pdf 6 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

Obunden specialtidning för skOgsägare i finlands svenskbygd 

nr 11 2008. ÅrgÅng 78 

5 

6 

8 

10 

14 

16 

18 

22 

28 

skOgen ger stadga Åt mitt liv 

att äga skOg är för christine saarukka en frÅga Om känsla Och 

identitet. 

se inte mellan fingrarna 

drivningsskadOr kan förebyggas. 

ny svamp angriper granar 

plantering av utländska granplantOr ökar risken. 

rekOrdmÅnga sOrkar i vinter 

söder Om linjen karleby-jOensuu finns mera sOrkar än pÅ tiOtals År. 

skOgsmaskinföretagarna har det kämpigt 

de höga bränslepriserna slÅr hÅrt ut mOt skOgsmaskinföretagarna. 

julklappstips 

skOgliga idéer till den sOm kanske redan har allt. 

skOgen sOm fritidsintresse 

henrik andersin ser sin skOgsinvestering sOm ett fritidsintresse. 

skÅdespelare engagerad för skOgsskydd 

reidar palmgren har gett sitt ”kändisansikte” för urskOgsskydd. 

tillverka egna huggarljus 

de bästa fÅr man av tall sOm angripits av törskatesvamp. 

pÅ Omslaget: christine saarukka har alltid kameran med sig dÅ hOn rör 

sig i skOg Och mark. 

fOtO: bertel WidjeskOg 

5 

10 

18 

28


www.skogsbruket.fi 

Utgivare Föreningen för 

Skogskultur rf 

Orrspelsgränden 4 

00700 HELSINGFORS 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Klaus Yrjönen 

tfn 020-772 9186 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020-772 9059 

Redaktionssekreterare Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

Redaktör Maria Lindén 

tfn 020-772 9192 

Medarbetare Bjarne Andersson 

tfn 050-591 2880 

bjarne@bjarneandersson.com 

Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikhan.aland.fi 

Christian Hildén 

tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Christoffer Thomasfolk 

tfn 050-353 2018 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy Adving Ab, 

Ingmar Qvist 

tfn 09-221 3246 

fax 09-221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar 

och prenumerationer Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser 

2008 Helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 euro i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 euro i övriga länder 

Halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 euro i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 euro i övriga länder 

ISSN 0037-6434 

Ombrytning 

Margita Lindgren, 

Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 

Ledaren 11.11.2008 

Se upp för 

skogsskador 

Det ser ut som om vi igen går mot en våt och varm vinter. Istäcket på 

Ishavet har minskat och gör att lågtrycken från sydväst hämtar fuktig och 

varm luft över vårt land under hösten. Vintern kommer senare, om den 

kommer. Klimatförändringen påverkar våra skogar och vårt skogsbruk 

på flera sätt. 

Ett varmare klimat har en positiv inverkan på tillväxten och vi får en 

ökad virkesproduktion. Gynnsammare förhållanden ger oss bättre möjligheter 

att producera värdefullt virke av ädla lövträd. Medaljen har dock 

två sidor. Risken för skogsskador ökar. Skadeinsekter och skadesvampar 

får bättre förhållanden när klimatet förändras. En del skadegörare gynnas 

av torra somrar och andra av fuktiga och varma höstar. I Svenskfinland 

medför rotrötan den största ekonomiska förlusten. 

Risken för stormskador är stor när marken är blöt och ofrusen. Vi har 

till all tur undgått så stora skador som stormen Gudrun åstadkom i Sverige 

för några år sedan. Efter omfattande stormskador är risken stor att 

barkborren förökar sig kraftigt och angriper levande träd. 

Nu har också svartkräftan, en svampsjukdom som skadar granplantor, 

upptäckts hos oss. Den ser ut att främst drabba granplantor av utländskt 

ursprung. 

Vad kan vi göra för att minimera riskerna och undvika omfattande 

skador i våra skogar? Utgångspunkten är god skogsvård så att skogen 

hålls livskraftig och väl växande. Gamla granskogar är en stor riskfaktor. 

Om inte granbeståndet har höga naturvärden ska det avverkas så fort 

som möjligt. 

Risken för rotrötans spridning har inte tagits på allvar och här måste 

det ske en skärpning, speciellt när det gäller tallens rotröta. Preventiv 

verksamhet är det mest lönsamma. Skogsägarna bör vara aktiva och 

kräva att stubbehandling utförs vid gallringar under barmarksperioden. 

De flesta skadegörare drabbar bara ett trädslag. Den gamla sanningen 

att blandbestånd är motståndskraftigare mot skogsskador håller sträck. 

Bestånd med flera trädslag utnyttjar markens produktionsförmåga bättre 

än bara ett trädslag. Blandbestånden bidrar också till en större variation 

i vårt landskap och gynnar den biologiska mångfalden. m 

KLAUS YRJÖNEN 

klaus.yrjonen@tapio.fi

Detta är min rot, konstaterar Christine 

Saarukka när hon lutar sig mot den 

mäktiga granens stam. 

Skogen ger stadga 

åt mitt liv 

att äga skOg är för jOurnalisten christine saarukka 

en frÅga Om känsla Och identitet. hOn äger sedan 

2004 ett större skOgsskifte i nedervetil, ärvt efter sin 

far heimer saarukka. 

– Det känns egentligen konstigt 

att man får äga en plätt 

av denna vår jord! Men det 

här är min rot och min dotters 

rot, konstaterar Christine när 

hon lutar sig mot en mäktig 

granstam. 

Granen står på kanten till en 

tjärdal där förfäderna vaktat 

milan, och hon känner fortfarande 

historiens vingslag. 

”Här får berättelserna liv” 

– Här svävar fädernas andar, 

här får generationers berättelser 

liv! Själv minns jag också 

barndomens utfärder hit. Vi 

hade matsäck med oss, och 

jag fick dricka Linnusperä-lemonad 

ur den klassiska flaskan 

med patentkork. En sådan 

flaska bör ligga under någon 

sten här ännu denna dag. Offrad 

till fädernas andar. Redan 

då tänkte jag så... 

– Till just den här tjärdalen 

kom en gång en ung, nygift 

kvinna, anmoder till mig. 

Hon förde mat åt sin nyblivna 

man och andra arbetskarlar, 

och frågade vid framomsten: 

Er he langt järifrån ti Helvite? 

Skogsbrand förstörde 

plantskog 

Skogsskiftet ligger nämligen 

avsides, vid sockengränsen 

till Kelviå. I dag kan man 

ta sig dit längs en skogsbilväg 

om bilen har tillräcklig 

markfrihöjd. Christine är bekymrad 

över att främmande 

människor tagit sig friheten 

att använda en sjöstrand som 

lägerplats, det finns till och 

med rester som vittnar om att 

man haft tältbastu där.

– Den torra sommaren 

2006 fick jag ett telefonsamtal 

som berättade att skogsbrand 

uppstått i min skog. Fyra hektar 

brann, därav en hektar lite 

äldre plantskog. Det var tydligt 

att någon gjort upp eld, 

och att denna pyrt i ytlagret 

någon dag. Lyckligtvis var 

det inte vår egen favoritstrand 

som drabbades, utan motsatta 

sidan av den lilla Totus-sjön. 

”Jag skulle gärna skydda en 

del av skogsskiftet” 

För Christine Saarukka har 

skogsskiftet sitt främsta värde 

för rekreation, avkoppling 

samt bär- och svampplockning. 

– Vad gäller skogsvården 

är jag helt beroende av Måns 

Åkerblom, verksamhetsledare 

i skogsvårdsföreningen Norrskog. 

Och han är av samma 

åsikt som jag, skogen har 

ringa värde som ekonomiskog. 

Endast smärre åsryggar 

kan betraktas som produktiva, 

och största delen av skiftet 

upptas av Ristimossen. 

– Jag skulle gärna låta skydda 

en del av skiftet för dess 

natur- och miljövärden, men 

tills vidare är det oklart om 

kriterierna för detta uppfylls. 

”Mitt andra hem är i 

Nedervetil” 

Christine Saarukka bor och 

arbetar i Helsingfors. Hon hyr 

sedan många år en sommarstuga 

i västra Nyland, men 

skogsskiftet och den gamla 

hemgården i Nedervetil värdesätter 

hon högt. 

– Sommarvistelsen i västra 

Nyland fortsätter och är en sak 

för sig. Men här i Nedervetil 

har jag mitt andra hem, och 

det känns gott att också dottern 

tycker om att vistas här. 

Christine har uppfört en liten 

stockstuga nära fädernegården, 

därifrån hon också 

kan göra en del av sitt journalistiska 

arbete för FST. Just 

denna höst kunde hon glädjas 

speciellt över riklig lingonoch 

svampskörd i sitt skogsskifte. 

Mager ur skogsbruksperspektiv, men rik på bär och svamp är Christine Saarukkas skogsmark vid 

Totus-sjön i Nedervetil. 

”Jag bevarar för nästa 

generation” 

– Jag är född och uppvuxen i 

Gamlakarleby, för alltid ”Kokkolabo”. 

Men utvecklingen 

har raderat ut spåren av den 

hemgården, så i dag känner 

jag mig mera som Nedervetilbo. 

Här står ju min pappas 

hemgård kvar, och här har jag 

själv byggt hus, till och med 

två. 

– Jag vill inte se mig som 

ägare till ett skogsskifte, snarare 

som bevarare. Det är min 

uppgift att bevara det för nästa 

generation. Nu ger skogen 

stadga åt mitt liv! m 

text Och fOtO: 

bertel WidjeskOg

SkogSSkador 

Se inte mellan fingrarna 

jag trOr ingen skOgsmaskinförare med vett Och vilja 

skadar träd vid en gallring. det säger stefan bOrgman 

pÅ kustens skOgscentral sOm i tiO Års tid har inventerat 

drivningsskadOr. men jag har sett hOrribla 

gallringsskOgar, där upp till trettiO prOcent av de 

kvarvarande stammarna är skadade. 

– Bottenröjningen är otroligt 

viktig framförallt i första gallringar, 

säger Stefan Borgman 

på Kustens skogscentral. När 

småträd och buskar skymmer 

förarens sikt är risken överhängande 

att avverkningsaggregatet 

eller kranen nuddar 

vid träd som ska bli kvar, när 

föraren ska föra aggregatet till 

den stam som ska tas bort. På 

våren under savstigningsperioden 

är träden mycket känsliga. 

Barken lossnar redan vid 

liten påverkan utifrån. 

– Ibland lovar skogsägaren 

att han sköter bottenröjningen 

själv. Det är helt ok, 

men tyvärr händer det att 

arbetet drar ut på tiden, så 

när avverkaren kommer dit 

med sina maskiner är kanske 

bara en del av området bottenröjt. 

Då skulle det löna sig 

för skogsägaren att avlöna någon 

för bottenröjningen. Det 

skulle han vinna på i längden. 

Stam- och markskador 

betyder alltid tillväxtförluster 

och i granbestånd ökar risken 

för rötangrepp, då svampsporer 

får fotfäste i stamveden då 

barken är bortfläkt. 

Problemet tas på allvar 

När Borgman jämför dagsläget 

gällande skadornas omfattning 

med situationen för 

tio år sedan, konstaterar han 

att skadorna har ökat. 

– Det här gäller stamskador 

och rotskador. Spårbildningen 

har däremot minskat. Trots att 

det i fjol var ett år med riklig 

nederbörd och ofrusen mark, 

var det på mycket få ställen 

som jag såg djupa körspår. 

Redan tio centimeter djupa hjulspår klassas som drivningsskador. 

– En skogsägare ska inte dra sig för att kontakta den som låter 

utföra avverkningen om han ser skador på träden eller djupa 

hjulspår, säger Stefan Borgman på Kustens skogscentral. 

Redan tio centimeter djupa 

spår av traktordäcken eller 

banden klassas som spårbildning, 

säger Borgman. 

– Certifieringen har också ett 

kriterium som gäller drivningsskador 

och gällande det kriteriet 

har Kustens skogscentrals 

område de två senaste åren 

överskridit gränsen för kriteriet, 

men nu tror jag på en förbättring, 

säger Borgman. 

Dåligt rykte sprider sig 

snabbt 

Enligt Borgman är många 

skogsägare mycket medvetna 

om följderna av skador i gallringsskogar. 

