strong>för</strong> höstens kurser<br />

var den 1 februari och vi har fått in<br />

flera hundra ansökningar till de 32 platserna.<br />

Rytmus är helt klart den populäraste<br />

friskolan i Göteborg, alla kategorier.<br />

Bra med bred grund<br />

En av dem som sökt är Minéa Palm.<br />

Eftersom hon bor i Enköping passade<br />

hon på att besöka skolan under sitt sportlov,<br />

<strong>för</strong> att ta sig en titt på lokaler och<br />

lärare. Sångpedagogen Brita Holmén ger<br />

henne ett smakprov på hur en sånglektion<br />

kan se ut. Tillsammans slipar de på Alicia<br />

Keys låt No one och Brita berömmer<br />

Minéas insats.<br />

– Jag älskar att sjunga berättar Minéa.<br />

Miljoner<br />

till miljön<br />

LINDHOLMEN Projektet Hållbara<br />

transporter i citymiljö, med hemvist<br />

på Lindholmen, får 4,5 miljoner kronor<br />

från Vinnova. Detta <strong>för</strong> att vidareutveckla<br />

ett redan vinnande koncept.<br />

I alla världens storstäder är det en utmaning<br />

att få transport av människor och<br />

gods att fungera så smidigt och miljövänligt<br />

som möjligt. I Göteborg, närmare<br />

bestämt på Lindholmen, finns en lösning<br />

som nu uppmärksammats och belönats<br />

med forskningsbidrag.<br />

Kärnan i projektet är en gemensam<br />

godsmottagning, en så kallad omlastningscentral,<br />

eller ”mikroterminal”,<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Minéa Palm får handfasta tips av sångpedagogen Brita Holmén.<br />

