Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet Sjukt, naturligt eller modernt – tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet
I Nordisk kvinnolitteraturhistoria finns en mycket informativ genomgång av kärlek mellan kvinnor som litterärt motiv mellan 1920- och 1940-talet som Birgitta Svanberg har utfört. Denna genomgång är mig veterligen den första i sitt slag i ett svenskt litteraturhistoriskt verk. Svanberg skildrar både Charlies sexuella problematik och den psykologiska förklaringsmodellen romanen erbjuder om homosexualitetens orsak. Jag skulle dock vilja nyansera ett av Svanbergs påståenden i artikelns inledning där hon bl.a. skriver att det inte var riskfritt att öppet gå ut med lesbiska erfarenheter eftersom homosexuella handlingar var straffbelagda: ”Det var således inte lätt att finna uttrycksformer för ett kvinnligt begär som i århundraden förbjudits och undertryckts...” 17 (min kursivering) Det var naturligtvis inte lätt för kvinnliga författare att skildra lesbisk kärlek, de riskerade både att själva bli misstänkta för homosexualitet och att inte bli publicerade på grund av ämnets känslighet. Att existensen av kvinnans erotiska begär i olika tider har undertryckts, förnekats och disciplinerats råder det inget tvivel om. Men Svanbergs påstående att lesbisk sexualitet skulle varit förbjuden i århundraden är en smula överdrivet och behöver nyanseras. Fram till år 1865, då en ny lag kriminaliserade ”otukt som emot naturen är” (strafflagens kapitel 18, §10) saknade nämligen svensk lag straff för sexuella handlingar mellan kvinnor. 18 Av de 1561 personer som sedan åtalades enligt 1865 års lag var bara tolv kvinnor, och av dessa åtalades endast fem för homosexuella handlingar (övriga åtalanden gällde utnyttjande av underårig respektive incest). 19 Svanberg motsäger sig dessutom själv när hon samtidigt skriver i marginalen på sin artikel att en svärmisk och kärleksfull så kallad romantisk kvinnovänskap var en ”ansedd institution” 20 i samhället på 1700- och 1800-talet, som dokumenterats i både brev och dagböcker. Det är förstås omöjligt för oss idag att veta om dessa svärmerier tog sig fysiska uttryck eller vilka, men före 1865 var de i juridisk mening inte förbjudna. I sin artikel Beramade bilder 21 diskuterar Kristina Fjelkestam framställningen av sexualitet i kvinnliga författares samtidsromaner från mellankrigstiden. Bland annat läser hon de mycket snarlika avsnitten i romanerna Charlie och Ensamhetens brunn, där respektive huvudperson betraktar sin nakna kropp i spegeln. Charlies reaktion på sin spegelbild, där hon med ett ”sting 17 Svanberg, s 430. 18 Fredrik Silverstolpe, Kvinnor i mansdräkt, i Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-1960, Göran Söderström (red), (Stockholm: Stockholmia Förlag, 1999), s 28. 19 Jens Rydström, Sinners and Citizens.Bestiality and Homosexuality in Sweden, diss. (Stockholm, 2001), s 332-343. 20 Svanberg, s 430. 21 Kristina Fjelkestam, Beramade bilder. Sexualiteternas mimesis i mellankrigstidens kvinnliga samtidsromaner, i Tidskrift för Litteraturvetenskap 3-4:1999, s 94-108. 10
av obehag” döljer sina bröst, läser Fjelkestam som referentens transcendens av begränsande tecken, som ett svar på ”spegelbildens paradox och kvinnlighetens spektakel” 22 . Romanens text ifrågasätter sålunda etablerad manlig estetik, den förvrängs och dekonstrueras. Romanens text genererar mening, även om författaren ibland resignerar, menar Fjelkestam. 6 Historisk bakgrund 6.1 Samhälleliga förutsättningar för den ”nya kvinnan” Det var flera olika händelser, som under 1900-talets första decennier förändrade kvinnors ställning i det svenska samhället. De medverkade till att en ny kvinnotyp kunde äntra scenen: den myndiga, urbana medelklasskvinnan, yrkesverksam, bildad och självförsörjande, utrustad med medborgerliga rättigheter såsom rösträtt och äganderätt. Greger Eman beskriver de historiska och samhälleliga förutsättningarna: 23 Liberala och humanistiska ideologier i den franska revolutionens spår avlöste viktorianismen, och det trånga viktorianska kvinnoidealet, som dikterade sexuell begärlöshet för 1800-talets ”ärbara” borgarkvinna, höll på att luckras upp. Dessutom medförde urbanisering och industrialisering nya klassförhållanden. En framväxande kvinnorörelse ställde krav på det patriarkala samhället: I första hand var det ekonomiska krav, nämligen rätt till arbete och utbildning för det stora kvinnoöverskottet ur medelklassen, som var i behov av försörjning. I andra hand kämpade man mot prostitution och i tredje hand kom krav som rösträtt och kvinnans rätt att själv förvalta sin egendom. 