– En entreprenör vars förare 

har skadat stammarna i en 

gallringsskog, kan nog få ett 

rykte som snabbt sprider sig 

om dåligt utfört arbete. 

– Ingen virkesköpare tar 

mera ut virke med våld. Om 

marken är vattensjuk, får 

gallringen vänta tills vi får en 

vinter med snö eller tjäle som 

förbättrar bärigheten. Virkesköparen 

kan förhandla med 

skogsägaren om en förlängning 

av drivningstiden. 

Risbädd skyddar marken 

En stor skogstraktor hör inte 

hemma i en gallringsskog, absolut 

inte i en förstagallring. 

– När jag gör inventeringen 

finns ju inte maskinerna mera 

där, men spåren berättar nog 

en hel del om hur stor skogstraktorn 

som kör ut virket har 

varit. En stor skogstraktor är 

bredare och tar större last, vilket 

ökar risken för skador.

Skador fyra meter upp längs 

stammen är en följd av vårdslöshet 

från förarens sida. Skadan 

har uppkommit antingen 

av att kranen nuddat vid 

stammen eller av att grannträdet 

nuddat vid stammen när 

det tagits bort. 

– Band runt däcken river 

mera, men på vissa marker 

är de ett måste. Risbädd på 

körstråken skonar marken. 

Vissa förare placerar automatiskt 

alla kvistar och toppar 

på körstråken, men tyvärr gör 

inte alla det. En risbädd med 

stort inslag av björk tål många 

överfarter. 

Tveka inte att ta kontakt 

Borgman berättar vidare 

att han utöver den vanliga 

granskningen av drivningskvalitet 

några gånger per år 

blir tvungen att värdera drivningsskador. 

Det är fall när 

skogsägaren och den som 

låter utföra avverkningen inte 

har kommit överens. 

– En skogsägare ska inte dra 

sig för att kontakta den som 

låter utföra avverkningen om 

han ser skador på träden eller 

djupa hjulspår. Och han ska 

göra det genast. Då kan avverkningen 

avbrytas och misstagen 

rättas till. Det här kräver 

naturligtvis att skogsägaren 

följer med avverkningsarbetet 

och utkörningen. 

– Oftast kommer skogsägaren 

och avverkaren överens i 

godo. Skogscentralen som jag 

representerar är ju opartisk, så 

därför blir vi som utför inventering 

av drivningskvaliteten 

ofta anlitade om parterna inte 

kommer överens. I ett sådant 

fall är det viktigt att parterna 

i förväg kommer överens om 

vem som betalar kalaset. 

”En stor skogstraktor hör inte 

hemma i en gallringsskog.” 

Bonus för gott arbete 

Bland skogsmaskinentreprenörerna 

finns det både bättre 

och sämre och detsamma gäller 

bland förarna. 

– Alla är vi barn i början, 

men ingen ny förare borde 

som första jobb sättas att 

gallra i en ungskog. De förare 

som har skogsmaskinförarutbildning 

är i en annan ställ- 

De här skadorna på stammen 

och rothalsen är en följd av att 

föraren tagit för snäva kurvor. 

Körstråksbredden var tillräcklig. 

Stubbarna ska vara låga, lägsta möjliga stubbskär. Fyrtio centimeter 

höga stubbar ska ingen skogsägare tolerera. 

ning eftersom de har övningskört 

i simulatorer. 

– En entreprenör som gör ett 

gott arbete kunde också få en 

bonus. Det skulle sporra även 

andra. Men djungeltelegrafen 

gör nog sitt. Inom ett visst område 

vet nog alla skogsägare 

vilka entreprenörer som gör 

ett gott arbete. Alla vill kanske 

ha just dem, men tyvärr 

klarar en maskin bara av en 

viss mängd virke per år. 

Energiveden är ett dolt hot 

Uttag av energived i samband 

med vård av ungskog ger 

också upphov till drivningsskador. 

Också i de fall där 

hyggesrester och stubbar tas 

ut från en kalyta, kan körstråket 

till lagerplatsen ibland gå 

genom en gallringsskog. 

Skogstraktorer som är avsatta 

för energivedskörning 

har ofta bredare avståndet 

mellan balkarna, som omger 

lastutrymmet, för att kunna 

ta större last. Då behövs det 

mindre krängning i sidled för 

att skogstraktorns bankar ska 

nudda vid stammar intill körstråket. 

Lastens vikt är inte en 

minimifaktor vid utkörning av 

energived. m 


gerd mattssOn-turku 

Vad är en drivningsskada? 

Det finns tre olika slags drivningsskador; stamskador, rotskador 

och spårbildning. 

En typ av stamskador uppstår när ett träd faller mot ett annat 

så att barken slits bort. De här skadorna, s.k. påfällningsskador, 

finns ofta flera meter upp längs stammen. Den andra 

typen uppstår när avverkningsaggregatet eller skogstarktorn 

som kör ut virket nuddar vid grannträden som ska bli kvar. 

Det räcker med att barken är borta från ett område som är 

mindre än en tändsticksask, för att det ska klassas som en 

skada. 

Rotskador är både skador vid rothalsen och skador på rötter 

som finns inom en meters radie från stammens mitt. 

Markskador är spårdjup. Spår som är djupare än tio centimeter 

klassas som markskador. 

Stamskador är vanligast. Under sommarhalvåret uppstår 

mera påfällningsskador vilket beror på att barken lossnar så 

mycket lättare då. Under vinterhalvåret är det vanligare med 

skador som sträcker sig en halv meter upp längs stammen. 

De har uppkommit när skogstraktorn har kört för nära kvarlämnade 

träd. De flesta skador av det här slaget finns på träd 

närmast körstråket. m

SkogSSkador 

Ny svamp angriper 

tOrra Och varma sOmrar minskar granens mOtstÅndskraft 

mOt insekt- Och svampangrepp. när man plante- 

rar snabbväxande utländska granplantOr pÅ bördiga 

jOrdar i södra finland ökar risken för sprickbildning i 

stamveden Och svampar etablerar sig lättare. 

På granar har det börjat 

förekomma en 

svampsjukdom som 

i mycket liknar törskate 

på tallar. Detta fenomen 

har även Rolf Wickström, 

skogsrådgivare på Södra 

Skogsreviret i Sibbo, hittat på 

sina granplantor. Han kontaktade 

Skogsforskningsinstitutet 

för att få veta mera om svampangreppet 

som ännu är rätt 

okänt i Finland. 

Torkade grantoppar 

Wickström anlade sin plantskog 

i Vålax, Borgå på ett 1,5 

hektar stort område år 1997. 

Fyra till fem år efter plantering 

märkte han att topparna på ett 

par plantor torkat och ett år 

senare blev de oroväckande 

många. Under den torkade 

toppen finner man på stammen 

en svart, klibbig massa. 

Efter att toppen torkat börjar 

plantan göra sidoskott och 

blir mångtoppig. Till denna 

dag har en tredjedel av Wickströms 

granplantor tagit skada 

eller torkat helt. Wickström 

har försökt åtgärda problemet 

med mångtoppighet genom 

stamkvistning, men det börjar 

bli svårt att beskära träden när 

de närmar sig fem meter. 

Utländskt ursprung 

Arja Lilja på Skogsforskningsinstitutet 

berättar att det är 

frågan om ett fenomen, som 

granar 

man börjat uppmärksamma 

under de senaste fyra åren i 

Finland. Det intressanta med 

svampsjukdomen, som ännu 

inte har ett officiellt namn, 

men kallas svartkräfta, är att 

den främst förekommer på 

granplantor med ursprung i 

Östeuropa och i de baltiska 

länderna. Den har bl.a. observerats 

på provytor, som 

planterats med svenska kyllagrade 

plantor i norra Savolax. 

På dessa områden har 

svartkräftan angripit fyra till 

fem år gamla plantor och det 

handlar om ett tiotal fall. 

Forskare Jaakko Napola 

på Skogsforskningsinstitutet 

berättar att han var den första 

som hittade svartkräfta år 

2005. Det handlade om tjugo- 

till trettioåriga granarna 

av nordpolskt och vitryskt 

ursprung som planterats på 

Skogsforskningsinstitutets 

provytor i Pernå och Vihtis. 

Efter att Wickström fick 

veta att det möjligtvis är en 

ursprungsfråga att hans plantor 

drabbats av svartkräfta, 

berättade han att plantorna 

antagligen är från Estland, eftersom 

man redan i 25 år använt 

granplantor av estniskt 

ursprung i kusttrakterna. 

På Rolf Wickströms granplantor har svartkräftan förorsakat förgrening 

av stammen och i vissa fall har hela toppen torkat ut. 

Foto: Rolf Wickström 

Sprickor i stamveden är 

delorsak 

Svampsjukdomen angriper 

huvudsakligen skadade granar. 

Skador som leder till 

svampangrepp är huvudsakligen 

torrspricka men möjligtvis 

också köldspricka. 

Forskare Arja Lilja på Skogsforskningsinstitutet 

berättar 

att den allmännaste svampen 

som får till stånd svartkräftan, 

tillhör släktet Nectria. Nectria 

tillhör de endogena svamparna, 

det vill säga svampen lever 

inne i veden och kommer 

upp till ytan och bildar en 

svampkropp till följd av yttre 

stimulans, t.ex. en köldskada 

på stammen. 

Efter att svampen etablerat 

sig är det tyvärr inte mycket 

skogsägaren kan göra åt saken. 

Sjukdomen kan också 

sprida sig till omkringliggande 

plantor med hjälp av sporer. 

Det verkar som om det 

enda sättet att skona sin skog 

från svartkräfta är att anlägga 

sin plantskog med inhemskt 

material och gallra bort svårt 

insjuknade träd vid behov. 

Manharobserveratsvartkräfta 

även på plantor av inhemskt 

ursprung, som antagligen smittats 

av utländska exemplar. De 

inhemska plantorna har ändå 

drabbats i mycket mindre 

skala. Skadorna har även varit 

lindrigare och de flesta träd 

som drabbats har kunnat läka 

skadorna. 

Klimatförändringen kan 

spela in 

Det har spekulerats i om växtsjukdomar 

kommer att bli allmännare 

som följd av klimatförändringen. 

Jaakko Napola

Området som drabbats av svartkräfta är oftast tjugo till trettio 

centimeter, men t.o.m. två meter långa svampangripna områden 

förekommer. 

säger att svartkräftans utbredning 

möjligtvis kan bero på 

de varma och torra somrarna 

vi upplevt under de senaste 

åren. Torrsprickor har kunnat 

uppkomma i större mängd, 

speciellt på de utländska, 

snabbväxande granarna. Granen 

är i allmänhet känslig för 

torka och det bidrar till att 

försämra dess motståndskraft 

mot allehanda insekt- och 

svampangrepp. När man planterar 

snabbväxande utländska 

granplantor på bördiga jordar 

i södra Finland ökar risken ytterligare 

för sprickbildning då 

stamveden blir svagare med 

den snabba tillväxten. 

Vad säger lagen och EU om 

importerade plantor? 

År 2007 importerade Finland 

tjugo miljoner kyllagrade 

granplantor från Sverige. En 

del av dessa är producerade 

med finskt frömaterial, en del 

med svenskt och en del har 

baltiskt ursprung. I skogslagen 

står det inte annat om fröets 

härkomst, än att det skall vara 

passande för växtplatsen. 

EU får inte begränsa den 

”Svampsjukdomen har inte ännu 

ett officiellt namn, men kallas 

svartkräfta.” 

fria handeln med frömaterial, 

men i EU direktiven finns angett 

att materialet måste vara 

av högklassig kvalitet samt 

vara lämpligt för användningsområdet.EU-kommissionen 

kan dock besluta att 

förbjuda användningen av ett 

visst frömaterial i ett EU-land, 

om materialet anses skadligt. 

Livsmedelssäkerhetsverket 

Evira anger användningsområdena 

för inhemskt frömaterial, 

men ett utländskt företag 

kan be ett expertutlåtande av 

Foto: Jaakko Napola 

I detta fall har stammen knäckts pga. svampsjukdomen. 

