Ladda ner som PDF - Hjärt-Lungfonden
Ladda ner som PDF - Hjärt-Lungfonden
Ladda ner som PDF - Hjärt-Lungfonden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Forskning för hälsa<br />
NUMMER 2/2013<br />
OPERERAD FÖR<br />
AORTASTENOS<br />
Snälla<br />
tarmbakterier<br />
bra för hjärtat<br />
<strong>Hjärt</strong>studie<br />
räddar liv<br />
TEMA HJÄRTINFARKT<br />
OCH STROKE<br />
Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna<br />
DRABBAD UTAN<br />
RISKFAKTORER
Forskning för hälsa<br />
NUMMER 2/2013<br />
OPERERAD FÖR<br />
AORTASTENOS<br />
Snälla<br />
tarmbakterier<br />
bra för hjärtat<br />
<strong>Hjärt</strong>studie<br />
räddar liv<br />
TEMA HJÄRTINFARKT<br />
OCH STROKE<br />
Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna<br />
DRABBAD UTAN<br />
RISKFAKTORER<br />
Omslagsfoto<br />
Nils Bergendal<br />
Forskning<br />
för hälsa<br />
chefredaktör och<br />
ansvarig utgivare<br />
Ulrica Klett<strong>ner</strong><br />
projektledare<br />
Karin Myhrström<br />
karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se<br />
redaktionell projektledning<br />
Karin Strand, Appelberg<br />
karin.strand@appelberg.com<br />
redaktör<br />
Anne Hammarskjöld, Appelberg<br />
grafisk form<br />
Jan Sturestig, Appelberg<br />
layout<br />
Lena Palmius, Appelberg<br />
tryck<br />
Edita, Västerås<br />
Citera oss gärna, men ange källan.<br />
bildades 1904 i kampen mot tuberkulos<br />
(tbc). I dag är fondens mål<br />
att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna.<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> samlar<br />
in och fördelar pengar till forskning<br />
samt informerar om hjärt-lungsjukdom.<br />
Fonden har inga statliga bidrag<br />
och verksamheten är helt beroende<br />
av gåvor från privatperso<strong>ner</strong> och<br />
företag.<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> har<br />
insamlingskonton pg 90 91 92-7<br />
och bg 909-1927.<br />
www.hjart-lungfonden.se<br />
Adress Biblioteksgatan 29,<br />
Box 5413, 114 84 Stockholm<br />
Telefon 08-566 24 200<br />
fax 08-566 24 229<br />
Org nr 802006-0763<br />
ISSN 1653-9753<br />
2 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
FOTO: GETTYIMAGES<br />
Vårlyftet<br />
Efter en sällsynt lång och kall vinter skalar vi av oss ylletröjorna<br />
och prome<strong>ner</strong>ar i vårsolen. Inte nog med att det är skönt med en<br />
promenad, motion är också rena medicinen – och alldeles gratis.
4<br />
18<br />
NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre av årets<br />
månader gått och jag kan med glädje konstatera<br />
att vi har haft en fl ygande start på 2013.<br />
För det första fi ck vi i februari veta att vi får<br />
totalt 38 miljo<strong>ner</strong> kronor av Postkodlotteriet.<br />
Av dem går 11 miljo<strong>ner</strong> till ett mycket spännande<br />
treårigt projekt i Sydafrika, där vår<br />
forskare Markus Maeurer försöker hitta bot<br />
mot så kallad multiresistent tuberkulos, det<br />
vill säga tuberkulos <strong>som</strong> nuvarande medici<strong>ner</strong>ing<br />
inte rår på.<br />
LYCKAS DEN HÄR FORSKNINGEN kommer<br />
den att kunna hjälpa oändligt många människor<br />
runt om i världen, där svårbehandlad tuberkulos<br />
blir allt vanligare. Själv tycker jag att<br />
den här forskningen har ett alldeles särskilt<br />
värde i och med att det var med bekämpandet<br />
av tuberkulos <strong>som</strong> vår historia började en<br />
gång, för 109 år sedan. Vi hoppas förstås att vi<br />
ska vara lika framgångsrika nu!<br />
För det andra har vi nu sjösatt <strong>Hjärt</strong>säkra<br />
Sverige, <strong>som</strong> går ut på att få arbetsplatser<br />
att satsa på hjärtstartare och utbildning i<br />
14<br />
En flygande start på 2013<br />
10<br />
hjärt-lungräddning. Intresset är mycket stort<br />
från företag runt om i landet och vår förhoppning<br />
är att hjärtstartare på sikt ska vara lika<br />
självklara <strong>som</strong> brandsläckare i samhället. På<br />
så sätt skulle vi kunna rädda fl er av de 10 000<br />
<strong>som</strong> varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp.<br />
FÖR DET TREDJE HAR VI beslutat att nu starta<br />
det viktiga projektet SCAPIS i Göteborg och<br />
Malmö/Lund. Det handlar om att ta prover<br />
på tusentals människor och spara dem för<br />
framtida forskning. Det ger unika möjligheter<br />
att forska på utvecklingen av hjärt- och lungsjukdomar.<br />
Väl medveten att årstiderna skiftar beroende<br />
på var i landet just du bor, vill jag önska dig<br />
en fi n vår och så småningom för<strong>som</strong>mar!<br />
Staffan Josephson<br />
Ge<strong>ner</strong>alsekreterare<br />
INNEHÅLL<br />
4 <strong>Hjärt</strong>infarkt utan riskfaktorer<br />
TEMA Jan Söderqvist var 42 år, sund och vältränad och utan riskfaktorer.<br />
Ändå fi ck han en hjärtinfarkt.<br />
8 Mot målet att förebygga<br />
TEMA Forskarna försöker på olika vägar hitta de perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är till<br />
synes friska men <strong>som</strong> ligger i riskzonen för hjärtinfarkt.<br />
10 SCAPIS-studien räddar liv<br />
TEMA Den stora SCAPIS-studien har pågått i ett år och hittills har det<br />
gått över färväntan. Hos fem studiedeltagare upptäcktes dessutom<br />
livshotande sjukdom vid undersökningen.<br />
14 En cocktail av goda bakterier<br />
TEMA Fredrik Bäckhed forskar om tarmbakterier och hjärt-kärlsjukdom.<br />
Snart kanske perso<strong>ner</strong> i riskzonen kan behandlas med probiotika.<br />
17 Det viktiga testamentet<br />
Vad är giftorättsgods, arvslott och laglott? Forskning för hälsas testamentskola<br />
reder ut begreppen.<br />
18 Njuter av livet med ny hjärtklaff<br />
Lennart Levi drabbades av den i Sverige vanligaste hjärtklaff sjukdomen<br />
aortastenos. Nu har han fått en ny klaff inopererad.<br />
22 Startade egna insamlingar<br />
Mathias Johansson och Chalmers sångkör har en sak gemensam. Båda<br />
har startat egna insamlingar till förmån för <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.<br />
I VARJE NUMMER<br />
7, 13 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Currykyckling med kokos<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
3
TEMA <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
När Jan Söderqvist 42 år gammal fick bröstsmärtor var tanken på hjärtinfarkt<br />
så osannolik att varken han eller sjukvården gjorde kopplingen. Han var<br />
vältränad, med sunda vanor och utan tecken på de klassiska riskfaktorerna<br />
för hjärt-kärlsjukdom. Ändå hände det osannolika.<br />
TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO NILS BERGENDAL<br />
<strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
utan riskfak<br />
4 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013
torer<br />
JAN SÖDERQVIST hade visserligen aldrig<br />
haft halsbränna, men tänkte att det kunde<br />
nog kännas så här? Fast vem hade trott att<br />
det gjorde så ont i bröstet. Ett samtal till<br />
jourakuten bekräftade hans misstankar. Säkert<br />
var det bara halsbränna och inget att oroa sig för,<br />
men det vore bra om han kom in nästa morgon.<br />
När den vältränade Jan Söderqvist kliver in på<br />
akutmottagningen i Sundsvall den 8 juli är det<br />
fortfarande ingen <strong>som</strong> misstänker hjärtinfarkt.<br />
Inga varningslampor blinkar. Han uppfyller inte<br />
några av riskkriterierna för hjärt-kärlsjukdom.<br />
Det görs inte ens en analys av hans EKG. Det ska<br />
dröja fl era dagar innan kopplingen görs. »<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
5
TEMA <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
” Det sista jag<br />
minns är att<br />
jag mådde<br />
riktigt dåligt.<br />
När jag<br />
vaknade låg<br />
jag under en<br />
bokhylla.”<br />
INSAMLING<br />
PÅGÅR<br />
för forskning kring<br />
hjärtinfarkt<br />
pg 90 91 92-7<br />
bg 909-1927<br />
6 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
Egentligen har Jan Söderqvist alltid gjort allting<br />
rätt för att minimera riskerna för sjukdom i hjärta<br />
och kärl. Sedan barnsben har han tränat dagligen<br />
– i perioder på elitnivå. Han har aldrig rökt, knappt<br />
druckit alkohol och har alltid varit noga med vad<br />
han äter. Blodtrycket har alltid varit lågt, vilopulsen<br />
har legat på ungefär 40 slag i minuten. Lite högt<br />
kolesterolvärde kanske, men det har hans båda föräldrar<br />
också haft utan att det ställt till problem. Inte<br />
så konstigt alltså, att varken han själv eller någon<br />
annan kopplade den våldsamma bröstsmärtan till<br />
hjärtinfarkt.<br />
SMÄRTORNA KOM när Jan, <strong>som</strong> bor i Malmö,<br />
tillsammans med sin dotter var i föräldrahemmet<br />
nära Sundsvall och laddade inför Vansbrosimmet.<br />
Tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och<br />
Lidingöloppet utgör tävlingen En svensk klassiker<br />
– något han hade bestämt sig för att göra under året<br />
tillsammans med några vän<strong>ner</strong>.<br />
− Smärtorna kom sent på kvällen den 7 juli. Två<br />
dagar senare var det dags för Vanbrosimningen.<br />
Jag hade brutit i Vasaloppet i mars och ville inte<br />
upprepa det så jag bestämde att det inte kan vara<br />
farligt att simma med en halsbränna. Det märkliga<br />
var att så fort jag började simma fungerade kroppen<br />
och jag gjorde mina 3 000 meter.<br />
Smällen kom senare. Jan hade jobb inpla<strong>ner</strong>ade i<br />
Falun dagen efter och tog in på hotell.<br />
− Det sista jag minns från den kvällen är att jag<br />
mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under<br />
en bokhylla, men fi ck tag i min telefon och kunde<br />
beställa en taxi till akuten i Falun.<br />
Det EKG <strong>som</strong> gjordes där visade stora förändringar,<br />
ändå fanns det efter tre dagar i sjukhussängen<br />
ingen entydig förklaring till vad <strong>som</strong> hänt.<br />
− Det var ingen <strong>som</strong> kopplade ihop ”halsbrännan”<br />
med det <strong>som</strong> hände efter simningen. <strong>Hjärt</strong>muskelinfl<br />
ammation blev den troliga diagnosen,<br />
och det var något jag faktiskt också haft i 20årsåldern.<br />
Jag blev utskriven och fi ck antiinfl ammatorisk<br />
medicin och order att ta det lugnt i tre<br />
månader.<br />
Han for tillbaka till föräldrahemmet där dottern<br />
Elvira väntade hos farmor och farfar. För att hitta på<br />
lite kul gick de på hembygdsdag och besökte bagarstugan<br />
där en bekant stod och knådade limpor.<br />
− Det var varmt och fullt av människor. När<br />
allt började snurra och jag höll på att svimma såg<br />
bagerskan, <strong>som</strong> egentligen är sjuksköterska, vad<br />
<strong>som</strong> hände och ryckte in. Jag åkte tillbaka till<br />
sjukhuset i Sundsvall för ny utredning och den här<br />
gången kunde de konstatera att det hade varit förändringar<br />
på mitt EKG redan första gången jag kom<br />
in den 8 juli. Jag undersöktes med ultraljud, men en<br />
av läkarna insisterade på att jag skulle till Umeå för<br />
kranskärlsröntgen. Tack vare honom blev det till<br />
slut uppenbart att det var en hjärtinfarkt jag hade<br />
haft, för på kranskärlsröntgen syntes tydligt både<br />
kärlförträngningarna <strong>som</strong> orsakat infarkten och<br />
skador på hjärtat.<br />
HEMMA I MALMÖ igen tyckte Jans dåvarande<br />
sambo, <strong>som</strong> är röntgenläkare, att det där med hjärtinfarkt<br />
ändå var ganska osannolikt. Sådant drabbar<br />
ju inte en kille <strong>som</strong> Jan. Men om det osannolika<br />
ändå inträff at så borde detta utredas mer grundligt.<br />
Så blev det också. Efter en vecka på sjukhuset<br />
i Malmö kunde Jan åka hem med tre stentar i de<br />
tidigare förträngda kranskärl <strong>som</strong> nu öppnats med<br />
ballongvidgning.<br />
De första månaderna tog han det ganska lugnt,<br />
men i dag sex år senare tränar han lika mycket <strong>som</strong><br />
tidigare. Minst en timme varje dag. Han har åkt<br />
Vasaloppet och deltagit i Fjällräven Classic (elva<br />
mils vandring från Nikkaluokta till Abisko).<br />
− Jag lever ett bra liv i dag, utan särskilda restriktio<strong>ner</strong>.<br />
Jag vet inte om infarkten var ett undantag,<br />
men hoppas att den inte återkommer. Och jag vet<br />
heller inte vad jag kunde ha gjort annorlunda. Skillnaden<br />
i dag är väl att jag använder mer av min tid åt<br />
att göra sådant jag verkligen tycker om, <strong>som</strong> att vara<br />
i naturen, gärna tillsammans med min dotter. En<br />
annan skillnad är att jag faktiskt börjat dricka ett<br />
glas rödvin ibland!<br />
Och i skaff eriet står blodförtunnande samt blodtrycks-<br />
och blodfettssänkande medici<strong>ner</strong> <strong>som</strong> han<br />
ska ta dagligen. I fi ckan fi nns också en liten burk<br />
nitroglycerin – ifall det osannolika skulle inträff a<br />
igen.
