Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet

systerskap vilket gav dem en positiv självuppfattning väsensskild från den av
sexualvetenskapen definierade avvikaridentiteten.
När kvinnorörelsens huvudkrav uppfylldes, den allmänna rösträtten infördes och kvinnans
ekonomiska beroende av mannen uppluckrades med den stora författningsreformen 1918-21
stagnerade kvinnokampen, rösträttsrörelserna upplöstes och de kvinnoälskande kvinnorna
förlorade sin nödvändiga sociala bas som gav dem sin självuppfattnings referensramar.
På 1920-talet nåddes Sverige av kontinentens kulturdebatt med dess mångfald av stilar och
strömningar i konst, litteratur, musik och livsstil, som numera går under paraplybegreppet
”modernismen”. Sexuell frigörelse blev modernismens spjutspets och androgynitet var
trenden inom kläd- och hårmodet.
Sexologer och psykologer började intressera sig för kvinnors sexuella beteenden, och den
kvinnoälskande kvinnan definierades enligt samma kategorier som mansälskande män.
Eman förklarar att det innebar både för- och nackdelar för de kvinnoälskande kvinnorna att
anamma en sexuell avvikaridentitet. Till fördelarna hör det nya bejakandet av de sexuella
inslagen i de homoerotiska känslorna, möjligheten att känna igen varandra och på sikt även
formuleringen av politiska krav. En nackdel var ”avvikarstämpeln, som skrämde många och
bröt upp den tidigare kvinnogemenskapen i det att det fjärmade ’de normala’ kvinnorna från
’de homosexuella’.” 25
6.2 Den fantasmatiska manhaftiga lesbiska kvinnans betydelse och funktion
Man kan säga att den lesbiska kvinnan var en fantasmatisk demon 26 som användes bland
annat av den manligt dominerade sexualvetenskapen för att skrämma kvinnor från alla försök
till frigörelse och för att därmed upprätthålla en borgerlig patriarkal samhällsordning, där
kvinnor var hänvisade till en begränsad privat sfär utan möjlighet till inflytande i samhälleliga
och politiska angelägenheter.
Carroll Smith-Rosenberg gör flera viktiga iakttagelser i sin artikel Discourses of Sexuality
and Subjectivity: The New Woman, 1870-1936. 27 Hon skriver att den ”nya kvinnan” av
sexologerna beskrevs som en social och sexuell hermafrodit, ett tredje kön som existerade
mitt emellan könen och därmed utanför den biologiska och sociala ordningen. Sexologerna
25 Eman (1993) , s 24.
26 definierad som ett imaginärt instrument för social kontroll.
27 Carroll Smith-Rosenberg, Discourses of Sexuality and Subjectivity: The New Woman, 1870-1936, i Hidden From History.
Reclaiming the Gay and Lesbian Past, Duberman/Vicinus/Chauncey Jr. (red), (New York/Ontario: NAL Books, 1989),
s 264-280.
12