Skogsforskningsinstitutet gällande 

frömaterialets lämplighet 

och användningsområde 

i Finland. Som följd av detta 

används t.ex. estniskt plant- 

material speciellt i våra kusttrakter, 

eftersom det anses ha 

bättre tålighet mot vårfrost 

och startar sin tillväxt senare 

på våren. Det har rått brist 

på inhemskt plantmaterial de 

senaste åren och därför har 

svenskt och estniskt material 

importerats. m 

text: 

julia lenkkeri 

Skall vi nu vara oroliga för att svartkräftan sprids till våra granskogar? 

Om du har inhemskt plantmaterial behöver du inte oroa 

dig nämnvärt. Träd av inhemskt ursprung är motståndskraftiga 

och läker oftast själva skadan. I viss mån skall man hålla ögonen 

öppna och följa med situationen. Speciellt om man tänker 

anlägga granplantor på bördig mark skall man vara medveten 

om riskerna med utländskt plantmaterial. Det viktigaste är att 

ha koll på plantmaterialet och spara alla dokument från köpet 

där exakt information om ursprunget framkommer. Om man 

inte har dokumenten kvar, finns informationen att få från plantleverantören, 

som ofta är skogsvårdsföreningen, från företaget 

som sålde plantorna eller från livsmedelssäkerhetsverket Evira. 

All information finns med säkerhet hos de ovan nämnda organisationerna 

för plantköp gjorda efter år 2002. m 

Foto: Jaakko Napola

Foto: Forestum. 

SkogSSkador 

Rekordmånga sorkar i vinter 

söder Om linjen karleby–jOensuu finns det mera sOrkar 

än pÅ tiOtals År. Om sOrkstammen hÅlls lika stOr över 

vintern är stOra skadOr att vänta i plantskOgar. 

Skogsforskningsinstitutet 

uppger att sorkstammarna 

kommer 

att krascha nästa vår 

efter att ha varit rekordstora 

i vinter. Därför är våren 2009 

en bra planteringssäsong. 

Plantorna får då vara i fred för 

sorkarna ett år, kanske två. 

Om sorkstammarnas storlek 

följer samma mönster 

som tidigare med tre år mellan 

topparna, börjar sorkarna 

öka igen på sensommaren 

2010 och nästa topp är hösten 

2011. 

Som skogsägare kan du försöka 

skydda dina plantskogar 

mot sorkgnag. Det finns illaluktande 

medel som håller 

sorkarna borta från plantorna. 

Plantor av ädla lövträd och 

masurbjörk bör alltid förses 

med plantskydd. 

Många skrattar åt uppmaningen 

att placera ut musfällor 

i plantskogen, men forskare 

anser att metoden är 

”Placera ut musfällor i 

plantskogen.” 

Plantor av ädla lövträd och masurbjörk bör förses med stamskydd 

i vintern. 

Foto: Forestum. 

10 

Både åkersork och skogssork är stora skadegörare i plantskogen. 

Sorken på fotot är en åkersork, som inte sprider sorkfeber. 

helt seriös. Skogsforskningsinstitutets 

forskare uppger att 

femtio musfällor gör stor nytta 

under två veckoslut. Men då 

ska man kontrollera fällorna 

flera gånger per dag, tömma 

dem och sätta i en ny ostbit 

om den gamla är uppäten. 

Använd handskar vid all 

hantering av sorkar eftersom 

det finns risk för att bli smittad 

av sorkfeber. m 

text: 


Musfällor är ett bra verktyg för sorkbekämpning. En fälla kostar 

omkring en euro. 

Foto: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet.

Bioenergi 

Stubbar av gran har gett 

10 000 kubik värmeflis 

för första gÅngen har 

stubbar tagits till vara 

Och flisats pÅ Åland. tO- 

talt har stubbarna gett 

10 000 kubikmeter bränn- 

flis sOm till största delen 

sÅlts till mariehamns biOenergi. 

nu ska experimentet 

utvärderas, men allt tyder 

pÅ att man fOrtsätter. 

Hittills har man 

inte gjort något 

med stubbarna på 

Åland, de har helt 

enkelt lämnats kvar i skogen. 

Men nu vill Ålands skogsägarförbund 

utreda om det lönar 

sig att bryta upp stubbarna och 

tillverka värmeflis av dem. 

– Man räknar med att energivärdet 

är dubbelt så högt i 

stubbar som i grot men frågan 

är om det går åt mer energi att 

hantera stubbarna än man får 

ut i slutändan, säger Daniel 

Sundblom som produktionsansvarig 

vid Ab Skogen, som 

ägs dels av Ålands skogsägarförbund, 

dels av privata investerare. 

Kross från Sverige 

I fjol somras bröt man upp ett 

antal stubbar i experimentsyfte 

och de fick torka över vintern. 

Stubbarna, nästan uteslutande 

av gran eftersom de 

är lättare att få upp ur marken 

och är renare än tall, klövs 

när de bröts upp. 

I somras samlades stubbarna 

in och kördes till Ab Skogens 

anläggning i Finström 

och i september kom en inhyrd 

stubbkross till Åland från 

Daniel Sundblom vid Ab Skogen är nöjd med 

den stubbflis man tillverkat i höst och allt 

tyder på att man fortsätter att ta tillvara 

stubbar på Åland. 

Sverige för att till tillverka flis 

av stubbarna. 

Stubbkrossen har jobbat på i 

drygt en månad och nu är stubberget 

borta. I stället har man 

fått 10 000 kubikmeter flis som 

i första hand ska eldas i biovärmekraftverket 

som ägs av Mariehamns 

bioenergi och som 

förser staden med fjärrvärme. 

Stubbkrossen ska också flisa 

grot och gamla lastpallar innan 

den skickas tillbaka till uthyraren 

i Norrköping i Sverige. 

Sållas 

Innan stubbflisen körs till 

kraftverket sållas den för att få 

bort så mycket mull som möjligt. 

Det är också önskvärt att 

stubbarna är rena från sand 

och grus innan de flisas. Sanden 

blir till glas i hög värme 

och det i sin tur kan ställa till 

”Stubbflisen brinner bra och ger 

låga mängder aska.” 

11 

problem i kraftverken. 

Stubbflisen är rätt torr och 

den blandas ut med fuktigare 

barkflis för att få en fukthalt 

på cirka trettio procent som 

önskas av Mariehamns bioenergi. 

– Enligt vad vi hört i dag 

brinner stubbflisen bra och 

ger låga mängder aska, säger 

Sundblom. 

Stort intresse 

När den första omgången 

stubbar bröts och togs tillvara 

fick skogsägarna ingen 

ersättning. I gengäld behövde 

de inte betala för markberedningen. 

Om stubbrytningen 

permanentas ska skogsägarna 

få en viss ersättning och enligt 

Daniel Sundblom är intresset 

rätt stort. 

– Jag tror inte att vi kommer 

att lida någon brist på 

stubbar om vi går in för det 

här på allvar och allt tyder på 

att vi fortsätter och att det går 

att få ekonomi i hanteringen. 

Just nu bryter vi upp stubbar 

på ett större skifte och de får 

torka till nästa sommar, säger 

Daniel Sundblom. 

Efterfrågan på bioenergi 

ökar och det som inte går åt i 

de åländska biopannorna kan 

exporteras till närregionerna 

både i öster och väster. 

– Stubbrytningen kan bli 

ett komplement till vår övriga 

verksamhet, ett ben till att stå 

på. Under det första året har 

vi gjort en del smärre misstag 

men vi har lärt oss efterhand 

och nu har vi bra kontroll på 

hanteringen. 

Om Ab Skogen ska satsa på 

en egen stubbkross får framtiden 

utvisa. Det är en stor investering 

och i så fall blir det 

”en bättre begagnad”. En ny 

maskin kostar runt 360 000 

euro. m 


helena fOrsgÅrd

Väglag inför trans- 

portavgifter på grot 

allt fler skOgsägare tar bOrt grOt Och stubbar vid 

slutavverkningar. det har ökat slitaget pÅ skOgsbilvägarna 

för mycket, anser ett väglag i närpes. därför 

beslöt stämman nyligen att pÅföra sina delägare en 

transpOrtavgift för grOttranspOrter. 

På grund av de senaste 

årens stigande oljeoch 

energipriser samt 

utsläppsrätterna har 

efterfrågan på bioenergi från 

skogen ökat. Intresset för energived 

bara växer och det gäller 

även för grot – grenar och 

toppar – samt stubbar som tas 

tillvara vid en slutavverkning. 

Väglaget fick nog av sönderkörda 

vägar 

Arbetet med att ta hand om 

grot och stubbar samt transporten 

av groten hör inte till 

normalt skogsbruk enligt alla. 

Så är fallet i Yttermark i Närpes, 

där ett väglag har fått nog 

av högar av grot och stubbar 

vid dikeskanten samt sönderkörda 

vägar som grottransporterna 

har förorsakat. 

Enligt ett stämmobeslut har 

väglaget rätt att från och med 

den 1 augusti i år påföra delä- 

garna transportavgifter för 

grot och stubbar. 

– De ökande grottransporterna 

har förorsakat onormalt 

mycket slitage av våra vägar 

och dessa transporter är inte 

införda i den normala enhetsfördelningen, 

där enbart 

normalt skogsbruk ingår, säger 

Stig Simons som är ordförande 

för väglaget. 

Belastar vägnätet oskäligt 

Grot tas huvudsakligen från 

slutavverkningar i granskogar 

medan åtgärden sällan genomförs 

i talldominerade bestånd. 

Att beskaffenheten på 

skogen varierar från en skogsägare 

till en annan gör därmed 

att grottransporter inte kan påföras 

den normala enhetsfördelningen, 

menar Simons. 

– En skogsägare som bara 

har tallskog ska inte behöva 

betala vägunderhållet för en 

Bakom Stig Simons, ordförande för det väglag som har infört 

transportavgifter för grottransporter, står en av många risbuntar 

längs vägarna. 

1 

granne som kan transportera 

grot från sin granskog. Transporterna 

belastar alltså vägnätet 

och markägarna oskäligt. 

Trots att en grottransport är 

betydligt lättare än en vanlig 

virkestransport så belastar den 

förstnämnda vägarna mycket. 

Arbetet med groten är nämligen 

omfattande. 

– Först tar man bort grot och 

sedan kommer en grävmaskin 

som bryter stubbarna och därefter 

en skogstraktor som kör 

ut dem till vägen. En grottransport 

väger inte lika mycket 

som ett virkeslass, men skapar 

lika mycket trafik på vägarna. 

Avgiften är noggrant 

uträknad 

Simons betonar att avgiften 

gäller enbart grot och stubbar 

inte annan energived som till 

exempel klenvirke och slanor 

från gallringar. Han understryker 

också att avgiften 

– som är 50 euro per hektar 

för grotuttag och lika mycket 

för stubbuttag – är noggrant 

uträknad. 

– Vi har beaktat vårt nyttoområde 

som är 3 700 hektar, 

årsbudgeten för underhållet 

som är 7 500 euro och det är 

lika med 2 euro per hektar per 

år. Sedan multipliceras två 

euro med omloppstiden på 

åttio år och med en beräknad 

tillväxt på 5,4 kubikmeter per 

år ger det 432 kubikmeter per 

hektar under omloppstiden. 

För att komma ner till kubikmeterpriset 

delas 160 euro, 2 

euro gånger 80 år, med kubikmetrarna 

per hektar som 

är 432, vilket ger 37 cent per 

kubikmeter. Det multipliceras 

i sin tur med 300 kubikmeter 

grot per hektar, vilket ger 111 

euro. 

– Den siffran avrundade vi 

senare till hundra euro och 

därmed avgiften på femtio 

euro för grot och femtio euro 

på stubbar. 

Olika åsikter om avgiften 

Enligt Helena Ålgars, jurist vid 

SLC, har väglagets stämma rätt 

att fatta ett beslut om avgifter 

ifråga om det ökade slitaget. 

Hon får medhåll av Leif Sandbacka, 

skogsbruksingenjör vid 

Kustens skogscentral. 

– När det handlar om att av- 

När groten flisas efterlämnas mycket skräp som försämrar 

skogsbilvägarna. Det medför merkostnader för underhållet av 

vägarna. Tanken är att transportavgifterna ska användas till att 

förbättra vägarna.

Efter en slutavverkning lämnas ris och stubbar vid vägkanten för att torka. Ofta faller en del av 

högarna i dikena som täpps till. Att ingen tar ordentligt ansvar för groten grämer Stig Simons. 

”Ingen verkar ta ordentligt ansvar 

för groten.” 

gifterna går till att täcka underhållskostnader 

är fallet klart. 