FOTO ISTOCKPHOTO<br />
ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE<br />
Svensk-danskt<br />
centrum för hjärtstopp<br />
skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett har tillsammans<br />
med två danska sjukhus samt Lunds universitet fått 1,2 miljo<strong>ner</strong> euro från<br />
EU för att bilda ett gemensamt centrum för hjärtstopp. Centrumbildningen<br />
ska stödja samarbete och integration av forskning och utveckling<br />
av hjärtstoppsbehandling. Tanken är att det ska bli enklare för forskare<br />
att engagera sig i projekt på båda sidor av Öresund. Ett exempel på ett<br />
prioriterat forskningsprojekt handlar om<br />
att värdera risken för att vissa läkemedel<br />
kan leda till hjärtstopp, ett<br />
annat ska kartlägga skillnader<br />
och likheter<br />
i det tidiga omhändertagandet<br />
vid hjärtstopp<br />
ute i samhället.<br />
Fler hjärtsviktspatienter kan få hjälp<br />
en ny observationsstudie <strong>som</strong><br />
gjorts vid Karolinska institutet och<br />
<strong>som</strong> är baserad på kvalitetsregistret<br />
RiksSvikt,<br />
visar att ACE-hämmare<br />
och/eller angiotensinreceptorblockerare<br />
(ARB),<br />
<strong>som</strong> är vanliga blodtryckssänkande<br />
läkemedel, verkar minska<br />
dödligheten i den grupp hjärtsviktspatienter<br />
<strong>som</strong> har så kallad diasto-<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
lisk hjärtsvikt. Diastolisk hjärtsvikt<br />
innebär att hjärtats pumpfunktion<br />
är bevarad, i stället är det hjärtats<br />
fyllnadsfas <strong>som</strong> är störd. Det fi nns<br />
få studier <strong>som</strong> omfattar patienter<br />
med diastolisk hjärtsvikt, vilket<br />
inneburit att man inte haft tillräckligt<br />
bra riktlinjer vad gäller behandlingen<br />
av den gruppen. Diastolisk<br />
hjärtsvikt är vanligast hos äldre och<br />
hos kvinnor.<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
AKTUELL FORSKNING<br />
Kan vatten förebygga diabetes?<br />
forskare i lund undersöker nu om man genom att dricka<br />
mycket vatten kan minska kroppens utsöndring av hormonet<br />
vasopressin <strong>som</strong> framkallar diabetes. Hormonet reglerar<br />
bland annat kroppens salt-vätskebalans.<br />
Tidigare har det varit svårt att studera vasopressin, men<br />
med hjälp av en ny metod, där man mäter proteinet copeptin<br />
<strong>som</strong> bildas tillsammans med vasopressin, har man nu<br />
kunnat gå tillbaka till 16 år gamla prover och kunnat se att<br />
höga nivåer av copeptin och därmed av vasopressin ökade<br />
risken att insjukna i diabetes med två till tre gånger.<br />
Även risken att drabbas av högt blodtryck och fetma<br />
ökade med förhöjda halter av hormonet.<br />
Nu har forskarna inlett en ny studie där försöksperso<strong>ner</strong><br />
får dricka tre extra liter vatten per dygn.<br />
Syftet är att undersöka huruvida sänkta<br />
1 850 kvinnor<br />
får varje år hjärtinfarkt trots<br />
rena kranskärl.<br />
KOL-patienter riskerar<br />
farliga infektio<strong>ner</strong><br />
perso<strong>ner</strong> med kroniskt obstruktiv<br />
lungsjukdom, KOL, löper inte<br />
bara högre risk än andra att få<br />
luftvägsinfektio<strong>ner</strong> utan också<br />
allvarliga bakterieinfektio<strong>ner</strong>. Det<br />
visar en doktorsavhandling <strong>som</strong><br />
lades fram vid Lunds universitet<br />
tidigare i vår.<br />
Studierna <strong>som</strong> ligger till grund<br />
för avhandlingen visar att KOLpatienter<br />
har betydligt högre<br />
förekomst av farliga bakterier <strong>som</strong><br />
pneumokocker, kolibakterier och<br />
vasopressinnivåer leder till förbättrad<br />
sockerfrisättning.<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
gula stafylokocker i blodet än en<br />
frisk kontrollgrupp. Pneumokocker<br />
kan i värsta fall ge upphov till<br />
hjärnhinneinfl ammation och blodförgiftning<br />
och gula stafylokocker<br />
är den bakterie <strong>som</strong> förknippas<br />
med så kallad sjukhussjuka.<br />
Nästa steg blir att ta reda på<br />
varför KOL-patienter är mer infektionskänsliga<br />
än andra – om<br />
känsligheten beror på sjukdomen i<br />
sig eller på den kortisonbehandling<br />
<strong>som</strong> är vanlig vid KOL.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 7
TEMA <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
Mot målet att före<br />
hjärtinfarkt<br />
Genom att mäta nivåerna av specifika så kallade biomarkörer i blodet kan<br />
läkarna redan i dag säga vilka <strong>som</strong> har en ökad risk att få en hjärtinfarkt.<br />
Det <strong>som</strong> saknas är en effektiv och säker behandling. Men forskning pågår.<br />
TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS OCH GETTYIMAGES<br />
” Utmaningen<br />
är att hitta de<br />
till synes friska<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
är i riskzonen<br />
innan de<br />
drabbas.”<br />
Bertil Lindahl, professor vid<br />
Uppsala kliniska forsknings-<br />
centrum (UCR).<br />
8 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
UNDER DE SENASTE två decennierna har<br />
den akuta vården av hjärtinfarktspatienter<br />
gjort enorma framsteg och dödligheten<br />
har minskat dramatiskt. Även<br />
antalet hjärtinfarkter har minskat, främst på grund<br />
av minskad rökning och lägre kolesterolnivåer hos<br />
befolkningen. Men fortfarande är det många <strong>som</strong><br />
drabbas, trots att de inte kan uppvisa de klassiska<br />
riskfaktorerna <strong>som</strong> rökning, fetma, diabetes, högt<br />
blodtryck och blodfettsrubbningar.<br />
− Utmaningen är att hitta de till synes friska<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är i riskzonen innan de drabbas av en<br />
infarkt, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala<br />
kliniska forskningscentrum (UCR).<br />
− Forskningen följer flera olika spår och har<br />
redan kommit långt. Men innan vi kan gå vidare<br />
och börja testa människor mer rutinmässigt måste<br />
vi förstå varför dessa perso<strong>ner</strong> har en ökad risk för<br />
framtida hjärthändelser. Först därefter kan vi pröva<br />
nya behandlingar med syfte att minska risken.<br />
Ett forskningsspår rör ett protein <strong>som</strong> heter<br />
troponin och <strong>som</strong> har en viktig funktion i hjärtmuskelcellen<br />
efter<strong>som</strong> det reglerar cellens förmåga<br />
att dra ihop sig och att slappna av. Förhöjda nivåer<br />
av troponin i blodet är ett tecken på att det finns en<br />
skada i hjärtmuskelcellerna – en frisk cell läcker<br />
inte troponin. Vid misstänkt hjärtinfarkt mäter<br />
man rutinmässigt troponinnivåerna, <strong>som</strong> är mycket<br />
höga vid infarkt.<br />
− Nu har vi så förfinad analysteknik att vi kan<br />
notera även mycket låga nivåer av troponin och<br />
studier har visat att de <strong>som</strong> har nivåer <strong>som</strong> är lätt<br />
förhöjda eller <strong>som</strong> ligger i den övre delen av normalintervallet<br />
har en ökad risk för hjärtinfarkt och<br />
andra hjärthändelser <strong>som</strong> är i nivå med de <strong>som</strong> har<br />
diabetes, säger Bertil Lindahl.<br />
De förhöjda troponinnivåerna signalerar alltså<br />
att något är fel i hjärtat. Frågan är vad.<br />
− Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna<br />
bakom de förhöjda troponinnivåerna och<br />
se om de är påverkbara. Man tittar också på andra<br />
biomarkörer än troponin <strong>som</strong> även de har visat sig<br />
kunna signalera förhöjd risk för hjärtinfarkt.<br />
Kan man kombi<strong>ner</strong>a ihop dem kan riskbilden bli<br />
tydligare, säger Bertil Lindahl.<br />
Möjligheten att mäta även låga nivåer av troponin<br />
har redan fått betydelse inom hjärtinfarktsvården.<br />
Tidigare fick en person <strong>som</strong> kom till akuten med<br />
bröstsmärta, men <strong>som</strong> inte uppvisade förhöjda<br />
nivåer av de tidigare använda infarktmarkörerna i<br />
blodet, diagnosen instabil kärlkramp. Nu kan man<br />
konstatera troponinläckage och därmed en liten<br />
hjärtinfarkt hos många av dessa patienter, vilket<br />
innebär att de i dag får effektiv hjärtinfarktsbehandling.<br />
ETT ANNAT FORSKNINGSSPÅR rör ge<strong>ner</strong>na - finns<br />
det genetiska faktorer <strong>som</strong> påverkar risken för<br />
hjärtinfarkt? Bertil Lindahl är skeptisk till de självtester<br />
där man skickar in salivprover och för en dyr<br />
penning får sitt dna analyserat och svar på om man<br />
är i riskzonen för olika sjukdomar, men han understryker<br />
att forskningen är spännande, framför<br />
allt om man kombi<strong>ner</strong>ar kunskaperna om miljöns<br />
respektive ge<strong>ner</strong>nas påverkan på riskbilden.<br />
− Det kan tänkas att vi genom den genetiska<br />
forskningen blir duktigare på att ge handfasta råd<br />
till enskilda individer.
ygga<br />
Många drabbas av hjärtinfarkt trots<br />
att de inte kan uppvisa de klassiska<br />
riskfaktorerna. Frågan är vilka<br />
<strong>som</strong> riskerar att drabbas och<br />
hur de ska behandlas.<br />
Även bildtekniken går stadigt framåt. Magnetkamerorna<br />
och datortomograferna blir bättre och<br />
bättre och möjligheten att hitta små förändringar i<br />
exempelvis åderförfettade kranskärl ökar.<br />
− Regelmässiga undersökningar, så kallad<br />
screening, med de här metoderna är inte trolig, däremot<br />
kan individer <strong>som</strong> via blodprov visat sig ligga<br />
i riskzonen undersökas ytterligare med bildteknik,<br />
säger Bertil Lindahl.<br />
Men han understryker åter vikten av att hitta<br />
behandlingar innan man börjar leta efter perso<strong>ner</strong><br />
med förhöjd risk för infarkt.<br />
− Den stora utmaningen är att hitta effektiva och<br />
skräddarsydda åtgärder <strong>som</strong> med stor precision<br />
påverkar det riskabla förloppet i hjärtat i gynnsam<br />
riktning.<br />
Hur lång tid kan det ta innan den behandlingen<br />
finns?<br />
− Minst tio år, förmodligen längre. Här behövs<br />
stora forskningsinsatser.<br />
Fotnot: Biomarkörer, eller biologiska markörer, är ämnen i<br />
kroppen <strong>som</strong> används <strong>som</strong> indikator på ett biologiskt tillstånd.<br />
Vissa biomarkörer signalerar skada i hjärtat och kallas hjärtinfarktmarkörer.<br />
Förfinad analysteknik<br />
Den analysteknik <strong>som</strong> lett fram till att man nu kan mäta mycket låga<br />
nivåer av troponin i blodet är i princip densamma <strong>som</strong> den <strong>som</strong> först<br />
började användas på 1990-talet. Det <strong>som</strong> skett sedan dess är att alla<br />
steg i analysprocessen förfinats. Dessutom har man blivit bättre på<br />
att välja ut de antikroppar <strong>som</strong> reagerar på troponinet, så att det<br />
proteinet blir synligt i blodet. Sammantaget har detta resulterat i att<br />
man nu kan mäta till och med de mycket låga nivåer av troponin <strong>som</strong><br />
anses utgöra ett normalintervall.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
9
TEMA <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
Ett år efter starten:<br />
SCAPIS-studien<br />
Första insättningen har gjorts i Sveriges största prov- och bildbank för<br />
hjärt-, kärl- och lungstudier. Drygt 1 000 göteborgare har undersökt hälsan<br />
och samtidigt lämnat tusentals prover och närmare två miljo<strong>ner</strong><br />
bilder för framtida forskning. Utdelning har det redan blivit – särskilt<br />
för de fem perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> opererades akut sedan livshotande sjukdom<br />
upptäckts vid undersökningen.<br />
TEXT SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION MARIE ÅHFELDT<br />
STUDIEN, SOM INITIERATS av <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>,<br />
kallas SCAPIS, Swedish Cardiopulmonary<br />
Bioimage Study, och är den hittills<br />
största studien inom hjärta, kärl och lungor.<br />
Målet är att kartlägga och identifi era individuella<br />
risker för att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och<br />
lunga, <strong>som</strong> hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp eller<br />
KOL. Hittills har 1 111 göteborgare i åldrarna 50<br />
till 65 år från sex olika stadsdelar deltagit i denna<br />
första pilotstudie. Den första deltagaren klev in på<br />
Sahlgrenska sjukhusets specialinrättade SCAPISavdelning<br />
på Alla hjärtans dag, den 14 februari<br />
2012. Drygt ett år senare kan professor Göran<br />
Bergström, <strong>som</strong> är huvudansvarig forskare för studien,<br />
konstatera att det hittills gått över förväntan.<br />
− Vi hade känt en viss oro för att testerna var för<br />
många, för att det skulle ta för mycket tid och att<br />
folk inte skulle dyka upp, men vem vill inte ha ett<br />
papper på att man är frisk! Pilotstudien<br />
har gått planenligt, även om vi under-<br />
skattat behovet av uppföljande undersökningar<br />
och det är något vi måste<br />
tänka på inför framtiden, säger Göran<br />
Bergström.<br />
Planen är att piloten ska följas av en storskalig<br />
SCAPIS där ytterligare 30 000 perso<strong>ner</strong> deltar på<br />
universitetssjukhus i hela Sverige. Beslut om nästa<br />
steg fattas under våren 2013. Hittills har drygt 500<br />
män och lika många kvinnor från olika socioekonomiska<br />
områden av Göteborg nappat på erbjudandet<br />
att få en gratis och grundlig hälsoundersökning<br />
och i utbyte lämnat bilder och prover <strong>som</strong> kan<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
10 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
användas för framtida forskning. Förutom att svara<br />
på frågor om sin hälsa och sina vanor har de gjort<br />
