Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
8.1.5 Sammanfattning av Patologiseringens diskurs Charlies kropp, karaktärsdrag och bakgrund är tydligt modellerade efter en freudiansk mall. Charlie skrivs in i en patologiseringens diskurs som definierar henne som avvikare men som samtidigt fråntar henne ansvaret för sin konstitution. Texten menar att homosexualitetens orsaker dels är att söka i medfödda anlag som uttrycker sig i en androgyn kroppsbyggnad och en personlighet som uppvisar karaktärsdrag av det motsatta könet, dels i barndomens präglande och delvis traumatiska upplevelser. Detta var (och är än idag) en populär förklaringsmodell för homosexualitetens uppkomst, även om den inte ligger helt i linje med Freuds teorier. Charlie skrivs in i patologiseringens diskurs på ett dubbelt sätt: hennes personlighet är uppbyggd kring populära förklaringsmodeller för homosexualitetens orsak och uttryck, dessutom görs hon (och läsaren) uppmärksam på denna patologiska konstitution genom läsningen av Weininger. 8.2 Motståndets diskurs En motståndets diskurs är i min definition en diskurs som motsätter sig patologiseringens diskurs genom att argumentera med den. Den håller sig nära patologiseringens diskurs genom att ta upp punkterna som pekats ut som centrala och omtolkar dem med andra förtecken – det som definierats som ”sjukt” tolkas som ”normalt” eller ”naturligt”. Motståndets diskurs behöver patologiseringens diskurs som en undertext, ty utan dess maktutövning är inget motstånd möjligt och diskursen förlorar sin giltighet. 8.2.1 Människans principiella godhet och kärlekens nödvändighet Freud och Weininger står inte oemotsagda i berättelsen utan det förekommer ett antal omskrivningar och metaforer som försvarar Charlie utifrån en övertygelse om att hennes känslor är spontana uttryck för hennes oförfalskade, goda och rena väsensnatur. Det är istället trångsynta människor som förvränger och misstolkar dessa känslor, eftersom de riktas mot ”fel” kön. ”[Charlie] var som ett välklingande ackord, spelat av en nyck av vår Herre. Skorrande och falska blevo tonerna först under människohand.” (s 87) Motivet upprepas senare i modifierad form: ”Det var omöjligt att njuta av sol och sand och hav, då en ful mänsklighet fördärvade naturen.” (s 139) Att Charlie liknas vid musik och natur förstärker intrycket av att det är en oförfalskad, äkta, inre väsensnatur som kommer till uttryck. 22
Charlies förälskelse i Sara ska i första hand begripas som en positiv händelse, vilket blir tydligt i den översvallande beskrivningen av Charlies lyckorus: ”Hennes tankar voro orediga och bubblade upp till halvt medvetande som lösryckta jubelskrin. - Det här är mitt liv… mitt vackra liv. Så Sara lyser, håret, ögonen, leendet. Jag blir ljus och varm av henne, jag vill vara oändligt god.” (s 74f) Genomgående förmedlas bilden av Charlies förälskelse som positiv och till och med som meningen med livet: ”Bilden av Sara låg och gungade som något ljust och gott inne i Charlie. […] [H]on erfor sig själv som ett fullkomligt harmoniskt väsen, vars utstrålning var stark och välgörande.” (s 20f) ”Fanns det verkligen något annat, som kunde driva en ung människa till arbete och glad godhet utom en annan människa? Nej och hundra gånger nej.” (s 139f) Att Charlies känslor inte ska tolkas som patologiska framgår också av Saras motvilja att tänka kring Charlies känslor för henne i sjukdomstermer: ”Började hon [Sara] grubbla däröver [huruvida Charlie skulle kunna vara homosexuell], föreföll det henne, som hade hon begått ett oförklarligt våld mot en annan människas själsliga egendom.” (s 79) Vem man känner sig attraherad av och varför går nämligen inte att förklara: ”… några människor stretade hit och dit, än sökande varandra, än undvikande att mötas. Varför? Därom visste de föga mera än molnen, vågorna och sanden.” (s 90) I berättelsens slut faller Charlie i en ”djup, sund sömn” (s 148) efter att ha tittat på fotografier på Sara: ”Hon hämtade nya krafter i ungdomens helhjärtade, obrutna vila, som fullbordar det som växer. Hennes kropp var nu mogen att leva det liv för vilket vår Herre behagat skapa henne.” (s 148f) Denna diskurs beskriver ett försvar för Charlies rätt att leva och agera i enlighet med vad som beskrivs vara hennes ”sanna väsensnatur”. Att denna personlighetskärna är opåverkad av personlig vilja och sålunda bortom medveten kontroll underlättar nog försvaret av denna rätt. Homosexualitet uppfattades ju som pervers och omoralisk, och homosexuella handlingar var straffbelagda. Texten lyfter här fram den medfödda komponenten till förmån för den socialt förvärvade, och det som förenar Charlie med andra människor snarare än det som särskiljer henne, vilket betonades i gestaltning av Charlies personlighet (se kapitel 8.1). Diskursen genomsyras av en kristen övertygelse att allt som Gud skapat är principiellt gott. Här kontrasteras en ren och oförfalskad natur mot en förvrängd och illvillig kultur. 23