Väglagets stämma har rätt att 

fatta beslut om avgifter. Men 

enligt mig hör dock grottransporter 

till normalt skogsbruk 

och att få millimeterrättvisa är 

svårt, säger Sandbacka. 

Krister Bäckström, biträdande 

distriktschef vid Metsäliittos 

Vasa distrikt, anser också 

att grottransporter hör till 

normalt skogsbruk. Dessutom 

handlar det om ett sortiment 

med små marginaler. 

– Belastar man sortimentet 

ytterligare med höga avgifter 

så är det inte alls bra. 

Ingen inkomst för 

skogsägaren 

För skogsägaren innebär 

försäljningen av grot ingen 

egentlig inkomst. Åtminstone 

inte med nuvarande priser, 

som ligger på omkring 0,6 

euro per kubikmeter. Simons 

konstaterar att en slutavverkning 

med 200 kubikmeter 

granvirke ger en skogsägare 

cirka 120 euro för groten. 

– Det enda som skogsägaren 

får om den tar bort grot och 

stubbar är en något förmånligare 

markberedning. Men 

min åsikt är att grot måste ge 

en nettointäkt åt skogsägaren. 

1 

Med dagens priser blir det nästan 

en förlustaffär för skogsägaren. 

Det måste definitivt 

finnas värde i det när bolagen 

är intresserade av groten. 

Logistiken haltar 

Simons menar också att de 

ansvariga för logistiken inte 

tar tillräcklig hänsyn när de 

ger ut körordern för groten, 

som ligger och torkar vid dikeskanterna. 

Det beror enligt 

honom främst på att virkesinköparna 

överlåter dessa transporter 

åt andra. 

– Groten lämnas vid vägkanten 

och faller ner i dikena som 

täpps till. Samma sak är det 

med risbuntarna och ingen vill 

känna för det, utan de lämnas 

där länge och skräpar. Eftersom 

det är andra än virkesinköparna 

som sköter logistiken 

så kollar ingen hur arbetet med 

groten är utfört. I slutändan är 

det väglaget som måste städa 

upp efter dem, säger Simons. 

Och fortsätter: 

– Vår tanke är därför att 

skogsägaren ska debitera 

skogsbolagen för arbetet med 

groten. Det är de som ska betala 

för det i och med att de 

satsar så här mycket på att 

få ut det. Det betyder att det 

måste finnas ett något högre 

värde. m 


christOffer thOmasfOlk 

Samlingar av stubbar håller på att torka längs skogsbilvägarna i Yttermark. Ett väglag har beslutat 

att införa transportavgifter för stubbtransporter eftersom det sliter på vägarna.

Skogsmaskinföretagarna 

har det kämpigt 

de höga bränslepriserna slÅr hÅrt ut mOt skOgsmaskinföretagarna. 

priset pÅ mOtOrbrännOlja har stigit 

kraftigt. i augusti, när priset var sOm högst, var literpriset 

drygt sextiO prOcent högre än för ett År sedan. 

Priset på motorbrännolja 

har sjunkit något, 

men det är fortfarande 

högt. Från augusti 

då priset var över en euro per 

liter har det kommit ner till 

drygt åttio cent per liter. Utgifter 

för löner till förarna stiger 

också, då maskinförarnas 

tabellöner stiger med 10–15 

procent i år och nästa år. 

Maskinföretagarna kräver 

högre taxor 

– Det finns ingen annan lös- 

ning än att höja entreprenadpriserna, 

säger Asko Piirainen 

som är ordförande för Maskinföretagarnas 

förbund. Och 

betalaren kan vara bara en, 

dvs. den som köper tjänsten 

av skogsmaskinföretagaren. 

Enligt Piirainen utgör bränsleutgifterna 

omkring tio procent 

av skogsmaskinföretagarnas 

totala utgifter. En del 

av maskinföretagarna har fått 

kompensation för de höjda 

bränslepriserna tack vare 

att de i sina avtal med uppdragsgivarna 

har en klausul 

1 

gällande höjda bränslepriser. 

Många företagare som jobbar 

åt de större bolagen har 

inskrivet i sina avtal att entreprenadpriserna 

stiger om 

bränslepriserna stiger. 

– Det är synnerligen viktigt 

att företagarna lär sig att 

de ska binda entreprenadpriserna 

och deras utveckling 

till kostnadsstegringen till 

exempel genom att skriva in 

en klausul om bränsleprisets 

utveckling i entreprenadavtalet. 

Det här är speciellt viktigt 

när det är fråga om mångåriga 

avtal, säger Piirainen. 

Skogsmaskinföretagarna har 

arbete 

Piirainen ser dock med stor 

optimism på framtiden. Av- 

– Jag tankar 300 liter motorbrännolja per gång och det räcker inte ens tre arbetsdagar, säger 

Magnus Träskman. 

Foto: Martin Träskman 

verkningarna kommer att öka 

då virkesimporten avtar. Efterfrågan 

på avverkningsmaskiner 

och skogstraktorer ökar 

ytterligare eftersom gallringarna 

ökar och likaså avverkningar 

på torvmarker. Brist 

på förare kommer att vara ett 

stort problem. 

Över 20 000 euro enbart för 

bränsle 

Skogsmaskinföretagare Magnus 

Träskman uppger att de 

höjda bränslepriserna har 

ökat bränsleutgifterna kännbart. 

– En tankning kostar med 

dagens bränslepris lite över 

250 euro. Då sätter jag trehundra 

liter motorbrännolja i 

avverkningsmaskinen och det 

räcker 2,5 arbetsdagar, säger 

Magnus Träskman. På årsnivå 

blir bränslekostnaderna över 

20 000 euro. 

– Bränslekostnaderna utgör 

omkring tio procent av totalkostnaderna 

för en skogsmaskin. 

Det stämmer också för 

min avverkningsmaskin som 

är en Eco Log. Lavetten som 

jag flyttar skogsmaskinen 

med, ska också ha bränsle 

i tanken. Den ska ha diesel, 

som är dyrare än motorbrännolja. 

Bränsleklausul behövs i långvariga 

avtal 

Träskman berättar vidare att 

han inte har någon bränsleklausul 

inskriven i sitt avtal 

med Södra skogsreviret. 

– Det här är ett medvetet 

val, säger Träskman. När det 

är långt mellan granskningsintervallerna 

är en bränsleklausul 

på sin plats. Jag och 

andra företagare som jobbar

åt reviret träffar vår uppdragsgivare 

med några månaders 

mellanrum och då ser vi hur 

bränslepriserna har utvecklats. 

Om de har stigit mycket 

sedan vi senast träffades 

diskuterar vi en höjning av 

taxan. Och vi brukar komma 

överens. Bränsleklausuler är 

vanligare i avtal med de stora 

skogsbolagen. De har många 

maskinföretagare i arbete och 

med långvariga avtal. 

Bränslet största kostnadsposten 

för en virkesbil 

De höjda bränslepriserna påverkar 

också lastbilstransporterna. 

Dieselpriset steg från 

augusti 2007 till augusti i år 

med nästan fyrtio procent. 

Nu har priset kommit ner och 

i oktober var dieselpriset 20– 

25 procent högre än för ett år 

sedan. 

En virkesbil använder i snitt 

närmare 200 000 liter diesel 

per år. Med dagens dieselpris 

är bränsleutgifterna omkring 

Bränslekostnaderna utgör drygt 35 procent av totalkostnaderna för en virkesbil. 

200 000 euro per år. Bränslekostnaderna 

utgör drygt 35 

procent av totalkostnaderna 

NYA C-SERIEN 

Eco Logs nya skördarserie, C-serien, är pålitliga och produktiva skogsmaskiner. Skördarna är framtagna för att 

möta skogsbrukets mycket höga krav på prestanda och lönsamhet. En stor nyhet med C-serien är att de har utrustats 

med en Tier III Mercedesmotor för att både öka produktiviteten och minimera bränsleförbrukningen. 

Med ett komplett produktprogram av fem skördarmodeller, är Eco Log det självklara valet för avverkning under 

alla förhållanden. 

För mer information, ring Stefan Björkman 050 374 7260, stefan.bjorkman@eco-log.se 

1 

för en virkesbil. Utgifterna för 

bränsle är den största kostnadsposten. 

m 

text: 


Foto: Volvo.

Julklappstips 

Ge en naturupplevelse i julklapp 

Om du tycker att det redan finns tillräckligt många prylar i julgubbens 

säck, kan en upplevelse vara rätt julklapp. Forststyrelsens naturum presenterar 

på ett mångsidigt sätt den finländska naturen. Ge av din tid i 

julklapp! På ett julkort kan du skriva in vilket besöksobjekt du valt åt 

mottagaren och sedan bjuda till exempel på transporten till naturummet. 

Gemensam tid tillsammans kan vara den mest värdefulla klappen. 

Kostnad: din tid och eventuella kostnader för resor, inträdet till naturummen 

är fritt. – Mera information hittar du på www.utinaturen.fi 

Skyddskängor 

Skogsvännens praktiska julklappsdröm 

är ett par varma skyddskängor. 

De inhemska tillverkarna 

Jalas och Sievi har modeller 

både för herrar och 

damer med både tåskydd 

och halkskyddat 

botten. Pris från 

60 euro. 

Grillsticka i 

teleskopmodell 

Gryttorps grillsticka i teleskopmodell 

har vassa piggar 

som faller in i träskaftet då 

den fälls i hop för transport. 

Stickan följer smidigt med i 

fickan eller ryggsäcken utan 

att repa tyget. Cirkapris 8 

euro. 

Pall med teleskopben 

För jaktpasset, fågelskådning och 

pauserna i skogsarbetet är det bra 

med en pall i ryggsäcken. Den 

här pallen med teleskopben finns 

med olika sitthöjder. Den minsta 

har sitthöjden 45 cm och med 

benen i inskjutet läge och pallen 

hopfälld är den bara 28 cm lång. 

Vikten är drygt 700 gram. Cirkapris 

70 euro. 

1 

Packningsremmar 

Med hållbara och stadiga 

packningsremmar kan du 

enkelt fästa utrustning på utsidan 

av ryggsäcken under 

skogsvandringen. Haltis remmar 

är 18 mm breda och finns 

i olika längder från 30 cm upp 

till 250 cm (tjocklek 25 mm). 

Pris från 4,90 euro. 

Hopfällbar kniv 

Fiskars hopfällbara byggkniv är ett bra redskap också för den 

som rör sig i naturen. Med den hopfällbara kniven sågar du 

enkelt av mindre kvistar. Kniven väger 95 gram och är endast 

20 cm lång i hopfällt läge. Som utfälld är kniven 36 cm. 

Finns att få också med länk för bältet. Cirkapris 16 euro. 

Hörselskydd med radio 

och Bluetooth 

Med FM-radio och Bluetooth 

inbyggda i hörselskydden blir 

skogsarbete inte ensamt. Det 

är också en trygghetsfaktor 

både för den som jobbar i 

skogen och för hemfolket. Pris 

från 400 euro. 

Toalettväska med älgmotiv 

En toalettväska med älgmotiv 

är den senaste nyheten i Finlaysons 

Tapio-serie. Från tidigare 

finns det lakan och handdukar 

med älgmotiv. Toalettväskan 

kostar 24 euro.

Pannlampa 

Med en pannlampa behöver 

man inte sluta motionera när 

höstmörkret kommer. Dagens 

pannlampor använder ledlampor, lysdioder, som har längre 

livslängd och drar mycket mindre energi än en vanlig glödlampa. 

De flesta kan också blinka, vilket är bra när man vill 

vara tydlig mot mötande på en väg. Pris från 7 euro. 

Mode i trädgårdsarbete 

Gardens Girls kläder för 

trädgårdsarbete är gjorda 

för damer. Tack vare 

knäskydd som stoppas 

in i byxbenen strax under 

knäet blir det inga 

ömma knän vid ogräsrensning. 

Hängselbyxan 

kostar 77 euro och knäskydden 

10 euro. 

Vedklyv 

Med en hydraulisk eldriven vedklyv är 

det lätta att klyva ved. Även familjens 

tonårsbarn klarar arbetet. Tack vare tvåhandsmanövrering 

är risken för klämskador 

obefintlig. Klyvlängden är justerbar, 

ofta mellan 30 och 60 cm, med automatisk 

återgång till förinställd klyvlängd. 