konditionstest samt lämnat blodprov för kontroll av<br />
kolesterol och blodsocker, prover <strong>som</strong> frysts <strong>ner</strong> för<br />
framtida forskning. Vidare har de testat lungfunktionen,<br />
undersökts med ultraljud och fotograferats<br />
i den nya datortomografen, eller CT-kameran <strong>som</strong><br />
den också kallas, och sammantaget har testerna<br />
krävt två halvdagar på sjukhuset.<br />
− Precis <strong>som</strong> på bilprovningen var det en del <strong>som</strong><br />
fi ck anmärkningar. 40 procent av deltagarna hade<br />
provresultat <strong>som</strong> krävde ytterligare klinisk uppföljning.<br />
Närmare 200 perso<strong>ner</strong> visade fynd <strong>som</strong> kan<br />
tyda på hjärtproblem av olika slag, men hittills har<br />
alla jag talat med varit tacksamma för att de fått<br />
veta, säger Göran Bergström.<br />
FÖR DE ALLRA FLESTA av dem räckte det med ett<br />
brev och en uppmaning att ta kontakt med den<br />
lokala vårdcentralen för att kolla kolesterolvärdet<br />
eller blodtrycket. Men några deltagare gick direkt<br />
från att vara studiedeltagare till att bli patienter.<br />
− Några fi ck totalt körförbud och fem perso<strong>ner</strong><br />
har opererats akut. Med den nya CT-kameran upptäckte<br />
vi tre fall av cancer – två i lungan och ett i<br />
levern. Vi hittade också ett aortaaneurysm och<br />
en person har genomgått en kranskärlsoperation<br />
sedan vi upptäckt förträngningar, säger Göran<br />
Bergström <strong>som</strong> gläds åt den positiva bieff ekt <strong>som</strong><br />
studien haft trots att huvudsyftet är ett annat.<br />
CT-kameran är en donation från <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.<br />
Kameran erbjuder det allra senaste inom<br />
»
äddar liv<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
11
TEMA <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
”<br />
Fakta<br />
Målet för SCAPIS, <strong>som</strong> står för Swedish<br />
Cardiopulmonary Bioimage Study, är att<br />
identifiera individuella risker och förbättra<br />
individers hälsa genom bättre diagnostik,<br />
vård och behandling av hjärt- kärl- och<br />
lungsjukdomar. Studien är initierad av<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> <strong>som</strong> också do<strong>ner</strong>at en<br />
CT-kamera <strong>som</strong> erbjuder det allra senaste<br />
inom röntgenteknik. Donationen <strong>som</strong> är<br />
värd 15 miljo<strong>ner</strong> används främst för SCAPIS<br />
men också för andra forskningsprojekt<br />
och om den är ledig även för Sahlgrenska<br />
12 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
CT-kameran har gett en helt ny<br />
dimension till forskningen i och<br />
med att den gör det möjligt att<br />
avbilda sjukdomen.”<br />
Professor Göran Bergström<br />
röntgenteknik och ger en tydlig avbildning av det<br />
rörliga hjärtat på kort tid vilket gör att stråldosen är<br />
60 procent lägre än hos tidigare modeller.<br />
− CT-kameran har gett en helt ny dimension till<br />
forskningen i och med att den gör det möjligt att<br />
avbilda sjukdomen, säger Göran Bergström och förklarar<br />
att den avancerade avbildningstekniken gör<br />
att fler detaljer blir synliga, så<strong>som</strong> millimeterstora<br />
förändringar på lungan. Något <strong>som</strong> lett till att över<br />
100 deltagare får delta i ett uppföljningsprogram<br />
med ny CT-undersökning inom sex respektive 24<br />
månader för att säkert utesluta att det inte rör sig<br />
om exempelvis begynnande tumörer.<br />
VID DATORTOMOGRAFIUNDERSÖKNING avbildas<br />
hjärtats kranskärl och lungorna lik<strong>som</strong> fördelningen<br />
av bukfett och underhudsfett samt fettinnehållet<br />
i levern. Tillsammans med bilderna från<br />
ultraljudsundersökningen finns nu en bildbank på<br />
sammanlagt 1 968 048 bilder. Flera tusen av dessa<br />
har granskats av överläkare i thoraxradiologi<br />
Agneta Flinck <strong>som</strong> på en dataskärm visar exempel<br />
på kranskärl med inslag av plack.<br />
− Här kan vi se förträngningar men vet inte hur<br />
mycket blodflödet genom kärlet påverkas, visar<br />
Agneta Flinck och vrider och vänder på bilden på<br />
skärmen så att kärlen kan studeras ur olika vinklar,<br />
ett arbete <strong>som</strong> visat sig vara tidskrävande.<br />
− Hade det inte för varit för Göran Bergströms<br />
otroliga engagemang för vad detta kan betyda för<br />
sjukhusets patienter. Under 2012 har drygt<br />
1 000 göteborgare i åldern 50-65 deltagit i<br />
den första pilotstudien. Planen är att piloten<br />
efterföljs av en större SCAPIS-studie<br />
där ytterligare 30 000 perso<strong>ner</strong> genomgår<br />
undersökningar på universitetssjukhus<br />
över hela landet. Alla röntgenbilder, data,<br />
och provresultat kommer att lagras i en<br />
informationsbank <strong>som</strong>, om den storskaliga<br />
studien genomförs, blir den största i<br />
världen. Beslut om uppföljning fattas av<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> under våren 2013.<br />
forskningen hade vi kroknat för länge sedan, säger<br />
hon med ett leende och återvänder till bilderna.<br />
Klart är att många av deltagarna i studien med<br />
tiden kommer att insjukna i olika sjukdomar.<br />
Efter<strong>som</strong> alla deltagare gett sitt medgivande kan<br />
SCAPIS-teamet årligen stämma av med Socialstyrelsens<br />
register om det är något <strong>som</strong> hänt med<br />
dem. Om och när detta i så fall inträffar kan dessa<br />
bilder i kombination med de andra proverna, så<strong>som</strong><br />
de cirka 100 000 blodprover <strong>som</strong> finns i biobanken,<br />
visa hur det såg ut före och efter exempelvis en<br />
stroke. Därmed kan SCAPIS ge svar på varför vissa<br />
drabbas av sjukdom i hjärta och kärl och andra inte<br />
och på så sätt hitta metoder för att identifiera högriskgrupper.<br />
− För mig är SCAPIS-studien en enorm möjlighet<br />
för våra forskare att förstå och på sikt kunna förutsäga<br />
hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Vi vet ju att<br />
nästan hälften av Sveriges befolkning på sikt kommer<br />
att drabbas av dessa sjukdomar, men tack vare<br />
SCAPIS öppnar sig plötsligt en möjlighet att bättre<br />
förstå vilka perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> har en större risk att<br />
drabbas än andra, säger <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s<br />
ge<strong>ner</strong>alsekreterare Staffan Josephson och tillägger<br />
att studien också kommer att ge en bättre möjlighet<br />
att ställa diagnos och skapa nya behandlingsregimer.<br />
− Dessutom hittar vi människor <strong>som</strong> redan nu<br />
behöver komma under behandling, vilket ju gör studien<br />
ännu viktigare.<br />
CT-kameran ger en<br />
tydlig och detaljerad<br />
bild av hjärtat.<br />
FOTOGRAF/KÄLLA:ANDERS PERSSON FÖR HJÄRT-LUNGFONDEN
FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE<br />
Höga pollenhalter<br />
astmarisk för ofödda<br />
höga halter av pollen under graviditetens sista tre månader ökar risken<br />
för att ett barn ska få astma under det första levnadsåret. Det visar forskning<br />
vid Umeå universitet.<br />
Tidigare studier har visat ett samband mellan att vara född under pollensäsongen<br />
och löpa ökad risk för allergi. Däremot är det få studier <strong>som</strong><br />
tittat på den faktiska pollenförekomsten före och efter födseln. Umeåstudien<br />
omfattar 110 000 graviditeter i Stockholm<strong>som</strong>rådet och i analysen<br />
har man justerat för faktorer <strong>som</strong> mammans rökning och årstid.<br />
Enzym hjärtrisk hos diabetiker<br />
ett enzym kan utgöra en del<br />
av förklaringen till kopplingen<br />
mellan typ 2-diabetes och<br />
hjärt-kärlsjukdom. Forskare vid<br />
Karolinska institutet har funnit<br />
att enzymet, <strong>som</strong> kallas arginas,<br />
motverkar bildandet av skyddande<br />
kväveoxid i blodkärlen<br />
hos diabetessjuka.<br />
Kväveoxid har en viktig roll i<br />
blodkärlen. Dels vidgar ämnet<br />
kärlen, dels fungerar det<br />
förebyggande så att<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
det inte kan utvecklas plack på<br />
insidan av kärlväggen. Men hos<br />
diabetessjuka motverkar alltså<br />
arginas bildandet av kväveoxid.<br />
När forskarna tillförde en substans<br />
<strong>som</strong> hämmar arginas blev<br />
blodkärlsfunktionen avsevärt<br />
bättre hos patienter med både<br />
typ 2-diabetes och kärlkramp. När<br />
samma substans tillfördes patienter<br />
<strong>som</strong> hade kärlkramp men inte<br />
typ 2-diabetes var eff ekten<br />
inte alls lika märkbar och<br />
hos helt friska sågs ingen<br />
eff ekt av behandlingen alls.<br />
Forskarna pla<strong>ner</strong>ar nu en<br />
större studie för att bekräfta resultaten<br />
samt arbetar vidare med<br />
att utveckla en behandling med<br />
arginashämmare.<br />
Tbc ökar i Sverige<br />
AKTUELL FORSKNING<br />
antalet fall av tuberkulos i Sverige ökade med 8 procent från 2011<br />
till 2012 visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Det totala antalet<br />
fall 2012 var 645. I 85 procent av fallen var de sjuka födda utomlands.<br />
Sverige är ett av de länder i världen <strong>som</strong> har lägst förekomst av<br />
tuberkulos, men sjukdomen har ökat sedan 2003.<br />
Nytt medel mot tbc godkänt<br />
den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket godkände<br />
tidigare i år det första nya läkemedlet mot tuberkulos sedan 1963.<br />
Läkemedlet är verksamt mot den fruktade multiresistenta varianten<br />
av tuberkulos och kommer att användas i kombination med andra<br />
läkemedel när inga andra alternativ är möjliga. Multiresistent tuberkulos<br />
är ett av vår tids stora epidemiska hot. Läs mer om multiresistent<br />
tuberkulos på sidan 26.<br />
31 procent<br />
av Sveriges kommunhus saknar<br />
hjärtstartare.<br />
Gastric bypass<br />
sänker blodtrycket<br />
fetmakirurgi med metoden<br />
gastric bypass minskar inte bara<br />
förekomsten av diabetes och<br />
hjärt-kärlsjukdom utan ger<br />
även en långsiktig<br />
sänkning av<br />
blodtrycket. Det<br />
visar forskare vid<br />
Sahlgrenska akademin<br />
i Göteborg.<br />
Högt blodtryck är<br />
en riskfaktor för<br />
hjärt-kärlsjukdom,<br />
bland annat stroke.<br />
Studien är den<br />
senaste i en rad <strong>som</strong><br />
ingår i den långa studie <strong>som</strong> går<br />
under namnet Swedish Obese<br />
Subjects, SOS, där patienter <strong>som</strong><br />
genomgått fetmakirurgi och<br />
annan fetmareducerande behandling<br />
har följts i upp till 20 år.<br />
Den nu aktuella studien om<br />
blodtryck omfattar 4 000 patien-<br />
ter och visar att gastric bypass ger<br />
en sänkning av blodtrycket <strong>som</strong><br />
är bestående så länge <strong>som</strong> tio<br />
år efter operationen – detta<br />
trots att patienterna<br />
äter mer salt än<br />
de gjorde före<br />
operation, troligen<br />
beroende<br />
på att aptiten<br />
på salt ökar när<br />
magtarmkanalens<br />
anatomi förändras.<br />
Forskarna tror att<br />
blodtryckssänkningen<br />
beror på att<br />
operationen ger en vätskedrivande<br />
eff ekt.<br />
Blodtryckssänkningen gäller<br />
endast gastric bypasspatienter.<br />
Patienter <strong>som</strong> opererats med så<br />
kallad bandingmetod återgick till<br />
nästan samma blodtrycksnivå <strong>som</strong><br />
före operationen.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 13
TEMA Stroke<br />
Tarmbakterier är otroligt<br />
häftiga, faktiskt bland det<br />
häftigaste Fredrik Bäckhed<br />
vet. Hans dröm är att kunna<br />
förhindra stroke genom att<br />
blanda till en cocktail av goda<br />
bakterier <strong>som</strong> förändrar tarmfl oran.<br />
TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO PONTUS JOHANSSON<br />
En cocktail av<br />
goda bakterier<br />
14 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
INSAMLING<br />
PÅGÅR<br />
för forskning kring<br />
stroke<br />
pg 90 91 92-7<br />
bg 909-1927
Personligt<br />
Namn: Fredrik Bäckhed<br />
Född: 1973 i Getinge utanför<br />
Halmstad<br />
Familj: Hustru och två barn,<br />
tre och fem år<br />
Bakgrund: Läste kemi,<br />
biologi och matte för att bli<br />
gymnasielärare men valde<br />
i stället att gå den biomedicinska<br />
forskarskolan i<br />
Linköping. Doktorerade i<br />
mikrobiologi vid Karolinska<br />
institutet följt av en postdoktoral<br />
tjänst i St. Louis,<br />
USA, och medverkade i en<br />
banbrytande studie kring<br />
hur tarmfl oran kan påverka<br />
fetma. Sedan 2012 professor<br />
i molekylärmedicin vid<br />
Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
där han forskat i<br />
tarmbakterier sedan 2006.<br />
Forskningsmål: Att ta reda<br />
på om tarmfl oran är associerad<br />
med hjärt-kärlsjukdomar<br />
och om vi kan hitta<br />
en riskbild och förhindra<br />
sjukdomarnas utveckling.<br />
Hobby: Fiske, mest havsöring,<br />
och tennis.<br />
Förebild: Min morfar <strong>som</strong><br />
alltid varit lika glad och<br />
positiv.<br />
Okänd talang: Allt det morfar<br />
lärde mig om jakt och<br />
natur, <strong>som</strong> att jag är (eller<br />
kanske var <strong>som</strong> liten) expert<br />
på att driva upp fröer.<br />
ATT TARMBAKTERIERNA ÄR VIKTIGA<br />
för vårt välbefi nnande är allmänt känt.<br />
Lika känt är att de kan orsaka sjukdom.<br />
Efter<strong>som</strong> den mänskliga kroppen innehåller<br />
tio gånger fl er bakterieceller än mänskliga<br />
celler har var och en av oss en otrolig mängd bakteriege<strong>ner</strong><br />
i våra kroppar. Frågan är vilka av dessa<br />
