Göta älv - Vattenfall

Detta är en annonsbilaga från vattenfall 

VÅRA ÄLVAR 

En rEsa längs gÖTa älV - En aV sVErigEs sTorslagna älVar 2009/2010 

100 år med Olidan sid 6 

FAllOmrådet 

Storslagen natur och historia sid 10-13 

StUdeNt 

Framtiden i energibranschen sid 14 

Klimatfrågan i fokus sid 23 

– Vatten 

ger energi 

Intervju med Jessica Andersson sid 4


1915 invigdes 

ÄlveN 

Porjus vattenkraftverk 

av 

kung gustaf V 

– mer än bara vatten 

100 år av vattenkraft 

1905 köpte staten företaget Nya Trollhätte Kanalbolag och Trollhättans 

kraftverk blev svenska statens första vattenkraftprojekt. Statens planer 

på att bygga kraftverk i de större älvarna hade funnits länge, parallellt 

med en viss oro för att det inte skulle finnas en marknad för all elektricitet 

som skulle produceras. 

1909 Trollhättans kraftverk får namnet Kungliga Vattenfallstyrelsen. 

Vattenfall bildas. Kungliga Vattenfallstyrelsen knöt till sig inte bara ingenjörer 

utan också arkitekter och konstnärer. Arkitekt för Trollhättans 

kraftstation var Erik Josephson. 

1910 invigs kraftverket Olidan i Göta älv. Olidan har kallats för det första 

”nationalkraftverket”. Aggregaten var fem gånger större än de som hittills 

använts i Sverige och själva maskinbyggnaden blev ståtlig – byggd i röd, 

råhuggen svensk granit. 

1910 startade byggandet av den 

nya kraftstationen i Porjus. Syftet var 

att skaffa elektricitet till malmbanan. 

Det fanns varken väg eller järnväg till 

Porjus så istället bars allt material i 

ryggsäckar de fem milen från Gällivare. 

Arbetarna gick över myrmark på 

dåligt spångade leder och fick 50 öre 

betalt per kilo. Fem ton förnödenheter 

fraktades till Porjus på det här sättet 

de första månaderna. 

1914 togs det åttonde aggregatet i Trollhättans kraftstation i drift. 

1915 invigs kraftverket i Porjus av kung Gustav V via telefonledning 

från Stockholm. Det nya kraftverket fick stor uppmärksamhet både i 

Sverige och internationellt för sitt geografiska läge och den avancerade 

byggtekniken. Kraftstationen byggdes under jord, nedsprängd i berget. 

1921 hade Trollhättans kraftverk byggts ut med ytterligare fem aggregat. 

2 | våra älvar 

1944 inleds vattenkraftutbyggnaden 

i den 45 mil långa Ångermanälven. 

Därefter fortsatte en omfattande 

utbyggnad av forsarna under 

1950-talet och in på 1960-talet, såväl 

nedströms som uppströms. Sammanlagt 

finns det 36 kraftverk i hela 

älvsystemet. 

1958 premiärjobbade de fyra turbinerna i Stornorrfors kraftverk i 

Umeälven. Stornorrfors är det energi mässig största svenska vattenkraftverket 

med en årlig produktion på 2 298 GWh, tillräckligt för cirka 

100 000 eluppvärmda villor. 

1971-75 byggdes en ny kraftstation i Porjus med två nya aggregat 

och både ställverk och transformatorer placerades under jord. Den 

gamla byggnaden står kvar som ett magnifikt minnesmärke över de 

människor som med både blod, svett och, förmodligen, tårar byggde 

ett kraftverk i ödemarken. 

2001 slås rekord i Stornorrfors. 7 089 laxar passerade laxtrappan i 

Stornorrfors, trappan som byggts för att göra det möjligt för laxen att ta 

sig förbi kraftverket och nå sina lekplatser i den outbyggda Vindelälven. 

2005 Olidan hade totalt 15 000 besökare. 

Den tredje helgen i juli anordnas också 

Fallens dag då åskådarna får uppleva en 

älvs fulla styrka när vatten släpps på förbi 

Olidan. 

2013 ska ett trettiotal av Vattenfalls kraftstationer vara förnyade 

med förbättrad miljösäkerhet och förstärkta dammar. 

vattenkraften är unik för de skandinaviska länderna. Den har haft stor betydelse för vårt lands industrialisering, 

men också för miljön. Eftersom elproduktionen i Norden i huvudsak består av vattenkraft och kärnkraft, har vi 

i Sverige betydligt mindre utsläpp av koldioxid än i länder som Tyskland och Polen. Orsaken är att de inte har 

vattnet som naturresurs och är därför starkt beroende av kol, olja och naturgas. I de länderna arbetar Vattenfall 

med att utveckla en ny teknik för avskiljning och lagring av koldioxid. Det är bara ett av många inslag i Vattenfalls 

starka engagemang i klimatfrågorna. 

miljö och säkerhet är områden som alltid har hög prioritet inom Vattenfall. Självklart ligger dessa frågor främst 

även hos oss inom vattenkraften. Vår ambition är att bedriva en lönsam, uthållig, säker och miljöriktig 

elproduktion. 

dammsäkerheten är en fråga som vi fäster särskilt stor 

vikt vid. Hittills under 2000-talet har vi investerat 1 350 

miljoner kronor i förstärkning av dammar. 

Våra totala investeringar inom vattenkraften i Norden 

från 2002 fram till 2013 kommer att vara nästan 11 miljarder 

kronor och vi diskuterar redan om fortsatta investeringar 

efter denna tidsperiod. 

INNeHåll 

Lev energismart ..........................................................................3 

Ett möte med Jessica Andersson ............................ 4 

Olidan - 100 år av kraft.........................................................6 

Nytt naturreservat vid Olidan .......................................7 

Fiskfabriken ..................................................................................... 8 

Renovering av G15 vid Hojum ..................................... 8 

Stina – ledare inom vattenkraften ............................9 

En resa utmed fallområdet ........................................... 10 

Fallens dagar 50 år ................................................................13 

Kort om Göta älv .......................................................................13 

Besök på Vattenfall University ..................................14 

Så bestäms elpriset ...............................................................16 

Nu vill vi utveckla dialogen med våra kunder och med 

allmänheten på de orter där vi är verksamma. Vi vill berätta 

om allt som är på gång i våra kraftverk och på övriga 

områden. Därför gör vi den här tidningen – Våra älvar. 