Att bli artist är ett drömyrke men det är<br />

inte så lätt att satsa helt på det. Där<strong>för</strong><br />

vill jag se till så att jag har en bred grund.<br />

Det är också det som är tanken med<br />

Rytmus. Strax under hälften av timmarna<br />

är knutna till musik, resten är vanlig<br />

gymnasieutbildning. Eleverna får allmän<br />

Boban Kajstorovski<br />

på omlastningscentralen<br />

tar emot<br />

en leverans från<br />

Posten. Efter sortering<br />

kör de sedan ut<br />

den med elbilen i<br />

bakgrunden.<br />

kring vilken alla Lindholmens transporter<br />

synkroniseras. Terminalen ombesörjer<br />

även upphämtning av avfall från campusområdet.<br />

Bilfritt campus<br />

– Tanken är att <strong>för</strong>söka bevara campusområdet<br />

bilfritt. I stället <strong>för</strong> att lastbilar<br />

ska leverera paket till respektive fastighet,<br />

med en hel del trafik i området som följd,<br />

lämnas allt gods på centralen i utkanten<br />

av området. Där sker omlastning till små<br />

elbilar som kör ut paketen, <strong>för</strong>klarar<br />

Helena Arnesten, drift­ och underhållschef<br />

på Älvstranden Utveckling, som är<br />

mark­ och fastighetsägare i projektet.<br />

högskolebehörighet och kan söka direkt<br />

in på högskolan, men ska också kunna<br />

fungera som musiker.<br />

– Vi är noga med att påpeka att cirka<br />

70 procent av eleverna kanske inte kommer<br />

att pyssla med musik på heltid. Men<br />

statistik från skolan i Stockholm visar att<br />

Hon berättar att elbilarna sedan tar<br />

med sig avfall från fastigheterna tillbaka.<br />

På så sätt behöver inte heller Renovas<br />

stora bilar ta sig in i området utan kan<br />

hämta upp de insamlade soporna vid centralen.<br />

Vissa fraktioner komprimeras, vil­


en tredjedel lever på musiken efter utbildningen,<br />

berättar Magnus Fagerström.<br />

Rytmus lägger stor vikt vid att vara<br />

”branschnära” och kräver att alla lärare<br />

även arbetar professionellt som musiker.<br />

Skolan bjuder också regelbundet in verksamma<br />

artister och musiker, allt <strong>för</strong> att ge<br />

eleverna extra inspiration.<br />

Kreativ miljö<br />

Magnus Fagerström påpekar att även läget<br />

på Lindholmen bidrar med inspiration.<br />

– Den här lösningen är fantastisk.<br />

Kommunikationerna är utomordentliga<br />

och det känns som att man kan växa i de<br />

här lokalerna. Dessutom är omgivningen<br />

perfekt med sin blandning av stora och<br />

små <strong>för</strong>etag och olika typer av skolor och<br />

utbildningar. Det är verkligen en kreativ<br />

miljö.<br />

Och Minéa, vad tycker hon? Ja, hon ska<br />

åtminstone återvända till Lindholmen i<br />

maj, men då i sällskap av en egen komposition<br />

och av andra nervösa ungdomar; då är<br />

det dags <strong>för</strong> allvar och intagningsprov.<br />

MALIN CARLSON LINDqVIST<br />

ket leder till färre avfallstransporter. Även<br />

det generella miljöarbetet kring avfallshantering,<br />

som till exempel källsortering,<br />

har <strong>för</strong>bättrats.<br />

Liknande system finns på andra orter<br />

men det är få som fått det att fungera så<br />

Rytmus är ett estetiskt gymnasieprogram. Det har funnits i Stockholm<br />

i 17 år och startade <strong>för</strong> ett par år sedan även i Malmö och Norrköping.<br />

Skolan har tre olika inriktningar: instrument/sång, musikproduktion samt<br />

singer/songwriter. På Rytmus i Göteborg finns nu tio lärare och en klass<br />

men planen är att utvidga under de närmsta åren.<br />

Intagningsprover in<strong>för</strong> hösten görs i mars och maj.<br />

På Rytmus blandas vanliga gymnasieämnen med musiklektioner. På så sätt får alla elever allmän<br />

högskolebehörighet samtidigt som de vidareutvecklar sitt stora intresse.<br />

bra som på Lindholmen. En önskan att<br />

<strong>för</strong>söka applicera samma system på andra<br />

platser där det behövs – till exempel<br />

i centrala Göteborg – födde idén om ett<br />

forskningsprojekt. Nu när bidrag beviljats<br />

finns det möjlighet att gå vidare.<br />

Treårigt projekt<br />

Lindholmen Science Park har stått<br />

<strong>för</strong> ansökan till Vinnova och övriga<br />

partners i projektet är Göteborgs stad<br />

Trafikkontoret, Volvo Technology<br />

och Chalmers tekniska högskola.<br />

Tillsammans ska man sammanlänka de<br />

olika perspektiven <strong>för</strong> stadsplanering,<br />

transport, logistik­ och fordonsteknik.<br />

Projektet löper under tre år och en gedigen<br />

plan har utarbetats. Helena sammanfattar:<br />

– Först ska vi göra en ordentlig utvärdering<br />

av anläggningen. Nästa steg<br />

blir att utvidga området som innefattas<br />

av tjänsten. Det gäller också att <strong>för</strong>söka<br />

skapa instruktioner <strong>för</strong> framtiden, till<br />

exempel om hur man kan göra affärs­<br />

idén attraktiv <strong>för</strong> fastighetsägare. Här<br />

på Lindholmen är vi ju en av fastighetsägarna.<br />

Vi är nöjda med att det enda vi<br />

tjänar på projektet är bättre närmiljö och<br />

möjligheten att sortera även i små, äldre<br />

soprum.<br />

Även själva anläggningen och fordonen<br />

i sig ska vidareutvecklas, liksom eventuella<br />

tilläggstjänster.<br />

Helena berättar att projektet redan har<br />

fått en positiv spin­off­effekt:<br />

– Folk har börjat sambeställa varor,<br />

till exempel papper, eftersom det kanske<br />

ändå är samma elbil som levererar. Och<br />

det är ju bra och miljövänligt – allt som<br />

optimerar flödet!<br />

MALIN CARLSON LINDqVIST<br />

Vinnova är en statlig myndighet under<br />

näringsdepartementet som ska bidra<br />

till att höja tillväxten och välståndet<br />

i hela landet. De är inriktade på<br />

innovationer kopplade till forskning<br />

och utveckling. 150 miljoner är öronmärkta<br />

<strong>för</strong> just miljöinnovationer.<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 17


