pdf 6 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Foto: Forestum. SkogSSkador Rekordmånga sorkar i vinter söder Om linjen karleby–jOensuu finns det mera sOrkar än pÅ tiOtals År. Om sOrkstammen hÅlls lika stOr över vintern är stOra skadOr att vänta i plantskOgar. Skogsforskningsinstitutet uppger att sorkstammarna kommer att krascha nästa vår efter att ha varit rekordstora i vinter. Därför är våren 2009 en bra planteringssäsong. Plantorna får då vara i fred för sorkarna ett år, kanske två. Om sorkstammarnas storlek följer samma mönster som tidigare med tre år mellan topparna, börjar sorkarna öka igen på sensommaren 2010 och nästa topp är hösten 2011. Som skogsägare kan du försöka skydda dina plantskogar mot sorkgnag. Det finns illaluktande medel som håller sorkarna borta från plantorna. Plantor av ädla lövträd och masurbjörk bör alltid förses med plantskydd. Många skrattar åt uppmaningen att placera ut musfällor i plantskogen, men forskare anser att metoden är ”Placera ut musfällor i plantskogen.” Plantor av ädla lövträd och masurbjörk bör förses med stamskydd i vintern. Foto: Forestum. 10 Både åkersork och skogssork är stora skadegörare i plantskogen. Sorken på fotot är en åkersork, som inte sprider sorkfeber. helt seriös. Skogsforskningsinstitutets forskare uppger att femtio musfällor gör stor nytta under två veckoslut. Men då ska man kontrollera fällorna flera gånger per dag, tömma dem och sätta i en ny ostbit om den gamla är uppäten. Använd handskar vid all hantering av sorkar eftersom det finns risk för att bli smittad av sorkfeber. m text: gerd mattssOn-turku Musfällor är ett bra verktyg för sorkbekämpning. En fälla kostar omkring en euro. Foto: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet.
Bioenergi Stubbar av gran har gett 10 000 kubik värmeflis för första gÅngen har stubbar tagits till vara Och flisats pÅ Åland. tO- talt har stubbarna gett 10 000 kubikmeter bränn- flis sOm till största delen sÅlts till mariehamns biOenergi. nu ska experimentet utvärderas, men allt tyder pÅ att man fOrtsätter. Hittills har man inte gjort något med stubbarna på Åland, de har helt enkelt lämnats kvar i skogen. Men nu vill Ålands skogsägarförbund utreda om det lönar sig att bryta upp stubbarna och tillverka värmeflis av dem. – Man räknar med att energivärdet är dubbelt så högt i stubbar som i grot men frågan är om det går åt mer energi att hantera stubbarna än man får ut i slutändan, säger Daniel Sundblom som produktionsansvarig vid Ab Skogen, som ägs dels av Ålands skogsägarförbund, dels av privata investerare. Kross från Sverige I fjol somras bröt man upp ett antal stubbar i experimentsyfte och de fick torka över vintern. Stubbarna, nästan uteslutande av gran eftersom de är lättare att få upp ur marken och är renare än tall, klövs när de bröts upp. I somras samlades stubbarna in och kördes till Ab Skogens anläggning i Finström och i september kom en inhyrd stubbkross till Åland från Daniel Sundblom vid Ab Skogen är nöjd med den stubbflis man tillverkat i höst och allt tyder på att man fortsätter att ta tillvara stubbar på Åland. Sverige för att till tillverka flis av stubbarna. Stubbkrossen har jobbat på i drygt en månad och nu är stubberget borta. I stället har man fått 10 000 kubikmeter flis som i första hand ska eldas i biovärmekraftverket som ägs av Mariehamns bioenergi och som förser staden med fjärrvärme. Stubbkrossen ska också flisa grot och gamla lastpallar innan den skickas tillbaka till uthyraren i Norrköping i Sverige. Sållas Innan stubbflisen körs till kraftverket sållas den för att få bort så mycket mull som möjligt. Det är också önskvärt att stubbarna är rena från sand och grus innan de flisas. Sanden blir till glas i hög värme och det i sin tur kan ställa till ”Stubbflisen brinner bra och ger låga mängder aska.” 11 problem i kraftverken. Stubbflisen är rätt torr och den blandas ut med fuktigare barkflis för att få en fukthalt på cirka trettio procent som önskas av Mariehamns bioenergi. – Enligt vad vi hört i dag brinner stubbflisen bra och ger låga mängder aska, säger Sundblom. Stort intresse När den första omgången stubbar bröts och togs tillvara fick skogsägarna ingen ersättning. I gengäld behövde de inte betala för markberedningen. Om stubbrytningen permanentas ska skogsägarna få en viss ersättning och enligt Daniel Sundblom är intresset rätt stort. – Jag tror inte att vi kommer att lida någon brist på stubbar om vi går in för det här på allvar och allt tyder på att vi fortsätter och att det går att få ekonomi i hanteringen. Just nu bryter vi upp stubbar på ett större skifte och de får torka till nästa sommar, säger Daniel Sundblom. Efterfrågan på bioenergi ökar och det som inte går åt i de åländska biopannorna kan exporteras till närregionerna både i öster och väster. – Stubbrytningen kan bli ett komplement till vår övriga verksamhet, ett ben till att stå på. Under det första året har vi gjort en del smärre misstag men vi har lärt oss efterhand och nu har vi bra kontroll på hanteringen. Om Ab Skogen ska satsa på en egen stubbkross får framtiden utvisa. Det är en stor investering och i så fall blir det ”en bättre begagnad”. En ny maskin kostar runt 360 000 euro. m text Och fOtO: helena fOrsgÅrd
Page 2 and 3: Skogsbruket Obunden specialtidning
Page 4 and 5: Detta är min rot, konstaterar Chri
Page 6 and 7: SkogSSkador Se inte mellan fingrarn
Page 8 and 9: SkogSSkador Ny svamp angriper tOrra
Page 12 and 13: Väglag inför trans- portavgifter
Page 14 and 15: Skogsmaskinföretagarna har det kä
Page 16 and 17: Julklappstips Ge en naturupplevelse
Page 18 and 19: Skogen som fritidsintresse ”jag s
Page 20 and 21: Rapportering från: frÅn Årsskift
Page 22 and 23: Skådespelaren Reidar Palmgren har
Page 24 and 25: VirkeShandeL Granmassaveden har må
Page 26 and 27: ÖVerSikt ÖVer VirkeSmarknaden Vir
Page 28 and 29: Ett kryss, sågat med motorsåg, st
Page 30 and 31: kÖp & SäLj På annonsplatsen får
Page 32: Mera julklappstips SKOGSBRUKET •

pdf 6 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?