Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Loneliness, 1928, <strong>på</strong> svenska 1932), som publicerades några år före Charlie. För <strong>att</strong> styrka<br />
mitt <strong>på</strong>stående ska jag kort gå in <strong>på</strong> likheter och skillnader dessa romaner emellan.<br />
Ensamhetens brunn skildrar en lesbisk, ”manhaftig” kvinnas liv och lidanden och använder<br />
sig uttryckligen av inflytel<strong>se</strong>rika <strong>se</strong>xualteoretiker som Richard von Krafft-Ebing och<br />
Havelock Ellis. Boken förbjöds i England omedelbart vid sin publicering eftersom den sades<br />
försvara och förespråka lesbisk <strong>se</strong>xualitet. Men via andra länder nådde den ändå en stor publik<br />
och var länge den mest inflytel<strong>se</strong>rika, och i vissa länder enda, skildringen av en lesbisk<br />
kvinna.<br />
Inom litteraturforskningen är romanen mycket omstridd och kriti<strong>se</strong>rad 30 , bland annat för<br />
sitt syfte <strong>att</strong> framkalla medlidande hos den hetero<strong>se</strong>xuella majoriteten, varför romanen<br />
skildrar lesbiskas livsvillkor som eländiga, närmast liknande ett inferno. Vidare kriti<strong>se</strong>ras <strong>att</strong><br />
förf<strong>att</strong>aren med sin roman inte utmanar samhället, <strong>att</strong> romanen inte utgör något politiskt hot<br />
utan tvärtom befäster fördomar mot lesbiska kvinnor, och <strong>att</strong> kvinnor enligt romanen endast<br />
har två val, <strong>att</strong> underordna sig samhällets krav <strong>på</strong> hetero<strong>se</strong>xualitet <strong>eller</strong> <strong>att</strong> gälla som perversa.<br />
Som romanens förtjänst uppmärksammas dock <strong>att</strong> den är den första romanen där en lesbisk<br />
kvinna varken dör, blir galen, <strong>eller</strong> gifter sig med en man. 31<br />
Charlie är i jämförel<strong>se</strong> en mer nyan<strong>se</strong>rad, mindre drastisk, men även mer motsägel<strong>se</strong>full<br />
roman. Medan Radclyffe Hall står helt vid sin huvudpersons Stephen Gordons sida, har<br />
Margareta Suber en mer ambivalent inställning till Charlie. Men där Hall medvetet<br />
patologi<strong>se</strong>rar sin huvudperson, går Suber till <strong>att</strong>ack mot sjukförklaringen, vilket jag kommer<br />
<strong>att</strong> visa i min undersökning nedan.<br />
Till det yt<strong>tre</strong> är Stephen Gordon och Charlie Ramm ganska lika. Båda har pojknamn och<br />
har fått växa upp som pojkar. Båda har ett androgynt yt<strong>tre</strong> och en kluven inställning till sin<br />
kropp. I båda romanerna förekommer en ”syndafallsscen” när huvudpersonerna lä<strong>se</strong>r om sin<br />
avvikel<strong>se</strong> i <strong>se</strong>xualteoretiska böcker, i Stephen Gordons fall är det Richard von Krafft-Ebing, i<br />
Charlies fall Otto Weininger. Båda två förlorar de kvinnor de älskar eftersom samhället inte<br />
respekterar deras kärlek. Men sluten är olika: Medan Stephen Gordon är förtvivlad och ensam<br />
när den älskade överger henne, bär Charlie sin kärlek inom sig som något gott som ingen kan<br />
förstöra.<br />
30 <strong>se</strong> ex.vis Bonnie Zimmerman: The Safe Sea of Women (Boston: Beacon Press, 1990), Jane Rule: Lesbian Images<br />
(Trumansburg NY: Crossing Press, 1975) <strong>eller</strong> Jeannette H. Foster: Sex Variant Women in Literature (Tallahas<strong>se</strong>e, FL:<br />
Naiad Press Inc., 1985).<br />
31 <strong>se</strong> ex.vis Brantenberg.<br />
14