Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skandalomsusade roman Ensamhetens brunn som publicerats fyra år tidigare och som har en<br />
liknande tematik. Lindeqvist är skeptisk mot denna jämförel<strong>se</strong>. Hon tror inte <strong>att</strong> Suber har läst<br />
Halls bok och menar <strong>att</strong> Charlie är ett alltför positivt porträtt av en lesbisk kvinna för <strong>att</strong><br />
kunna ha en förebild i Halls dystra och bittra skildring.<br />
Jag tror däremot <strong>att</strong> det faktiskt är ganska troligt <strong>att</strong> Suber kände till Ensamhetens brunn<br />
och <strong>att</strong> den <strong>på</strong> något <strong>sätt</strong> <strong>på</strong>verkat henne. Ensamhetens brunn var en mycket inflytel<strong>se</strong>rik<br />
roman och under flera decennier den mest kända litterära skildringen av lesbiska kvinnor<br />
(jämför även kapitel 7 i denna uppsats). Handlingen i Charlie uppvisar dessutom ofta<br />
förbluffande likheter med Ensamhetens brunn.<br />
Gerd Brantenberg skriver i På sporet av den tapte lyst <strong>–</strong> en norsk studie av kärlek mellan<br />
kvinnor som litterärt motiv <strong>–</strong> <strong>att</strong> Ensamhetens brunn har haft en förlösande effekt och <strong>att</strong> det<br />
under flera decennier publicerades romaner som skrivits i Halls efterföljd med lesbiska<br />
kärlekskval som huvudämne. 14 Helt kort nämns här också Charlie. 15<br />
Men Halls och Subers romaner har olika funktioner. Hall var själv lesbisk och handlingen<br />
delvis självbiografisk. Hennes intention var <strong>att</strong> vinna empati och förståel<strong>se</strong> för homo<strong>se</strong>xuella<br />
kvinnors svåra lott hos en hetero<strong>se</strong>xuell allmänhet. Suber däremot skrev utifrån sin bakgrund<br />
som borgerlig, gift kvinna och var mer in<strong>tre</strong>s<strong>se</strong>rad av <strong>att</strong> skildra Charlies psykologiska<br />
utveckling, något som också Lindeqvist uppmärksammar.<br />
1989 skriver Birgitta Stenberg i Lambda Nordica om Margareta Subers förf<strong>att</strong>arskap med<br />
tonvikt <strong>på</strong> romanen Charlie. 16 Stenberg bely<strong>se</strong>r framför allt romanens tids- och<br />
självbiografiska bakgrund, men hyllar också Subers språkliga och litterära begåvning.<br />
Artikeln åtföljs av en kort kommentar av Krister Topelius, Margareta Subers son, som<br />
bekräftar <strong>att</strong> romanen är självbiografisk. Den i romanen inte namngivna badorten är således<br />
Hangö i Finland, och det är förf<strong>att</strong>aren själv som blir föremål för en lesbisk kvinnas<br />
uppvaktning, till och med namnet Charlie är autentiskt.<br />
Det är onekligen in<strong>tre</strong>ssant <strong>att</strong> Stenberg visar <strong>att</strong> Charlie har verklighetsunderlag men det<br />
hade varit ännu mer in<strong>tre</strong>ssant om hon hade lämnat förf<strong>att</strong>aren och istället dröjt vid texten och<br />
belyst Charlies karaktär och det lesbiska motivet.<br />
14 Gerd Brantenberg, På sporet av den tapte lyst. Kjærlighet mellom kvinner i nordisk litteratur/ litteratur tilgjengelig <strong>på</strong><br />
nordiske språk. En motivstudie, i På sporet av den tapte lyst, Brantenberg/Espedal/Lar<strong>se</strong>n/Nil<strong>se</strong>n/Torud (red), (Oslo:<br />
Aschehoug, 1986), s 34.<br />
15 Brantenberg, s 39.<br />
16 Birgitta Stenberg, Charlie, i Lambda Nordica 3/4:1989, s 81-85.<br />
9
Change language