Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 Inledning<br />
4<br />
”The lesbian is the heroine of modernism.”<br />
Walter Benjamin, Charles Baudelaire 1<br />
Lesbisk litteraturhistorieskrivning har länge in<strong>tre</strong>s<strong>se</strong>rat mig. Och när jag läste om romanen<br />
Charlie i Nordisk kvinnolitteraturhistoria väckte den min nyfikenhet, eftersom den<br />
uppmärksammas som ”den första romanen <strong>på</strong> svenska med <strong>kvinnlig</strong> homo<strong>se</strong>xualitet som<br />
huvudmotiv”. 2 Jag hade inte tidigare hört talas om denna roman och den är<br />
litteraturvetenskapligt mycket litet utforskad. Därför bestämde jag mig för <strong>att</strong> närmare<br />
undersöka den.<br />
2 Berättel<strong>se</strong>ns innehåll och struktur<br />
2.1 Psykologisk utvecklingsroman<br />
Charlie är en sympatisk berättel<strong>se</strong> om en ung överklasskvinna, Charlie, som under en<br />
sommar <strong>på</strong> en nordisk societetsbadort förälskar sig i Sara, en ung änka med två barn.<br />
Känslorna blir först besvarade <strong>på</strong> ett moderligt, beskyddande <strong>sätt</strong>, men när Charlie förklarar<br />
sin kärlek för Sara och kys<strong>se</strong>r henne, blir situationen ohållbar för Sara och hon re<strong>se</strong>r. Charlie,<br />
som hos Otto Weininger fått läsa <strong>att</strong> hennes känslor är onaturliga, blir ensam kvar, men<br />
hennes framtid skildras ändå försiktigt optimistiskt i berättel<strong>se</strong>ns slut.<br />
2.2 Struktur<br />
Romanens struktur <strong>på</strong>minner om skapel<strong>se</strong>berättel<strong>se</strong>n. Charlie lever först i ett ”paradisiskt”<br />
tillstånd där hon obekymrat och frikostigt ö<strong>se</strong>r kärlek och ömhetsbetygel<strong>se</strong>r över sina<br />
<strong>kvinnlig</strong>a vänner, Elisaweta Mercheff, Sara Tungel och dennas dotter Nunna. ”Kunskapens<br />
frukt” når henne i form av en bok av den österrikiske filosofen Otto Weininger, förmodligen<br />
Geschlecht und Charakter (1903), men det framgår inte av romanen. När hon har läst boken<br />
går hon in i en djup depression, övertygad om sin mindervärdighet. Denna bittra insikt tvingas<br />
hon leva med, trots sin övertygel<strong>se</strong> <strong>att</strong> hennes känslor i grund och botten är goda. Hon får<br />
<strong>sätt</strong>a sin lit till framtiden…<br />
1<br />
citerad i Marilyn R. Farwell, Hetero<strong>se</strong>xual Plots & Lesbian Narratives (New York/London: New York University Press,<br />
1996), s 63.<br />
2<br />
Birgitta Svanberg, Den mörka gåtan, i Nordisk kvinnolitteraturhistoria Band III: Vida Världen 1900-1960, Elisabeth Møller<br />
Jen<strong>se</strong>n (huvudred.), Ebba Witt-Br<strong>att</strong>ström (svensk huvudred.), (Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB, 1996), s 433.
Change language