Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
(1) Patologiseringens diskurs: Karaktäriseringen av Charlie enligt en freudiansk modell som definierar henne som homosexuell (2) Motståndets diskurs: Försvaret av Charlies konstitution som gudagiven, genusavvikelsen omformuleras till patriarkatskritik (3) Subversionens diskurs: Charlies androgyna typ som modernitetsidealet förkroppsligat, kritisk omvärdering av heterosexualitetens normativa institution 4 Teori och metod Jag har mina teoretiska utgångspunkter i ett diskursanalysbegrepp i Michel Foucaults anda, och i kritiken av heteronormativiteten utifrån ett queerperspektiv. För att kunna följa de ovan skisserade tre förklaringsförslagen genom texten kommer jag att använda mig av ett foucaultianskt diskursbegrepp, som av Julian Henriques m.fl. definieras så här: ”[Discourse] is regulated and systematic. An important proposition is related to this recognition: the rules are not confined to those internal to the discourse, but include rules of combination with other discourses, rules that establish differences from other categories of discourse (for example scientific as opposed to literary, etc.), the rules of production of the possible statements. The rules delimit the sayable. But … they do not imply a closure. The systematic character of a discourse includes its systematic articulation with other discourses. In practice, discourses delimit what can be said, while providing the spaces – the concepts, metaphors, models, analogies, for making new statements within any specific discourse…” 4 En diskurs definieras sålunda som en uppsättning påståenden med en reglerad och systematisk organisation. Samtidigt som diskurser avgränsar vad som är möjligt att sägas och tänkas är de inte helt slutna. Det finns sprickor i varje diskurs som gör den dynamisk och möjliggör nya påståenden. Diskurser kan därför i första hand sägas utöva produktiv makt snarare än repressiv. Foucault definierar makt bland annat som ”den mångfald av styrkeförhållanden som är immanenta i det område där de driver sitt spel och som är grundläggande för ordningen”. 5 Makt finns därför överallt, den skapas i varje ögonblick och i varje relation och kommer därför också överallt ifrån, vilket medför att makttillstånd är lokala och ostadiga. 6 Sålunda beskriver Foucault makt som en kontrollerande och reglerande instans vilken beskriver och iscensätter normalitet och avvikelse. 7 4 citerad i Gavin Kendall & Gary Wickham, Using Foucault’s Methods, (London/Thousand Oaks/New Delhi: Sage Publications, 1999), s 41. 5 Michel Foucault, Sexualitetens historia, 1. Viljan att veta, (Stockholm: Gidlunds, 1980), s 117. 6 Foucault, s 118. 7 Foucault, s 114. 6
För min undersökning medför Foucaults påstående att även om olika allmänt accepterade (vetenskapliga, juridiska, religiösa etc.) diskurser sjukförklarar homosexualitet så finns det ändå utrymme att bedöma detta fenomen på radikalt andra sätt. Dessa tolkningar görs med hjälp av förklaringsmodeller som ryms inom samtidiga parallella diskurser eller inom de dominerande diskurserna själva i form av sprickor (t.ex. självmotsägelser) som öppnar upp för individuella tolkningar inom vissa gränser. Heteronormativitet är myten som heterosexualitet sprider om sig själv i vår kultur, nämligen att vara naturlig, medfödd och transhistorisk – normen i samhället. Ett queerperspektiv uttrycker min kritiska position i förhållande till denna normativitet. Att kritiskt granska heteronormativiteten innebär för mig i denna undersökning att se heterosexualitet som en historiskt betingad konstruktion som för att upprätthålla myten om sin naturlighet kräver att andra livsformer eller identifikationer förnekas eller sjukförklaras, nämligen sådana som skiljer sig från en monogam kvinna-man-gemenskap med släktets fortbestånd som syfte. Lesbiskhet är en sådan hotbild som utgränsats av en heteronormativ världsbild. Hur lesbiskhet – eller kvinnlig homosexualitet, för att använda en mer klinisk term – tolkas utifrån en heteronormativ horisont och hur båda omvärderas under berättelsens gång kommer min undersökning att visa. 4.1 Begreppsförklaring 4.1.1 Begreppet ”lesbisk” Att namnge är att synliggöra. Huruvida Charlie ska betecknas som en lesbisk roman eller inte kan man tvista om. Jag bestämde mig för att göra det utifrån begreppet ”lesbisk kontinuitet”, som definierats av Adrienne Rich i essän Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens: ”Med lesbisk kontinuitet menar jag en rad av kvinnoidentifierade erfarenheter, i varje kvinnas liv och historien igenom, inte bara att en kvinna har haft eller medvetet önskat ha genitala sexuella upplevelser med andra kvinnor…” 8 Hon fortsätter: ”Samtidigt som termen ’lesbisk’ fått en begränsad och klinisk klang i patriarkala definitioner, har kvinnors vänskap och kamratskap skiljts från det erotiska och på så sätt begränsat själva erotiken. Men när vi fördjupar och vidgar innehållet i det vi definierar som lesbisk existens, när vi skissar fram 8 Adrienne Rich, Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens, (Stockholm: Matrixx, 1986), s 33. 7