Pris från 250 euro. 

Trädplantor som skyddar mot erosion 

För den som tycker att pappa redan äger alla 

prylar i världen, kan en immateriell gåva 

som främjar hållbar utveckling vara grejen 

i jul. Ett sätt att hjälpa människor i u-länder 

och samtidigt bidra till att naturen bevaras, 

är att plantera träd i erosionsbenägna 

områden. Träden är snabbt växande arter, 

som ger inkomst åt lokalbefolkningen i en 

överskådlig tid. Bl.a. Kyrkans Utlandshjälp 

säljer 15 träd för 15 euro och sänder ett fint 

certifikat att skänka till julklapp. Även getter, 

fisknät och hönor går att köpa på nätet, 

www.annorlundagava.fi. 

1 

Tvättmedel 

Kläder som används i skogsarbete får 

ofta fläckar av kåda, olja och bränsle. 

Det här tvättmedlet tar bort den här typen 

av fläckar från kläder. Det är också 

ypperligt för handtvätt när händerna är 

kådiga eller täckta med oljefärg efter en 

dag med penseln i handen. Tvättmedlet 

är fosfatfritt och biologiskt nedbrytbart. 

Priset för en flaska är 9 euro. 

Miljöanpassad bensin 

Alkylatbensin är en extra ren form av motorbränsle, 

som säljs i dunk under namnet 

miljöanpassad bensin 2-takt eller 4-takt. 

Efter en arbetsdag med alkylatbensin i sågtanken 

kan kläderna tas in i badrummet 

utan att den typiska lukten av avgaser sprider 

sig i badrummet. Alkylatbensin tål flera 

års lagring utan att egenskaperna förändras 

och maskinen är mera lättstartad efter vinter- 

eller sommarförvaring. En 5 liters dunk 

kostar 22 euro. 

Bekväm sele till 

röjsågen 

En bra sele avlastar tyngden 

från röjsågen och fördelar 

sågens vikt jämnt över användarens 

axlar, rygg och 

höfter. Den har breda stoppade 

axelremmar och ett 

brett mjukt höftbälte som 

avlastar trycket på axlarna. 

Cirkapris 99 euro. 

För den matglade 

En gåva som får det att vattnas i 

munnen är boken ”Skogens mat”. 

Sveriges främste viltkock Gert 

Klötzke har samlat många av sina 

bästa recept på allt som skogen 

ger, samtidigt som han frikostigt delar med 

sig av sina erfarenheter. Boken kostar 23,20 euro på 

webben www.adlibris.com. Den finns även i välförsedda 

bokhandlar, ISBN10: 9100118907.

Skogen som 

fritidsintresse 

”jag ser min skOgsinvestering sOm ett fritidsintresse. 

jakten ger rekreatiOn Omedelbart, medan jag fÅr vänta 

mÅnga År pÅ avkastningen frÅn skOgen”. 

Henrik Andersin är 

bosatt i Grankulla 

och har jobbat med 

bankirverksamhet 

på bl.a. Bensow. Senare var 

han med om att grunda Evli 

Bank och fungerade tidigare 

som företagets VD. Numera är 

han styrelseordförande. 

Lantbruksverksamhet är bekant 

för Henrik genom Monikkala 

gård i Janakkala, som 

hans syster sköter. Gårdens 

areal är omkring sexhundra 

hektar. Av Terviks gårds ägare 

i Pernå köpte Henrik år 2006 

cirka 180 ha skogsmark samt 

ett litet torp med tillhörande 

mark på tretton hektar vid 

Pernåvikens västra strand. 

Fritidsintressen viktigare än 

avkastningen 

Henrik säger genast att lönsamheten 

för hans skogsbruksnäring 

är hopplöst dålig. 

Motivet är inte heller att få en 

god avkastning utan närmast 

ser han investeringen som ett 

fritidsintresse. 

Henrik är bl.a. intresserad 

av jakt, miljö och friluftsliv. 

Han vill se ett vackert landskap 

och gärna får skogen på 

lång sikt ge en avkastning. 

1 

Vad har Henrik gjort? 

En hel del har Henrik hunnit 

med under sina två år som 

ägare. Malmas torpet, som 

torde vara från 1700-talet och 

som stått obebott de senaste 

femtio åren, har pietetsfullt 

blivit iståndsatt. Taket och 

väggarna har fått nya pärtor. 

Taket skall ännu tjäras och 

ytterväggarna har bestrukits 

med rödmyllefärg. 

– Runt torpet hade de gamla 

ängarna beskogats med gran i 

slutet av 1960-talet. 

Granarna hade vuxit bra, 

men de gav ett mycket dystert 

intryck. Därför ville jag få bort 

dem, säger Henrik Andersin. 

Om det blir lövträd eller 

bete var ännu öppet när 

Henrik Andersin 

Ekon.mag 

Delägare och styr ordf. för 

Evli Bank Abp 

Ålder: 48 år 

Familj: hustrun Martina och 

tre barn 15, 19 och 20 år 

SKOGSBRUKET var på besök, 

men solen lyste igen vackert 

på det gamla torpet. Vegetationen 

mot Pernåviken hade 

även utgjorts av mycket täta 

bestånd av granar och gamla 

björkar. De flesta granar är 

redan avverkade, men en del 

av björkarna kommer att bli 

kvar. 

Dricksvatten hämtar familjen 

från en liten källa. Enligt 

Henrik kommer familjen inte 

att installera el, vattenledningar 

och avlopp i torpet. 

Eventuellt kommer Henrik att 

utnyttja en del av den outnyttjade 

byggrätten för att bygga 

en ny bostad åt sig och sin 

familj. I så fall blir det i stil 

med de gamla byggnaderna 

på torpet. 


Skogsskiftet befinner sig en 

bit från torpet och väster om 

vägen till Isnäs. Det består av 

plantskogar, ungskogar och 

en avverkad yta på ca 25 ha. 

Skogar mogna för slutavverkning 

finns inte. Klenare och 

grövre gallringsbestånd utgör 

ungefär hälften av arealen. 

På den avverkade ytan ville 

– Jag högg bort granarna runt 

torpet för att gå ett öppnare 

och ljusare landskap, säger 

Henrik Andersin.

Henrik experimentera med 

nya trädslag och delvis beakta 

att vårt klimat ser ut att bli allt 

varmare. 

– Jag lät plantera 16 000 

plantor, säger Henrik. Av dem 

var 2 000 ekar och 6 000 lärkträd. 

Resten var gran och tall. 

För att skydda plantorna 

för älg och hjort har hela området 

på 25 hektar ingärdats 

och är tillgängligt endast via 

tre portar och via en skogsväg 

som går tvärs igenom 

området. Henrik medgav att 

avkastningen är svår att bedöma, 

men intressant är det att 

följa med hur denna nya skog 

kommer att utveckla sig. Åtgärderna 

ser han delvis som 

landskapsvård. 

Skogarna hade huggits kraftigt 

innan Henrik köpte området. 

Lyckligtvis har plantskogarna 

blivit röjda och några 

vackra ungskogar med tall 

finns det också. En betydande 

del av området har tidigare 

varit kärrmark, som blivit utdikat. 

”Jag ser min skogsinvestering 

som ett fritidsintresse. Jakten ger 

rekreation omedelbart, medan jag 

får vänta många år på avkastningen 

från skogen”. 

Några nya skogsvägar för 

lättare skogstransporter har 

Henrik även huggit upp. Dessa 

är redan nu användbara 

vintertid, men måste grusas 

om de skall användas året 

runt. Skogen sköts med hjälp 

av Södra Skogsreviret. 

Hur ser en bankman på 

skogens lönsamhet? 

På den här punkten är Henrik 

kritisk och han anser att avkastningen 

är dålig. 

– I mitt fall belastas lönsamheten 

dels av att det är fråga 

om unga skogar och dels av 

att jag prioriterat landskaps- 

vården mycket högt, säger 

Henrik. 

För skogsindustrins del efterlyser 

han mera kreativitet 

och konstaterar att kapaciteten 

varit för stor. Skulle Ryssland 

ändra sin inställning till 

exporttullarna skulle den 

finska skogsindustrin få en 

viss lättnad. Konjunkturerna 

under de närmaste två åren 

kommer uppenbarligen att 

vara svaga. 

En betydligt mera lovande 

framtid ser han för ölet. I linje 

med detta har han gått in som 

huvudägare i Nokian Panimo 

Oy. 

Jakt 

Ett av Henriks stora intressen 

är jakt och för det lämpar sig 

skogarna mycket bra. 

– Jag kommer att satsa på 

viltvård, säger Henrik. På området 

finns bl.a. tjäder, orre, 

järpe och naturligtvis älg och 

hjort, men få eller inga rådjur. 

Under besöket såg vi en 

hel del djurspår och speciellt 

mycket fanns det naturligtvis 

runt den utplacerade slickstenen. 

En god jaktkamrat är 

Tessie, den sexåriga engelska 

springerspanieln. 

– Jakten ger rekreation 

omedelbart, medan skogarnas 

avkastning kräver många 

års väntan. m 


christian hildén 

1 

Henrik Andersin experimenterar med ek och lärk och för att 

skydda plantorna för älg och hjort har han ingärdat förnyelseytan. 

Utplacering av slickstenar är en av Henrik Andersins satsningar 

på viltvård.

Rapportering från: 

frÅn Årsskiftet fÅr flera persOner sOm nu jObbar i de 

enskilda skOgsvÅrdsföreningarna i österbOtten nya 

arbetsuppgifter dÅ de övergÅr sOm gamla arbetstagare 

till skOgsvÅrdsföreningen österbOtten. 

fastighetsförmedling är en av de helt nya tjänster 

sOm föreningen kOmmer att erbjuda skOgsägare. 

Namn: Thomas Jåfs 


Hemort: Gerby, Vasa 

Familj: hustru, 2 barn 

Fritidsintressen: sjöfågeljakt, 

fiske 

”Fastighetsförmedling är 

efterfrågad” 

Thomas Jåfs är ännu drygt en 

månad verksamhetsledare i 

Malax skogsvårdsförening. 

Från årsskiftet är han skogsvårdsinstruktör 

med områdesansvar 

för Övermalax, Petalax 

och norra Pörtom. Dessutom 

är han en av de två personer 

som ska börja sköta skogsvårdsföreningens 

förmedling 

av skogsfastigheter. 

– Vi som nu jobbar i skogsvårdsföreningarna 

fick av in- 

terimsstyrelsen en förfrågan 

om det finns intresse hos 

någon att specialisera sig på 

fastighetsförmedling, säger 

Thomas Jåfs. Skogsvärdering 

har alltid intresserat mig och 

jag anmälde mitt intresse. 

Nästan femton år som skogsbruksplanerare 

har säkert satt 

sina spår. 

– Jag ska avlägga examen 

för fastighetsförmedlare, 

AFM-förmedlarprovet, innan 

jag har rätt att fungera som 

förmedlare av skogsfastigheter. 

Provet ordnas två gånger 

per år och målet är att jag 

ska delta i provet i november. 

Föreningens förmedlingsverksamhet 

är inte helt strukturerad 

ännu. 

– Det finns ett behov av den 

här tjänsten hos skogsägarkåren, 

säger Jåfs. Samtidigt stärker 

det skogsägarnas band till 

skogsvårdsföreningen, då vi 

kan erbjuda en mera heltäckande 

service. 

”Nya arbetsrutiner är en 

utmaning för oss alla” 

Anki Svenn blir kansliföreståndare 

i den nya skogsvårdsföreningen 

och förman 

0 

Namn: Anki Svenn 


Hemort: Helsingby, 

Korsholm 

Familj: sambo, 2 barn 

Fritidsintressen: akvarellmålning, 

fotboll 

för de fyra kanslister som jobbar 

i föreningen. 

– Jag har jobbat på Söderskog 

och dess föregångare 

Korsholms skogsvårdsförening 

sedan år 1991 med totalt 

ansvar för ekonomin, säger 

Anki Svenn. Nu ska arbetsuppgifterna 

fördelas och själv 

blir jag kvar med bl.a. bokföring. 

Jag kommer att ha mitt 

skrivbord på huvudkontoret i 

Vasa. Rent fysiskt behövs jag 

inte på områdeskontoren då 

vi jobbar via en server som 

alla har tillgång till. 