främmande ge<strong>ner</strong> <strong>som</strong> påverkar vår hälsa och hur.<br />
Fredrik Bäckhed är nybliven professor och föreståndare<br />
för Wallenberglaboratoriet för metabol<br />
och kardiovaskulär forskning på Sahlgrenska sjukhuset<br />
i Göteborg. Där leder han ett forskarlag på<br />
20 perso<strong>ner</strong> med fokus på olika riskfaktorer för att<br />
utveckla hjärt-kärlsjukdom. Forskarteamet är redan<br />
på god väg att hitta några svar. I en nyligen avslutad<br />
studie, <strong>som</strong> fått stöd från <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> och<br />
gjorts i samarbete med forskare på Chalmers, har<br />
tarmfl oran hos 15 strokepatienter jämförts med<br />
tarmfl oran hos 15 friska perso<strong>ner</strong>.<br />
− Vi kunde se att de <strong>som</strong> haft stroke hade en annan<br />
sammansättning på tarmfl oran än de friska<br />
perso<strong>ner</strong>na. Tarmfl oran hos strokepatienterna hade<br />
en högre produktion av infl ammatoriska molekyler<br />
medan den friska tarmfl oran producerade fl er<br />
antioxidanta molekyler, säger Fredrik Bäckhed.<br />
RESULTATEN HAR NYLIGEN PUBLICERATS i tidskriften<br />
Nature Communications. Med nytt forskningsbidrag<br />
från <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> inleds nu<br />
en större studie med 50 strokepatienter och 50<br />
kontrollperso<strong>ner</strong> och forskarteamet hoppas kunna<br />
visa om förändringarna i tarmfl oran har skett före<br />
eller efter stroken. Om tarmfl oran förändras före en<br />
stroke kan det betyda att de även har hittat en metod<br />
för att avgöra vem <strong>som</strong> riskerar att drabbas.<br />
− Förutom fl er kliniska tester kommer vi dessutom<br />
att göra parallella djurstudier. Vi har redan<br />
kunnat se att möss <strong>som</strong> har bakteriefria tarmar har<br />
mindre åderförfettning än möss med bakterier i<br />
tarmarna, säger Fredrik Bäckhed och berättar att<br />
nästa steg blir att överföra tarmfl oran från strokepatienter<br />
respektive friska perso<strong>ner</strong> i bakteriefria<br />
möss och se om de utvecklar olika mängd åderförfettning.<br />
Han kallar gruppens forskning för translationell.<br />
− Efter<strong>som</strong> vi kombi<strong>ner</strong>ar klinisk forskning med<br />
djurforskning. När man studerar människor är det<br />
lätt att hitta samband, <strong>som</strong> att du <strong>som</strong> har den här<br />
genen eller äter just detta kan utveckla hjärt-kärlsjukdom.<br />
Men det kan också fi nnas många andra<br />
faktorer <strong>som</strong> inte går att kontrollera. I ett djurexperiment<br />
kan du isolera och studera en specifi k gen.<br />
Forskning kring tarmfl oran är ett hett ämne.<br />
Fredrik Bäckhed var själv en av banbrytarna inom<br />
området. I en studie gjord tillsamman med professor<br />
Jeff rey Gordon vid Washington University 2004<br />
kunde han visa en koppling mellan tarmbakterier<br />
och fetma. Sedan dess har intresset för tarmfl orans<br />
inverkan på vår hälsa bara vuxit.<br />
− Vår bakteriefl ora är otroligt spännande. De<br />
sammanlagda ge<strong>ner</strong>na i vår tarmfl ora är exempelvis<br />
100 gånger fl er än de mänskliga ge<strong>ner</strong>na och<br />
vi vet att tarmfl orans ge<strong>ner</strong> förändras med tiden<br />
till exempel beroende på vad vi äter och<br />
vilka medici<strong>ner</strong> vi tar. Ett problem för<br />
forskningen har varit att stora delar av<br />
tarmfl oran inte går att odla, vilket gjort<br />
det svårt att göra studier i större skala.<br />
Men ungefär samtidigt <strong>som</strong> vår amerikanska<br />
studie publicerades förbättrades tekniken för att<br />
studera tarmfl orans sammansättning med hjälp av<br />
moderna metoder att bestämma dess arvsmassa,<br />
vilket öppnade för nya möjligheter att göra större<br />
studier.<br />
Fredrik Bäckhed är övertygad om att det bara är<br />
en tidsfråga innan vi indirekt kan påverka vem <strong>som</strong><br />
utvecklar stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom och<br />
diabetes.<br />
− Drömmen är att vi ska kunna bota patienter genom<br />
att ändra tarmfl oran. Det skulle vara det abso-<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
lut häftigaste. Föreställ dig att vi hittar en riskgrupp<br />
och kan säga att ’ni <strong>som</strong> har den här uppsättningen<br />
bakterier har en förhöjd risk för att utveckla stroke’,<br />
och sätta dem på en bakteriecocktail av probiotika,<br />
alltså goda bakterier, <strong>som</strong> gör att de inte insjuknar.<br />
Det vore fantastiskt.<br />
DET ÄR INTE BARA KOPPLINGEN mellan tarmfl ora<br />
och stroke <strong>som</strong> undersöks av den multiprofessionella<br />
forskargruppen på Wallenberglaboratoriet.<br />
Diabetes, barnfetma och överviktskirurgi lik<strong>som</strong><br />
olika födoämnens påverkan av tarmfl oran är andra<br />
inriktningar. Verksamheten är stor, men fokus är<br />
det samma; att undersöka hur tarmfl oran påverkar<br />
kroppens ämne<strong>som</strong>sättning och all forskning är<br />
direkt eller indirekt inriktad på olika riskfaktorer<br />
för sjukdom i hjärta och kärl.<br />
− Det gör att de olika projekten hjälper fram<br />
varandra vilket ger positiva samordningseff ekter.<br />
Så<strong>som</strong> att de analysmetoder vi använde i det första<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>projektet kan användas inom<br />
andra studier, säger Fredrik Bäckhed och understryker<br />
vikten av att dra nytta av det material och<br />
den kunskap <strong>som</strong> fi nns i och kring Wallenberglaboratoriet.<br />
I nästa korridor arbetar till exempel Göran<br />
Bergström <strong>som</strong> håller i den unika SCAPIS-studien<br />
<strong>som</strong> initierats av <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> (se sid 10).<br />
Om SCAPIS utvidgas är målet att patienterna<br />
också ska lämna avföringsprov <strong>som</strong> kan användas<br />
av Bäckheds forskarteam.<br />
− Här är en unik möjlighet att undersöka om de<br />
<strong>som</strong> lämnat prover till SCAPIS och senare utvecklar<br />
en stroke hade samma bakteriefl ora i tarmarna<br />
redan ett eller ett par år tidigare.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
15
Strategi i förändring<br />
Föra årets delade <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> ut 180 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor till hjärt-, kärl- och lungforskningen i Sverige.<br />
Det är fondens Forskningsråd <strong>som</strong> bestämmer vilka<br />
forskningsprojekt <strong>som</strong> ska få bidrag. Processen bakom<br />
fördelningen är omfattande och i ständig utveckling.<br />
TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS<br />
TROTS ATT HJÄRT-LUNGFONDEN<br />
varje år delar ut miljontals kronor<br />
till forskningen motsvarar de beviljade<br />
medlen bara cirka 14 procent<br />
av de ansökta. Därför är det av yttersta<br />
vikt att fördelningsprocessen är bästa tänkbara<br />
och att prioriteringarna blir de rätta.<br />
– Vi arbetar ständigt på att förbättra och<br />
utveckla fördelningsprocessen, berättar<br />
Forskningsrådets ordförande professor Jan<br />
Nilsson.<br />
En stor förändring <strong>som</strong> skett under<br />
senare tid är att det inte längre är den enskilde<br />
forskaren och dennes självständighet<br />
<strong>som</strong> står i fokus, utan snarare den grupp<br />
forskaren arbetar i.<br />
– Forskningssamhället har genomgått<br />
omfattande förändringar. Tidigare arbetade<br />
man i relativt små grupper – nu sker arbetet<br />
i större miljöer och man samarbetar i allt<br />
högre utsträckning både nationellt och internationellt.<br />
Samarbetet har blivit viktigare än<br />
den individuella karriären, säger Jan Nilsson<br />
och tillägger att utvecklingen är bra, både<br />
för forskningen och för arbetsmiljön.<br />
– I de stora miljöerna kan varje individ<br />
ta ett långsiktigt ansvar och då finns det<br />
plötsligt utrymme för exempelvis barnledigheter,<br />
vilket i sin tur ger kvinnor större<br />
möjligheter än tidigare att göra karriär<br />
inom forskningen.<br />
Jan Nilsson, professor<br />
och Forskningsrådets<br />
ordförande.<br />
16 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s anslag går fortfarande<br />
till enskilda forskare, men det finns ett<br />
krav på att denne i sin ansökan ska beskriva<br />
den egna rollen i arbetsgruppen samt hur<br />
han eller hon coachar sina yngre forskare.<br />
Allt vägs in i bedömningen.<br />
Just de yngre forskarna har under senare<br />
tid fått allt mer av Forskningsrådets uppmärksamhet<br />
och i år har man för första<br />
gången utlyst ett stort anslag <strong>som</strong> ska gå<br />
till en särskilt lovande och driftig yngre<br />
forskare. Anslaget är på 6 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
i tre år.<br />
– Vi står inför ett ge<strong>ner</strong>ationsskifte inom<br />
den medicinska forskningen och vi vill hitta<br />
sätt att stimulera utvecklingen för yngre<br />
forskare <strong>som</strong> hittills haft svårt att konkurrera<br />
med de etablerade, säger Jan Nilsson.<br />
Över huvud taget går utvecklingen<br />
mot att <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s anslag till<br />
forskarna blir längre och större, detta<br />
efter<strong>som</strong> forskningen i sig är långsiktig<br />
och bidragen bör löpa under lång tid för<br />
att bli meningsfulla.<br />
– I linje med detta ökar vi även antalet<br />
forskartjänster. Vi ser att det finns ett glapp<br />
mellan de temporära forskningstjänster<br />
<strong>som</strong> nydisputerade forskare ofta får och<br />
en fast tjänst på en institution. Med våra<br />
tjänster vill vi överbrygga det gapet, säger<br />
Jan Nilsson.<br />
” Vi står inför ett<br />
ge<strong>ner</strong>ationsskifte inom den<br />
medicinska forskningen och<br />
vi vill hitta sätt att stimulera<br />
utvecklingen för yngre<br />
forskare.”<br />
Det är Lena Krantz, familjejurist på Swedbank<br />
Juristbyrå i Täby utanför Stockholm,<br />
<strong>som</strong> håller i Testamentskolan.<br />
Frågor & svar<br />
Fråga: Jag är gift sedan trettio år tillbaka<br />
och har inga barn. Min hustru har två barn<br />
sedan tidigare. Jag vill inte att min hustru och<br />
hennes barn ska ärva mig utan jag vill att<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> ska få allt jag äger efter<br />
min död. Är det möjligt?<br />
Svar: Ja, absolut. Makar har ingen ”laglottsrätt”<br />
efter varandra och du kan i ett testamente<br />
förordna att hela din kvarlåtenskap<br />
ska tillfalla <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>. Din hustru har<br />
däremot rätt till sin giftorättsandel vilken<br />
vanligtvis är hälften av ert sammanlagda<br />
nettogiftorättsgods.<br />
Fråga: Jag är skild och har två barn. Dessvärre<br />
har jag ingen kontakt med ett av mina barn<br />
och vill inte att hon ska ärva mig. Kan jag<br />
testamentera allt jag äger till endast ett av<br />
mina två barn?<br />
Svar: Ja, det kan du i princip göra men din<br />
dotter <strong>som</strong> enligt ditt testamente inte ska<br />
ärva dig kan begära jämkning av testamentet<br />
för att få ut sin laglott och har då alltid rätt<br />
att få laglotten. Hennes laglott motsvarar en<br />
fjärdedel av din totala kvarlåtenskap.<br />
Fråga: Min yngste son har fått en gåva på<br />
100 000 kronor av mig. Jag vill inte att gåvan<br />
ska avräknas på hans arv efter mig den dag<br />
jag dör. Hur ska jag göra för att åstadkomma<br />
detta?<br />
Svar: Det bästa hade varit att du hade skrivit<br />
in detta i en gåvohandling i samband med att<br />
du gav gåvan men du kan även upprätta ett<br />
testamente där du i efterhand förordnar att<br />
gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
I denna del av<br />
Testamentskolan<br />
behandlar vi makes<br />
arvsrätt samt<br />
begreppen arvslott<br />
och laglott.<br />
Arvsrätt, fri förfoganderätt<br />
och basbeloppsregeln<br />
Sambor har ingen arvsrätt efter varandra enligt<br />
lag. Vill man att sambo ska ärva måste man upprätta<br />
ett testamente. Däremot kan efterlevande<br />
sambo genom att begära bodelning vid den<br />
förste sambons död erhålla rätt till hälften av<br />
sambornas bostad och bohag under förutsättning<br />
att egendomen är anskaff ad för gemensam<br />
användning.<br />
För makar däremot gäller särskilda regler<br />
för arvsrätten. Om den avlidne maken inte<br />
efterlämnar några arvingar i första eller andra<br />
arvsklassen och inte har skrivit testamente (se<br />
Testamentskolan del 1 i förra numret av Forskning<br />
för hälsa) ärver den efterlevande maken<br />
hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.<br />
Arvingarna i tredje arvsklassen har i alltså ingen<br />
rätt till kvarlåtenskapen om det fi nns en efterlevande<br />
make.<br />
Finns det däremot arvingar i första eller andra<br />
arvsklassen så ärver den efterlevande maken<br />
hela kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt.<br />
Fri förfoganderätt innebär att den<br />
efterlevande maken inte kan testamentera bort<br />
den ärvda egendomen, utan den ska fördelas<br />
mellan den först avlidnes legala arvingar vid<br />
den efterlevande makens död. Detta kallas för<br />
efterarv och den först avlidnes arvingar kallas<br />
för efterarvingar.<br />
Det fi nns dock ett viktigt undantag från denna<br />
Så här beräknas arvslotten<br />
efter en avliden gift man<br />
utan testamente.<br />
Enskild egendom:<br />
Giftorättstillgångar:<br />
Giftorättsskulder:<br />
Nettogiftorättsgods:<br />
Sammanlagt nettogiftorättsgods:<br />
Giftorättsandel (bodelningsandel):<br />