Göta älv, och då framför allt Trollhättan, har i år extra stort 

fokus på sig. Det var i och med byggandet av Olidans 

kraftstation som nuvarande Vattenfall bildades för 100 år 

sedan. Firandet av vårt jubileum startade i april i Luleå 

och under sommaren kommer Trollhättan, Vattenfalls vagga, 

att uppmärksammas. 

Vi lyssnar gärna till dina synpunkter på hur vi på bästa 

sätt ska fortsätta utveckla vårt arbete, både för dig som 

kund och för vår miljö. 

Vill du dela med dig av dina tankar – mejla till 

varaalvar@vattenfall.com. 

Trevlig läsning! 

Gunnar Axheim 

Chef Vattenfall Vattenkraft 

Hur vatten blir till el ..............................................................16 

Axelsons – en klimatsmart familj .............................17 

TEST – koldioxidgranska ditt liv ................................17 

Kontinuerligt arbete med säkerhet ...................... 18 

Vattenfalls Oljestrategi .......................................................19 

Nya vattendirektivet hotar 

klimatvänlig el ............................................................................19 

Service på lur i Umeå .........................................................20 

Planer på vindkraft i Lilla Edet ................................ 22 

Vattenfalls miljöarbete i fokus .................................. 23 

Du väljer varifrån din el kommer ........................... 23 

Välkommen att besöka oss .......................................... 24 

Tidningen Våra Älvar är utgiven av Vattenfall Vattenkraft och delas ut som 

bilaga till Göteborgs-Posten och TTELA. 

Projektledare: Peter Stedt, Vattenfall AB Vattenkraft, 0920-770 00 

Produktionsledare: Heidi Stenström 

grafisk form: Primaform Produktion AB 

redaktion: Heidi Stenström, Peter Stedt och Monica Nordlund 

omslagsbild: Niklas Bernstone/Parasoll 

Tryck: V-TAB AB, Hisings Backa

VÄLJ DET MODERNA SÄTTET 

lev energismart 

I programserien ”Många bäckar små”, som visats i TV4:s Nyhetsmorgon, har 

nära tre miljoner tv-tittare kunnat ta del av hans energitips. Du möter honom 

även på Vattenfalls hemsida, under fliken Lev energismart. Där kan du få svar 

på alla dina frågor om energi. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO MAGNUS PEHRSSON 

Lars Ejeklint är en av Vattenfalls energiexperter 

och hans helhjärtade engagemang 

går inte att ta miste på när han 

pratar om sitt jobb. Goda och enkla 

energi spartips varvas med egna erfarenheter, 

samtidigt som han säger att det inte 

handlar om att komma med pekpinnar. 

Energi är roligt, understryker han. 

– Vissa tycker att vi gör som Systembolaget. 

Vi säljer en produkt som vi sedan 

uppmanar folk att använda mindre av. 

Men jag tycker att det snarare handlar om 

att ge en bruksanvisning till vår produkt. 

Vi vill prata med våra kunder och med 

allmänheten och vill vara en naturlig 

samtalspart för att öka kunskapen om 

hur man använder sin energi på ett smart 

sätt, säger han. 

Men varför är människor plötsligt så 

intresserade av energifrågor? 

– Många av dem som bor i villor och 

radhus har börjat leta efter sätt att minska 

sin energiförbrukning. Energikostnaden 

är en stor post i hushållsbudgeten och 

därför intressant att se över. Även de som 

bor i lägenheter är intresserade av att ta 

kontroll över sin elanvändning, säger 

Lars Ejeklint. 

– Det man frågar mest om är hur 

mycket man tjänar på att byta ut gamla 

kylskåp och frysar mot nya. Jag fick väldigt 

många frågor efter avsnittet om belysning 

som bland annat handlade om att cirka 

en fjärdedel av vår hushållsel går åt till 

våra lampor. Bara genom att byta ut de 

tio mest använda glödlamporna mot 

lågenergilampor kan man spara runt 650 

kronor per år, säger han. 

Konkreta tips 

Lev energismart! Det är namnet på 

Vattenfalls webbtjänst för energirådgivning 

där Vattenfalls energiexperter 

svarar på frågor kring det som vanliga 

människor undrar över. 

– Som rådgivare ska vi vara konkreta 

och enkla. När jag har gett ett tips ska du 

känna: ’vad bra, det här kan jag faktiskt 

göra nu’, säger Lars Ejeklint och ger som 

exempel hur man med hjälp av ett vanligt 

papper mellan kylskåpslist och kylskåpsdörr 

enkelt kan ta reda på om kylskåpet 

håller tätt. 

– Kan du ta ut papperet lätt är det inte 

tätt, säger han. 

Finns stor kunskap 

Kundundersökningar visar i dag att de 

flesta människor, oavsett kön, ålder eller 

bostadsort, vill effektivisera sin energianvändning 

både för miljöns och för plånbokens 

skull. Många har stor kunskap, 

enligt Lars Ejeklint, men vet kanske inte 

var man ska börja. 

I tv-programmet Nyhetsmorgon på 

TV4 har det under 35 veckor funnits 

med ett inslag som heter ”Många bäckar 

små” som gett tittarna vardagsnära energitips. 

Var tredje tittare har genomfört ett 

eller flera av tipsen och över hälften av 

dem som tittar på programmet har ökat 

sin kunskap (alla programmen finns på 

www.vattenfall.se). 

– Jag tycker man ska börja med det 

som inte kostar något att förändra och 

som är enkelt att göra. Börja tänka efter 

hur du lever och tänka till varje gång du 

ska köpa nytt. Har du bil? Använd motor- 

och kupévärmare från fem grader plus. 

Då mår bilen, du och miljön bättre, tipsar 

Lars Ejeklint. 

Få mer tips 

– Gå in på vår sida på nätet! Sidan utvecklas 

hela tiden och du kan få en 

massa bra tips och lämna tips själv. Du 

kan ställa frågor till mig och till mina 

kollegor. Där finns dessutom beräkningsprogrammet 

”Energiguiden” som kan 

hjälpa dig se över din energianvändning 

hemma, uppmanar Lars Ejeklint. 


Vattenfalls övriga 

energiexperter 

Camilla Hjortling 

Bästa energispartipset: 

Sätt upp små mål i vardagen 

och lev upp till dem, till 

exempel att stänga av tv:n. 

Energimyt jag vill avliva: 

Att stora investeringar, som 

till exempel tilläggsisolering, alltid 

lönar sig. Det måste bedömas från 

fall till fall. 

martin Normark 

Bästa energispartipset: Lär 

dig följa upp din energianvändning! 


Att allt löses med teknik. 

Beteendefrågor och 

användarfrågor är minst lika viktiga! 