Studenter visar hållbart byg<br />

Kollektiva växthus, flexibla lägenhetslösningar<br />

och en byggnad<br />

som producerar mer el än den<br />

<strong>för</strong>brukar. Det är några av ingredienserna<br />

i det vinnande bidraget<br />

studenttävlingen om hållbart<br />

byggande på Norra Masthugget.<br />

Hållbart byggande är ett av ledorden<br />

när Göteborgs stad ska<br />

<strong>för</strong><strong>ny</strong>a Norra Masthugget, området<br />

mellan Järntorget och Stigbergsliden.<br />

Programarbetet <strong>för</strong> området har pågått<br />

sedan 2008 och i vår ska det ut på<br />

samråd.<br />

Glada vinnare: Anders Carlsson som studerar<br />

till ingenjör samt arkitektstudenterna Peter<br />

Håkansson, Ante Flygare och Sigrid Östlund.<br />

Längst bak står läraren Michael Edén.<br />

Några som har tjuvstartat och<br />

redan skissat på hur den <strong>ny</strong>a bebyggelsen<br />

skulle kunna se ut är ett antal<br />

svenska och norska arkitekt­ och<br />

ingenjörsstudenter i en ämnesöverskridande<br />

kurs om hållbart byggande.<br />

Med utgångspunkt i Älvstranden<br />

Utvecklings intentioner <strong>för</strong> området<br />

har de arbetat fram <strong>för</strong>slag på funktionellt,<br />

miljöanpassat, energieffektivt och<br />

vackert byggande. Bidragen har tidigare<br />

ställts ut i Älvrummet.<br />

Som ett passivhus<br />

Förutsättningen var att hela projektet<br />

skulle vara koldioxidneutralt och<br />

energieffektivt. Energianvändningen<br />

skulle ligga i klass med så kallade passivhus<br />

– välisolerade byggnader som<br />

värms upp genom den energi som redan<br />

finns i husen.<br />

Tomten i fråga ligger strax intill<br />

mynningen av Götatunneln och en utmaning<br />

har varit att skapa en bra miljö<br />

med tanke på buller och luft. I området<br />

18<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

ska det finnas en blandning av bostäder<br />

och kontor och hänsyn ska också tas<br />

till Göteborgs stads intention att få<br />

kontakt mellan stad och vatten.<br />

Över lång tid<br />

– Flexibilitet och cyklicitet har varit<br />

ledord i vårt arbete, berättar Sigrid<br />

Östlund, en av arkitektstudenterna från<br />

det vinnande bidraget, ”Live, work,<br />

grow – cycles in the spectrum of life”.<br />

Byggnaderna ska användas flexibelt,<br />

en yta kan växla mellan att vara bostadsyta<br />

och verksamhetslokal, men<br />

även ändra storlek.<br />

– Husen ska hålla över lång tid och<br />

där<strong>för</strong> vara anpassningsbara <strong>för</strong> olika<br />

sätt att leva och <strong>för</strong> olika verksamheter,<br />

berättar Peter Håkansson och Ante<br />

Flygare.<br />

Gemensamma växthus<br />

Material tas tillvara och ingår i kretslopp.<br />

Avfallet från separett­toaletterna<br />

går till Göteborg Energis biogasanläggning<br />

och köps sedan tillbaks <strong>för</strong><br />

att tillsammans med energi från solceller<br />

ge uppvärmning till husen. Den<br />

koldioxidfyllda frånluften från lägenheterna<br />

används i de gemensamma<br />

växthusen.<br />

– Insidan av ytterväggarna är i massivt<br />

trä. Det är ett trögt material som<br />

tar lång tid att kyla ner och där<strong>för</strong><br />

bra ur energisynpunkt, berättar<br />

ingenjörsstudenten Anders<br />

Carlsson.<br />

Kursen i hållbart byggande har<br />

möjliggjorts tack var en donation av<br />

arkitekt Hans Eek, passivhusens fader.<br />

Att blivande arkitekter och ingenjörer<br />

får arbeta tillsammans är själva poängen<br />

och deltagarna är överens om att<br />

det har varit både givande och roligt.<br />

Det har underlättat att se helheten och<br />

de har lärt av varandra.<br />

– Resultaten blev bättre än vad jag<br />

vågat hoppas på. De här studenterna<br />

visar att det går att bygga hållbart, säger<br />

Michael Edén, professor i uthålligt<br />

samhällsbyggande på Chalmers och en<br />

av lärarna i kursen.<br />

BIRGITTA LAGERLÖF<br />

Så här tänker sig studenterna att en framtida<br />

tomt kan se ut i Norra Masthugget:<br />

I gatuplanet finns butiker och verksamhetslokaler.<br />

Innegården ligger en nivå upp <strong>för</strong><br />

att komma ifrån störningar från trafiken.<br />

I kvarteret finns både radhus och lägenheter<br />

med de gemensamma växthusen<br />

placerade på taken till radhusen.