- Page 1 and 2: Litteraturvetenskap med genusinrikt
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 INLEDNING
- Page 5: 2.3 Tre diskurser Jag upplever roma
- Page 9 and 10: skandalomsusade roman Ensamhetens b
- Page 11 and 12: av obehag” döljer sina bröst, l
- Page 13 and 14: gjorde med andra ord ingen åtskill
- Page 15 and 16: 8 Undersökning 8.1 Patologiseringe
- Page 17 and 18: väg och kyssa hennes hand till avs
- Page 19 and 20: När hon förälskar sig i Sara, sk
- Page 21 and 22: 8.1.3.3 Relationen till föräldrar
- Page 23 and 24: Charlies förälskelse i Sara ska i
- Page 25 and 26: 8.3 Subversionens diskurs Med en su
- Page 27 and 28: denna strategi frågan om huruvida
- Page 29 and 30: Mycket radikalt avslöjas också he
- Page 31: 11 Källförteckning Brantenberg, G
(1) Patologi<strong>se</strong>ringens diskurs: Karaktäri<strong>se</strong>ringen av Charlie enligt en freudiansk modell<br />
som definierar henne som homo<strong>se</strong>xuell<br />
(2) Motståndets diskurs: Försvaret av Charlies konstitution som gudagiven,<br />
genusavvikel<strong>se</strong>n omformuleras till patriarkatskritik<br />
(3) Subversionens diskurs: Charlies androgyna typ som modernitetsidealet förkroppsligat,<br />
kritisk omvärdering av hetero<strong>se</strong>xualitetens normativa institution<br />
4 Teori och metod<br />
Jag har mina teoretiska utgångspunkter i ett diskursanalysbegrepp i Michel Foucaults anda,<br />
och i kritiken av heteronormativiteten utifrån ett queerperspektiv.<br />
För <strong>att</strong> kunna följa de ovan skis<strong>se</strong>rade <strong>tre</strong> förklaringsförslagen genom texten kommer jag<br />
<strong>att</strong> använda mig av ett foucaultianskt diskursbegrepp, som av Julian Henriques m.fl. definieras<br />
så här:<br />
”[Discour<strong>se</strong>] is regulated and systematic. An important proposition is related to this recognition: the rules<br />
are not confined to tho<strong>se</strong> internal to the discour<strong>se</strong>, but include rules of combination with other discour<strong>se</strong>s,<br />
rules that establish differences from other categories of discour<strong>se</strong> (for example scientific as oppo<strong>se</strong>d to<br />
literary, etc.), the rules of production of the possible statements. The rules delimit the sayable. But … they<br />
do not imply a closure. The systematic character of a discour<strong>se</strong> includes its systematic articulation with<br />
other discour<strong>se</strong>s. In practice, discour<strong>se</strong>s delimit what can be said, while providing the spaces <strong>–</strong> the<br />
concepts, metaphors, models, analogies, for making new statements within any specific discour<strong>se</strong>…” 4<br />
En diskurs definieras sålunda som en upp<strong>sätt</strong>ning <strong>på</strong>ståenden med en reglerad och<br />
systematisk organisation. Samtidigt som diskur<strong>se</strong>r avgränsar vad som är möjligt <strong>att</strong> sägas och<br />
tänkas är de inte helt slutna. Det finns sprickor i varje diskurs som gör den dynamisk och<br />
möjliggör nya <strong>på</strong>ståenden.<br />
Diskur<strong>se</strong>r kan därför i första hand sägas utöva produktiv makt snarare än repressiv.<br />
Foucault definierar makt bland annat som ”den mångfald av styrkeförhållanden som är<br />
immanenta i det område där de driver sitt spel och som är grundläggande för ordningen”. 5<br />
Makt finns därför överallt, den skapas i varje ögonblick och i varje relation och kommer<br />
därför också överallt ifrån, vilket medför <strong>att</strong> makttillstånd är lokala och ostadiga. 6<br />
Sålunda beskriver Foucault makt som en kontrollerande och reglerande instans vilken<br />
beskriver och iscen<strong>sätt</strong>er normalitet och avvikel<strong>se</strong>. 7<br />
4<br />
citerad i Gavin Kendall & Gary Wickham, Using Foucault’s Methods, (London/Thousand Oaks/New Delhi: Sage<br />
Publications, 1999), s 41.<br />
5<br />
Michel Foucault, Sexualitetens historia, 1. Viljan <strong>att</strong> veta, (Stockholm: Gidlunds, 1980), s 117.<br />
6 Foucault, s 118.<br />
7 Foucault, s 114.<br />
6
Change language