Jörgen eriksson 

Bästa energispartipset: Bli 

vän med din energimätare 

och få kontroll över 

hemmets energiförbrukning! 


Oljefyllda element är mer 

energisnåla än vanliga. Det stämmer 

inte, men däremot håller de en 

jämnare temperatur. 

Om man väljer två åtgärder från 

vardera lista nedan har man 

kommit en bra bit på väg i sitt 

arbete att minska energianvändningen 

och vara snäll mot både 

plånbok och miljö. 

Varje dag 

• Duscha 5 minuter kortare 

= 1000 kr/år 

• Diskmaskin istället för handdisk 

= 900 kr/år 

• Hängtorka när det går 

= 650 kr/år 

• Borsta tänderna men stäng av 

vattnet = 500 kr/år 

• Tvätta vid 40°C istället för 60°C 

= halvera kostnaden 

att göra lista 

• Snålspolande duschmunstycke 

= 2 000 kr/år 

• Lågenergilampor istället för 

glödlampor = 600 kr/lampa 

• Kyl/frys, dammsugare - avfrosta 

och rätt temperatur = 500 kr/år 

• Timers för belysning och 

grenkontakter med strömbrytare 

eller fjärrströmbrytare för datorer 

och tv mm = 250-500 kr/år 

• Byt tre kranar: köket, badet och 

toaletten, spara 40% = 1000 kr/år 

Energiguiden 

Energiguiden på www.vattenfall.se 

kan hjälpa dig få svar på: 

• Hur mycket el gör ditt hushåll av 

med? Är det mycket, lite eller 

normalt? 

• Hur mycket koldioxid släpper ditt 

hushåll ut? 

• Hur kan du minska din energiförbrukning? 

Och hur mycket kan du 

och miljön spara på det? 

• Hur mycket sparar du med nytt 

uppvärmningssystem? 

våra älvar | 3


4 | våra älvar

vattnet 

i Jessicas liv 

Vatten betyder mycket för sångerskan Jessica Andersson. Som dryck, energigivare, miljö för 

promenader och glädje för sonen Liam. 

– Det är kanalerna och slussarna som gör att det är så fint i Trollhättan. Jag tar ofta promenader 

utmed vattnet, allra helst på våren och sommaren när det är som vackrast. 

TEXT KARIN LJUNGMAN FOTO NIKLAS BERNSTONE/PARASOLL 

Vatten, men också skog, är viktigt för 

Jessica Andersson. Därför trivs hon även 

i trakten av Dals Långed, där hennes 

son Liam har sin farmor och sina kusiner. 

Nordmarkshyttan, några mil utanför 

Filipstad, är en annan plats som sedan 

barndomen ligger henne varmt om 

hjärtat. 

Annars växte hon upp i Skövde, en 

stad mellan Vänern och Vättern och 

utan naturligt vatten. Kanske det bidrar 

till att hon uppskattar vattnet i Trollhättan 

så mycket. 

– Vatten är också otroligt viktigt för 

mig som sångerska, framför allt när jag 

är ute på turné. Då dricker jag mycket 

vatten för att spara på rösten, berättar 

hon. 

Jessica Andersson får ny energi av 

både frisk luft och sexårige Liam. 

– Han är väldigt förtjust i att bada 

och har just lärt sig att simma, så vi är 

ofta på badhuset här i Trollhättan, säger 

hon. 

Miljödebatten påverkar 

De senaste årens miljödebatt och klimathot 

har påverkat henne. Det gäller inte 

minst Planet Earth, en dokumentärserie 

på dvd med fantastiskt vackra vyer från 

62 länder. 

– Den är en hyllning till vår värld 

och har gjort att jag funderar över vad 

vi håller på att förstöra. 

– Förr tänkte jag inte alls så. Men nu 

är jag 35 år, har fått barn och inser att 

jag har ett ansvar för vår planet. Det är 

oerhört viktigt att hålla igång debatten 

och att alla inser att det går att genomföra 

förändringar, säger Jessica Andersson. 

Hon tycker att dagens skolbarn får 

lära sig mycket om miljö och källsortering. 

När hon själv var barn slängde man 

matrester och förpackningar i samma 

soptunna och på soptippen gällde ingen 

återvinning. Numera finns åter vinnings - 

» 

stationer och återvinningscentraler med 

containrar för olika material. På återvinningscentralen 

finns dessutom personal 

som kan ge goda råd. 

Jessica Andersson bor i centrala Trollhättan 

och har gångavstånd till allt hon 

behöver. 

– Men i mitt yrke kan det vara problematiskt. 

Jag försöker åka tåg så ofta jag 

kan, men det fungerar inte alltid. Ibland 

måste jag flyga, och det känns inte bra. 

Hon gör också en insats för miljön 

genom att vara en av rösterna i de nya, 

talande papperskorgarna i Trollhättans 

centrum. 

– Förhoppningsvis ska de få bra genomslagskraft, 

så att människor slänger sitt 

skräp där istället för på gatan. 

sjunger på nationaldagen 

Under våren har Jessica Andersson varit 

aktuell med sin bok om uppväxten med 

en missbrukande mamma och om åren 

i fosterhem. Hon är förvånad över den 

uppmärksamhet som boken har väckt. 

Kanske beror det på att människor hade 

skapat sig en bild av den framgångsrika 

sångerskan, en bild som inte visade sig 

stämma med verkligheten. 

… nu är jag 35 år, 

har fått barn och inser 

att jag har ett ansvar 

för vår planet. 

« 

– Jag har fått otroligt mycket positiv 

respons, och när jag känner att min bok 

kan hjälpa andra känns det bra. Dessutom 

hoppas jag att min bok ska göra nytta, 

eftersom jag skänker 20 kronor från varje 

såld bok till Rädda barnen. 

I sommar ska Jessica Andersson ut på 

turné med Diggiloo, så hon kommer inte 

att framträda på Fallens dagar. Däremot 

kan man se och höra henne i Trollhättan 

på nationaldagen den 6 juni. Då sjunger 

hon nationalsången och några låtar från 

sin nya skiva som släpps i höst. Den första 

singeln är redan på väg. 

Namn: Jessica Andersson 

Ålder: 35 år 

Yrke: artist 

Bor: i Trollhättan 

Aktuell med: en av rösterna i de nya, 

talande papperskorgarna i Trollhättans 

centrum. Är med i Diggiloo turnén i 

sommar och släpper en ny skiva i höst. 


Har klimatdiskussionen 

påverkat dig 

i dina dagliga 

handlingar 

och val? 