gande<br />

ILLUSTRATIONER: CHALMERS<br />

BOKTIPSET<br />

Historisk vandring<br />

på Norra Älvstranden<br />

■ Norra Älvstranden – En vandring<br />

från dåtid till nutid är titeln på en<br />

bok som kom ut i slutet av <strong>för</strong>ra året.<br />

Boken baseras i huvudsak på studentuppsatser<br />

skrivna vid Etnologiska institutionen<br />

vid Göteborgs universitet.<br />

Berättelserna gör nedslag i perioden<br />

från sent 1800­tal och fram till i<br />

dag. Författare är Ninni Trossholmen<br />

och hon är etnolog, lärare och forskare<br />

vid Institutionen <strong>för</strong> kulturvetenskaper<br />

vid Göteborgs universitet.<br />

Boken ges ut av Etnologiska <strong>för</strong>e­<br />

■ För den som är intresserad av<br />

Göteborg och dess utveckling är<br />

fotoboken Perspektiv på Göteborg en<br />

guldgruva. Boken kom ut strax <strong>för</strong>e<br />

jul och innehåller en mångfald av<br />

gamla och <strong>ny</strong>a bilder som beskriver<br />

stadens utveckling. De äldre bilderna<br />

är från åren 1870 till 1962, varav<br />

många inte har publicerats tidigare.<br />

Intill dessa historiska dokument finns<br />

<strong>ny</strong>tagna foton av fotografen Peter<br />

Claesson, som har lagt stor möda på<br />

att hitta exakt rätt vinkel och ljus.<br />

I boken finns sammanlagt 180<br />

bilder och naturligtvis finns livet på<br />

■ Under OS­tider är gränsen mellan<br />

vinnare och <strong>för</strong>lorare hårfin. Vissa<br />

har marginalerna på sin sida, andra<br />

missar medaljer med hundradelar. Att<br />

hantera den <strong>för</strong>lusten och använda<br />

den <strong>för</strong> att utvecklas är temat i Jan<br />

Terns, friskvårdsansvarig på Volvo<br />

IT, <strong>ny</strong>a bok Lucky looser. Boken riktar<br />

sig främst till idrottsutövare och<br />

tränare, men det finns även gott om<br />

tips och råd att använda i vardagen<br />

– både på kontoret och i motionärens<br />

löparspår.<br />

Jan Tern har genom intervjuer med<br />

olika idrottspersonligheter <strong>för</strong>sökt ta<br />

ningen i Västsverige och dess bok<strong>för</strong>lag<br />

Arkipelag. Boken kan beställas<br />

direkt från <strong>för</strong>laget – www.arkipelagforlag.se<br />

– eller fråga efter den i<br />

bokhandeln.<br />

Norra Älvstranden<br />

– En vandring från<br />

dåtid till nutid<br />

av Ninni Trossholmen<br />

Arkipelag<br />

Nygamla perspektiv på Göteborg<br />

både Norra och Södra Älvstranden<br />

representerat. Författaren och journalisten<br />

Kristian Wedel har bidragit<br />

med texter till bilderna. Det är en<br />

vacker och genomarbetad bok som<br />

föder spännande tankar om stadens<br />

utveckling och människorna däri.<br />

Perspektiv på<br />

Göteborg<br />

av Peter Claesson<br />

& Kristian Wedel<br />

Bok<strong>för</strong>laget<br />

Max Ström<br />

Om att lära av <strong>för</strong>lusterna<br />

reda på hur de hanterar <strong>för</strong>luster och<br />

hittar kraft att gå vidare. Målet är<br />

att inspirera läsaren att använda sina<br />

