pdf 6 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

SkogSSkador Se inte mellan fingrarna jag trOr ingen skOgsmaskinförare med vett Och vilja skadar träd vid en gallring. det säger stefan bOrgman pÅ kustens skOgscentral sOm i tiO Års tid har inventerat drivningsskadOr. men jag har sett hOrribla gallringsskOgar, där upp till trettiO prOcent av de kvarvarande stammarna är skadade. – Bottenröjningen är otroligt viktig framförallt i första gallringar, säger Stefan Borgman på Kustens skogscentral. När småträd och buskar skymmer förarens sikt är risken överhängande att avverkningsaggregatet eller kranen nuddar vid träd som ska bli kvar, när föraren ska föra aggregatet till den stam som ska tas bort. På våren under savstigningsperioden är träden mycket känsliga. Barken lossnar redan vid liten påverkan utifrån. – Ibland lovar skogsägaren att han sköter bottenröjningen själv. Det är helt ok, men tyvärr händer det att arbetet drar ut på tiden, så när avverkaren kommer dit med sina maskiner är kanske bara en del av området bottenröjt. Då skulle det löna sig för skogsägaren att avlöna någon för bottenröjningen. Det skulle han vinna på i längden. Stam- och markskador betyder alltid tillväxtförluster och i granbestånd ökar risken för rötangrepp, då svampsporer får fotfäste i stamveden då barken är bortfläkt. Problemet tas på allvar När Borgman jämför dagsläget gällande skadornas omfattning med situationen för tio år sedan, konstaterar han att skadorna har ökat. – Det här gäller stamskador och rotskador. Spårbildningen har däremot minskat. Trots att det i fjol var ett år med riklig nederbörd och ofrusen mark, var det på mycket få ställen som jag såg djupa körspår. Redan tio centimeter djupa hjulspår klassas som drivningsskador. – En skogsägare ska inte dra sig för att kontakta den som låter utföra avverkningen om han ser skador på träden eller djupa hjulspår, säger Stefan Borgman på Kustens skogscentral. Redan tio centimeter djupa spår av traktordäcken eller banden klassas som spårbildning, säger Borgman. – Certifieringen har också ett kriterium som gäller drivningsskador och gällande det kriteriet har Kustens skogscentrals område de två senaste åren överskridit gränsen för kriteriet, men nu tror jag på en förbättring, säger Borgman. Dåligt rykte sprider sig snabbt Enligt Borgman är många skogsägare mycket medvetna om följderna av skador i gallringsskogar. – En entreprenör vars förare har skadat stammarna i en gallringsskog, kan nog få ett rykte som snabbt sprider sig om dåligt utfört arbete. – Ingen virkesköpare tar mera ut virke med våld. Om marken är vattensjuk, får gallringen vänta tills vi får en vinter med snö eller tjäle som förbättrar bärigheten. Virkesköparen kan förhandla med skogsägaren om en förlängning av drivningstiden. Risbädd skyddar marken En stor skogstraktor hör inte hemma i en gallringsskog, absolut inte i en förstagallring. – När jag gör inventeringen finns ju inte maskinerna mera där, men spåren berättar nog en hel del om hur stor skogstraktorn som kör ut virket har varit. En stor skogstraktor är bredare och tar större last, vilket ökar risken för skador.