Carina Back, 

50 år, 

ambulanssjukvårdare, 

Trollhättan 

– Ja, jag handlar 

mer och mer 

ekologisk mat. 

Dessutom 

cyklar jag ofta istället för att ta bilen. 

Överhuvudtaget tänker jag verkligen efter 

om det är nödvändigt de gånger jag ändå 

kör den. 

Jag har också blivit mer noga med att släcka 

lamporna när det är tomt i rummen. Överlag 

tänker jag mer miljömässigt. 

Per-Anders Nilsson, 45 år, illustratör, 

Vänersborg 

– Ja, jag kör 

moped till 

jobbet istället 

för bil (för 

långt för cykel, 

för tidskrävande 

med 

buss). I 

möjligaste 

mån cyklar jag 

till affären 

istället för att ta bilen. Jag är noga – i det 

närmaste petig – med källsortering. Likadant 

är det med strömåtgång, jag springer och 

släcker i tomma rum och stänger helt av alla 

apparater med standbyknappar när de 

inte används. 

Kenneth 

Strandlind, 

63 år, 

byggnadsingenjör, 

Trollhättan 

– Ja, när jag 

duschar 

stänger jag av 

vattnet under 

den stund jag 

tvålar in mig. Jag släcker också i de rum 

som är tomma, både hemma och på jobbet. 

Dessutom bytte jag till en dieseldriven bil 

när jag köpte en ny. 

Hemma har vi sänkt värmen för att må 

gott och samtidigt spara energi. 


Foto Cathrine Götesson 


Energi- och 

klimatdagar 

Klimatsmarta lösningar för framtiden, 

vågkraft, koldioxidlagring under 

jord och plug-in-hybridbilar. I Vattenfalls 

ambulerande energi- och klimatpaviljong, 

som är en del av Vattenfalls 

100-årsjubileum, får du ta del av de 

senaste forskningsrönen och 

utvecklingsprojekten. Du kan även 

ställa frågor till energiexperter och få 

del av praktiska vardagstips, bra för 

både plånbok och miljö. 

startskottet gick i april i Luleå och 

över 5 000 personer besökte 

utställningen. Den 17 – 19 juli ordnas 

energi- och klimatdagarna på 

Hansenplatsen i Trollhättan och hela 

familjen är välkommen. Nästa 

utställning i Sverige är den 12 september 

i Uppsala. Hela kalendariet hittar du 

på www.vattenfall.se 

Kraftkonst och 

seminarier på insikten 

Ta chansen att se Vattenfall-konst i 

sommar! Vattenfalls pensionärsförening 

ordnar utställning med bilder 

från 100-års kraftproduktion. 

Platsen är insikten, en utställningslokal 

i anslutning till Olidans kraftstation. 

Öppet 13 juni – 23 augusti, varje dag 

mellan klockan 11.00-17.00. 

Musik för alla smaker 

Varje söndagseftermiddag från den 

5 juli till den 23 augusti framträder 

olika musikgrupper vid Insikten i 

Trollhättan. Här kommer det att 

bjudas på många olika musikstilar: 

visor, flamenco, country, irländsk 

musik och balkanmusik men även 

dikter och monologer. 

Konserterna är kostnadsfria och 

börjar klockan 15.30. 

Mer information finns på 

www.visittrollhattanvanersborg.se 

Blicken mot 

framtiden 

Vattenfall firar 100-årsjubileum med 

att blicka mot framtiden. Den 9-11 juni 

samlas framstående forskare och 

representanter för energi- och 

klimatpolitik från hela världen, samt 

företrädare för multinationella 

företag, för att diskutera utmaningar 

och möjligheter. En förhoppning är att 

försöka hitta vilka åtgärder som 

måste till för att skapa ett hållbart 

samhälle. 

seminarier hålls under tre dagar på 

Norra Latin i Stockholm och bland 

deltagarna hittar vi Maud Olofsson, 

näringsminister, Lasse Gustavsson, 

generalsekreterare WWF Sverige, 

Jeffrey D. Sachs, professor vid 

Columbia University och Frederic 

Hauge, initiativtagare till den norska 

miljöorganisationen Bellona. 

Mer information på www.vattenfall.se 


Hipp hurra för 

100-årig kraft! 

Vattnet dånar, brusar, skummar och forsar, och med stor teknisk 

finess omvandlas det till energi. En energi som för hundra år 

sedan elektrifierade Sverige och drev på landets industriella 

utveckling. Göta älv är 100-års jubilerande Vattenfalls vagga och 

kraftverket Olidan är företagets äldsta vattenkraftverk. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM 

Kärt barn har många namn, och Olidan 

kvalar definitivt in i kategorin med 

smeknamn som ”smycket i slussområdet”, 

”juvelen i kronan” eller kort och gott 

”nationalkraftverket”. 

År 1906 började svenska statens första 

vattenkraftverk Olidan byggas. 

Tre år senare ombildades det statliga 

bolaget till ett statligt verk med namnet 

”Kungliga Vattenfallsstyrelsen”. Vattenfall 

var fött. Ytterligare ett år senare invigdes 

Olidan med pompa och ståt. Christer 

Götesson är visningsansvarig på Olidan 

och kan kraftverkets historia. 

- Opinionen då var blandad. Många 

var glada, men många var också skeptiska, 

till exempel industrier som redan använde 

vattnet som resurs, och som såg det nya 

kraftverket som en konkurrent. Flera 

industrier längs älven, som sågverk och 

smedjor, fick så småningom flytta på sig. 

Men andra expanderade. Till exempel 

firman Nydqvist & Holm, som byggde 

lokomotiv. Nu fick de i uppdrag att 

även bygga turbiner, säger han. 

Full kraft i olidan 

Över hundra år efter första spadtaget är 

Olidan fortfarande i bruk. Årligen produceras 

el till motsvarande över 100 000 hus- 

Det sägs att kärt barn har många namn. 

Olidan kvalar definitivt in i kategorin 

med smeknamn som ”smycket i 

slussområdet”, ”juvelen i kronan” eller 

kort och gott ”nationalkraftverket”. 

håll, på exakt samma sätt som nu som då. 

När dammluckorna öppnas forsar 300 000 

liter vatten i sekunden ut i älvfåran. Den 

spektakulära byggnaden i röd granit har 

hunnit bli kulturmärkt och är i dag ett 

populärt historiskt utflyktsmål med över 

25 000 besök om året. 

Bygget av Olidan var påkostat och stort 

för tiden. Dåvarande chefen Wilhelm 

Hansen hade varit i Amerika och såg 

kraftverken i Niagarafallen som förebild. 