+ enskild egendom:<br />
Arvslotten:<br />
Laglotten (=halva arvslotten):<br />
Sambors och<br />
makars arvsrätt<br />
August<br />
500 000 kr<br />
790 000 kr<br />
110 000 kr<br />
680 000 kr<br />
940 000 kr<br />
500 000 kr<br />
1 440 000 kr<br />
720 000 kr<br />
huvudregel. Efterlämnar den avlidne barn <strong>som</strong><br />
inte är gemensamma med den efterlevande maken,<br />
så kallade särkullbarn, så ärver dessa hela<br />
kvarlåtenskapen. Genom testamente kan man<br />
till viss del ”skriva bort” särkullbarns arvsrätt.<br />
Det fi nns även en särskild regel i Ärvdabalken<br />
<strong>som</strong> ger efterlevande make visst skydd mot<br />
särkullbarns arvsrätt och det är den så kallade<br />
basbeloppsregeln. Den innebär att den efterlevande<br />
maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen<br />
efter den först avlidne erhålla egendom<br />
till så stort värde att den tillsammans med den<br />
efterlevande makens egen egendom motsvarar<br />
fyra gånger det vid dödsfallet gällande prisbasbeloppet.<br />
Åberopas basbeloppsregeln av efterlevande<br />
make medför detta att särkullbarnen<br />
blir efterarvingar och får vänta på sin rätt till arv<br />
tills den dag den efterlevande maken avlider.<br />
Bodelningsandel, arvslott och laglott<br />
Om ingen av makarna äger enskild egendom<br />
är all egendom i äktenskapet giftorättsgods.<br />
Vid den förste makens död ska makarna enligt<br />
huvudregeln dela lika på makarnas sammanlagda<br />
giftorättsgods efter det att varje makes<br />
skulder dragits av från respektive tillgångar. Den<br />
hälft av det sammanlagda nettogiftorättsgodset<br />
<strong>som</strong> den efterlevande maken erhåller kallas<br />
för giftorätts- eller bodelningsandel medan den<br />
avlidnes andel av nettogiftorättsgodset kallas<br />
arvslotten.<br />
TESTAMENTSKOLAN Del 2<br />
1 880 00 kr<br />
Bodelning<br />
Lotta<br />
1 200 000 kr<br />
0 kr<br />
1 200 000 kr<br />
940 000 kr<br />
ILLUSTRATION KJELL THORSSON<br />
Det fi nns ett undantag från huvudregeln om<br />
hälftendelning <strong>som</strong> innebär att efterlevande<br />
make vid bodelningen kan begära att få behålla<br />
sitt giftorättsgods odelat vilket får till följd<br />
att det inte blir någon hälftendelning utan<br />
vardera sidan behåller sin egendom. Om den<br />
efterlevande maken är den mest förmögne av<br />
makarna kan det fi nnas skäl att åberopa denna<br />
regel för att slippa hälftendelningen och därigenom<br />
kanske behöva avstå egendom till förmån<br />
för den först avlidne makens arvingar. Arvslotten<br />
blir i detta fall mindre än hälften av makarnas<br />
sammanlagda nettogiftorättsgods.<br />
Laglotten är alltid halva arvslotten. En bröst-<br />
arvinge har alltid rätt att få ut sin laglott i arv<br />
efter sin förälder oavsett vad det står i ett<br />
testamente.<br />
Förskott på arv<br />
Det är inte ovanligt att en person under sin livstid<br />
ger betydande gåvor till ett eller fl era av sina<br />
barn eller kanske till välgörande ändamål. Om<br />
inte något annat föreskrivits betraktas gåva till<br />
barn eller annan bröstarvinge <strong>som</strong> förskott på<br />
arv. Det ska då avräknas på bröstarvingens arv<br />
till det värde gåvan hade vid gåvotillfället.<br />
Gåva till annan arvinge än bröstarvinge anses<br />
inte utgöra förskott på arv under förutsättning<br />
att inget annat har kommit till uttryck.<br />
Missade du första delen av Testamentskolan?<br />
Du hittar den på www.hjart-lungfonden.se.<br />
Där fi nns även en liten ordlista.<br />
I nästa nummer av Testamentskolan går vi<br />
igenom hur man upprättar ett testamente<br />
och vad man bör tänka på.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
17
Njuter av livet<br />
med ny hjärtklaff<br />
Fakta<br />
Öppen kirurgisk behandling<br />
med byte av den förträngda<br />
klaffen till en mekanisk<br />
eller biologisk klaffprotes<br />
är den helt domi<strong>ner</strong>ande<br />
metoden för behandling<br />
av aortastenos. År 2011<br />
genomfördes 1 410 öppna<br />
hjärtklaffoperatio<strong>ner</strong> i<br />
Sverige. Därtill kommer ett<br />
antal kombinationsingrepp,<br />
exempelvis åtgärder mot<br />
förmaksflimmer <strong>som</strong> ofta<br />
kombi<strong>ner</strong>as med ingrepp<br />
mot mitralklaffen.<br />
För de patienter<br />
<strong>som</strong> bedöms för sköra<br />
för att klara en öppen<br />
hjärtklaffoperation<br />
finns sedan 2008 ett<br />
alternativ <strong>som</strong> innebär att<br />
en förkalkad aortaklaff<br />
byts ut med hjälp av<br />
kateterteknik. Ingreppet<br />
görs enbart på Sveriges<br />
universitetssjukhus och<br />
2011 gjordes 209 sådana<br />
implantatio<strong>ner</strong>.<br />
18 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
Lennart Levi drabbades av den vanligaste hjärtklaffsjukdomen<br />
i Sverige, aortastenos, <strong>som</strong> innebär att aortaklaffen blir allt<br />
trängre. Efter den lyckade operationen är han djupt tacksam<br />
mot läkarvetenskapen.<br />
TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO TOBIAS OHLS<br />
PROFESSOR EMERITUS LENNART LEVI,<br />
82 år, möter Forskning för hälsa i ett soligt<br />
och sobert konferensrum på sin gamla<br />
arbetsplats i Riksdagshuset. Han är en<br />
aktiv och engagerad man <strong>som</strong> under sitt liv har<br />
arbetat både <strong>som</strong> stressforskare och <strong>som</strong> riksdagsledamot,<br />
och hans hjärta slår starkt för samhällets<br />
och individens hälsa. Rent fysiskt bultar hans hjärta<br />
nu kanske bättre än någonsin, efter en lyckad hjärtklaffoperation<br />
på Karolinska universitetssjukhuset i<br />
Solna i september 2012.<br />
Redan 1988 upptäcktes ett blåsljud på hjärtat vid<br />
en rutinhälsokontroll. Efter en grundligare undersökning<br />
kunde läkaren se att vänster hjärthalva var<br />
förstorad och att aortaklaffen hade en förträngning<br />
och läckage i kombination.<br />
– Jag mådde bra, hade inga <strong>som</strong> helst symptom<br />
och därför var en operation inte aktuell. I stället<br />
kom vi överens om att jag skulle komma på årliga<br />
kontroller med ekokardiogram och ibland även<br />
arbets-EKG.<br />
Den här typen av klaffel utvecklas vanligtvis<br />
gradvis och under lång tid, vilket bidrog till att<br />
Lennart Levi kände att han ”kunde leva med sitt<br />
klaffel”, <strong>som</strong> han själv uttrycker det, och hans hjärtläkare<br />
var länge av samma mening.<br />
Tiden gick, undersökningarna <strong>som</strong> följde visade<br />
att förträngningen förvärrades. För några år sedan<br />
var aortaklaffen så trång och stel att hans hjärtspecialist<br />
föreslog en klaffoperation, trots fortsatt<br />
symptomfrihet.<br />
– <strong>Hjärt</strong>operatio<strong>ner</strong> är omfattande, och jag var väl<br />
medveten om att en operation alltid innebär en viss<br />
risk, säger Lennart Levi.<br />
Han drar ett finger över skjortbröstet för att visa<br />
var bröstkorgen öppnas. Han berättar att man blir<br />
kopplad till en hjärt-lungmaskin <strong>som</strong> övertar hjärtats<br />
och lungornas funktion under en del av operationen,<br />
och att den sjuka aortaklaffen skärs bort<br />
och ersätts med en protes.<br />
Lennart Levi sköt på operationen lite till, men<br />
i höstas – 24 år efter att blåsljudet på hans hjärta<br />
upptäcktes – stod det klart att det faktiskt var dags.<br />
I vardagen hade Lennart Levi fortfarande inga<br />
besvär, men vid ansträngning dök det upp ansatser<br />
till allvarliga rytmrubbningar. Aortaklaffen var nu<br />
så förträngd att blodet hade svårt att ta sig igenom<br />
den stela öppningen.<br />
– Nu var jag väl förberedd och påläst. Jag hade<br />
hört mig för hos flera kollegor, <strong>som</strong> nu enhälligt<br />
tillrådde operation. Jag blev opererad av en skicklig<br />
kirurg och sövd av en lika kompetent narkosläkare.<br />
På den stora dagen kände jag mig trygg och mycket<br />
väl omhändertagen, säger han.<br />
OPERATIONEN tog drygt fyra timmar. Den skadade<br />
aortaklaffen ersattes med en biologisk klaffprotes,<br />
men kirurgen upptäckte även början till ett bråck på<br />
stora kroppspulsådern <strong>som</strong> togs om hand på samma<br />
gång. Den skadade delen av aorta ersattes med<br />
en konstgjord blodåder, ett så kallad kärlgraft.<br />
– När jag vaknade upp fungerade smärtlindringen<br />
mycket bra och jag hade inte särskilt ont.<br />
Däremot tillstötte en hjärtrytmrubbning, men den<br />
hävdes på medicinsk väg. Jag är djupt impo<strong>ner</strong>ad<br />
över hur väl allt togs om hand, säger Lennart Levi<br />
med ett varmt leende.<br />
Det råder ingen tvekan om att han är djupt tack-
sam över den vård och det bemötande han har fått.<br />
Han pratar i varma ordalag om kirurgen, narkosläkaren,<br />
hjärtspecialisten och inte minst om sjuksköterskan<br />
<strong>som</strong> tog hand om honom de första<br />
dygnen på intensiven.<br />
– Han var en fantastisk människa, fenomenalt<br />
kunnig, vänlig och hjälpsam. Inte ens mina närmaste<br />
hade kunnat ta hand om mig på ett bättre<br />
sätt.<br />
Kirurgen hade förberett sin patient på att återhämtningen<br />
skulle ta tid, allt mellan sex och tolv<br />
månader.<br />
– Vilket är en ganska lång tid för en 82-åring,<br />
konstaterar Lennart Levi.<br />
Men han hade läst en bok av cancerforskaren och<br />
författaren Georg Klein <strong>som</strong> efter nästan en lika<br />
stor hjärtoperation var tillbaka i sitt arbete redan<br />
efter en vecka.<br />
– Jag tänkte: Kan han, så kan jag.<br />
Nu tog återhämtningen längre tid än sju dagar,<br />
men efter några månader kände han sig nästan helt<br />
återställd. Sedan dess har Lennart Levi hunnit resa<br />
till USA, han prome<strong>ner</strong>ar, föreläser, diskuterar politik,<br />
läser goda böcker, skriver, njuter av livet och har<br />
därtill upptäckt ett nytt glädjeämne: att motio<strong>ner</strong>a<br />
under ledning av Karolinskas duktiga sjukgymnaster<br />
till popmusik på hög volym.<br />
Hans hjärta anpassar sig sakta men säkert till den<br />
nya miljön, där en frisk, smidig klaff protes gör sitt<br />
jobb och ser till att blodet pumpas genom hjärtat<br />
precis <strong>som</strong> det ska.<br />
Lennart Levi ser fram emot många goda år:<br />
– Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation.<br />
Jag är djupt tacksam mot läkarvetenskapen,<br />
uppskattar livet och försöker se varje ny dag<br />
<strong>som</strong> en dyrbar gåva.<br />
Välkommen skrift om<br />
hjärtklaff sjukdom<br />
”<br />
Det är en stor upplevelse<br />
att genomgå<br />
en hjärtoperation.<br />
Jag försöker se varje<br />
ny dag <strong>som</strong> en<br />
dyrbar gåva.”<br />
<strong>Hjärt</strong>klaffsjukdom<br />
En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s serie av skrifter om olika hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar<br />
har nu utökats med en <strong>som</strong> rör sjukdomar och skador i hjärtklaff arna. Klaff el kan<br />
drabba människor i alla åldrar. Från de allra minsta <strong>som</strong> föds med klaff el, till den <strong>som</strong><br />
drabbas av en hjärtinfarkt mitt i livet. Den allra vanligaste klaff sjukdomen ger sig dock<br />
till känna högre upp i åldrarna och yttrar sig i en förträngning på aortaklaff en, så kallad<br />
aortastenos. Ungefär 2 procent av dem <strong>som</strong> är över 65 år och 5 procent av alla över 80 år<br />
drabbas. Den näst vanligaste klaff sjukdomen är läckage på mitralklaff en.<br />
I skriften om hjärtklaff sjukdom hittar du lättillgänglig information om de vanligaste<br />
klaff elen och de behandlingsmöjligheter <strong>som</strong> fi nns i dag. Skriften kan beställas kostnadsfritt,<br />
antingen via fl iken sist i tidningen, via hemsidan www.hjart-lungfonden.se<br />
eller telefon 08-566 24 200.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
19
Bomullsfi lt<br />
Den mjuka och sköna barnfi lten från Lundmyr of<br />
Sweden i 100 procent bomull är perfekt <strong>som</strong> gosefi lt.<br />
Filten har en liten fi cka med ett broderat hjärta där till<br />
exempel nappen kan förvaras. Storlek: ca 80 x 80 cm<br />
www.helhjartat.com<br />
Pris: 249 kr av vilket 10 procent plus 5 kr<br />
per order går till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong><br />
20 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
Tips på vårliga saker <strong>som</strong> ger stöd till forskningen.<br />
Rustad för vår<br />
I vår gåvoshop hittar du allt från fi na smycken till tavlor, muggar och<br />
hotellövernattningar. www.hjart-lungfonden.se/gavoshop<br />
För hjärtebarnet<br />
Den röda bodyn från Lundmyr of<br />
Sweden blir en fi n present till barnet<br />
eller barnbarnet. Bodyn har<br />
en extra knapprad i grenen och<br />
dubbelvikta ärmmuddar, <strong>som</strong><br />
gör att plagget växer med<br />
barnet. www.helhjartat.com<br />
Pris: 179 kr av vilka 10<br />
procent plus 5 kr per order<br />
går till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.<br />
www.helhjartat.com<br />
CYKLA LUGNT<br />
Smycka cykeln med ett vattenavvisande<br />
sadelskydd och ny ringklocka.<br />
Både skyddet och ringklockan<br />
fi nns i rosa och svart.<br />
www.heartstore.se<br />
Pris: Ringklocka 225 kr och sadelskyddet<br />
175 kr av vilka 10 procent går<br />
till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.<br />
PACKA FÖR PICKNICK<br />
Den hjärtformade picknickkorgen i stabil<br />
konstruktion innehåller bland annat kylväska,<br />
tallrikar, bestick och glas för två.<br />
www.heartstore.se<br />
Pris: 825 kr av vilka 10 procent går till<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.