egna <strong>för</strong>luster till att utvecklas och<br />

bli bättre – både tävlingsmässigt och<br />

personligt.<br />

Läs mer på www.personbasta.se<br />

Lucky looser<br />

– lär av dina<br />

<strong>för</strong>luster och<br />

bli en vinnare<br />

av Jan Tern<br />

Personbästa <strong>för</strong>lag<br />

& event AB<br />

BL<br />

KL<br />

ML<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 19


Clifton Suspension Bridge<br />

i Bristol.<br />

Besitter broar<br />

magisk lyskraft?<br />

Vad gör en bro berömd? Funktion,<br />

konstruktion, utseende eller vad?<br />

”Famous bridges” ger 21,9 miljoner<br />

träffar på Google, medan ”famous<br />

buildings” knappt når hälften.<br />

Ändå är mängden byggnader<br />

långt större än antalet broar.<br />

Resultatet från Google kan tolkas<br />

som att det är lättare <strong>för</strong> en<br />

bro att bli känd och bli ikon,<br />

än vad det är <strong>för</strong> ett hus. Är det där<strong>för</strong><br />

flera städer under senare decennier<br />

byggt iögonfallande broar, just <strong>för</strong> att<br />

skapa sig en ikon?<br />

Spännande och konstruktionsmässigt<br />

utmanande broar är inte bara superstars<br />

i ingenjörernas värld. De formar<br />

städers och regioners utveckling.<br />

Historiskt har de påverkat kulturer,<br />

och gör det säkert nu också. Broar<br />

skapar horisonter och – vilket <strong>för</strong>stås<br />

är det primära – <strong>för</strong>binder människor.<br />

På topplistan<br />

Vad vore San Francisco utan Golden<br />

Gate, Manhattan utan Brooklyn Bridge<br />

eller Sydney utan Sydney Harbour<br />

Bridge? Golden Gate lär vara världens<br />

mest kända bro. Även vår egen<br />

Älvsborgsbro hittar in på några internationella<br />

hitlistor över världens broar.<br />

20 älvstrand NUMMER 1 2010<br />

El Alamillo­bron i spanska Sevilla.<br />

Göteborgska Götaälvbron har inte riktigt<br />

samma lyskraft. Men efterträdaren<br />

kan <strong>för</strong>stås få det.<br />

På ”brosamlarnas” topplistor rankas<br />

främst långa, höga och på andra sätt<br />

märkvärdiga konstruktioner. Det spektakulära<br />

drar blickar till sig, medan<br />

världens alla ”vardagsbroar” gör sin<br />

tjänst i skymundan.<br />

Andra karriärvägar<br />

Bron kan också ta sig in i Hall of Fame<br />

utifrån andra meriter än att vara stor,<br />

lång eller märkvärdigt konstruerad.<br />

Några broar gjorde sin karriär genom<br />

filmen. ”Bron över floden Kwai”,<br />

Waterloo Bridge i ”Dimmornas bro”<br />

och ”Broarna i Madison County” är<br />

några exempel. Andra har spelat sin<br />

roll i det kalla kriget som Glienicker<br />

Brücke i Berlin och Bridge of No<br />

Return mellan Syd­ och Nordkorea.<br />

Åter andra broar har låtit sin<br />

arkitektur bli dörröppnaren, som<br />

Erasmusbrücke i Rotterdam och den<br />

snart 150­åriga Clifton Suspension<br />

Bridge som spänner över den vackra<br />

Avon Gorge och är lika mycket symbol<br />

<strong>för</strong> Bristol som Eiffeltornet <strong>för</strong> Paris eller<br />