Arbetet tog totalt 14 år, med hjälp av 

tusen tals arbetare och en mängd tekniska 

moderniteter för tiden, som betong och 

tryckluftborrar. I dag står 13 aggregat på 

plats i den 130 meter långa turbinhallen. 

- Det mesta är byggt ovan jord och 

nästan allt är original. Den röda graniten 

på fasaden användes för att byggnaden 

skulle smälta in i landskapet och i naturen 

runt om. Tilloppskanalerna byggdes 

skonsamt, kanske till och med lite för 

smala, så att det inte skulle störa landskapet, 

säger Christer Götesson. 

Även om de mesta i Olidan är som det 

var för hundra år sedan, så bedrivs arbetet 

i dag helt annorlunda. Då var bemanningen 

på plats stor och det jobbades 

dygnet runt. 

- Då luktade, kände och lyssnade man 

» Då luktade, kände och 

lyssnade man för att se 

om allt fungerade som 

« 

det skulle. 

för att se om allt fungerade som det 

skulle. I dag sker allt automatiskt och 

styrs från driftcentralen. 

skapade arbetstillfällen 

För att göra utemiljön så tilltalande som 

möjligt bildade Vattenfall en parkavdelning 

och anställde en trädgårdsmästare. 

Men trots att mycket möda lades ned 

på att få kraftverket att smälta in och 

göra omgivningarna vackra påverkades 

självklart naturen runt omkring. Och 

även om vattenkraften i Göta älv inte 

innebar att stora dammar behövde byggas 

– Vänern är det stora vattenmagasinet – 

så dämdes ändå älven upp, och hela det 

gamla industriområdet försvann. 

Samtidigt blev Vattenfall en stor arbetsgivare 

i området. Kraftverket skyndade 

på utvecklingen av infrastrukturen och 

lockade nya industrier till trakten, 

indus trier som behövde el. Olidan blev 

snart navet i det västsvenska kraftnätet, 

som sedan också kopplades ihop med 

landets övriga nät. 

- Fast det dröjde innan elen kom den 

Tanken är att i framtiden ska man 

kunna producera el från 10 av de 13 

aggregaten som finns i Olidan.

vanlige trollhättebon till del, elen var 

dyr och användes mest av industrierna, 

säger Christer Götesson. 

industriell utveckling 

För Trollhättans stad är Trollhättefallen 

och kraftverken i älven en viktig del av 

kultur- och industrihistorien. Vid tiden 

för bygget var Vänersborg residensstad, i 

dag är Trollhättan en självklar centralort. 

Mellan åren 1820 och 1920 ökade befolkningen 

i Trollhättan från 7 554 personer 

till 23 545. Christer Olsson är kulturchef 

i Trollhättans stad. 

- Trollhättan var litet då, men staden 

växte kraftigt runt fallområdet och det 

blev mer och mer stadslikt. Och kraftverket 

har haft en enorm betydelse för 

den industriella utvecklingen. Man kan 

säga att dagens Trollhättan är byggt 

kring detta, och att fall- och slussområdet 

är ett självklart hjärta. 

- Jag tror det är jättemånga som sett 

Guidade turer tre gånger om 

dagen under sommaren. 

Tider: 11.30, 13.30 och 15.30. 

Ingen förbokning krävs. 

Vill du veta mer? 

Ring 0520-124 32 

Olidan utifrån men inte alls lika många 

som sett den inifrån. Det är fantastiskt 

att det fortfarande är en produktionsanläggning. 

Har man endast sett utsidan 

har man bara sett hälften. Bara det 

schackmönstrade golvet är hur fräckt 

som helst. Gå på en visning! 

De tre stora markägarna Vattenfall AB, Sjöfartsverket och Trollhättans Stad har 

tecknat en överenskommelse om ett långsiktigt samarbete från år 2006 till 2025. 

Där slås fast att det är ett gemensamt ansvar att se till att fall- och slussområdet 

är ett attraktivt och välskött område med relevanta skyddsbestämmelser och plats 

för utveckling och förändring, där hänsyn tas till såväl kanalsjöfart och 

vattenkraftproduktion som boende, besökare och turister. 

Foto Cathrine Götesson 


Visste du att… 

Vattenfall Vattenkraft är en ledande producent av vattenkraft i Norden. 

Så här mycket producerar 

kraftstationerna vid Göta älv 

under ett år: 

1 GWh (gigawattimme) 

producerad el motsvarar till 

exempel belysning, kyl och 

tvätt till 200 normalhushåll. 

Övriga älvar i Sverige där 

Vattenfall vattenkraft har 

produktion är Lule älv, 

Skellefte älv, Ume älv, 

Ångermanälven, 

Indalsälven och 

Dalälven. 

Unikt landskapsrum för alla 

Ett naturrum för alla, säkrat 

för framtiden, det är vad 

Älvrummet i Trollhättan blir 

nu när förslaget att bilda 

naturreservat har klubbats. 


Stadsnära, men ändå vildmarkslikt. I mitten 

skummande och höga fall i Sveriges största 

vattendrag, i öster en kärleksstig med högväxt 

granskog full av örter, och i väster 

hällmarker, ras och branter omväxlande 

med lövskog. Här finns fornlämningar, 

fornborgar, över tvåhundraåriga slussar, 

stigar, gångvägar och vandringsleder. 

Det som gör det så kallade Älvrummet i 

Trollhättans fall- och slussområde så speciellt 

är kombinationen, den storslagna och 

särpräglade naturen tillsammans med de 

kulturhistoriska miljöerna, som till exempel 

Olidan. 

- Det är verkligen ett helt unikt landskapsrum. 

Och för att bevara och utveckla 

den värdefulla naturmiljön bildar vi ett 

naturreservat. På samma gång säkras också 

tillgången till området för friluftsliv och 

rekreation. Älvrummet är promenad- 

och strövområde mitt i Trollhättan som 

används av många, så det är ett minst lika 

viktigt skäl, säger Jeanette Wadman, 

kommunekolog i Trollhättans Stad. 

statliga pengar finansierar 

Ett naturreservat skyddas med stöd av 

miljö balken och har särskilda bestämmelser 

Hojum, 1260 GWh 

gemensamt med Olidan. 

Trollhättans kommun 

antal aggregat: 3 

lilla Edet, 220 GWh 

Lilla Edet kommun 


Vargön, 165 GWh 

Vänersborg kommun 


olidan, 1260 GWh 

gemensamt med Hojum. 

