24.09.2013 Views

pdf 6 MB - Skogsbruket

pdf 6 MB - Skogsbruket

pdf 6 MB - Skogsbruket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

insekter som dödat dem. En<br />

vanlig orsak är att granen<br />

försvagas av torka och sedan<br />

angrips av den dubbelögade<br />

bastborren som ger nådastöten.<br />

Rottorra träd lämnas i regel<br />

kvar vid avverkningen<br />

som s.k. naturvårdsträd. Om<br />

det finns mycket rottorra träd<br />

tas en del bort. De har bara<br />

bränslevärde.<br />

Linnsén berättar vidare att<br />

rottorra granar ökade antalsmässigt<br />

efter den torra sommaren<br />

för några år sedan. Huvudprincipen<br />

är att de lämnas<br />

kvar som naturvårdsträd, men<br />

finns det över fyrtio kubikmeter<br />

rottorra granar på en avverkningsyta<br />

avverkas en del.<br />

Prima granmassaved snölagras<br />

Träsliperierna, som använder<br />

den friska granmassaveden,<br />

ska ha sin råvara färsk. För<br />

att sliperierna också ska ha<br />

tillgång till färsk gran under<br />

sommar och tidig höst, då<br />

avverkningstakten är låg, har<br />

snölagring kommit in i bilden.<br />

info<br />

från<br />

Föreningen<br />

för<br />

Skogskultur<br />

Det ger också möjlighet att<br />

vinterhalvåret avverka större<br />

volymer än vad träsliperierna<br />

sväljer och ändå kunna hålla<br />

veden färsk till hösten. Slipmassaved<br />

som torkat över två<br />

veckor sommartid duger inte<br />

längre som virkesråvara till<br />

träsliperier. Under en torr period<br />

kan vedens fukthalt sjunka<br />

med en procent per dygn.<br />

Vid snölagring täcks de<br />

stora virkeshögarna med snö<br />

och överst med ett lager med<br />

sågspån. Snörika vintrar används<br />

natursnö och snöfattiga<br />

konstsnö. Virket behåller sin<br />

färskhet ända till sensommaren.<br />

m<br />

text:<br />

gerd mattssOn-turku<br />

Skogslivets socker och salt<br />

Föreningen för Skogskultur fyller snart 100 år. Styrelsen<br />

har beslutat att ge ut en jubileumsbok och<br />

valt Bertel Widjeskog till redaktör för boken. Vi<br />

hoppas att boken ska bjuda också på anekdoter<br />

och berättelser från det praktiska arbetet. Har du<br />

material som kan användas i föreningens jubileumsbok?<br />

Alla tips och bidrag är välkomna, kontakta<br />

Lars Simell eller någon annan i styrelsen.<br />

Reseunderstöd till skolor<br />

Föreningen för Skogskultur beviljar stöd för resekostnader<br />

till svenskspråkiga låg- och högstadieskolor.<br />

Reseunderstödet är avsett för studiebesök<br />

med skogsbruk som tema. En skogsfackman bör<br />

medverka eller delta i planeringen av studiebesöket.<br />

Samma klass kan få stöd en gång per läsår. Ansökan<br />

bör göras helst en månad före studiebesöket<br />

med föreningens blankett som finns på webbplatsen<br />

på www.skogsreflexen.net.<br />

Bli medlem i Föreningen för Skogskultur<br />

Du som vill bli medlem i Föreningen för Skogs-<br />

Träsliperier<br />

förädlar<br />

slipmassaveden<br />

Träsliperier förädlar granmassaveden mekaniskt. Virket<br />

söderdelas antingen genom att det slipas mot ett slags<br />

slipsten, en cylinder med skrovlig yta, eller genom att det<br />

först flisas och sedan mals i en skivkvarn. Vid tillverkning<br />

av slipmassa tas virket tillvara till nästan hundra procent.<br />

Slipmassa används bl.a. för tidningspapper och innerskikt<br />

i flerskiktskartong.<br />

En vidareutveckling av den ursprungliga slipmassan är<br />

den s.k. CTMP massan eller kemitermomekanisk massa, då<br />

man först behandlar flisen med milda kemikalier. Fördelen<br />

är att förbrukning av elektricitet under söderdelningsfasen<br />

minskar eftersom virket tack vare kemikalierna lättare mals<br />

sönder. Nackdelen är att virket inte längre tas lika effektivt<br />

tillvara utan enbart till nittio procent. CTMP massa används<br />

bl.a. för vätskekartong, mjukpapper och hygienpapper. m<br />

kultur kan ta kontakt med någon i styrelsen. Ansökningarna<br />

om medlemskap behandlas sedan av<br />

styrelsen. Medlemsavgiften för enskilda personer<br />

är 9 euro/år och för sammanslutningar 90 euro/år.<br />

Föreningen för Skogskulturs styrelse:<br />

Ordförande Kåre Pihlström tfn 044-511 6306,<br />

kare.pihlstrom@fiskars.fi<br />

Viceordförande Greger Erikslund tfn 050-<br />

581 1786, greger.erikslund@skogscentralen.fi<br />

Sekreterare Lars Simell tfn 0500-487 192,<br />

lars.simell@skogscentralen.fi<br />

Medlemmar<br />

Barbara Alm tfn 040-725 8090,<br />

morby.gard@gmail.com<br />

Roger Turku tfn 0500-711 627,<br />

roger.turku@tomas.fi<br />

Mera information om Föreningen för Skogskultur<br />

finns på webbplatsen www.skogsreflexen.net.<br />

Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!