Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet

konturerna av ett lesbiskt kontinuum, börjar vi upptäcka erotiken i kvinnotermer som något som inte är
begränsat till någon enstaka kroppsdel eller enbart till själva kroppen.” 9
En kompletterande tankegång hittade jag hos Martha Vicinus, som ser fördelen med en
definition som omfattar mer än strikt fysiska sexuella uttryck i synliggörandet av en ofta
osynlig och disparat lesbisk historia:
”Our [lesbian] history includes teen-age crushes, romantic friendships, Boston marriages, theatrical crossdressing,
passing women, bulldykes and prostitutes, butches and femmes, and numerous other
identifications which may – and may not – include genital sex. When we can’t even claim a specific
sexual expression as a key to our past, we must accept a fragmentary and confusing history.” 10
4.1.2 Begreppet ”homosexuell”
Begreppet ”homosexuell” lanserades runt 1870 som sjukdomsbeteckning av både läkare
och homosexuella själva i olika syften. 11 Läkare beskrev och kategoriserade en ny patologisk
personlighetstyp som på detta sätt avskildes från ett normalitetsbegrepp. Homosexuella själva
hoppades att sjukdomsstämpeln skulle befria dem från anklagelser om tvivelaktighet och
bristande moral. En sjukdom krävde behandling, inte straff, var deras argumentation. I
Sverige användes begreppet för första gången år 1904 av läkaren Anton Nyström i boken
Könslivet och dess lagar. 12 Sjukdomsbegreppet kvarstod i Sverige ända till 1979.
I min undersökning använder jag begreppet ”homosexualitet” som den kliniska
sjukdomsbeteckning det var på 1930-talet och begreppet ”lesbisk” för att mer allmänt
beskriva relationer och känslor mellan kvinnor.
4.2 Formalia
Sidhänvisningar till romanen Charlie lämnas direkt i texten inom parentes, övrig litteratur
redovisas i fotnoter och i källförteckningen.
5 Tidigare forskning
Karin Lindeqvist verkar vara den första som uppmärksammat Charlie i ett mer
vetenskapligt sammanhang i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1985. 13 Hon beskriver innehåll,
bakgrund och recensioner. Flera av recensenterna har jämfört Charlie med Radclyffe Halls
9
Rich, s 35.
10
Martha Vicinus, ”They Wonder to Which Sex I Belong”: The Historical Roots of the Modern Lesbian Identity, i The
Lesbian and Gay Studies Reader, Abelove/Barale/Halperin (red), (New York/London: Routledge, 1993), s 434.
11
jfr ex.vis Foucault, s 58 eller Fredrik Silverstolpes artikel där han polemiserar mot Foucault, ”Benkert var inte läkare”
(Lambda Nordica 1:1997).
12
Greger Eman, 1907: Det homosexuella genombrottet, i Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-
1960, Göran Söderström (red), (Stockholm: Stockholmia Förlag, 1999), s 149.
13
Karin Lindeqvist, Charlie [krönika], i Kvinnovetenskaplig tidskrift 4/1985, s 50-52.
8