Trollhättans kommun 


(10 i bruk) 

Illustration Michèle Harland 

om vad som gäller i reservatet, bland annat 

med föreskrifter om vad man inte får göra. 

Det finns också en skötselplan som beskriver 

hur området ska skötas för att naturvärdena 

ska bevaras och utvecklas. 

Planerna på att skydda Älvrummet som 

naturreservat har funnits länge, men ett sådant 

projekt är kostsamt och tidskrävande. 

Hjälpen kom när det för några år sedan 

avsattes en pott statliga pengar till ”lokal 

Foto Visit Trollhättan Vänersborg 

naturvård”. Trollhättans Stad ansökte och 

fick pengar beviljade. Området ingår även 

i ett större område som är föreslaget att 

bli Sveriges andra nationalstadspark. Ett 

sådant beslut fattas i så fall av riksdagen. 

- Söndagen den 23 augusti hoppas vi 

på vackert sommarväder, för då siktar vi 

på att inviga naturreservatet Älvrummet, 

säger Jeanette Wadman. 



Fiskfabriken 

Nästan två miljoner. Så många lax-, sik- och havsöringsungar 

sätter Vattenfall årligen ut i våra utbyggda älvar. 

Omkring 2 000 fiskar märks med så kallade floy tags. Efter att fisken bedövats 

skjuter Kjell Winström in en plastflärp mellan andra och tredje ryggfenan, som 

håller den ljusgröna märkningen på plats. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO ANDERS BJARNEHAG 

När man bygger i en älv förändras 

vatten nivåerna. Växterna och djuren 

som lever vid stranden får nya förutsättningar. 

Strändernas biologi blir 

annor lunda och det påverkar fisken 


som söker föda eller lägger sin rom i 

strandzonen. Men olika fiskar påverkas 

i olika grad. Öringen påverkas mer av 

förändrade vattennivåer, medan sik 

och röding klarar sig bättre. 

Nytt flaggskepp 

i kraftverksflottan 

Vattenfall satsar på vattenkraftstationerna i Göta älv. Varje år 

genomförs stora projekt för att renovera dem så att de ska 

fungera länge än. I år satsar företaget drygt 125 miljoner kronor 

på att rusta upp generatorn G15. 

TEXT KARIN LJUNGMAN FOTO INGEMAR MYRÉN 

Mitt i Trollhättan ligger Hojums vattenkraftstation, 

byggd under andra världskriget 

och därför insprängd i berget så att den 

skulle vara bombsäker. I år gör Vattenfall 

sitt största jobb i kraftstationen sedan 

aggregat G16 byggdes 1992. Det är G15 

som ses över i ett omfattande projekt. 

Rotorn, statorn och turbinerna lyfts ut. 

Tunga komponenter som kräver rejäla 

lyftverktyg och dubbla traverser för att 

kunna hantera. Tyngst av allt är rotorn 

som väger 275 ton. 

Byter turbindelar 

– Själva generatorn byttes ut 1989 så 

den kommer att fungera i många år 

framöver. I år byter vi ut stora delar av 

turbinen, eftersom den börjar bli sliten 

efter 66 års användning. Det är också ett 

måste för att vi ska kunna öka effekten 

från 50 till 58 megawatt (MW), säger 

Magnus Carlson, Vattenfalls ansvarige för 

vattenkraftstationerna i Göta älv. 

Samtidigt blir G15 mer miljövänlig. 

Det nya löphjulet får oljefritt nav, vilket 

innebär att risken för oljeläckage minskar. 

Även effektiviteten kommer att öka då 

den nya turbinen får bättre verkningsgrad. 

– Vi behåller de gamla komponenter 

som är riktigt bra. Samtidigt tar vi tillvara 

ny teknik när den är bättre än den gamla. 

Den nyrenoverade G15 blir Hojums 

flaggskepp, säger Magnus Carlson. 

säker och miljövänlig kraft 

Genom klimatdiskussionen har vattenkraften 

trätt fram som ett koldioxidneutralt 

alternativ. I Vänern finns alltid gott om 

vatten, så produktionen är driftsäker. Vid 

behov kan vattenkraften komplettera den 

mer osäkra vindkraften som är beroende 

av att det blåser. 

Mer lugnt vatten nedanför 

kraftverken 

Det är inte bara biologin i vattenmagasinen 

som förändras. Älven nedanför magasinen 

och kraftverken påverkas också. När det 

flödar mindre vatten blir omgivningen 

för de arter som vill leva i strömt vatten 

sämre. Medan de arter som trivs i lugnt 

vatten blir allt fler. 

Växter och djur som lever i strandområdet 

och som är beroende av årliga 

översvämningar försvinner eller minskar 

kraftigt, eftersom vårfloden uteblir. Dessutom 

påverkar dammbyggnader och 

kraftverk ofta de naturliga vandringsvägarna 

för framför allt olika laxfiskar. 

Tillgång för fritidsfisket 

De reglerade sjöarna är en stor tillgång för 

fritidsfisket, men vi kommer inte ifrån att 

vattenkraft påverkar fisken. För att kompensera 

för de arter som försvinner när älven 

påverkas odlar Vattenfall fisk och sätter ut 

den i de utbyggda älvarna. Längs Göta älv 

sätts årligen 35 000 laxungar ut, så kallad 

smolt. Laxsmolten fås fram genom att 

klämma ett antal avelsfiskar på dess rom 

och detta görs under höstkanten. Fler åtgärder 

som Vattenfall gör för att minska 

effekterna på djur och växtliv är att bygga 

fiskvägar och fisktrappor som gör det lättare 

för vandrande fisk att ta sig förbi hinder. 

En laxhona lägger ungefär 1 000 ägg 

per kilo av sin egen vikt. 

Vattenfall är den största laxodlaren i landet 

och har en utsättningsskyldighet på cirka 

1,3 miljoner lax- och havsöringssmolt årligen 

Fisktrappan i Lilla Edet är försedd med 

fiskräknare som räknar all fisk som vandrar 

upp i trappen 

Vi sätter ut lax i Lule älv, Ume älv, Ångermanälven, 

Indalsälven, Dalälven och Göta älv 

Ett kännetecken för all odlad fisk är att 

fettfenan, som sitter längst bak på ryggen, 

klipps bort 

Märkning av fisk görs för att mäta återfångster 

och hur snabbt de växer samt 

få reda på vart de vandrar


Stina 

– ny ledare 

inom 

vattenkraften 

Stina Pettersson, underhållsutvecklingschef, är på väg till 

flygplatsen i Luleå. 

