24.09.2013 Views

pdf 6 MB - Skogsbruket

pdf 6 MB - Skogsbruket

pdf 6 MB - Skogsbruket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SkogSSkador<br />

Ny svamp angriper<br />

tOrra Och varma sOmrar minskar granens mOtstÅndskraft<br />

mOt insekt- Och svampangrepp. när man plante-<br />

rar snabbväxande utländska granplantOr pÅ bördiga<br />

jOrdar i södra finland ökar risken för sprickbildning i<br />

stamveden Och svampar etablerar sig lättare.<br />

På granar har det börjat<br />

förekomma en<br />

svampsjukdom som<br />

i mycket liknar törskate<br />

på tallar. Detta fenomen<br />

har även Rolf Wickström,<br />

skogsrådgivare på Södra<br />

Skogsreviret i Sibbo, hittat på<br />

sina granplantor. Han kontaktade<br />

Skogsforskningsinstitutet<br />

för att få veta mera om svampangreppet<br />

som ännu är rätt<br />

okänt i Finland.<br />

Torkade grantoppar<br />

Wickström anlade sin plantskog<br />

i Vålax, Borgå på ett 1,5<br />

hektar stort område år 1997.<br />

Fyra till fem år efter plantering<br />

märkte han att topparna på ett<br />

par plantor torkat och ett år<br />

senare blev de oroväckande<br />

många. Under den torkade<br />

toppen finner man på stammen<br />

en svart, klibbig massa.<br />

Efter att toppen torkat börjar<br />

plantan göra sidoskott och<br />

blir mångtoppig. Till denna<br />

dag har en tredjedel av Wickströms<br />

granplantor tagit skada<br />

eller torkat helt. Wickström<br />

har försökt åtgärda problemet<br />

med mångtoppighet genom<br />

stamkvistning, men det börjar<br />

bli svårt att beskära träden när<br />

de närmar sig fem meter.<br />

Utländskt ursprung<br />

Arja Lilja på Skogsforskningsinstitutet<br />

berättar att det är<br />

frågan om ett fenomen, som<br />

granar<br />

man börjat uppmärksamma<br />

under de senaste fyra åren i<br />

Finland. Det intressanta med<br />

svampsjukdomen, som ännu<br />

inte har ett officiellt namn,<br />

men kallas svartkräfta, är att<br />

den främst förekommer på<br />

granplantor med ursprung i<br />

Östeuropa och i de baltiska<br />

länderna. Den har bl.a. observerats<br />

på provytor, som<br />

planterats med svenska kyllagrade<br />

plantor i norra Savolax.<br />

På dessa områden har<br />

svartkräftan angripit fyra till<br />

fem år gamla plantor och det<br />

handlar om ett tiotal fall.<br />

Forskare Jaakko Napola<br />

på Skogsforskningsinstitutet<br />

berättar att han var den första<br />

som hittade svartkräfta år<br />

2005. Det handlade om tjugo-<br />

till trettioåriga granarna<br />

av nordpolskt och vitryskt<br />

ursprung som planterats på<br />

Skogsforskningsinstitutets<br />

provytor i Pernå och Vihtis.<br />

Efter att Wickström fick<br />

veta att det möjligtvis är en<br />

ursprungsfråga att hans plantor<br />

drabbats av svartkräfta,<br />

berättade han att plantorna<br />

antagligen är från Estland, eftersom<br />

man redan i 25 år använt<br />

granplantor av estniskt<br />

ursprung i kusttrakterna.<br />

På Rolf Wickströms granplantor har svartkräftan förorsakat förgrening<br />

av stammen och i vissa fall har hela toppen torkat ut.<br />

Foto: Rolf Wickström<br />

Sprickor i stamveden är<br />

delorsak<br />

Svampsjukdomen angriper<br />

huvudsakligen skadade granar.<br />

Skador som leder till<br />

svampangrepp är huvudsakligen<br />

torrspricka men möjligtvis<br />

också köldspricka.<br />

Forskare Arja Lilja på Skogsforskningsinstitutet<br />

berättar<br />

att den allmännaste svampen<br />

som får till stånd svartkräftan,<br />

tillhör släktet Nectria. Nectria<br />

tillhör de endogena svamparna,<br />

det vill säga svampen lever<br />

inne i veden och kommer<br />

upp till ytan och bildar en<br />

svampkropp till följd av yttre<br />

stimulans, t.ex. en köldskada<br />

på stammen.<br />

Efter att svampen etablerat<br />

sig är det tyvärr inte mycket<br />

skogsägaren kan göra åt saken.<br />

Sjukdomen kan också<br />

sprida sig till omkringliggande<br />

plantor med hjälp av sporer.<br />

Det verkar som om det<br />

enda sättet att skona sin skog<br />

från svartkräfta är att anlägga<br />

sin plantskog med inhemskt<br />

material och gallra bort svårt<br />

insjuknade träd vid behov.<br />

Manharobserveratsvartkräfta<br />

även på plantor av inhemskt<br />

ursprung, som antagligen smittats<br />

av utländska exemplar. De<br />

inhemska plantorna har ändå<br />

drabbats i mycket mindre<br />

skala. Skadorna har även varit<br />

lindrigare och de flesta träd<br />

som drabbats har kunnat läka<br />

skadorna.<br />

Klimatförändringen kan<br />

spela in<br />

Det har spekulerats i om växtsjukdomar<br />

kommer att bli allmännare<br />

som följd av klimatförändringen.<br />

Jaakko Napola

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!