Skador fyra meter upp längs stammen är en följd av vårdslöshet från förarens sida. Skadan har uppkommit antingen av att kranen nuddat vid stammen eller av att grannträdet nuddat vid stammen när det tagits bort. – Band runt däcken river mera, men på vissa marker är de ett måste. Risbädd på körstråken skonar marken. Vissa förare placerar automatiskt alla kvistar och toppar på körstråken, men tyvärr gör inte alla det. En risbädd med stort inslag av björk tål många överfarter. Tveka inte att ta kontakt Borgman berättar vidare att han utöver den vanliga granskningen av drivningskvalitet några gånger per år blir tvungen att värdera drivningsskador. Det är fall när skogsägaren och den som låter utföra avverkningen inte har kommit överens. – En skogsägare ska inte dra sig för att kontakta den som låter utföra avverkningen om han ser skador på träden eller djupa hjulspår. Och han ska göra det genast. Då kan avverkningen avbrytas och misstagen rättas till. Det här kräver naturligtvis att skogsägaren följer med avverkningsarbetet och utkörningen. – Oftast kommer skogsägaren och avverkaren överens i godo. Skogscentralen som jag representerar är ju opartisk, så därför blir vi som utför inventering av drivningskvaliteten ofta anlitade om parterna inte kommer överens. I ett sådant fall är det viktigt att parterna i förväg kommer överens om vem som betalar kalaset. ”En stor skogstraktor hör inte hemma i en gallringsskog.” Bonus för gott arbete Bland skogsmaskinentreprenörerna finns det både bättre och sämre och detsamma gäller bland förarna. – Alla är vi barn i början, men ingen ny förare borde som första jobb sättas att gallra i en ungskog. De förare som har skogsmaskinförarutbildning är i en annan ställ- De här skadorna på stammen och rothalsen är en följd av att föraren tagit för snäva kurvor. Körstråksbredden var tillräcklig. Stubbarna ska vara låga, lägsta möjliga stubbskär. Fyrtio centimeter höga stubbar ska ingen skogsägare tolerera. ning eftersom de har övningskört i simulatorer. – En entreprenör som gör ett gott arbete kunde också få en bonus. Det skulle sporra även andra. Men djungeltelegrafen gör nog sitt. Inom ett visst område vet nog alla skogsägare vilka entreprenörer som gör ett gott arbete. Alla vill kanske ha just dem, men tyvärr klarar en maskin bara av en viss mängd virke per år. Energiveden är ett dolt hot Uttag av energived i samband med vård av ungskog ger också upphov till drivningsskador. Också i de fall där hyggesrester och stubbar tas ut från en kalyta, kan körstråket till lagerplatsen ibland gå genom en gallringsskog. Skogstraktorer som är avsatta för energivedskörning har ofta bredare avståndet mellan balkarna, som omger lastutrymmet, för att kunna ta större last. Då behövs det mindre krängning i sidled för att skogstraktorns bankar ska nudda vid stammar intill körstråket. Lastens vikt är inte en minimifaktor vid utkörning av energived. m text Och fOtO: gerd mattssOn-turku Vad är en drivningsskada? Det finns tre olika slags drivningsskador; stamskador, rotskador och spårbildning. En typ av stamskador uppstår när ett träd faller mot ett annat så att barken slits bort. De här skadorna, s.k. påfällningsskador, finns ofta flera meter upp längs stammen. Den andra typen uppstår när avverkningsaggregatet eller skogstarktorn som kör ut virket nuddar vid grannträden som ska bli kvar. Det räcker med att barken är borta från ett område som är mindre än en tändsticksask, för att det ska klassas som en skada. Rotskador är både skador vid rothalsen och skador på rötter som finns inom en meters radie från stammens mitt. Markskador är spårdjup. Spår som är djupare än tio centimeter klassas som markskador. Stamskador är vanligast. Under sommarhalvåret uppstår mera påfällningsskador vilket beror på att barken lossnar så mycket lättare då. Under vinterhalvåret är det vanligare med skador som sträcker sig en halv meter upp längs stammen. De har uppkommit när skogstraktorn har kört för nära kvarlämnade träd. De flesta skador av det här slaget finns på träd närmast körstråket. m
Page 2 and 3: Skogsbruket Obunden specialtidning
Page 4 and 5: Detta är min rot, konstaterar Chri
Page 8 and 9: SkogSSkador Ny svamp angriper tOrra
Page 10 and 11: Foto: Forestum. SkogSSkador Rekordm
Page 12 and 13: Väglag inför trans- portavgifter
Page 14 and 15: Skogsmaskinföretagarna har det kä
Page 16 and 17: Julklappstips Ge en naturupplevelse
Page 18 and 19: Skogen som fritidsintresse ”jag s
Page 20 and 21: Rapportering från: frÅn Årsskift
Page 22 and 23: Skådespelaren Reidar Palmgren har
Page 24 and 25: VirkeShandeL Granmassaveden har må
Page 26 and 27: ÖVerSikt ÖVer VirkeSmarknaden Vir
Page 28 and 29: Ett kryss, sågat med motorsåg, st
Page 30 and 31: kÖp & SäLj På annonsplatsen får
Page 32: Mera julklappstips SKOGSBRUKET •

pdf 6 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?