Resväskan är med och kappan hänger över ena armen när hon 

slår sig ner i hotellobbyn för en kopp kaffe och en pratstund. 

Dagen därpå väntar arbetsmöten på Vattenfalls kontor i Stockholm. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO ERIK HOLMSTEDT 

Den luleåfödda trettiofemåringen började 

för drygt tre år sedan på avdelningen för 

underhållsutveckling på Vattenfall i Luleå. 

I juni 2007 blev hon tillförordnad chef 

för arbetsgruppen och i december blev 

jobbet formellt hennes. 

I botten har hon en civilingenjörsutbildning 

i maskinteknik från Luleå 

tekniska universitet, och jobb på SSAB och 

senast inom materialutveckling på LKAB. 

Min sambo ville inte bo i Kiruna så jag 

sökte jobb i Luleå, och på så sätt hamnade 

jag i Luleå igen och på Vattenfall, säger 

hon 

Chefskapet är nytt men engagemanget 

och viljan att påverka har alltid funnits 

med. Tidigare var Stina Pettersson fackligt 

aktiv. 

- Det är ju samma typ av frågor men 

nu sitter jag på andra sidan bordet, 

konstaterar hon. 

Utvecklar strategier 

Vattenfall och vattenkraften arbetar just 

nu med att förstärka och effektivisera 

verksamheten. Stina Petterssons arbetsgrupp 

utvecklar strategier för underhåll 

och hanterar frågor som till exempel hur 

ofta turbinerna ska smörjas, vilka reservdelar 

ska köpas in, och hur och när inköp 

ska ske. Utmaningar i chefskapet finns 

oavsett organisation, och de områden som 

Stina Pettersson lyfter fram är framför allt 

hur de förändringar organisationen står 

inför ska hanteras, både nu och i framtiden. 

Förändringar behövs, men det gäller att 

som chef kunna genomföra dem i lagom 

omfattning och i lagom takt, enligt Stina 

Pettersson. Hon påpekar också vikten av 

att chefer har öronen öppna och låter 

medarbetare komma till tals. Samtidigt är 

det en chefsfråga att fatta beslut och stå 

upp för dem. 

- Beslut måste ju tas, även om inte 

alla alltid är överens. Vattenkraften är ju 

på många sätt en traditionell basindustri 

och ibland finns det en del av ”så har vi 

alltid gjort” här, säger hon. 

Under året väntar ledarskapsutbildning 

och samt även möten med en mentor. 

Hon understryker att hon har känt stöd i 

chefsrollen från första dagen, både från 

arbetsgruppen och från sin egen chef. 

- Det är ju inte alltid så enkelt att bli 

chef över sina arbetskamrater, men 

gruppen är liten vi är bara fem stycken. 

Och hade jag inte känt att jag kunde 

prata med min chef hade jag aldrig tagit 

jobbet. Det är viktigt att jag kan ställa 

vilka frågor jag vill till honom, säger hon. 

är med och påverkar 

De roligaste med jobbet som chef är enligt 

Stina Pettersson att få möjlighet att vara 

med och påverka, att kunna forma och utveckla 

verksamheten. Hon gillar att jobba 

med människor och beskriver sig mer som 

en generalist än en specialist. Inom organisationen 

finns också flera olika nätverk 

som hon använt sig av; både för kvinnor 

inom vattenkraften och för kvinnliga 

chefer. Vattenfall och vattenkraften är generellt 

sett mansdominerade arbetsplatser, 

men Stina Petterssons arbetsgrupp utgör 

ett undantag. Tre av sex medarbetare är 

kvinnor. 

- Men jag hoppas så klart att det blir 

ännu fler kvinnor som vill jobba i underhållsbranschen, 

säger hon. 

Namn: Stina Pettersson 


Familj: sambo 

Bor: Luleå 

Utbildning: civilingenjör i maskinteknik 

Jobbar som: underhållsutvecklingschef 

på Vattenfall 



Upplev sevärdheter 

från cykeln 

Upplev Trollhättans och Vänersborgs 

många sevärdheter från cykeln. Du 

kan starta var du önskar utmed leden 

men du bör cykla medsols. Koppla 

gärna av där du hittar en intressant 

plats för din medhavda fika eller 

stanna till vid något av de kaféer som 

finns vid leden. Hela leden är cirka 

50 kilometer. Turen bjuder på 

spännande historia och varierande 

terräng. Kartan över Trollhättans- 

Vänersborgsleden finns på 

www.visittrollhattanvanersborg.se 

under fliken KARTA Cykelkarta 

Thn-Vbg. 

Fånga en fisk 

på laxens dag 

lilla Edets kommun har mycket 

variationsrika fiskevatten, bland 

annat ett av Sveriges bästa vatten 

för laxfiske i Göta älv och abborrmete 

i små skogssjöar. I vissa sjöar är fisket 

helt fritt med handredskap, i andra 

behöver du ett fiskekort. 

Den 15 augusti är det Laxens dag i 

regi av sportfiskeklubben Laxen. Då 

kan man prova på att fiska lax strax 

söder om kraftstationen. Där finns 

också kaffe och laxsmörgåsar att 

avnjuta. Mer information finns på 

www.lillaedet.se eller 

www.sfklaxen.com 

Upptäck lilla 

Edet till fots 


Foto: www.sxc.hu 

i lilla Edets kommun finns flera fina 

vandringsleder i vacker natur och 

med spännande kulturminnen, bland 

annat torpruiner, fornborgar, kvarnar 

och gruvschakt. 

En slinga på 8,5 kilometer går genom 

det kuperade Utbyområdet. Mer 

lättvandrad är den 3,5 kilometer 

långa leden från Hjärtum till Lille 

Väktor. Den är ingen rundslinga så 

man får ta samma väg tillbaka. 

I området vid Ryrsjön och Högstorp 

finns flera leder av varierande längd 

och svårighetsgrad. Naturen är 

omväxlande och inrymmer bland 

annat två fina badsjöar. 

Pingstalund i lödöse bjuder totalt 

6 kilometer stigar och minnen från 

Lödöses storhet på medeltiden. 

I Spetalsbergen vid Lödöse museum 

finns en led på 2,3 kilometer. 

För mer information, gå in på 

www.lillaedet.se 

En TUr UTMED FalloMråDET 

en resa genom historia 

och storslagen natur 

En gång låg här världens åttonde underverk. Den ligger här än i dag, även om vi kanske inte ser 

den så numera, 1800 års slussled. Här möts dåtid och nutid i en spännande kombination av 

slussleder, vattenkraftverk, sjöfart, spår av industrier, byggnadsminnen, linbana, Kanalmuseum, 

vandringsleder och mycket mer. 