Enligt Svenn kommer det att 

krävas smidighet och flexibilitet 

bland de anställda. 

– Det är viktigt att alla arbetsrutiner 

genast från årsskiftet 

görs lika inom hela 

skogsvårdsföreningen. Förändringarna 

i och med de 

nya arbetsrutinerna kommer 

att vara mera utmanande för 

en del än för andra. 

”Skogsbeskattning 

prioriteras” 

Henrik Östman får ansvar för 

rådgivningen i den nya skogsvårdsföreningen. 

– Enligt nuvarande modell 

kommer jag att jobba femtio 

procent med rådgivning och 

femtio procent som skogsvårdsinstruktör 

med områdesansvar 

för Replot, säger 

Henrik Östman. Jag har kompletterat 

min skogsutbildning 

med lärarutbildning, så det 

var ett ganska naturligt val. 

– I första hand kommer vi 

Namn: Henrik Östman 


Hemort: Replot, Korsholm 

Familj: Hustru, 2 barn 

Fritidsintressen: fiske, idrott

att satsa på skogsägarinriktade 

kurser och föreläsningar. 

En del ordnar vi själva och en 

del tillsammans med andra 

skogsorganisationer. Skogsläroanstalten 

i Vasa är en självklar 

samarbetspartner. 

Enligt Östman kommer 

skogsbeskattning och den nya 

skogsförbättringslagen, dvs. 

Kemeralagen, att vara mest 

framme i rådgivningen i början 

av året. 

En viktig målgrupp för rådgivningen 

är nya skogsägare. 

– Nya skogsägare i svenska 

Österbotten får från årsskiftet 

ett infopaket av Skogsvårdsföreningen 

Österbotten. 

”Satsningar på gallringar i 

drivningstjänsten” 

Joakim Holmqvist får ansvar 

för drivning och energivedsanskaffning 

i området Karleby–Pedersöre. 

– Den största utmaningen 

är att få energivedsanskaffningen 

att ge ett ekonomisk 

positivt resultat, säger Joakim 

Holmqvist. Energiveden binder 

mycket pengar då det ofta 

går 1,5 år från det att energiveden 

avverkas tills den blir 

flisad och bränns i flispannan. 

De områdesansvariga har den 

direkta kontakten med skogs- 

Maskinmätning fortsätter 

att dominera 

virkesmätningen. 

Av det virke som avverkades 

i privatskogarna mättes åttio 

procent av avverkningsmaskinen 

i samband med upparbetningen 

av virket. Mätning 

i trave vid väg fortsätter att 

minska och i fjol mättes endast 

fem procent av virket vid 

vägkanten. Fabriksmätningen 

utgjorde femton procent. 

När det är fråga om mätning 

av virke som ägs av skogsbolagen 

och av Forststyrelsen är 

ägarna. Jag ska se till att energiveden 

kommer ut ur skogen 

och till förbrukningsplatsen. 

– Skogsvårdsföreningen 

kommer att prioritera gallringar 

i drivningstjänsten. Vi 

erbjuder skogsägare som inte 

vill sälja på rot ett alternativ. 

Föreningen utför avverkningen 

och uttransporten av virket 

från skogen för skogsägarens 

räkning mot betalning. 

Skogsägaren säljer virket som 

leveransvirke och hans nettobehållning 

blir skillnaden 

mellan leveranspriset och 

drivningskostnaderna. m 

text: 


Namn: Joakim Holmqvist 


Hemort: Jakobstad 

Familj: Sambo, 2 barn 

Fritidsintressen: rävjakt, 

sportdykning 

Avverkningsmängder 

och mätmetoder 

maskinmätningen också vanligast, 

men maskinmätningens 

andel är bara drygt hälften. 

Resten mäts vid fabrik. 

I fjol uppgick avverkningsmängderna 

till 57 miljoner 

kubikmeter. Av den mängden 

var 

– 39 milj. m 3 virke som köpts 

på rot från privatskogar 

– drygt 7 milj. m 3 virke som 

köpts på leverans 

– drygt 6 milj. m 3 virke från 

skogsbolagens egna skogar 

– 5 milj. m 3 virke från Forststyrelsens 

skogar m 

1 

Fett av fårull håller 

älgarna borta 

i sverige testar bl.a. skOgsföretaget hOlmen skOg ett 

nytt viltavskräckande medel baserat pÅ fett frÅn fÅrull. 

det är fÅrullsfett sOm blandas ut i vatten. 

Den nya produkten heter 

Trico och den tillverkas 

av det österrikiska 

företaget Kwizda. Enligt 

tidningen Skogsland har produkten 

sålts i Österrike sedan 

år 2000. Den aktiva substansen 

är fårullsfett. 

Enligt Kemikalieinspektionen 

i Sverige finns det inget 

som kan anses vara giftigt eller 

miljöfarligt i Trico. Men 

fårullsfett kan orsaka allergi, 

så den som behandlar plantorna 

bör ha skyddshandskar 

på sig, 

Holmen Skog har i sina 

försök också Trico-behandlat 

plantorna under den känsliga 

knoppbildningsperioden och 

några negativa effekter har 

inte dykt upp av det. 

EU:s regler för registrering 

av aktiva substanser i bl.a. 

bekämpningsmedel medför 

stora kostnader för importören. 

I en EU-förordning från 

år 2006 sägs det att tillverkare 

och importör åläggs att 

ta fram data om de ämnen de 

tillverkar eller importerar och 

att använda dessa data för att 

bedöma riskerna i samband 

med hantering av dessa ämnen. 

Den här kostnaden för importören 

gör att många medel 

inte når Finland. m 

SoometSa Grupp oY 

söker gallrings- och 

andra skogsarbetare. 

Vi arbetar inte maskinellt 

(naturvänligt). 

Mvh 

T. Vik 

044-9306 729

Skådespelaren Reidar Palmgren 

har gett sitt ”kändisansikte” till 

arbetet för urskogsskydd. 

Skådespelare engagerad 

för skogsskydd 

ett 16 hektars skOgsOm- 

rÅde i lOjO har köpts upp 

av stiftelsen för naturarvet. 

säljaren är ett sterb- 

hus Och OmrÅdet bestÅr 

av bÅde gammal döende 

granskOg Och beskOgade 

tegar sOm i skOgsvÅrda- 

rens ögOn främst ser ut 

sOm misslyckade granplantskOgar 

sOm övertagits 

av sly Och hassel. 

Tanken är att stiftelsen 

ska freda området. 

Det är föreningen 

Urskogens vänner, 

stiftelsens stödförening, som 

letar reda på lämpliga köpob- 

jekt. Urvalskriterier är att de 

områden som skaffas åt stiftelsen 

ska fylla kriterierna för 

urskogsområden. 

Hundratals hektar med donationsmedel 

Limbergets skog i Stortötar by 

i Lojo är stiftelsen 16:e skogsanskaffning. 

Totalt äger stiftelsen 

305 hektar fredad skog i 

Finland, det första skogsområdet 

köptes år 2000. Stiftelsens 

största skogsområde är Konttikangasskogen 

i Siikajoki som 

är knappt 50 hektar. Verksamheten 

som inleddes år 1995 

har lett till anskaffningar av 

skogsområden för nästan två 

miljoner euro, allt med donationsmedel. 

Föreningen arbetar med att 

samla in medel för att köpa 

upp nya skogsområden som 

de sedan fredar. De första 

områdena på Sydkusten har 

köpts detta år, ett 6 hektars 

skogsskifte i Loppis och det 

16 hektar stora skogsområdet 

i Lojo. Limbergets skogsområde 

i Lojo är stiftelsen senaste 

anskaffning. 

Fanatiker och kändisar 

I styrelsen för naturarvsstiftelsen 

finns en del intressanta 

namn så som stiftelsens ordförande 

fiskaren/författaren Pentti 

Linkola och medlemmen, 

europaparlamentarikern Sirpa 

Pietikäinen. Styrelsen i övrigt 

består av allt från akademipro- 

fessorer, biologer, bibliotekarier 

till jordbrukare, en brokig 

skara naturskyddare. 

Skogsbruket träffar Reidar 

Palmgren, skådespelare, tvansikte 

och författare från 

Tammerfors, som beskriver sig 

själv som en diversearbetare 

inom konsten. Om sitt förhållande 

till skogen säger han att 

han ser sig själv som en turist 

i skogen. Han blev engagerad 

i föreningens verksamhet för 

ett halvt år sedan, är styrelseledamot 

i föreningen Urskogens 

vänner och ingår också 

i styrelsen för naturarvsstiftelsen 

som köper upp skogsmark 

för naturskydd. Han har ingen 

skoglig utbildning, men nog 

ett mycket känslofullt förhållande 

till skogen, trots att han

erättar att hans uppväxt varit 

mycket urban. Engagemanget 

i skogsskyddsfrågor har att 

göra med de upplevelser han 

förknippar med skogen och 

träd. 

Trots att han själv bor i ett 

gammalt trähus från år 1907 

tycker han inte att skogen ska 

exploateras. Virket från dagens 

skogsodlig ger han inte 

mycket för, de bräder han 

skaffat från brädgården för att 

reparera sitt hus var snabbväxta 

och av dålig kvalitet, 

tycker han. Kopplingen mellan 

gammal skog och virke 

som vuxit långsamt tycks inte 

skådespelaren ha tänkt på. 

Han har gett sitt ansikte för 

att ge synlighet år verksamheten 

och bidrar också själv 

med donationer. Han liknar 

verksamheten vid annan välgörenhet. 

Fredningsobjekten 

besöksmål 

”Jag ser mig själv som en 

turist i skogen.” 

Den urbane skogsskyddaren 

brukar besöka stiftelsens skogar 

tillsammans med experter, 

han fascineras av att få information 

om vilka olika fåglars 

sång man kan höra och av all 

fakta han får höra om skogens 

olika arter. Han brukar också 

besöka sin närskog tillsammans 

med sina barn, två pojkar 

på 9 och 14 år. Tystnaden, 

mörkret och träden är upplevelser 

för familjen. 

Ett stenhårt tillit till verksamhetens 

experter kommer 

fram i diskussionen med 

Palmgren. Han har övertygats 

om att urskogen i Finland håller 

på att försvinna och det är 

grunden till engagemanget 

i föreningen och stiftelsens 

verksamhet. 

Medelanskaffning för 

skogsköp 

Föreningen urskogens vänner 

har idag kring 800 medlemmar 

och verksamheten ökar. 

För en tid sedan var det främst 

donationer till stiftelsen som 

övervägde. Just nu finns det 

enligt Palmgren lämpliga 

skogsområden till salu och 

nu har verksamheten med 

uppköp av skogsområden 

tilltagit, så att bottnen i kassakistan 

börjar synas. Två stora 

anskaffningar under detta år i 

södra Finland har gjort att man 

fått bruk för donationsmedlen. 

Tidigare hade stiftelsen 

svårt att hitta lämpliga objekt 

till salu. Det är föreningens 

aktiva medlemmar som letar 

efter urskogsområden som 

stiftelsen kan köpa upp. Här 

samarbetar man också med 

miljöcentralerna som tipsar 

om lämpliga objekt. 

Arbetsfördelningen mellan 

stiftelsen som köper in områ- 

den och föreningen fungerar 

så att föreningen sköter det 

praktiska medan stiftelsen 

äger områdena. När ett nytt 

skogsområde köpts in ansöker 

man om fredning. De 

skyddade skogsområdena är 

sedan öppna för allmänheten 

men man anlägger inte till exempel 

några naturstigar och 

utför inte heller hyggen. Skötsel- 

och restaureringsåtgärder 

kan dock bli aktuella ibland. 

Normala skogsfastighetsaffärer 

Palmgren berättar att stiftelsen 

också köper skog för 

skogsskydd av säljare som 

av någon orsak inte vill överlåta 

sina områden till statliga 

skyddsområden. Det finns 

också skogsägare som har sålt 

Föreningen Urskogens vänner 

förvaltar de fredade områdena 

som också är öppna för 

allmänheten. 