FRISC II heter en svenskledd studie <strong>som</strong> publicerades<br />
1999. Den förändrade i ett slag vården<br />
av akut kranskärlssjukdom.<br />
TEXT KARIN STRAND FOTO ISTOCKPHOTO<br />
MILSTOLPAR FRISC II-studien<br />
FRISC II öppnade för<br />
modern infarktvård<br />
BALLONGVIDGNING (PCI) är numera<br />
standardbehandling för patienter med<br />
kärlkramp och hjärtinfarkt. Tekniken<br />
att öppna ett kärl med hjälp av en ballong<br />
introducerades för första gången 1977 i Schweiz<br />
och i Sverige två år senare. Men användningen av<br />
ballongvidgning var blygsam under hela 1980-talet.<br />
Under 1990-talet steg den långsamt till cirka 10 000<br />
ingrepp per år, för att därefter fördubblas på bara<br />
fem år.<br />
Förklaringen till fördubblingen är den vetenskapliga<br />
studie <strong>som</strong> går under namnet FRISC II, där<br />
FRISC står för Fast Revascularisation during InStability<br />
in Coronary artery disease, <strong>som</strong> kom 1999. I studien<br />
ingick närmare 2 500 patienter i Sverige, Danmark<br />
och Norge med akut kranskärlssjukdom, det vill<br />
säga hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Hälften<br />
HJÄRTINFARKTSBEHANDLING GENOM TIDERNA<br />
Sent 1800-tal – Nitroglycerin<br />
blir det första<br />
eff ektiva läkemedlet mot<br />
kärlkramp. En av de första<br />
användarna, Alfred Nobel,<br />
var pionjär inom forskning<br />
och utveckling beträff ande<br />
nitroglycerin och led<br />
själv av kärlkramp.<br />
Sent 1960-tal<br />
– <strong>Hjärt</strong>intensivvårdsavdelningar<br />
med kontinuerlig<br />
EKG-övervakning<br />
börjar inrättas på<br />
sjukhusen. <strong>Hjärt</strong>startare<br />
används vid<br />
kammarfl immer.<br />
genomgick ballongvidgning eller bypassoperation<br />
och hälften fi ck läkemedelsbehandling med<br />
lågmolekylärt heparin, <strong>som</strong> blockerar en koagulationsfaktor<br />
i blodet och alltså motverkar ytterligare<br />
blodproppar i kranskärlen.<br />
Studien visade att de patienter <strong>som</strong> genomgått<br />
ballongvidgning eller bypasskirurgi hade bättre<br />
överlevnad och högre livskvalitet än de <strong>som</strong> behandlats<br />
med läkemedel. Dessutom visade studien<br />
att ju tidigare man gjorde ballongvidgning eller bypassoperation,<br />
desto bättre gick det för patienterna.<br />
FRISC II-studien leddes av Lars Wallentin, professor<br />
vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR,<br />
och Uppsala universitet. Han har även genomfört<br />
fl era studier <strong>som</strong> har lett fram till dagens vårdruti<strong>ner</strong><br />
vid hjärtinfarkt både vad gäller det akuta skedet<br />
och den påföljande medici<strong>ner</strong>ingen.<br />
Tidigt 1980-tal – <strong>Hjärt</strong>infarktspatienter<br />
behandlas<br />
med acetylsalicylsyra och<br />
betablockerare.<br />
Sent 1980-tal – Behandling<br />
med blodproppslösande<br />
läkemedel, trombolys, börjar<br />
användas vid hjärtinfarkt.<br />
Tidigt 1990-tal – Bypasskirurgi<br />
blir allt vanligare vid hjärtinfarkt<br />
och instabil kärlkramp.<br />
ACE-hämmare börjar användas<br />
vid hjärtinfarkt för att skydda<br />
mot svikt.<br />
Sent 1990-tal – Ballongvidgning<br />
börjar användas vid hjärtinfarkt,<br />
främst vid de stora sjukhusen.<br />
Läs hela serien!<br />
Hela serien<br />
med milstolpar i<br />
hjärtforskningens<br />
historia fi nns<br />
nu att hämta på<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s<br />
hemsida www.<br />
hjart-lungfonden.se/<br />
milstolpar<br />
2010-tal – Majoriteten<br />
av alla hjärtinfarktspatienter<br />
behandlas med<br />
ballongvidgning och läkemedelsstent<br />
samt ett brett<br />
spektrum av läkemedel<br />
<strong>som</strong> avlastar hjärtat och<br />
motverkar ny blodproppsbildning.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
21
NOTERAT<br />
Egen insamling<br />
”Jag vill tacka<br />
för Bills hälsa”<br />
för snart ett år sedan förändrades<br />
livet för Mathias Johansson. Då<br />
blev han pappa för första gången,<br />
men lika stor <strong>som</strong> lyckan var oron<br />
över beskedet att lille Bill var född<br />
med ett förstorat hjärta. Familjen<br />
Johansson fick tillbringa sonens<br />
första månad på Skånes universitetssjukhus<br />
i Lund. Senare övertogs<br />
ansvaret för Bill av sjukhuset i hemstaden<br />
Helsingborg. Med tiden<br />
stod det klart att Bill skulle bli helt<br />
frisk och i dag är han medicinfri och<br />
en pigg och busig 1-åring <strong>som</strong> upptäcker<br />
världen med alla sinnen.<br />
När chocken och oron börjat lägga<br />
sig ville Mathias Johansson ge<br />
något tillbaka till dem han kunde<br />
tacka för att ett litet barn <strong>som</strong><br />
Bill kan räddas och få ett friskt liv.<br />
Pappa Mathias ville skänka pengar<br />
till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s forskning<br />
med inriktning på barnhjärtan. Han<br />
bestämde sig för att auktio<strong>ner</strong>a<br />
ut en matchtröja han själv vunnit<br />
under ett event för det allsvenska<br />
fotbollslaget Helsingborg IF.<br />
på alla hjärtans dag den 14<br />
februari kunde göteborgarna njuta<br />
av vacker sång till stöd för <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong>. Det var två grupper ur<br />
Chalmers sångkör <strong>som</strong> sjöng kärleksserenader<br />
för förbipasserande<br />
i centrala Göteborg. Den <strong>som</strong> ville<br />
kunde också få en serenad sjungen<br />
speciellt för den egna älsklingen,<br />
direkt på gatan eller per telefon.<br />
Chalmers sångkör har funnits<br />
i drygt 140 år och har i dag 110 aktiva<br />
medlemmar. Verksamheten<br />
består av tre delkörer: en dam-, en<br />
mans- och en blandad kammarkör.<br />
22 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
– Tröjan var sig<strong>ner</strong>ad av alla<br />
lagmedlemmar och jag vann den<br />
på en match jag gick på en tid efter<br />
Bills födelse, berättar Mathias<br />
Johansson.<br />
Han bestämde sig för att auktio<strong>ner</strong>a<br />
ut matchtröjan på Tradera<br />
och stämde av idén med <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong>. Mathias Johansson<br />
tog hjälp av en bekant för att marknadsföra<br />
insamlingen.<br />
– Jag är lite bekant med Mattias<br />
Lindström <strong>som</strong> spelar i Helsingborg.<br />
När jag lagt upp tröjan på<br />
Tradera skickade jag länken till honom.<br />
Han spred den via Twitter till<br />
sitt nätverk, och jag gjorde samma<br />
sak. Mattias engagemang var en<br />
stor hjälp.<br />
För att få igång auktionen erbjöd<br />
sig Mathias Johansson att matcha<br />
det högsta budet med 500 kronor.<br />
Det tog några dagar innan budgivningen<br />
verkligen kom igång, men<br />
sedan tog det fart.<br />
– En man i Viken ropade in tröjan<br />
till sin dotter och det känns roligt<br />
Skönsång för alla hjärtan<br />
Respektive kör har sin egen dirigent<br />
och körerna arrangerar egna och<br />
gemensamma konserter. David<br />
Hammarsten är gigmästare och sitter<br />
i körens styre, <strong>som</strong> byts ut varje<br />
år. Körens satsning på Alla <strong>Hjärt</strong>ans<br />
dag var något nytt. Idén kom från<br />
konsertmästare Johanna Boman,<br />
berättar David Hammarsten.<br />
– Vi ville göra något för välgörenhet<br />
men hade först ingen självklar<br />
organisation att stödja. Efter vissa<br />
efterforskningar kände vi att vi<br />
ville stödja <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>. Den<br />
är opolitisk, främjar god hälsa – och<br />
att ett barn kommer att få glädje<br />
av tröjan. Det vinnande budet<br />
blev 1 525 kronor och mina 500<br />
kronor på det. Sedan hade köparen<br />
ingen växel så totalt blev det 2 040<br />
kronor till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>. Det<br />
känns jättebra.<br />
Mathias Johansson njuter av<br />
varje dag med lille Bill. Och han av-<br />
så var det ju en bra koppling mellan<br />
namnet och Alla <strong>Hjärt</strong>ans dag!<br />
Efter cirka en veckas förberedelser<br />
uppförde två ensembler vackra<br />
serenader i det stora köpcentret<br />
Nordstan. För att informera om insamlingen<br />
hade varje grupp med sig<br />
en skylt, och insamlingsbössor från<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>. David Hammarsten<br />
är nöjd med responsen.<br />
– I Nordstan är det alltid mycket<br />
folk i rörelse. Det var en utmaning<br />
att hitta zo<strong>ner</strong> där sången verkligen<br />
gick fram i en annars ganska<br />
bullrig miljö, men vi lyckades.<br />
I dag är Bill en frisk och<br />
pigg 1-åring. Pappa<br />
Mathias Johansson har<br />
samlat in pengar till <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong>s forskning<br />
om barnhjärtan.<br />
slutar vårt samtal med ett särskilt<br />
tack till vårdpersonalen <strong>som</strong> hjälpt<br />
familjen.<br />
– Jag vill tacka doktor Rein Anari<br />
och all personal vi mötte på sjukhusen<br />
i Lund och Helsingborg. De har<br />
varit helt fantastiska och gjort en<br />
svår tid lättare att bära. Tack vare<br />
dem är Bill frisk i dag.<br />
Reaktio<strong>ner</strong>na var också mycket<br />
positiva. Alla kanske inte stannade<br />
men många la en slant i bössorna.<br />
Vi hade jätteroligt och sjöng mellan<br />
klockan 10 och 15 med avbrott<br />
för lunch.<br />
Resultaten av Alla <strong>Hjärt</strong>ans dagserenaderna<br />
blev, förutom åhörarnas<br />
minne av den vackra sången,<br />
855 kronor till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>.<br />
Chalmers sångkör har ännu inte<br />
bestämt om arrangemanget blir en<br />
tradition men den första erfarenheten<br />
var mycket positiv, sammanfattar<br />
David Hammarsten.
Forskarporträtt<br />
Förfi nad kamerateknik<br />
Magnetkameratekniken utvecklas<br />
och förfi nas hela tiden och gör det<br />
möjligt att i detalj studera hjärtmuskeln<br />
och hur den påverkas vid<br />
hjärtinfarkt och kärlkramp.<br />
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD<br />
håkan arheden är professor och<br />
chef för institutionen för klinisk<br />
fysiologi vid Skånes universitetssjukhus<br />
Lund. Han leder ett omfattande<br />
forskningsarbete med målsättningen<br />
att utveckla nya metoder<br />
med magnetkamerateknik,<br />
MR-kamerateknik, för att förbättra<br />
klinisk diagnostik och uppföljning<br />
av behandling vid olika förvärvade<br />
hjärtsjukdomar.<br />
Magnetkameratekniken gör det<br />
möjligt att mäta ett blodfl öde utan<br />
att störa det. Principen användes<br />
för tekniska ändamål innan den<br />
kom i medicinskt bruk, bland annat<br />
av rymdforskningsinstitutet NASA<br />
redan på 60-talet. I dag är tekniken<br />
ett av de mest lovande mätinstrumenten<br />
för att mäta kroppens olika<br />
funktio<strong>ner</strong>, och används bland<br />
annat inom hjärtforskningen.<br />
Håkan Arhedens forskargrupp<br />
i Lund var först i Europa med att<br />
avbilda hjärtinfarkt med magnetkamera.<br />
En undersökning <strong>som</strong> i dag<br />
är avgörande för vissa hjärtingrepp.<br />
Ändå är MR-tekniken fortfarande i<br />
sin linda, säger Håkan Arheden.<br />
– MR-tekniken är mest lovande<br />
för att den kan mer än andra tekniker.<br />
Den slog igenom för hjärtundersökningar<br />
för att den exakt<br />
kunde avbilda hjärtinfarktens<br />
omfattning och placering. Tidigare<br />
kunde man med ultraljud se hur<br />
hjärtat pumpade. Med MR kan<br />
man också se hur hjärtat pumpar<br />
men nu kan man även mäta omfattningen<br />
av hjärtinfarkten <strong>ner</strong> till<br />
enstaka gram, och dessutom se om<br />
det handlar om en ny eller gammal<br />
infarkt. Det har inte varit möjligt<br />
tidigare.<br />
I dag kan man även mäta hur<br />
stor del av hjärtat <strong>som</strong> är hotat av<br />
den syrebrist i själva hjärtmuskeln<br />
<strong>som</strong> uppstår vid infarkt. För den<br />
typen av undersökning är MR den<br />
enda teknik <strong>som</strong> fungerar på en<br />
levande människa.<br />
Håkan Arheden kom själv i kontakt<br />
med MR-tekniken när han under<br />
sena 90-talet tillbringade två år<br />
<strong>som</strong> forskare i San Francisco. I dag<br />
pågår ett intensivt internationellt<br />
samarbete mellan forskargrupper<br />
i USA och Håkan Arhedens grupp<br />
i Lund.<br />
I Lund pågår för närvarande tre<br />
studier för att utveckla och validera<br />
verktygen för att mäta olika<br />
behandlingsmetoder för akut och<br />
kronisk ischemisk hjärtsjukdom,<br />
det vill säga hjärtinfarkt och kärl-<br />
Tack<br />
”Det avancerade<br />
forskningsarbetet<br />
är resultatet av<br />
ett lagarbete <strong>som</strong><br />
omfattar många<br />
discipli<strong>ner</strong>.”<br />
kramp. De tre studierna syftar i<br />
korthet till att:<br />
Undersöka 100 patienter <strong>som</strong><br />
drabbats av akut hjärtinfarkt<br />
med avancerad MR-kamerateknik<br />
under ett halvår för att studera<br />
hur olika typer av skador på<br />
hjärtmuskeln påverkar läkningsförloppet.<br />
Följa 200 patienter med kärlkramp<br />
och se hur avancerad<br />
teknik med MR-kamera på<br />
ett bättre sätt kan identifi era<br />
patienter <strong>som</strong> har bäst hjälp av<br />
operation och de <strong>som</strong> har bäst<br />
hjälp av medicin.<br />
Utveckla nya metoder med MRkamera<br />
för att förstå hur man<br />
bäst behandlar hjärtsvikt.<br />
Håkan Arheden betonar att det<br />
avancerade forskningsarbetet är<br />
resultatet av ett lagarbete <strong>som</strong><br />
omfattar många discipli<strong>ner</strong>.<br />
till alla <strong>som</strong> köper och<br />
säljer hjärtepins och<br />
till er <strong>som</strong> ger ge<strong>ner</strong>ösa gåvor till<br />
forskningen. Tack vare er får forskarna möjlighet att<br />
rädda barn med hjärtfel till längre och friskare liv.<br />
Varmt tack till våra samarbetspart<strong>ner</strong>s:<br />
pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
– Forskargruppen består av 30<br />
perso<strong>ner</strong>: läkare, fysiker, matematiker,<br />
sjukgymnaster och många fl er<br />
experter. Alla kompetenser behövs<br />
för att förstå mekanismerna på<br />
cellulär nivå. Alla <strong>som</strong> arbetar här<br />
har sökt sig hit. Vi drivs av glädje<br />