operahuset <strong>för</strong> Sydney.<br />

Och så vävs bron och dess historia<br />

in i stadens. Bron blir <strong>för</strong> allmänheten<br />

inte enbart en <strong>för</strong>bindelselänk mellan<br />

två strandbankar, utan representerar<br />

också avancerad och framåtsyftande<br />

ingenjörskonst och arkitektur, och står<br />

som ett landmärke och ikon <strong>för</strong> sin<br />

stad och sin tid.<br />

Eftersom människor historiskt gärna<br />

bosatt sig vid flodmynningar är det inte<br />

<strong>för</strong>vånande att många stora städer är<br />

genomflutna av en flod. Bebyggelse har<br />

utvecklats på ömse sidor floden och det<br />

är där<strong>för</strong> naturligt att städerna valt<br />

fasta <strong>för</strong>bindelser mellan strandbankarna<br />

och stadshälfterna. Det är<br />

omöjligt att tänka sig Paris utan<br />

broarna över Seine, London utan<br />

Themsen och dess broar eller <strong>för</strong>stås<br />

Stockholm med alla sina broar.<br />

Skriva in sig i brohistorien<br />

Göteborg har i dag fyra broar och en<br />

tunnel – Älvsborgsbron, Götaälvbron,<br />

Marieholmsbron och Angeredsbron<br />

samt Tingstadstunneln – mellan stadshälfterna.<br />

Under det <strong>ny</strong>a årtiondet<br />

händer <strong>för</strong>modligen mycket: <strong>ny</strong> tunnel,<br />

ytterligare en järnvägsbro och en helt<br />

<strong>ny</strong> bro i stadens centrum som ersätter<br />

den snart uttjänta Götaälvbron.<br />

Kommer Göteborg att skriva in sig<br />

i världens brohistoria?<br />

KJELL SVENSSON


Säkrare med <strong>ny</strong>a Lindholmsmotet<br />

LUNDBY Lindholmsmotet har varit<br />

såväl olycksdrabbat som besvärligt<br />

att bygga om, men nu tror Vägverket<br />

att de har hittat en bra lösning.<br />

Förhoppningsvis blir det byggstart<br />

redan i höst.<br />

– Det viktigaste med projektet är att öka<br />

trafiksäkerheten vid motet som är väldigt<br />

olycksdrabbat i dag, säger Camilla<br />

Wallin, projektledare på Vägverket.<br />

Lundbyleden trafikeras av cirka 46 000<br />

fordon per vardagsdygn och rödljus, påfarter<br />

och köer skapar såväl höga bullernivåer<br />

som <strong>för</strong>oreningar och olyckor.<br />

Att bygga om motet beräknas kosta<br />

70 miljoner kronor och åtgärderna berör<br />

Lindholmsmotet med anslutande lokalgator<br />

på en sträcka av cirka 550 meter<br />

längs Lundbyleden.<br />

Planskild korsning<br />

På ritningarna, som finns att se på<br />

Vägverkets hemsida, kan man se att<br />

trafiken på Lundbyleden och lokalgator<br />

kommer att separeras genom en planskild<br />

korsning vid Lindholmsmotet.<br />

älvstrand hälsa<br />

Älvstrand hälsa är ett återkommande inslag i tidningen.<br />

Här svarar aktörer från Norra och Södra Älvstranden på frågor<br />

om hälsa och vi gör hälsosamma nedslag längs stranden.<br />

Har du en fråga till älvstrand hälsa?<br />

Skriv till maria@medialaget.com.<br />

PROMENERA DIG FRISKARE<br />

Män som är fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av<br />

prostatacancer visar en studie från Karolinska institutet, men<br />

bara var tredje svensk man rör sig tillräckligt mycket. En av forskarna<br />

bakom studien menar att man ska <strong>för</strong>söka leva som vi<br />

gjorde tidigare – innan det fanns bilar. Det bästa sättet att få in<br />

tillräckligt med rörelse i våra liv är att promenera till arbetet eller<br />

i alla fall när man går och handlar. Målet måste vara att nå upp<br />

till minst en timmes motion om dagen. ”Om dagen” är också<br />

en av <strong>ny</strong>cklarna.<br />

– Att träna en gång i veckan och sedan köra bil till jobbet resten<br />

av tiden räcker inte, säger professor Alicja Wolk, som är en av<br />

personerna bakom studien, till DN. För att man ska få effekt ska<br />

man gå eller cykla minst en timme om dagen.<br />

Gång som träning<br />

Om du promenerar i ett raskt tempo <strong>för</strong>brukar kroppen nästan<br />