- Page 1 and 2: Litteraturvetenskap med genusinrikt
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 INLEDNING
- Page 5 and 6: 2.3 Tre diskurser Jag upplever roma
- Page 7 and 8: För min undersökning medför Fouc
- Page 9 and 10: skandalomsusade roman Ensamhetens b
- Page 11 and 12: av obehag” döljer sina bröst, l
- Page 13 and 14: gjorde med andra ord ingen åtskill
- Page 15 and 16: 8 Undersökning 8.1 Patologiseringe
- Page 17 and 18: väg och kyssa hennes hand till avs
- Page 19 and 20: När hon förälskar sig i Sara, sk
- Page 21: 8.1.3.3 Relationen till föräldrar
- Page 25 and 26: 8.3 Subversionens diskurs Med en su
- Page 27 and 28: denna strategi frågan om huruvida
- Page 29 and 30: Mycket radikalt avslöjas också he
- Page 31: 11 Källförteckning Brantenberg, G
8.1.5 Sammanf<strong>att</strong>ning av Patologi<strong>se</strong>ringens diskurs<br />
Charlies kropp, karaktärsdrag och bakgrund är tydligt mod<strong>eller</strong>ade efter en freudiansk<br />
mall. Charlie skrivs in i en patologi<strong>se</strong>ringens diskurs som definierar henne som avvikare men<br />
som samtidigt fråntar henne ansvaret för sin konstitution. Texten menar <strong>att</strong> homo<strong>se</strong>xualitetens<br />
orsaker dels är <strong>att</strong> söka i medfödda anlag som uttrycker sig i en androgyn kroppsbyggnad och<br />
en personlighet som uppvisar karaktärsdrag av det mots<strong>att</strong>a könet, dels i barndomens<br />
präglande och delvis traumatiska upplevel<strong>se</strong>r. Detta var (och är än idag) en populär<br />
förklaringsmodell för homo<strong>se</strong>xualitetens uppkomst, även om den inte ligger helt i linje med<br />
Freuds teorier.<br />
Charlie skrivs in i patologi<strong>se</strong>ringens diskurs <strong>på</strong> ett dubbelt <strong>sätt</strong>: hennes personlighet är<br />
uppbyggd kring populära förklaringsmod<strong>eller</strong> för homo<strong>se</strong>xualitetens orsak och uttryck,<br />
dessutom görs hon (och läsaren) uppmärksam <strong>på</strong> denna patologiska konstitution genom<br />
läsningen av Weininger.<br />
8.2 Motståndets diskurs<br />
En motståndets diskurs är i min definition en diskurs som mot<strong>sätt</strong>er sig patologi<strong>se</strong>ringens<br />
diskurs genom <strong>att</strong> argumentera med den. Den håller sig nära patologi<strong>se</strong>ringens diskurs genom<br />
<strong>att</strong> ta upp punkterna som pekats ut som centrala och omtolkar dem med andra förtecken <strong>–</strong> det<br />
som definierats som ”sjukt” tolkas som ”normalt” <strong>eller</strong> ”<strong>naturligt</strong>”. Motståndets diskurs<br />
behöver patologi<strong>se</strong>ringens diskurs som en undertext, ty utan dess maktutövning är inget<br />
motstånd möjligt och diskur<strong>se</strong>n förlorar sin giltighet.<br />
8.2.1 Människans principiella godhet och kärlekens nödvändighet<br />
Freud och Weininger står inte oemotsagda i berättel<strong>se</strong>n utan det förekommer ett antal<br />
omskrivningar och metaforer som försvarar Charlie utifrån en övertygel<strong>se</strong> om <strong>att</strong> hennes<br />
känslor är spontana uttryck för hennes oförfalskade, goda och rena vä<strong>se</strong>nsnatur. Det är istället<br />
trångsynta människor som förvränger och misstolkar dessa känslor, eftersom de riktas mot<br />
”fel” kön.<br />
”[Charlie] var som ett välklingande ackord, spelat av en nyck av vår Herre. Skorrande och falska blevo<br />
tonerna först under människohand.” (s 87)<br />
Motivet upprepas <strong>se</strong>nare i modifierad form:<br />
”Det var omöjligt <strong>att</strong> njuta av sol och sand och hav, då en ful mänsklighet fördärvade naturen.” (s 139)<br />
Att Charlie liknas vid musik och natur förstärker intrycket av <strong>att</strong> det är en oförfalskad,<br />
äkta, inre vä<strong>se</strong>nsnatur som kommer till uttryck.<br />
22
Change language