och jag har hört att vi beskrivs <strong>som</strong><br />
”de <strong>som</strong> har så roligt”.<br />
Håkan Arheden och hans forskargrupp<br />
pla<strong>ner</strong>ar för ytterligare<br />
en studie. Den ska handla om hjärtsvikt,<br />
där utgångspunkten blir att<br />
kartlägga hur det friska hjärtat<br />
fungerar och varför det förstorade<br />
hjärtat inte fungerar. Bland annat<br />
kommer man att undersöka<br />
elitidrottare, <strong>som</strong> har förstorade<br />
men superfriska hjärtan. Allt för<br />
att förstå det sjuka och förstorade<br />
hjärtat. I alla projekt studeras också<br />
skillnaderna mellan det manliga<br />
och det kvinnliga hjärtat.<br />
Årets hjärtepins är designade<br />
av Prins Carl Philip.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
FOTO ROGER LUNDHOLM<br />
23
NOTERAT<br />
? FRÅGA<br />
OM FORSKNING<br />
På <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s hemsida<br />
www.hjart-lungfonden.se<br />
kan du ställa frågor om forskning<br />
till professorer <strong>som</strong> sitter<br />
med i Forskningsrådet.<br />
Kan astma övergå till KOL?<br />
Astmatiker kan få kronisk luftrörsförträngning<br />
och därmed får liknande<br />
symptom <strong>som</strong> perso<strong>ner</strong><br />
med KOL. Det är dock två olika<br />
sjukdomar och astmatiker utvecklar<br />
nästan aldrig kronisk andningsinvaliditet<br />
vilket är vanligt vid KOL.<br />
Astmatiker <strong>som</strong> röker kan förstås<br />
få KOL. När det gäller icke-rökande<br />
astmatiker är svaret på din fråga<br />
nej.<br />
Professor Kjell Larsson<br />
Har forskningen visat att man kan<br />
få KOL utan att röka?<br />
Man kan få KOL utan att röka. I<br />
Gå med du också – postkodlotteriet.se<br />
24 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
FOTO MÅRTEN LEVIN FOTO TOBIAS OHLS<br />
Sverige har närmare 10 procent av<br />
alla kvinnor med KOL aldrig rökt.<br />
Vid reumatisk sjukdom kan även<br />
lungorna drabbas och sjukdomen<br />
kan ge upphov till en lungfunktionsnedsättning<br />
<strong>som</strong> enligt lungfunktionstestet<br />
(spirometri) mycket<br />
liknar den man ser vid KOL.<br />
Professor Kjell Larsson<br />
Varför får man ont i armen eller<br />
på andra ställen när man får hjärtinfarkt?<br />
Det är en intressant fråga. När<br />
<strong>ner</strong>vsystemet upplever smärta i ett<br />
inre organ (<strong>som</strong> till exempel hjär-<br />
27 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong><br />
Professor Kjell<br />
Larsson, vänster,<br />
är specialist på<br />
lungsjukdomar och<br />
Professor Jan Nilsson<br />
är specialist på hjärtkärlsjukdomar.<br />
tat) förlägger det smärtupplevelsen<br />
till ett område på kroppen.<br />
Det kan vara rakt över hjärtat<br />
men också ut till armarna (mest<br />
vänster) eller upp mot käkarna.<br />
Professor Jan Nilsson<br />
Är det farligt när hjärtat slår<br />
extraslag?<br />
Enstaka extraslag behöver inte<br />
alls vara farligt. Ibland kan det<br />
kännas <strong>som</strong> om hjärtat hoppar<br />
över ett slag när det pumpat ut<br />
en ovanligt stor volym och inte<br />
hin<strong>ner</strong> fylla sig för nästa slag.<br />
Professor Jan Nilsson<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> valdes <strong>som</strong> förmånstagare till PostkodLotteriet år 2007. Sedan<br />
dess har vi do<strong>ner</strong>at över 121 miljo<strong>ner</strong> kronor till deras arbete att besegra hjärt-<br />
och lungsjukdom.<br />
Nyligen delade vi ut förra årets överskott på hela 1 miljard kronor till de drygt<br />
40 organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> vi stödjer, varav <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> fi ck 27 miljo<strong>ner</strong>.<br />
Gå med i Lotteriet du också, så bidrar du indirekt med ännu mer pengar till bland<br />
annat <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s viktiga arbete. Samtidigt har du själv chansen att vinna<br />
tillsammans med dina lottköpande grannar.<br />
Forskarporträtt<br />
Söker as<br />
Det fi nns ett starkt samband mellan<br />
astma och pälsdjursallergi. Det<br />
fi nns också ett samband mellan<br />
astma och biltrafi k. Det är resultaten<br />
av två av fl era studier <strong>som</strong><br />
gjorts med utgångspunkt för de<br />
stora, långsiktiga OLIN-studierna i<br />
Norrbotten.<br />
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD<br />
Eva Rönmark är professor och<br />
chef för OLIN-studierna, Obstruktiv<br />
Lungsjukdom i Norrbotten. OLINstudierna<br />
startades 1985 och erbjuder<br />
den ovanliga möjligheten att<br />
titta på en hel befolkning i stället<br />
för till exempel redan sjuka perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> söker sig till vården.<br />
Det stora befolkningsunderlaget<br />
ger bland annat möjligheter att<br />
jämföra faktorer <strong>som</strong> kan påverka<br />
utvecklingen av astma.<br />
Eva Rönmark forskar kring astma<br />
och allergi bland barn och unga och<br />
har varit knuten till OLIN-studierna<br />
EM-fest<br />
med fokus på<br />
kvinnors hjärthälsa<br />
den 10-28 juli i år spelas fotbolls-<br />
EM för damer i Sverige. I samband<br />
med mästerskapet sätter <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong> i samarbete med<br />
Svenska Fotbollförbundet, UEFA<br />
och World Heart Federation fokus<br />
på kvinnors hjärthälsa.<br />
Budskapet i kampanjen, <strong>som</strong><br />
går under namnet ”Make a healthy<br />
heart your goal”, är att en<br />
aktiv livsstil minskar risken för<br />
hjärt-kärlsjukdom. Prins Daniel är<br />
beskyddare för samarbetet kring<br />
kampanjen.<br />
<strong>Hjärt</strong>-kärlsjukdom är den vanligaste<br />
dödsorsaken för kvinnor i<br />
Sverige. En av riskfaktorerna för<br />
hjärt-kärlsjukdom är en stillasit-
tmans utlösande faktorer<br />
i 20 år. Fram till i dag har astman<br />
ökat i alla åldrar. En del av ökningen<br />
kan förklaras av en ökad medvetenhet<br />
hos sjukvården och befolkningen<br />
vilket gör att även lindrig<br />
astma i dag diagnostiseras. Men<br />
det är långt ifrån hela förklaringen<br />
till att antalet astmasjuka har ökat.<br />
– Vi ser tydligt att allt fl er barn<br />
bildar antikroppar, utvecklar så<br />
kallad sensibilitet, mot exempelvis<br />
pollen och pälsdjur och därmed<br />
också har en förhöjd risk att utveckla<br />
astma. Samtidigt är det<br />
många med antikroppar <strong>som</strong> inte<br />
utvecklar astma eller annan allergisk<br />
sjukdom, och vad det beror på<br />
vet vi inte ännu.<br />
Samtidigt <strong>som</strong> andelen <strong>som</strong> får<br />
astma ökar, har miljön blivit bättre<br />
tack vare mindre rökning och större<br />
uppmärksamhet på boendemiljön.<br />
Den förbättrade miljön kan vara en<br />
förklaring till att inte fl er sensibiliserade<br />
verkligen utvecklar astma.<br />
Make a healthy<br />
heart your goal<br />
Cardiovascular disease, which includes heart disease<br />
and stroke, is the number 1 killer of women worldwide.<br />
Help to reduce your risk by playing football,<br />
other sports and being physically active.<br />
<br />
<br />
better, more active life:<br />
<br />
tande livsstil och enligt Världshälsoorganisationen,<br />
WHO, rör sig<br />
hälften av kvinnorna i Europa för<br />
lite. I Sverige uppger 47 procent av<br />
alla vuxna kvinnor att de inte ägnar<br />
sig åt högintensiv träning <strong>som</strong> cykling,<br />
löpning och liknande.*<br />
En sund livsstil med fysisk<br />
”Barn <strong>som</strong> bor<br />
nära en väg med<br />
tung trafi k i<br />
högre grad utvecklar<br />
symptom<br />
på astma. Andra<br />
studier i starkt<br />
trafi kerade.”<br />
Eva Rönmark har precis avslutat<br />
en studie av ungdomar med astma<br />
<strong>som</strong> kartlagts mellan att de var 7<br />
och 19 år. Syftet med studien var<br />
att se hur det gick för dem under tiden<br />
från barn till ung vuxen. Resultaten<br />
visar att 21 procent hade tillfrisknat,<br />
38 procent hade periodisk<br />
astma <strong>som</strong> kom och gick, medan 41<br />
procent hade kvarstående astma<br />
aktivitet kan förebygga<br />
hjärtsjukdom och stroke.<br />
Många kvinnor skulle kunna<br />
minska risken att drabbas av<br />
hjärt-kärlsjukdomar genom<br />
att idrotta en timme till i<br />
veckan eller röra sig mer i<br />
vardagen. Kampanjens fokus på<br />
bättre hjärthälsa genom fysisk<br />
aktivitet kommer att prägla tiden<br />
innan och under EM, och märkas på<br />
många olika sätt och på fl era orter<br />
i Sverige. I början av april startar<br />
en Trophy tour, en turné med EMbucklan<br />
mellan orterna där EM<br />
äger rum: Halmstad, Göteborg,<br />
Kalmar, Växjö, Norrköping, Linköping<br />
och Solna. Alla volontärer<br />
<strong>som</strong> arbetar under EM kommer att<br />
under hela perioden. I den senare<br />
gruppen vara det vanligare att man<br />
var allergisk och att man hade en<br />
svårare astma i barndomen.<br />
– Här ser vi också ett starkt<br />
samband mellan bestående<br />
astma och pälsdjursallergi. Vi har<br />
tidigare känt till sambandet men<br />
den här studien visar tydligt att<br />
pälsdjursallergi är viktigare än<br />
erbjudas utbildning i hjärtlungräddning.<br />
Information<br />
om hjärt-lungräddning kommer<br />
dessutom fi nnas med i<br />
matchprogrammen.<br />
I och med samarbetet<br />
erbjuds Fotbollförbundets<br />
ungdomslag möjligheten att<br />
sälja GoRed-pins. Varje pin kostar<br />
40 kronor, varav 10 kronor går till<br />
laget och 30 kronor till forskning.<br />
Det lag <strong>som</strong> säljer fl est pins vin<strong>ner</strong><br />
en hjärtstartare till föreningen.<br />
* Undersökningen utfördes av<br />
YouGov i Sverige, Danmark, Frankrike,<br />
Storbritannien och Tyskland,<br />
mellan den 22 och 26 februari 2013.<br />
Totalt svarade 6 172 vuxna mellan 18<br />
och 64 år.<br />
För mer information om EM och kampanjen ”Make a healthy heart<br />
your goal”, besök www.hjart-lungfonden.se<br />
För mer information om lagförsäljningen av GoRed-pins, kontakta<br />
Lotta Johansson, e-post lotta.johansson@hjart-lungfonden.se<br />
Din gåva<br />
stödjer!<br />
pollenallergi i sammanhanget.<br />
Ett annat viktigt och aktuellt<br />
forskningsresultat visar ett tydligt<br />
samband mellan trafi k och utveckling<br />
av astmasymptom.<br />
– Vi har tittat på en grupp skolbarn<br />
i Luleå, <strong>som</strong> inte är någon stor<br />
stad. Studien visar att barn <strong>som</strong> bor<br />
nära en väg med tung trafi k i högre<br />
grad utvecklar symptom på astma.<br />
Andra studier i starkt trafi kerade<br />
områden har tidigare visat detta,<br />
men det faktum att vi har hittat ett<br />
samband i ett område med relativt<br />
liten trafi kexpo<strong>ner</strong>ing tyder på att<br />
vi underskattat eff ekten av trafi kavgaser<br />
på luftvägshälsan.<br />
OLIN-studierna är ett pågående<br />
och långsiktigt arbete. Eva Rönmark<br />
framhåller att <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s<br />
stöd betyder mycket för arbetet<br />
med att lära mer om den heterogena<br />
folksjukdomen astma, och<br />
vad <strong>som</strong> påverkar utvecklingen av<br />
astma och eventuellt tillfrisknande.<br />
Forskning<br />
för hälsa<br />
FÖRNYAS<br />
NY<br />
FORM<br />
PÅ<br />
GÅNG!<br />
under de mer än elva år <strong>som</strong><br />
Forskning för hälsa funnits har<br />
den ständigt utvecklats och<br />
förändrats, men i så små steg<br />
att det knappt har märkts. Nu<br />
gör vi en lite större förändring<br />
av tidningen, vilket innebär<br />
en del nya vinjetter och ett<br />
delvis nytt utseende. Även i<br />
fortsättningen erbjuder tidningen<br />
engagerande läsning i<br />
form av intervjuer med drabbade<br />
och forskare, nyheter<br />
inom forskning<strong>som</strong>rådet och<br />
små historiska tillbakablickar.<br />
Den ”nya” Forskning för hälsa<br />
landar i brevlådan i början av<br />
augusti.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
25
NOTERAT<br />
3 frågor till<br />
eva hallgren, ägare av butiken<br />
HeartStore. HeartStore är en<br />
butik full av hjärtan – allt från<br />
inredningsdetaljer till smycken<br />
och böcker. Butiken finns på Haga<br />
Nygata 18 i Göteborg och på webben.<br />
Sedan starten 2005 har Eva<br />
Hallgren ett aktivt samarbete med<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> och HeartStores<br />
postkodlotteriets stöd till <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong> uppgick till 27 miljo<strong>ner</strong><br />
för år 2012. Därutöver får fonden<br />
tillsammans med Bill & Melinda<br />
Gates Foundation ett särskilt stöd<br />
på 11 miljo<strong>ner</strong> kronor för forskning<br />
avsedd att ta fram en ny behandling<br />
för resistent tuberkulos.<br />
Professor Markus Maeurer från<br />
Karolinska institutet i Stockholm<br />
är helhetsansvarig för forskningsprojektet,<br />
<strong>som</strong> handlar om de<br />
immunologiska mekanismerna i<br />
kroppen.<br />
Genom att använda sig av<br />
patientens egna benmärgsceller<br />
hoppas man kunna återställa immunförsvaret<br />
och begränsa förstörelsen<br />
av lungvävnad, vilket skulle<br />
skapa större chanser till överlevnad<br />
och tillfrisknande.<br />
Markus Maeurer kommer att<br />
26 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
grundfilosofi är att förmedla och<br />
sprida det positiva budskap <strong>som</strong><br />
hjärtat symboliserar.<br />
Hur föddes idén till HeartStore?<br />
– För mig är det tydligt att<br />
människor behöver hjärtan av<br />
alla möjliga skäl och idén föddes<br />
egentligen redan under 1990-talet,<br />
Postkodmiljo<strong>ner</strong> till livsviktig forskning<br />
samarbeta med kollegor från<br />
Storbritannien och USA och forskningen<br />
kommer att äga rum i Kapstaden<br />
i Sydafrika.<br />
Tuberkulos, eller tbc, är den mest<br />
spridda smittsamma infektionssjukdomen<br />
i världen och skördar<br />
miljontals liv varje år. I västvärlden<br />
betraktas sjukdomen oftast <strong>som</strong><br />
något <strong>som</strong> tillhör det förgångna,<br />
men i fattiga länder med sociala<br />
missförhållanden och eftersatta<br />
infrastrukturer är problemet med<br />
tbc omfattande och man beräknar<br />
att 1,5 miljo<strong>ner</strong> människor dör i<br />
