pdf 6 MB - Skogsbruket

Bioenergi
Stubbar av gran har gett
10 000 kubik värmeflis
för första gÅngen har
stubbar tagits till vara
Och flisats pÅ Åland. tO-
talt har stubbarna gett
10 000 kubikmeter bränn-
flis sOm till största delen
sÅlts till mariehamns biOenergi.
nu ska experimentet
utvärderas, men allt tyder
pÅ att man fOrtsätter.
Hittills har man
inte gjort något
med stubbarna på
Åland, de har helt
enkelt lämnats kvar i skogen.
Men nu vill Ålands skogsägarförbund
utreda om det lönar
sig att bryta upp stubbarna och
tillverka värmeflis av dem.
– Man räknar med att energivärdet
är dubbelt så högt i
stubbar som i grot men frågan
är om det går åt mer energi att
hantera stubbarna än man får
ut i slutändan, säger Daniel
Sundblom som produktionsansvarig
vid Ab Skogen, som
ägs dels av Ålands skogsägarförbund,
dels av privata investerare.
Kross från Sverige
I fjol somras bröt man upp ett
antal stubbar i experimentsyfte
och de fick torka över vintern.
Stubbarna, nästan uteslutande
av gran eftersom de
är lättare att få upp ur marken
och är renare än tall, klövs
när de bröts upp.
I somras samlades stubbarna
in och kördes till Ab Skogens
anläggning i Finström
och i september kom en inhyrd
stubbkross till Åland från
Daniel Sundblom vid Ab Skogen är nöjd med
den stubbflis man tillverkat i höst och allt
tyder på att man fortsätter att ta tillvara
stubbar på Åland.
Sverige för att till tillverka flis
av stubbarna.
Stubbkrossen har jobbat på i
drygt en månad och nu är stubberget
borta. I stället har man
fått 10 000 kubikmeter flis som
i första hand ska eldas i biovärmekraftverket
som ägs av Mariehamns
bioenergi och som
förser staden med fjärrvärme.
Stubbkrossen ska också flisa
grot och gamla lastpallar innan
den skickas tillbaka till uthyraren
i Norrköping i Sverige.
Sållas
Innan stubbflisen körs till
kraftverket sållas den för att få
bort så mycket mull som möjligt.
Det är också önskvärt att
stubbarna är rena från sand
och grus innan de flisas. Sanden
blir till glas i hög värme
och det i sin tur kan ställa till
”Stubbflisen brinner bra och ger
låga mängder aska.”
11
problem i kraftverken.
Stubbflisen är rätt torr och
den blandas ut med fuktigare
barkflis för att få en fukthalt
på cirka trettio procent som
önskas av Mariehamns bioenergi.
– Enligt vad vi hört i dag
brinner stubbflisen bra och
ger låga mängder aska, säger
Sundblom.
Stort intresse
När den första omgången
stubbar bröts och togs tillvara
fick skogsägarna ingen
ersättning. I gengäld behövde
de inte betala för markberedningen.
Om stubbrytningen
permanentas ska skogsägarna
få en viss ersättning och enligt
Daniel Sundblom är intresset
rätt stort.
– Jag tror inte att vi kommer
att lida någon brist på
stubbar om vi går in för det
här på allvar och allt tyder på
att vi fortsätter och att det går
att få ekonomi i hanteringen.
Just nu bryter vi upp stubbar
på ett större skifte och de får
torka till nästa sommar, säger
Daniel Sundblom.
Efterfrågan på bioenergi
ökar och det som inte går åt i
de åländska biopannorna kan
exporteras till närregionerna
både i öster och väster.
– Stubbrytningen kan bli
ett komplement till vår övriga
verksamhet, ett ben till att stå
på. Under det första året har
vi gjort en del smärre misstag
men vi har lärt oss efterhand
och nu har vi bra kontroll på
hanteringen.
Om Ab Skogen ska satsa på
en egen stubbkross får framtiden
utvisa. Det är en stor investering
och i så fall blir det
”en bättre begagnad”. En ny
maskin kostar runt 360 000
euro. m
text Och fOtO:
helena fOrsgÅrd