Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet

När hon förälskar sig i Sara, skildras Charlies uppvaktning full av handlingskraft och
initiativ. I en scen exempelvis, när Charlie och hennes vänner lämnar restaurangen sent på
kvällen, passar Charlie på att lämna sin bil till vännerna, tar Sara under armen och tar en
promenad med henne:
”- Det var jag, som sade till de andra, att ni ville spatsera hem och med mig, för vi skulle röka en cigarrett
tillsammans hemma hos er. Har ni varit utsatt för något fräckare?” (s 12f)
Än tydligare blir Charlies initiativkraft i dessa båda scener, som utgör kulmen i Saras och
Charlies förhållande:
”Ett ögonblick satt Charlie orörlig, men så vände hon sig häftigt om, reste sig upp på knä och slog
armarna hårt och vilt om Sara. Det var en sådan manlig kraft i detta famntag, en sådan impulsiv
övertygelse och besegrande ömhet, att Saras moderlighet revs av henne som en skör vävnad, och i stället
för att vara den stilla, kvinnliga givaren fann hon sig överväldigad av denna störtflod av ung värme och
förpassad till att spela kvinnans vanliga, passiva roll. Sara visste inte, vad hon upplevde.” (s 72f)
”My baby!
Med ett avväpnande leende i de gropiga mungiporna gick hon fram till Sara, fattade med starka händer
om hennes skuldror och ruskade henne som på lek. Men nästa ögonblick hade hon pressat sina läppar hårt
och lidelsefullt mot Saras mun.” (s 133)
Charlie har också en utpräglad tävlingsinstinkt:
”Hon hade ingått ett vad att inte röka på ett år, … som hon aldrig drömt om att inte vinna.” (s 27)
Och när Charlie anmäler sig till en biltävling för damer,
”övervakade hon [själv] trimningen av sin vagn, iförd en oljig, brun overall, och under flera dagar var hon
tämligen uppslukad av en motorverkstads smutsiga innandöme.” (s 100f)
Hon vinner biltävlingen:
”Hon hade anställt en formlig klappjakt på de framför henne bortflyende vagnarna, och trots den vådliga
farten hade hon klarat kurvorna helskinnad och kommit in som prickfri etta.” (s 101)
Citaten jag anfört ovan kan räknas till den ”medfödda” delen av Charlies kropp och
personlighet. Hon konstrueras som kroppsligt androgyn och utrustad med egenskaper som
traditionellt betraktats som manliga, exempelvis handlingskraft och tävlingsinstinkt.
Att genusavvikelse är något som går i arv antyds också genom att fadern beskrivs som
”effeminerad” (s 46).
Charlies person kontrasteras mot en kvinnlighet som beskrivs hos Sara Tungel och
Elisaweta Mercheff med adjektiv som exempelvis vänlig, mjuk, graciös, älskvärd och
spenslig, vilket förstärker intrycket av Charlies androgynitet som medfödd.
19