sjukdomen varje år.<br />
Det finns dessutom former av<br />
resistent tuberkulos, det vill säga<br />
tbc-former <strong>som</strong> utvecklat resistens<br />
mot vissa av de läkemedel <strong>som</strong><br />
används för att bota drabbade. En<br />
form kallas MDR-TB och är resistent<br />
när jag drev ett konferenshotell i<br />
Sörmland. Vi marknadsförde oss<br />
<strong>som</strong> en mötesplats med hjärterum,<br />
och jag började inreda med<br />
hjärtesaker. Bland annat vaser och<br />
uppläggningsfat. Gästerna blev<br />
förtjusta och ville köpa dessa fina<br />
ting. Dessutom sålde vi mängder av<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s pins. Så jag brukar<br />
säga att HeartStore startade<br />
i två skåp i Vingåker. Samarbetet<br />
med <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> går så långt<br />
tillbaka <strong>som</strong> 1993, då mitt hotell<br />
deltog i en insamling i samband<br />
med Alla <strong>Hjärt</strong>ans dag.<br />
– När jag lämnade hotellet var<br />
tiden mogen att starta butiken<br />
HeartStore. Den första öppnade<br />
i Stockholm och ett par år senare<br />
öppnade jag i Göteborg. Mitt liv<br />
förändrades igen och 2008 valde<br />
jag att stänga i Stockholm och<br />
fortsätta i Göteborg och på webben.<br />
Det har jag inte ångrat. Det<br />
är nog få <strong>som</strong> blir så bekräftade i<br />
sin affärsidé <strong>som</strong> jag. Det är helt<br />
fantastiskt.<br />
Har du själv varit i kontakt med<br />
hjärt-kärlsjukdom?<br />
mot två av de mest kraftfulla tbcläkemedlen.<br />
En ännu svårare form<br />
betecknas XDR-TB och är resistent<br />
mot fyra tbc-läkemedel och med<br />
andra ord ytterst svår att bota.<br />
Ökningen av resistent tbc är<br />
alarmerande och vissa länder rapporterar<br />
att mer än 35 procent<br />
av de nydiagnostiserade fallen är<br />
– Nej, inte personligen. Min drivkraft<br />
är att det känns gott i hjärtat<br />
att göra något och kunderna uppskattar<br />
mitt samarbete med <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong>. Det är något speciellt<br />
med hjärtan, många av dem <strong>som</strong><br />
kommer in i butiken berättar om<br />
allt från olycklig kärlek till hjärtsjukdom.<br />
För inte länge sedan kom<br />
ett ungt par in och berättade att<br />
deras nyfödda barn precis skulle<br />
opereras för sitt medfödda hjärtfel.<br />
De letade efter en fin present till<br />
barnet och hittade en här i butiken.<br />
Det kändes bra och extra bra för<br />
att prognosen för babyn var den<br />
bästa tänkbara.<br />
Hur ser dina kunder på samarbetet<br />
med <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>?<br />
– Kunderna tycker detta är jättebra!<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> är en god<br />
organisation och har varit en seriös<br />
och bra part<strong>ner</strong> från första stund.<br />
Samarbetet har gjort många uppmärksamma<br />
på vår webbutik, men<br />
jag hoppas att ännu fler hittar till<br />
den fysiska butiken här i charmiga<br />
Haga i Göteborg.<br />
www.heartstore.se<br />
resistenta mot läkemedel. Enligt<br />
de senaste uppskattningarna från<br />
Världshälsoorganisationen, WHO,<br />
fanns det 650 000 perso<strong>ner</strong> med<br />
MDR-TB i världen år 2010. <strong>Hjärt</strong>-<br />
<strong>Lungfonden</strong>s engagemang i kampen<br />
mot tbc sträcker sig tillbaka till<br />
början av 1900-talet då tuberkulos<br />
var en folksjukdom i Sverige.<br />
FOTO ISTOCKPHOTO
STÖD FORSKNINGEN<br />
Bli månadsgivare<br />
Som månadsgivare bidrar du<br />
regelbundet med en gåva via ditt<br />
konto och deltar i vårt långsiktiga<br />
arbete för att besegra hjärt- och<br />
lungsjukdomarna.<br />
För forskningen innebär regelbundna gåvor<br />
att forskarna kan beviljas fleråriga stöd och<br />
slipper lägga värdefull forskartid på att söka<br />
finansiärer. För <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> betyder det<br />
att administrationen kan minskas och att en<br />
ännu större del av varje krona går till forskningen.<br />
För dig betyder det att du genom dina gåvor<br />
bidrar till att rädda liv.<br />
1 <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> är en ideell organisation<br />
med uppgift att samla in och fördela pengar till<br />
hjärt-, kärl- och lungforskning samt att informera<br />
om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.<br />
2 <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> är en fristående organisation<br />
utan offentliga bidrag. Verksamheten<br />
finansieras av gåvor och testamenten.<br />
3 <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> är Sveriges största och<br />
viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och<br />
lungforskningen.<br />
Trots att <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> årligen delar ut cirka<br />
180 miljo<strong>ner</strong> kronor kan fonden bara tillgodose<br />
cirka 14 procent av de sökta medlen. En av fondens<br />
uppgifter är därför att samla in mer<br />
pengar.<br />
Som månadsgivare får du vår tidning<br />
Forskning för hälsa fyra gånger per år. Du kan när<br />
<strong>som</strong> helst ändra eller avsluta ditt engagemang.<br />
Du blir månadsgivare genom att gå in<br />
på <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s hemsida<br />
www.hjart-lungfonden.se, klicka på<br />
”Ge en gåva”, därefter på ”Privatperso<strong>ner</strong>”<br />
och sedan på ”Månadsgivare”.<br />
Du är också välkommen att ringa 08-566 24 240<br />
för personlig service. Du kan också mejla<br />
manadsgivare@hjart-lungfonden.se<br />
Tack för att du väljer att stödja hjärt-, kärloch<br />
lungforskningen.<br />
DET HÄR ÄR HJÄRT-LUNGFONDEN<br />
4 <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong> prioriterar klinisk forskning<br />
för att de medicinska resultaten snabbt<br />
ska komma till praktisk användning inom<br />
sjukvården.<br />
5 Den forskning <strong>som</strong> fonden stödjer måste följa<br />
vissa kriterier. <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s Forskningsråd<br />
går igenom alla ansökningar och betygsätter<br />
dem utifrån forskningens kvalitet, projektets<br />
upplägg och pla<strong>ner</strong>ing samt möjligheten att nå<br />
ny kunskap.<br />
6 De sjukdomar <strong>som</strong> våra forskare inriktar sig<br />
på att bekämpa är hjärtinfarkt, kärlkramp,<br />
hjärtsvikt, medfödda hjärtfel, stroke, astma,<br />
KOL, tbc, sömnapné och andra hjärt- och lungsjukdomar.<br />
KALENDARIUM<br />
22 APRIL<br />
Föreläsning<br />
Professor Anders<br />
Jeppsson föreläser om<br />
hjärtklaffsjukdom.<br />
Plats: Westmanska<br />
palatset, Stockholm.<br />
Tid: 15-16.30.<br />
Förhandsanmälan:<br />
08-566 24 210.<br />
25 APRIL<br />
Huvudmannamöte<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s<br />
huvudmannamöte.<br />
16 MAJ<br />
Medlemsmöte<br />
Efter medlemsmötet<br />
föreläser professor<br />
Anna Norhammar på<br />
temat diabetes och<br />
hjärt-kärlsjukdom.<br />
Plats: IVA, Kungl Ingen-<br />
jörsvetenskapsakademien,<br />
Grev Turegatan<br />
16, Stockholm.<br />
Förhandsanmälan:<br />
08-566 24 210.<br />
Tid: Mötet 16:00, föreläsningen<br />
cirka 16.30.<br />
22 MAJ<br />
Deadline<br />
Sista ansökningsdag<br />
för <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s<br />
stora anslag<strong>som</strong>gång.<br />
Ansökningar kan lämnas<br />
från 24 april.<br />
24 MAJ<br />
Föreläsning<br />
Professor Anders<br />
Jeppsson föreläser om<br />
hjärtklaffsjukdom.<br />
Plats: Världskulturmuseet,<br />
Göteborg.<br />
Tid: 15-16.30.<br />
Förhandsanmälan:<br />
08-566 24 210.<br />
SÅ KAN DU<br />
GE DITT STÖD<br />
MINNESGÅVA<br />
Hedra minnet av en avliden person. Ring<br />
0200-88 24 00 för personlig service eller beställ<br />
via hemsidan www.hjart-lungfonden.se<br />
BLI MÅNADSGIVARE<br />
Ge regelbundet en gåva till <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong><br />
via autogiro.<br />
Ring 08-566 24 240, för personlig service eller<br />
mejla manadsgivare@hjart-lungfonden.se<br />
GÅVA<br />
Du kan när du vill stödja den livsviktiga<br />
forskningen genom att sätta in valfritt belopp på<br />
vårt pg 90 91 92-7 eller bg 909-1927.<br />
Alla bidrag är lika välkomna, stora <strong>som</strong> små.<br />
TESTAMENTSGÅVA<br />
Kontakta testamentsansvariga<br />
Monica Carlsson, 08-566 24 206,<br />
testamente@hjart-lungfonden.se<br />
STARTA EN MINNESFOND<br />
Hedra en bortgången genom att starta en<br />
minnesfond på www.hjart-lungfonden.se<br />
eller kontakta Daniel Edelsvärd, 08-566 24 235,<br />
daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se<br />
SKATTEFRI GÅVA<br />
Öka värdet på din gåva genom att skänka<br />
aktier eller fast egendom.<br />
Kontakta Håkan Karlsson, 08-566 24 241,<br />
hakan.karlsson@hjart-lungfonden.se<br />
HYLLNINGSGÅVA<br />
Uppvakta någon med en hyllningsgåva.<br />
Ring 0200-88 24 00 för personlig service.<br />
Sms:a HJÄRTA<br />
Sms:a HJÄRTA till 72 901 så går 50 kronor till<br />
forskningen.<br />
FÖR FÖRETAG<br />
Ge en gåva, ge kampanjstöd eller bli en långsiktig<br />
part<strong>ner</strong>. Kontakta Sofia Wirsén, 08-566 24 222,<br />
sofia.wirsen@hjart-lungfonden.se eller<br />
Karolina Sjöstedt, 08-566 24 225,<br />
karolina.sjostedt@hjart-lungfonden.se<br />
Organisatio<strong>ner</strong> med 90-konto kontrolleras regelbundet<br />
av Svensk Insamlingskontroll. 90-konto är en garanti<br />
för att pengarna används på rätt sätt.<br />
är en fristående organisation<br />
utan offentliga bidrag.<br />
FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
27
MAT Alla hjärtans recept<br />
RECEPT CECILIA MAGNUSSON/ÖRJAN KLEIN FOTO GUNNAR BERGKRANTZ<br />
ASIATISK MAT har fått ett fast fäste i det svenska<br />
köket och i livsmedelsaff ärerna fi nns ofta<br />
hela avdelningar med exotiska såser, chutney,<br />
nudlar och kryddblandningar. Tack vare sweet<br />
chilisåsen, <strong>som</strong> är Asiens svar på ketchup, är<br />
28 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013<br />
Näringsinnehåll:<br />
E<strong>ner</strong>gi 432 kcal, fett 13,5 g<br />
Receptet är hämtat från<br />
Alla hjärtans recept, sidan 116.<br />
Med smak<br />
av Asien<br />
det lätt att sätta en sydostasiatisk touch på<br />
kycklingen eller laxen, och med currypasta blir<br />
det hela ännu kryddigare. Rikligt med grönsaker<br />
är en självklarhet i de asiatiska rätterna –<br />
variera med zucchini, paprika och broccoli.<br />
CURRY-<br />
KYCKLING MED<br />
KOKOSMJÖLK<br />
4 portio<strong>ner</strong><br />
4 portio<strong>ner</strong> jasminris<br />
1 gul lök<br />
2 vitlöksklyftor<br />
2 morötter<br />
200 g sockerärter eller gröna<br />
bönor<br />
4 kycklingfi léer, ca 500 g<br />
1 msk rapsolja<br />
2 tsk röd currypasta<br />
4 dl vatten<br />
2 hönsbuljongtärningar eller 3<br />
msk koncentrerad kycklingfond<br />
1 burk lättkokosmjölk<br />
2 msk mango chutney<br />
Sweet chilisås<br />
Salt och peppar<br />
1 kruka färsk koriander<br />
Gör så här:<br />
Koka riset enligt anvisningen på<br />
förpackningen.<br />
Skala och strimla löken och<br />
fi nhacka vitlöksklyftorna.<br />
Skala morötterna, dela<br />
dem på längden och skiva<br />
i sneda halvmånar. Strimla<br />
sockerärterna eller bönorna.<br />
Skär kycklingen i mindre bitar.<br />
Fräs grönsakerna utom<br />
sockerärterna i olja i en gryta<br />
eller stor stekpanna. Tillsätt<br />
kyckling och currypasta och låt<br />
fräsa en stund. Häll på vattnet<br />
och smula i buljongtärning,<br />
alternativt tillsätt fonden. Koka<br />
på svag värme i cirka 10 minuter.<br />
Tillsätt kokosmjölk och mango<br />
chutney, smaka av med chilisås<br />
och eventuellt salt och peppar.<br />
Tillsätt till slut sockerärterna<br />
och låt dem koka med ett par<br />
minuter.<br />
Strö över korianderbladen och<br />
servera med det nykokta riset.<br />
<strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong><br />
Box 5413<br />
114 84 stockholm
Så kän<strong>ner</strong> du igen<br />
STROKE<br />
Stroke är ett medicinskt akutläge och tiden är dyrbar!<br />
Lär dig, och andra, att känna igen varningssignalerna<br />
med AKUT-testet!<br />
ANSIKTE<br />
ANSIKTET HÄNGER. Förlamning i ansiktet? Le och visa<br />
tänderna. Om mungipan hänger – RING 112<br />
KROPPSDEL<br />
ARMEN FALLER. Förlamning eller känselbortfall i<br />
ena armen? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder.<br />
Om en arm faller – RING 112<br />
UTTAL<br />
SPRÅKET SLUDDRIGT. Svårighet att tala och förstå? Upprepa<br />
meningen ”Det är vackert väder idag”. Om personen<br />
talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord – RING 112<br />
TID<br />
TIDEN ÄR DYRBAR. Varje minut räknas för att rädda liv.<br />
Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir<br />
skadorna – RING 112<br />
VÄNTA INTE – RING OMEDELBART 112<br />
ILLUSTRATIONER OWE GUSTAFSON<br />
RIV AV OCH SPARA<br />
JA TACK,<br />
JAG BESTÄLLER…<br />
SKRIFTER (kostnadsfria)<br />
ex Aortaaneurysm<br />
ex Astma<br />
ex Barnhjärtan<br />
ex Blodtrycket<br />
ex Diabetes – en kärlsjukdom<br />
ex <strong>Hjärt</strong>infarkt<br />
ex <strong>Hjärt</strong>klaff sjukdom<br />
ex <strong>Hjärt</strong>rytmrubbningar<br />
ex <strong>Hjärt</strong>svikt<br />
ex KOL<br />
ex Kolesterol<br />
ex Kvinnors hjärtan<br />
ex Kärlkramp<br />
ex Plötsligt hjärtstopp<br />
ex Sarkoidos och lungfi bros<br />
ex Stress<br />
ex Stroke<br />
ex Sömnapné<br />
ex Tobak<br />
ex Tuberkulos<br />
ÖVRIGT<br />
ex Forskningsrapporten 2012<br />
ex <strong>Hjärt</strong>rapporten 2012<br />
ex Handledning om testamenten, arv och gåvor<br />
ex Forskning.Framsteg.Hopp – en skrift<br />
om <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong><br />
ex Bli månadsgivare – få ett medlemskap<br />
ex Sundkurs.se<br />
P Jag vill ha <strong>Hjärt</strong>-<strong>Lungfonden</strong>s nyhetsbrev <strong>som</strong> e-post.<br />
P Jag vill veta mer om hur jag kan spara i Öhman<br />
<strong>Hjärt</strong>-Lungfond.<br />
MITT NAMN OCH MIN ADRESS<br />
Var god texta!<br />
Förnamn<br />
Efternamn<br />
Gatuadress<br />
Postnr<br />
Ort<br />
E-postadress<br />
Mobiltelefon 2/13
FRANKERAS EJ<br />
Mottagaren<br />
betalar portot<br />
Svarspost<br />
110 344 500<br />
VIK FLIKEN OCH TEJPA HÄR!<br />
110 05 Stockholm