lika mycket energi per kilometer som om du springer.<br />

Man planerar <strong>för</strong> en dubbelbro med<br />

två parallella delar strax norr om den befintliga<br />

järnvägsbron, under den passerar<br />

Karlavagnsgatan som k<strong>ny</strong>ter samman<br />

lokalgatorna på båda sidor om motet.<br />

Det innebär att Lundbyleden utformas<br />

som en mötesfri väg med två körfält i<br />

vardera riktning. I anslutning till motet<br />

byggs lokalgatorna om och ges en stadsmässig<br />

utformning.<br />

I <strong>ny</strong>a Lindholmsmotet<br />

separeras<br />

trafiken genom en<br />

planskild korsning<br />

och Lundbyleden<br />

blir mötesfri väg<br />

med två körfält i<br />

vardera riktning.<br />

Illustration:<br />

Vägverket.<br />

– Vi har redan fått in en del synpunkter,<br />

säger Camilla Wallin, bland annat har<br />

en representant från fastighetsägar<strong>för</strong>eningen<br />

i Kvillestan haft en hel del bra<br />

idéer fram<strong>för</strong> allt vad gäller trygghetsaspekten.<br />

Vi har tänkt till om den själva<br />

också, men det är alltid bra att få input<br />

från flera håll.<br />

MARIA LAGERGRéEN<br />

Dessutom är det skonsammare mot kroppen. Om du går aktivt<br />

blir energi<strong>för</strong>brukning och syreupptagning i musklerna hög. Med<br />

regelbundna promenader blir cellerna bättre på att ta upp syre,<br />

om cellerna blir bättre på att ta upp syre fungerar socker­ och<br />

fett<strong>för</strong>bränningen bättre och du kan prestera ännu mer. Riktigt<br />

raska promenader kan med andra ord <strong>för</strong>bättra både hälsa och<br />

kondition.<br />

Gång som motion<br />

Långa, lugna promenader hjälper till att öka din energi<strong>för</strong>brukning<br />

samt stärka dina muskler, senor och leder. Dessutom är<br />

0–60 minuters promenad efter jobbet ett bra sätt att stressa<br />

av och få tid att tänka igenom dagen. Försök att passa in<br />

promenaden i vardagen.<br />

Gång som vardagsaktivitet<br />

Har du haft på dig en stegräknare och verkligen tagit reda på<br />

hur många vardagssteg du tar varje dag? Till och från lunchen,<br />

till affären, upp och ner <strong>för</strong> trappan, bort till kollegan... När man<br />

rör sig stimuleras kroppens celler, matsmältningen <strong>för</strong>bättras,<br />

