Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet

Loneliness, 1928, på svenska 1932), som publicerades några år före Charlie. För att styrka
mitt påstående ska jag kort gå in på likheter och skillnader dessa romaner emellan.
Ensamhetens brunn skildrar en lesbisk, ”manhaftig” kvinnas liv och lidanden och använder
sig uttryckligen av inflytelserika sexualteoretiker som Richard von Krafft-Ebing och
Havelock Ellis. Boken förbjöds i England omedelbart vid sin publicering eftersom den sades
försvara och förespråka lesbisk sexualitet. Men via andra länder nådde den ändå en stor publik
och var länge den mest inflytelserika, och i vissa länder enda, skildringen av en lesbisk
kvinna.
Inom litteraturforskningen är romanen mycket omstridd och kritiserad 30 , bland annat för
sitt syfte att framkalla medlidande hos den heterosexuella majoriteten, varför romanen
skildrar lesbiskas livsvillkor som eländiga, närmast liknande ett inferno. Vidare kritiseras att
författaren med sin roman inte utmanar samhället, att romanen inte utgör något politiskt hot
utan tvärtom befäster fördomar mot lesbiska kvinnor, och att kvinnor enligt romanen endast
har två val, att underordna sig samhällets krav på heterosexualitet eller att gälla som perversa.
Som romanens förtjänst uppmärksammas dock att den är den första romanen där en lesbisk
kvinna varken dör, blir galen, eller gifter sig med en man. 31
Charlie är i jämförelse en mer nyanserad, mindre drastisk, men även mer motsägelsefull
roman. Medan Radclyffe Hall står helt vid sin huvudpersons Stephen Gordons sida, har
Margareta Suber en mer ambivalent inställning till Charlie. Men där Hall medvetet
patologiserar sin huvudperson, går Suber till attack mot sjukförklaringen, vilket jag kommer
att visa i min undersökning nedan.
Till det yttre är Stephen Gordon och Charlie Ramm ganska lika. Båda har pojknamn och
har fått växa upp som pojkar. Båda har ett androgynt yttre och en kluven inställning till sin
kropp. I båda romanerna förekommer en ”syndafallsscen” när huvudpersonerna läser om sin
avvikelse i sexualteoretiska böcker, i Stephen Gordons fall är det Richard von Krafft-Ebing, i
Charlies fall Otto Weininger. Båda två förlorar de kvinnor de älskar eftersom samhället inte
respekterar deras kärlek. Men sluten är olika: Medan Stephen Gordon är förtvivlad och ensam
när den älskade överger henne, bär Charlie sin kärlek inom sig som något gott som ingen kan
förstöra.
30 se ex.vis Bonnie Zimmerman: The Safe Sea of Women (Boston: Beacon Press, 1990), Jane Rule: Lesbian Images
(Trumansburg NY: Crossing Press, 1975) eller Jeannette H. Foster: Sex Variant Women in Literature (Tallahassee, FL:
Naiad Press Inc., 1985).
31 se ex.vis Brantenberg.
14