Limbergets skogsområde i Lojo är Stiftelsen för naturarvets senaste 

anskaffning. 

sina områden billigare än till 

marknadspris. Affärerna som 

stiftelsen gör är dock i vanliga 

fall normala skogsfastighetsaffärer 

och stiftelsen betalar ett 

pris som utgår från en normal 

värdering av virkesutbudet på 

fastigheten. m 


maria lindén

VirkeShandeL 

Granmassaveden 

har många namn 

granmassaved är inte ett lika entydigt begrepp sOm tallmassaved. 

virkesköparna använder Olika benämningar 

utgÅende frÅn kvaliteten Och vad den ska användas 

till. slipmassaved är en variant. 

Det är prisskillnader 

mellan de olika typerna 

av granmassaved.Värdefullast 

är slipmassaveden. Den andra 

ytterligheten är virke med stor 

andel röta, som enbart har 

bränslevärde. 

Slipmassaveden kräver 

snabbt tempo sommartid 

Till slipmassaved duger enbart 

virke av helt rötfria granar, som 

dessutom ska transporteras 

färskt till fabriken. Färkhetsbegreppet 

är speciellt viktigt 

under sommaren. I kvalitetsnormerna 

för slipmassaved 

anges att virket högsommartid 

ska vara vid fabriken inom 

två veckor från avverkningen 

räknat. När virket torkar ändrar 

det färg och slutprodukten 

eller pappret blir mörkare. 

Slipmassaveden används av 

träsliperier som vidareförädlar 

virket mekaniskt till bland 

Foto Södra. 

annat råmaterial för tidningspapper. 

Sulli – vad är det? 

Lätt rötskadad gran betraktas 

som tallmassaved vedtekniskt 

sett av virkesköparna. Kvalitetsfordringarna 

anger hur 

omfattande rötan får vara i 

enskilda massavedsklampar. 

Det är skillnad på hård röta 

och mjuk röta. Granvirke 

med hård röta duger alltid till 

massaved. För mjuk röta finns 

det gränser. Olika köpare har 

definierat tillåten mjuk röta 

på lite olika sätt, men överlag 

kan man säga att den mjuka 

rötan får utgöra högst hälften 

av diametern och att det ytterst 

bör finnas minst 5–7 cm 

frisk ved. 

Prismässigt får skogsägaren 

mindre betalt för lätt rötskadad 

granmassaved än för tallmassaved. 

Skillnaden är 5–7 

euro/m 3 . 

På cellulosafabriken hamnar 

båda virkessortimenten i 

samma cellulosakok. Det är 

orsaken till att den lätt rötskadade 

granen ofta kallas 

för ”sulli” eller ”gransulfat”. 

Namnet kommer från ordet 

sulfatved som anger att virket 

används av en fabrik som tillverkar 

sulfatcellulosa. 

Rotrötan gör gran till 

brännved 

Gran med mycket mjuk röta, 

s.k. överrötskadad gran, du- 

På ett virkesavlägg är det vanligt 

med fyra olika travar med 

granvirke; travar med timmer, 

slipmassaved, lätt rötskadat 

virke och överrötskadat virke. 

ger enbart till brännved, inte 

för cellulosatillverkning. Det 

är fråga om granvirke som 

inte fyller fordringarna för lätt 

rötskadad gran. Ibland kallas 

virket rötlump. 

Granvirke av det här slaget 

är mycket vanligare i Nyland 

än i Österbotten. Det beror 

på att granens rotröta är mera 

utbredd i de nyländska skogarna 

än i de österbottniska. 

Därför är det av stor vikt att 

skogsägare i Österbotten låter 

utföra stubbehandling i 

samband med avverkningar 

i granskogar under barmarksperioden. 

Det hindrar rotrötan 

från att sprida sig till friska 

skogar. 

Mats Linnsén på Skogsvårdsföreningen 

Söderskog 

uppskattar att över åttio procent 

av granmassaveden i 

hans område i Korsholm är 

friskt och duger till slipmassaved. 

– Med det förekommer stora 

variationer mellan olika platser, 

säger Mats Linnsén. I dag 

gjorde jag faktiskt en avverkningsanmälan 

över en slutavverkning 

där jag uppskattade 

att andelen rötskadad gran är 

trettio procent. Det kan till 

och med vara mera. Avverkningsytan 

är en gammal granskog 

i skärgården, där boskapen 

tidigare betade fritt. 

Rottorra granar 

Torra granar ser vi allt oftare 

i skogen, speciellt längs sydkusten. 

Ofta förekommer de i 

grupper på 5–10 träd. Enligt 

Gunnar Salingre på Kustens 

skogscentral, som är expert 

på skogsskador, är det rotröta 

och stress på grund av torka 

plus sekundära svampar och

insekter som dödat dem. En 

vanlig orsak är att granen 

försvagas av torka och sedan 

angrips av den dubbelögade 

bastborren som ger nådastöten. 

Rottorra träd lämnas i regel 

kvar vid avverkningen 

som s.k. naturvårdsträd. Om 

det finns mycket rottorra träd 

tas en del bort. De har bara 

bränslevärde. 

Linnsén berättar vidare att 

rottorra granar ökade antalsmässigt 

efter den torra sommaren 

för några år sedan. Huvudprincipen 

är att de lämnas 

kvar som naturvårdsträd, men 

finns det över fyrtio kubikmeter 

rottorra granar på en avverkningsyta 

avverkas en del. 

Prima granmassaved snölagras 

Träsliperierna, som använder 

den friska granmassaveden, 

ska ha sin råvara färsk. För 

att sliperierna också ska ha 

tillgång till färsk gran under 

sommar och tidig höst, då 

avverkningstakten är låg, har 

snölagring kommit in i bilden. 

info 

från 

Föreningen 

för 

Skogskultur 

Det ger också möjlighet att 

vinterhalvåret avverka större 

volymer än vad träsliperierna 

sväljer och ändå kunna hålla 

veden färsk till hösten. Slipmassaved 

som torkat över två 

veckor sommartid duger inte 

längre som virkesråvara till 

träsliperier. Under en torr period 

kan vedens fukthalt sjunka 

med en procent per dygn. 

Vid snölagring täcks de 

stora virkeshögarna med snö 

och överst med ett lager med 

sågspån. Snörika vintrar används 

natursnö och snöfattiga 

konstsnö. Virket behåller sin 

färskhet ända till sensommaren. 

m 

text: 


Skogslivets socker och salt 

Föreningen för Skogskultur fyller snart 100 år. Styrelsen 

har beslutat att ge ut en jubileumsbok och 

valt Bertel Widjeskog till redaktör för boken. Vi 

hoppas att boken ska bjuda också på anekdoter 

och berättelser från det praktiska arbetet. Har du 

material som kan användas i föreningens jubileumsbok? 

Alla tips och bidrag är välkomna, kontakta 

Lars Simell eller någon annan i styrelsen. 

Reseunderstöd till skolor 

Föreningen för Skogskultur beviljar stöd för resekostnader 

till svenskspråkiga låg- och högstadieskolor. 

Reseunderstödet är avsett för studiebesök 

med skogsbruk som tema. En skogsfackman bör 

medverka eller delta i planeringen av studiebesöket. 

Samma klass kan få stöd en gång per läsår. Ansökan 

bör göras helst en månad före studiebesöket 

med föreningens blankett som finns på webbplatsen 

på www.skogsreflexen.net. 

Bli medlem i Föreningen för Skogskultur 

Du som vill bli medlem i Föreningen för Skogs- 

Träsliperier 

förädlar 

slipmassaveden 

Träsliperier förädlar granmassaveden mekaniskt. Virket 

söderdelas antingen genom att det slipas mot ett slags 

slipsten, en cylinder med skrovlig yta, eller genom att det 

först flisas och sedan mals i en skivkvarn. Vid tillverkning 

av slipmassa tas virket tillvara till nästan hundra procent. 

Slipmassa används bl.a. för tidningspapper och innerskikt 

i flerskiktskartong. 

En vidareutveckling av den ursprungliga slipmassan är 

den s.k. CTMP massan eller kemitermomekanisk massa, då 

man först behandlar flisen med milda kemikalier. Fördelen 

är att förbrukning av elektricitet under söderdelningsfasen 

minskar eftersom virket tack vare kemikalierna lättare mals 

sönder. Nackdelen är att virket inte längre tas lika effektivt 

tillvara utan enbart till nittio procent. CTMP massa används 

bl.a. för vätskekartong, mjukpapper och hygienpapper. m 

kultur kan ta kontakt med någon i styrelsen. Ansökningarna 

om medlemskap behandlas sedan av 

styrelsen. Medlemsavgiften för enskilda personer 

är 9 euro/år och för sammanslutningar 90 euro/år. 

Föreningen för Skogskulturs styrelse: 

Ordförande Kåre Pihlström tfn 044-511 6306, 

kare.pihlstrom@fiskars.fi 

Viceordförande Greger Erikslund tfn 050- 

581 1786, greger.erikslund@skogscentralen.fi 

Sekreterare Lars Simell tfn 0500-487 192, 

lars.simell@skogscentralen.fi 

Medlemmar 

Barbara Alm tfn 040-725 8090, 

morby.gard@gmail.com 

Roger Turku tfn 0500-711 627, 

roger.turku@tomas.fi 

Mera information om Föreningen för Skogskultur 

finns på webbplatsen www.skogsreflexen.net. 

Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO

ÖVerSikt ÖVer VirkeSmarknaden 

Virkesförsäljningarna motsva- 

rar skogsindustris virkesbehov 

Under årets sista 

månader är massaveden 

mest intressant 

ur virkeshandelssynvinkel. 

Enligt den 

totala försäljningsmängden 

fram till slutet av oktober kan 

man förutspå att det i år säljs 

lite över 30 miljoner kubikmetern 

virke från privatskogarna 

i Finland. Under årets 

två sista månader kan man 

också anta att aktiviteten på 

virkesmarknaden fortsätter 

att vara ganska livlig. En tredjedel 

av hela årets behov av 

virke, som skogsindustri sagt 

att den behöver, är fortfarande 

inte köpt. 

Skogsägarna borde nu framför 

allt bjuda ut sådana skogsbestånd 

som kan avverkas 

omedelbart, då skogsindustrin 

har speciellt stor brist på sommarstämplingsposter. 

Efter två 

milda vintrar har skogsindustrin 

massor av oavverkade 

stämplingsposter i torvmarksskogar. 

Redan nu verkar det 

klart att det kommer att vara 

svårt att marknadsföra gallringsskogar 

för avverkning 

nästa vinter. Å andra sidan är 

det underutbud på massaved 

på flera områden. 

Skogsindustris rotpostreserver 

är för tillfället på en 

relativt hög nivå. Nivån på 

virkesförsäljningarna under 

hösten gör att avverkningarna 

kan genomföras enligt skogsindustris 

behov. Enligt de senaste 

konjunkturprognoserna 

avverkas cirka 47 miljoner 

kubikmeter i år i familjeägda 

skogar. 

Finska skogsindustrin behöver 

mer inhemskt virke 2009 

Skogsforskningsinstitutet och 

Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitutet 

PTT har i sina 

senaste översikter båda förutspått 

att marknaden för 

sågade trävaror kommer att 

vara svag också den närmaste 

framtiden. Därför kommer 

minskningen av virkesanvändningen 

i år att framför 

allt gälla timmer. På grund 

av kapacitetsnedläggningar i 

massa- och pappersindustrin 

i år och även nästa år, kommer 

även deras användning 

av virke att minska. Enligt 

prognoser kommer den finska 

skogsindustrins sammanlagda 

virkesbehov att minska med 

Erno Järvinen 

6–7 miljoner kubikmeter under 

åren 2008–2009 jämfört 

med år 2007. 

I kalkyler gällande virkesanvändning 

har man utgått 

från att mängden importerat 

virke kommer att minska år 

2009 med upp till 7 miljoner 

kubikmeter jämfört med 

årets siffror. En följd av detta 

och trots kapacitetsnedläggningarna 

inom den finska 

massa- och pappersindustrin 

kommer den goda efterfrågan 

på virke på den inhemska 

virkesmarknaden antagligen 

att fortsätta. Särskilt inhemsk 

Logga in på 

Användarnamn skogsbruket1 

och lösenord skogsbruket2 

massaved, som ersätter importerad 

massaved, behövs 

mera än tidigare. 

Det lönar sig att vara omsorgsfull 

i virkesförsäljning 

Virkesmarknadssituation varierar 

tydligt i olika områden, 

för det är skillnader mellan 

företagen inte bara i efterfrågans 

struktur utan också i avtalsvillkoren. 