musklernas cirkulation ökar, skelettet belastas och energin flödar<br />

bättre i hela kroppen. Underskatta inte ett enda steg.<br />

Källa Iform<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 21


Nostalgiska återblickar<br />

Göteborgs<strong>för</strong>fattaren<br />

Lars O. Carlsson, med<br />

genuin kärlek till staden,<br />

gör regelbundna nedslag i<br />

stadens historia – ty det är<br />

äldre tiders prövningar som<br />

format och härdat dagens<br />

göteborgare. Mycket nöje!<br />

Kärt barn har<br />

många namn.<br />

Men <strong>för</strong> de flesta<br />

heter det Delawaremonumentet.<br />

22<br />

älvstrand NUMMER 1 2010<br />

Nostalgiska återblickar – Stenpiren<br />

Roosevelt fick originalet<br />

men KF fixade en kopia<br />

Det är betydligt lättare att tänka sig<br />

kaffe utan grädde än att tänka sig staden<br />

Göteborg utan dess hamn.<br />

Dagens Göteborg må vara en internationellt<br />

erkänd kunskaps­ och evenemangsstad,<br />

men läget och älvens markanta närvaro<br />

avslöjar att det här finns minnen och<br />

händelser som torde kittla och intressera<br />

alla kunskapstörstande flanörer.<br />

Tänk på de epoker då doft och ljud från<br />

hamn och varv satte prägel på staden. Då<br />

sjötrafiken i centrala delar av Göteborg<br />

var mer intensiv och påtaglig. Många skutor passerade<br />

Stora Bommen och Tullstugan mitt emot<br />

Residenset <strong>för</strong> att ta sig in till Stora Hamnen. Det<br />

var helt enkelt andra tider!<br />

Numera är hamnen mer långsträckt och den<br />

mesta volymen hanteras i våra ytterhamnar på<br />

Hisingssidan. Men även i våra dagar erbjuds ett<br />

spännande och varierande sceneri <strong>för</strong> den som<br />

söker sig till exempelvis Skeppsbron, eller Stenpiren,<br />

namngiven år 1883.<br />

Stenpiren byggdes under åren 1844–1845 och<br />

ersatte en av stadens äldre kajplatser som tidigare<br />

fanns i detta område. Den<br />

gamla kajen var byggd i trä,<br />

medan den <strong>ny</strong>a byggdes i ett<br />

mer beständigt material.<br />

Från dessa angöringsplatser<br />

utgick alla skärgårdsbåtar<br />

och när trafiken blomstrade<br />

och var som mest intensiv<br />

fick fler hamnplatser skapas.<br />

Ytterligare en pir, byggd i trä,<br />

upp<strong>för</strong>des år 1922 väster om<br />

Stenpiren. Träpiren blev dock<br />

bara cirka tre decennier gammal,<br />

den revs redan 1954.<br />

År 1973 fick även delar av<br />

Stenpiren stryka på foten –<br />

piren kortades med drygt<br />

40 meter <strong>för</strong> att skapa mer<br />

svängrum i älven.<br />

Längst ut på den <strong>för</strong>kortade<br />

Stenpiren står sedan den 19<br />

december 1958 ett monument som faktiskt benämnts<br />

med tre olika namn. Några har kallat det<br />

<strong>för</strong> Nya Sverige-monumentet som ett minne av<br />

kolonin Nya Sverige, som grundades i Amerika<br />

1638.<br />

De flesta kallar det Delawaremonumentet<br />

efter kolonins geografiska placering vid<br />

Delawareflodens västra strand.<br />

Författaren och <strong>för</strong>e detta informationschefen<br />

i Broströms Rederi AB, Algot Mattsson, kallade<br />

originalet i Wilmington <strong>för</strong> Kalmar Nyckel-monumentet,<br />

efter segelfartyget som i slutet av 1637<br />

avseglade från Göteborg <strong>för</strong> att en tidig vårdag<br />

1638 stäva in i inloppet till Delawarefloden på<br />

Amerikas östkust.<br />

Det är just detta skepp som Carl Milles avbildat<br />

med fulla segel och som Prins Bertil den 27 juni<br />

1938 överlämnade till president Roosevelt.<br />

Algot Mattson berättar i boken Nya Sverige<br />

– drömmen om ett imperium, hur monumentet<br />

kom till Stenpiren och Göteborg:<br />

”På Kooperativa <strong>för</strong>bundet i Stockholm tog<br />

dess ledande män – Albin Johansson och Axel<br />

Gjöres, som båda deltagit i festligheterna i<br />

Wilmington – initiativet till att låta ut<strong>för</strong>a en<br />

replik av det monument, som rests i Fort Christina<br />

State Park i Wilmington. KF inköpte därefter <strong>för</strong><br />

15 000 kronor Carl Milles gipsmodell och uppdrog<br />

<strong>för</strong> en kostnad av 35 000 kronor åt konstgjutaren<br />

Herman Bergman att ut<strong>för</strong>a en replik<br />

i brons.”<br />

Tanken var att monumentet skulle resas på<br />

Kvarnholmen vid inloppet till Stockholm, men så<br />

blev inte fallet. Efter 20 år gick frågan, på initiativ<br />

av Dr. Esther Chilstrom Meixner, till Göteborg<br />

– och här står nu monumentet sedan dess.<br />

Lars O. Carlsson


Välkommen till oss!<br />

Tandläkare<br />

JOHAN DAMBERG<br />

HARIS BRATTEUS<br />

BJÖRN DAMBERG<br />

GÖRAN ZELLIN<br />

ANDERS EKFELDT<br />

med personal<br />

Önskar gamla och <strong>ny</strong>a patienter<br />

välkomna till Eriksberg!<br />

Telefon 031-23 59 50<br />

Eriksbergstorget 11<br />

www.teeth.nu<br />

En mottagning i<br />

NUMMER 1 2010 älvstrand 2


Lokala avvikelser kan <strong>för</strong>ekomma. Startavgift tillkommer på samtliga autogiro. Denna täcker den <strong>för</strong>sta träningsperioden. reservation <strong>för</strong> sv. slut<strong>för</strong>säljning/tryckfel.<br />

Avsändare:<br />

Älvstranden Utveckling AB<br />

Box 8003<br />

402 77 Göteborg<br />

<br />

24<br />

<br />

12 mån autogiro • Begränsat antal kort • Gäller hos Sportlife Lindholmen<br />

B<br />

Grupp<strong>för</strong>sändelse<br />

<br />

Välkommen till Din <strong>ny</strong>a jättearena på Lindholmen<br />

<br />

<br />

<br />

från endast

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!