24 En kvinnoorganisation som exempelvis Fredrika-Bremer-förbundet skapade en viktig förutsättning för kvinnor att träffas och odla gemenskap och systerskap i kampen för kvinnans rättigheter. De förändrade yttre sociala och ideologiska ramarna fick till följd att många kvinnor som inte ville ge upp sitt oberoende valde andra kvinnor att dela livet med. Eman kallar detta fenomen ”väninneäktenskap” eller ”feministisk vänskapskärlek”, för även om det ofta var av praktiska skäl som två kvinnor flyttade ihop så kan man rimligtvis anta att odlandet av mer erotiska relationer underlättades. Medan mansälskande män främst sökte definiera sig och sin plats i samhället med hjälp av medicinska rön, definierade de kvinnoälskande kvinnorna sig främst via kvinnorörelsens 22 Fjelkestam, s 106. 23 Greger Eman, Nya himlar över en ny jord – om Klara Johanson, Lydia Wahlström och den feministiska vänskapskärleken, (Lund:Ellerströms; Stockholm:Kommittén för Stockholmsforskning, 1993), s 15-25. 24 Detta skriver även Karin Johannisson i Den mörka kontinenten (Stockholm: Norstedts, 1994) (s 22). En mycket intressant bok som tyvärr fullkomligt negligerar lesbiska kvinnors existens. 11
- Page 1 and 2: Litteraturvetenskap med genusinrikt
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 INLEDNING
- Page 5 and 6: 2.3 Tre diskurser Jag upplever roma
- Page 7 and 8: För min undersökning medför Fouc
- Page 9: skandalomsusade roman Ensamhetens b
- Page 13 and 14: gjorde med andra ord ingen åtskill
- Page 15 and 16: 8 Undersökning 8.1 Patologiseringe
- Page 17 and 18: väg och kyssa hennes hand till avs
- Page 19 and 20: När hon förälskar sig i Sara, sk
- Page 21 and 22: 8.1.3.3 Relationen till föräldrar
- Page 23 and 24: Charlies förälskelse i Sara ska i
- Page 25 and 26: 8.3 Subversionens diskurs Med en su
- Page 27 and 28: denna strategi frågan om huruvida
- Page 29 and 30: Mycket radikalt avslöjas också he
- Page 31: 11 Källförteckning Brantenberg, G
av obehag” döljer sina bröst, lä<strong>se</strong>r Fjelkestam som referentens transcendens av begränsande<br />
tecken, som ett svar <strong>på</strong> ”spegelbildens paradox och <strong>kvinnlig</strong>hetens spektakel” 22 . Romanens<br />
text ifråga<strong>sätt</strong>er sålunda etablerad manlig estetik, den förvrängs och dekonstrueras. Romanens<br />
text genererar mening, även om förf<strong>att</strong>aren ibland resignerar, menar Fjelkestam.<br />
6 Historisk bakgrund<br />
6.1 Samhälleliga förut<strong>sätt</strong>ningar för den ”nya kvinnan”<br />
Det var flera olika händel<strong>se</strong>r, som under 1900-talets första decennier förändrade kvinnors<br />
ställning i det svenska samhället. De medverkade till <strong>att</strong> en ny kvinnotyp kunde äntra scenen:<br />
den myndiga, urbana medelklasskvinnan, yrkesverksam, bildad och självförsörjande, utrustad<br />
med medborgerliga rättigheter såsom rösträtt och äganderätt. Greger Eman beskriver de<br />
historiska och samhälleliga förut<strong>sätt</strong>ningarna: 23<br />
Liberala och humanistiska ideologier i den franska revolutionens s<strong>på</strong>r avlöste<br />
viktorianismen, och det trånga viktorianska kvinnoidealet, som dikterade <strong>se</strong>xuell begärlöshet<br />
för 1800-talets ”ärbara” borgarkvinna, höll <strong>på</strong> <strong>att</strong> luckras upp. Dessutom medförde<br />
urbani<strong>se</strong>ring och industriali<strong>se</strong>ring nya klassförhållanden.<br />
En framväxande kvinnorörel<strong>se</strong> ställde krav <strong>på</strong> det patriarkala samhället: I första hand var<br />
det ekonomiska krav, nämligen rätt till arbete och utbildning för det stora kvinnoöverskottet<br />
ur medelklas<strong>se</strong>n, som var i behov av försörjning. I andra hand kämpade man mot prostitution<br />
och i <strong>tre</strong>dje hand kom krav som rösträtt och kvinnans rätt <strong>att</strong> själv förvalta sin egendom. 24<br />
En kvinnoorganisation som exempelvis Fredrika-Bremer-förbundet skapade en viktig<br />
förut<strong>sätt</strong>ning för kvinnor <strong>att</strong> träffas och odla gemenskap och systerskap i kampen för kvinnans<br />
rättigheter. De förändrade yt<strong>tre</strong> sociala och ideologiska ramarna fick till följd <strong>att</strong> många<br />
kvinnor som inte ville ge upp sitt oberoende valde andra kvinnor <strong>att</strong> dela livet med. Eman<br />
kallar detta fenomen ”väninneäktenskap” <strong>eller</strong> ”feministisk vänskapskärlek”, för även om det<br />
ofta var av praktiska skäl som två kvinnor flyttade ihop så kan man rimligtvis anta <strong>att</strong><br />
odlandet av mer erotiska relationer underlättades.<br />
Medan mansälskande män främst sökte definiera sig och sin plats i samhället med hjälp av<br />
medicinska rön, definierade de kvinnoälskande kvinnorna sig främst via kvinnorörel<strong>se</strong>ns<br />
22 Fjelkestam, s 106.<br />
23 Greger Eman, Nya himlar över en ny jord <strong>–</strong> om Klara Johanson, Lydia Wahlström och den feministiska vänskapskärleken,<br />
(Lund:Ellerströms; Stockholm:Kommittén för Stockholmsforskning, 1993), s 15-25.<br />
24 Detta skriver även Karin Johannisson i Den mörka kontinenten (Stockholm: Norstedts, 1994) (s 22). En mycket in<strong>tre</strong>ssant<br />
bok som tyvärr fullkomligt negligerar lesbiska kvinnors existens.<br />
11
Change language