I den närmaste 

framtiden är det speciellt 

viktigt att begära anbud vid 

virkesförsäljning för att hitta 

det sammanlagt bästa anbudet. 

Dessutom är det viktigt 

att kontrollera apteringen av 

virke då efterfrågan på massaved 

och energived är synnerligen 

stor. Skogsvårdsföreningarna 

ger värdefull hjälp 

i virkeshandelsfrågor och 

skogsägarna borde använda 

deras tjänster vid virkesförsäljningar. 

m 

text: ernO järvinen, 

forskningsdirektör för MTK:s 

skogsgrupp 

erno.jarvinen@mtk.fi

VirkeSpriSer 

Betalningsplan viktig i 

kontraktet 

Många virkesköpare förslår nu 3-årig drivningstid i rotkontrakt 

i stället för två år som varit det normala. Skogsägarna bör dock 

ställa sig kritiska till ett sådant förslag. Det är svårt att förutspå 

hur virkesmarkanden ser ut då. Och för att få femtio procent av 

virkesinkomsten skattefritt ska pengarna finnas på skogsägarens 

konto före utgången av år 2010. Finns pengarna på kontot först 

år 2011 är bara 25 procent av virkesinkomsten skattefri. 

Det enhetspris som antecknas i rotkontraktet är alltid bindande. 

I kontraktet bör också tas med en betalningsplan. Numera 

är det kutym att skogsägaren får en tredjedel av den uppskattade 

köpesumman i förskott inom en månad efter att kontraktet 

undertecknats. m 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. m 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

text: gerd 

mattssOn-turku 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVOKARJALA 

KYMI- 

SAVO

Ett kryss, sågat med motorsåg, 

sträcker sig från övre ändan av det 

åttio centimeter höga huggarljuset 

sextio centimeter neråt. 

Tillverka egna 

huggarljus 

Material: 

• tallar med törskate 

• rottorra tallar och granar 

• trassel 

• tändvätska 

De bästa huggarljusen får man 

av tall som angripits av törskatesvamp. 

Som försvar mot 

svampangreppet börjar tallen 

producera rikligt med kåda 

och hartser, som genomsyrar 

stammen. Av denna kådimpregnerade 

del tillverkas ett 

genuint huggarljus som brinner 

med en varmgul låga. 

Såga ett kryss från ena 

ändan 

Stamdelen sågas i omkring åttio 

centimeter långa klampar. 

Från ena ändan av klampen 

sågas ett kryss ner genom den, 

cirka sextio centimeter mot 

ändra ändan. Huggarljuset är 

nu i praktiken klart, men det 

ska ännu torka. I väntan på 

användning ska det förvaras 

på en torr plats. 

En trasseltuss med lite tändvätska 

ger elden fart 

Huggarljusen ställs i upprätt 

ställning på gräsmatten eller 

grusgången, när de ska användas. 

För antändning sätts 

en liten trasseltuss, dränkt 

med några droppar tändvätska, 

mitt i krysset. 

Huggarljusen brinner med 

en intensiv varm djupgul låga, 

som sprider en skön trolsk 

och romantisk stämning över 

omgivningen. I synnerhet 

mörka vinterkvällar väcker de 

beundran och ger alla en fantastisk 

känsla av närhet och 

värme. 

Mera tändvätska då rottorra 

träd används 

Huggarljusen kan också tillverkas 

av rottorra träd, både

av tall och av gran. Men då 

bör de impregneras med en 

lämplig tändvätska för att elden 

ska ta fart. 

Dessa huggarljus sprider 

dock inte samma varmgula 

intensiva sken som de kådimpregnerade 

huggarljusen, 

men är trots det nog så imponerande. 

m 


björn ljungqvist 

tillsammans med sina 

elever 

Eleverna lär sig ta vara 

på material från naturen 

Eleverna på skogsmaskinförarlinjen vid Svenska Yrkesinstitutet 

i Vasa jobbar under sitt första studieår också med manuell 

avverkning. Under den tiden får de tips och idéer om 

hur vi kan ta tillvara olika kuriosa i våra skogar. 

Det kan vara allt från konstiga rötter, stubbar, kvistar, stammar 

och träknölar till olika slag av virke som lämpar sig för 

tillverkning av klockor och knivar. En liten specialitet är virke 

till huggarljus, fi. jätkänkynttilä. 

Eleverna tillverkar också foderautomater för bl.a. fåglar 

och rådjur på fritiden. Dessa och andra saker som eleverna 

tillverkar säljer de på marknader och trädgårdsdagar. Arbeten 

som eleverna utför på fritiden ger en välkommen liten 

extra slant under studietiden. m 

Finskt faner i Saab 

faner frÅn finland ut- 

gör stOmmen i saabarnas 

bagageutrymme. faneret 

bekläs med en filtmatta, sÅ 

det är fÅ sOm vet vad sOm 

finns under filtmattan. 

Visuvesi Oy med fabriker 

på fyra orter i Finland, 

förser Saabfabrikerna 

med faner. Det här är 

inget nytt utan redan Saab 96 

och Saab 99 hade finskt faner 

som stomme i bagagutrymmet. 

Stommen består av flera 

olika delar. Delarna är skräddarsydda 

för att passa olika 

Saabmodeller. De bekläs med 

filtmatta i Finland, så när de 

kommer till Saabfabriken i 

Sverige, lyfts de direkt in i det 

Bagage- och lastutrymmet i 

Saab har stommen av finskt 

faner. 

Foto: Saab 

som ska bli bagageutrymme. 

I tidningen Puumies uppger 

Visuvesi Oy:s direktör Pasi 

Lahtinen att faner tack vare 

att det är lätt och slitstarkt är 

mycket använt i transportfordon 

av olika slag. En annan 

Tallstammar angripna av törskatesvamp ger de bästa huggarljusen. 

Virket är kådimpregnerat och ljusen börjar snabbt brinna 

med en varmgul låga. 

stor fördel är att faner tål temperaturväxlingar 

utan att varken 

krympa eller svälla ut. 

Faner används också som 

bärande konstruktion i väggar 

i tankfartyg som transporterar 

gas. Gasen transporteras i 

vätskeform och dess temperatur 

är -160 grader. Faner behåller 

sin styrka och sina mått 

vid låga temperaturer medan 

metall inte är dimensionsstabil 

vid temperaturväxlingar. 

m

kÖp & SäLj 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

0 

– Gumman skäller mig till soffliggare för att 

jag inte röstade i skogsvårdsföreningsvalet! 

– Hon kunde gärna göra det av andra 

orsaker också! 

Skogsbruket omorganiserar 

Arbetet på tidningen Skogbrukets redaktion har omorganiserats. 

Redaktionen består fr.o.m. 15.10.2008 av följande 

personer: 

Chefredaktör: Klaus Yrjönen 

Redaktionschef: Gerd Mattsson-Turku 

Redaktionssekreterare: Margita Törnroth 

Redaktör: Maria Lindén 

Medarbetare: 

– Bjarne Andersson 

– Helena Forsgård (Åland) 

– Christian Hildén (Nyland) 

– Christoffer Thomasfolk (Österbotten) 

– Bertel Widjeskog (Österbotten) 

Kontaktuppgifterna till redaktionen och medarbetarna finns 

på sid. 3. 

Rättelse 

Felaktiga prisuppgifter uppgavs i Skogscentralens skogsägarextra 

Sb 10/2008. Prisuppgifterna för uppgörande av skogsbruksplan 

under år 2008 är följande: Grundavgift i samband med 

områdesplanering 35 €, därtill 8 €/ha skogsmark och 4 €/ha 

tvinmark + moms. För en skogsbruksplan enligt egen tidtabell 

är priset: grundavgift 45 €, 12 €/ha för skogsmark och 6 €/ha 

för tvinmark + moms.

Porträttet av 

Jan Heino 

avtäcktes på 

Forststyrelsen 

Porträttet på Forststyrelsens 

förra generaldirektör Jan 

Heino, som nu är FAO:s undergeneraldirektör 

och chef 

för FAO:s skogsavdelning, avtäcktes 

i slutet av oktober på 

Forststyrelsens huvudkontor i 

Vanda. Porträttet är målat av 

Heinos dotter, Saga Heino, 

som är magister i konstvetenskap. 

– Att måla ett porträtt på 

min far, Jan Heino, var ett 

mycket intressant projekt, berättar 

konstnären Saga Heino. 

Uppgiften var särskilt intressant 

både för att jag känner 

personen som jag skulle av- 

bilda väl och för att mina föräldrar 

redan då jag började 

Vanilj av rötskadad gran 

rötskadat granvirke blir vanilj. ja, det är faktiskt sant. 

det nOrska företaget bOrregaard, knappt hundra kilOmeter 

söderut frÅn OslO, använder bÅde frisk Och 

rötskadad gran i tillverkningsprOcessen. 

– För vaniljtillverkning är vi 

inte lika beroende av virkeskvaliteten 

som cellulosaindustrin. 

Därför kan vi blanda 

rötskadad och frisk granmassaved, 

säger Dag Arthur Aasbø 

på Borregaard till tidningen 

Ny Teknik. Borregaard är 

världsledande när det gäller 

tillverkning av syntetisk vanilj. 

Det höga priset på äkta vanilj 

som utvinns ur vaniljorkidén 

är orsaken till att syntetisk 

vanilj ofta används i sötsaker, 

glass, livsmedel osv. 

Det går åt mycket virke för 

att tillverka vanilj. Av tusen 

kilo granvirke får man bara tre 

kilo vanilj. Företaget har köpt 

40 000 m 3 virke från Sverige, 

främst virke som finns kvar 

från stormen Gudrun. Virket 

ska användas för tillverkning 

av vanilj. 

Vanillinmolekylen liknar 

ligninets molekyler och ger 

likartad smak även om virket 

har några år på nacken i trave 

intill bilväg. m 

Kanske du 

äter råmaterial 

från rötskadad 

gran nästa gång 

du köper en 

glasstrut. 

text: 


1 

måla porträttet bodde i Rom, 

ett konstens Mecka. m 

Sköna trädgårdskläder med 

kvinnlig form, hantverkskvalitet 

och smarta funktioner. 

Designade av kvinnor–för kvinnor! 

Din återförsäljare i Finland 

PLANTAGO TRÄDGÅRD 

anna.svarvar@gmail.com 

TEL: 050 3435146 

www.gardengirl.se 

Tidningen Skogsbruket ordnar en läsarresa 

till Elmia Wood i Jönköping, Sverige, 

den 4–5 juni 2009 tillsammans med Aktia. 

Vi återkommer med detaljerna i januarinumret.

Mera julklappstips 

SKOGSBRUKET 

• En julklapp som räcker hela året. 

• Med gåvoprenumerationen får du ett presentkort 

med utrymme för egna hälsningar. 

• Skicka in beställningskupongen senast den 12 december, 

så hinner du få presentkortet i god tid före julen. 

Nyhet... 

Beställningskupong (Var god texta!) 

Namn: 

(betalaren) 

Adress: 

Telefon: 

Helårsprenumeration på SKOGSBRUKET i julklapp för år 2009 (38 euro) 

Skogsbrukets Handbok (45 euro) 

Träden och Vi (20 euro) 

Gåvoprenumeration till (namn): 

Adress: 

SKOGSBRUKETS HANDBOK 

TRÄDEN OCH VI 

SKOGSBRUKETS HANDBOK 

• Handboken vänder sig i första hand till personer med egen skog. Den 

visar hur du brukar din skog på ett hållbart sätt och hur du kan idka ett 

skogsbruk som är inriktat på såväl virkesproduktion som naturvård. 

• Boken med mjuka pärmar har nästan 300 sidor fakta om skogsbruk. 

Boken Träden och Vi beskriver bland annat trädens roll i konst, litteratur, religion, 

folktro och medicin. Det är fascinerande att läsa hur många funktioner 

träden egentligen har för oss, och hur dessa roller kan variera. Till exempel 

granen hämtar julstämningen åt oss, men i folktron står granen för melankoli, 

tungsinthet, svårmod och mörker. 

Du kan också beställa genom att e-posta till skogsbruket@tapio.fi 

eller ringa oss 020 772 9088. 

# 

betalar 

portot 

Föreningen för Skogskultur 

Beteckning: 5001298 

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

pdf 6 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?