TEXT KARIN LJUNGMAN FOTO RUNE ANDERSSON 

Följ med på en tur genom fall- och 

slussområdet. Ett storslaget område med 

natur, kultur och historia. Vi börjar på 

västra sidan älven, ovanför Spiköbron, 

där Albert Hotell & Konferens tronar. I 

huset har den tyske ingenjören Eduard 

Leopold Albert bott. Han är känd för 

att ha detaljplanerat Sveriges första egnahemsområde 

i Strömslund. Numera är 

det en av de bästa krogarna i Västsverige, 

enligt White Guide. 

Härifrån kan man fortsätta upp till 

Forngården och dess samling av äldre 

Foto:Niklas Bernstone/Parasoll 

byggnader, bland dem karamellkokerskan 

Betty Backs stuga. 

Fallen – ett mäktigt skådespel 

Från Oscarsbron skådar vi ut över de 

karga, branta fallen. Långt före den första 

slussleden låg det sågverk och andra industrier 

i området, som hämtade kraft 

ur det forsande vattnet. I dag kan man 

få en aning om de mäktiga fallen, när 

Vattenfall öppnar dammluckorna och 

300 000 liter vatten per sekund dånar 

fram. Det är ett mäktigt skådespel när 

man hör dånet och ser dessa krafter 

mötas precis samtidigt. 

På rasbranterna kan man gå längs stigar 

genom skog och naturpark. Den som 

kan sin flora och fauna kan hitta ovanliga 

växter och djur, exempelvis lundskafting 

och spillkråka. En riktig raritet är den 

västliga knotterlaven som under Kopparklinten 

har sin enda växtplats i hela Sverige. 

På östra sidan Göta älv ligger även 

Kärlekens stig. Om namnet antyder att 

man där fick vara i fred för nyfikna, eller 

att det var så betagande vackert, låter vi 

vara osagt. 

Kungliga namnteckningar 

Men vi väljer istället att gå över Oscarsbron 

och förbi kraftstationen Hojum 

som byggdes under andra världskriget 

och därför gjordes bombsäker. Strax intill 

ligger Kungsgrottan, en jättegryta som 

bildades efter istiden. Här finns en 

origi nell gästbok för regenter. De första 

som skrev sina namn på stenen var kung 

Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika 

1754. Därefter har en hel rad kungligheter 

satt avtryck i stenen; den senaste är 

kronprinsessan Victoria. 

Efter Kyrkbron ligger Trollhättans 

kyrka. Nuförtiden kan placeringen av 

den verka väldigt underlig, men vid invigningen 

1862 var detta mer centralt 

än i dag. Det var långt före 1916 års 

slussled. 

Kyrkan är en gåva från Trollhätte 

Kanal bolag till församlingen. Den som 

drev på kyrkbygget var Nils Ericson, 

mest känd som järnvägsbyggare. Arkitekt 

var Adolf W. Edelsvärd, som också har 

ritat Göteborgs centralstation. 

Vattenfall släpper på vatten i fallen 

klockan 15.00 varje lördag i juni och 

september. I juli och augusti är det 

fallpåsläpp varje dag klockan 15.00.

Kärlekens stig, på östra sidan av Göta älv, är ett romantiskt promenadstråk. 

Bockkran för turbiner 

Förutom kraftstationen och fallområdet 

finns även energicentrat Insikt där utställningar 

om energi, främst då vattenkraft, 

finns samlade. 

Längre söderut väntar den mäktiga 

kraftstationen Olidan, 100 år nästa år och 

fortfarande lika kraftfull. Tillsammans 

med Hojums anläggning producerar den 

i genomsnitt 1,2 terawattimmar per år. 

Vattenkraft i dess sanna bemärkelse och 

det motsvarar närmare en procent av 

Sveriges förbrukning. 

Bockkranen ovanför Olidan byggdes 

1916 och användes förr till att hissa ned 

de enorma turbiner och generatorer 

som transporterades hit via järnväg. 

Samma väg, fast i motsatt riktning, fick 

de ta när det var dags för renovering. 

Numera är den byggnadsminne, renoverad 

och målad i sina ursprungsfärger. 

Bockkranen ovanför 

Olidan är renoverad 

och målad i sina 

ursprungsfärger. 

ovanligt byggnadssätt 

I det idylliska och natursköna Gamle 

Dal´n möts slusslederna från 1800 och 

1844. På andra platser breddade man 

vid behov vanligen den befintliga sluss- 

leden, men i Trollhättan byggde man en 

ny varje gång den tidigare blev för 

trång. De två första fungerade en period 

parallellt. 

Egentligen hade vetenskapsmannen 


Christopher Polhem planer på tre slussar 

genom fallen långt tidigare. Redan 1753 

var Polhems sluss (i dag vid Hojum) 

färdig men saknade slussportar och användes 

därför aldrig. Året därpå var 



32 meter i nivåskillnad och fyra slussar inbjuder till en spännande plats 

med möjlighet till fika i närheten. 

Ekeblads sluss klar (vid Strömkarlsbron) 

och 1755 var Elvius sluss (söder om 

Olidan) färdigsprängd. Men massor av 

drivande virke slet sönder den fördämning 

som byggts i älven för kanalen och 

nio arbetare dog. Hela projektet lades 

ned. 

Fyra slussar för 32 meter 

Dagens led invigdes 1916 och har moderniserats 

efter hand. Nivåskillnaden är 

32 meter och antalet slussar fyra. Man 

kan nästan tro att fartygen är specialbyggda 

för kanalen med bara någon 

decimeter till godo på varje sida. Här 

passerar varje år drygt 3 000 fritidsbåtar 

och 2 800 fartygstransporter till och 

från Vänerhamnarna. 

Området är verkligen ett intressant 

kulturminne och förutom slussar finns 

sommaröppna Slusscaféet, Kanalmuseet, 

övernattningshamnar och båtturer på 

kanalen som utgår härifrån. 


arkitektritade maskinisthus 

På Västergärdet står tio vita bostadshus, en 

gång Vattenfalls bostäder för maskinister 

och maskinistbiträden. Husen ritades av 

arkitekt Svante Dyhlén på Vattenfall som 

var inspirerad av tysk villaarkitektur. 

Passerar du här, missa inte det röda huset 

vid koloniträdgården tvärs över vägen 

som en gång var tvättstuga. 

När Vattenfall sålde husen till privatpersoner 

behöll företaget ägandet av 

trädgårdar och gångar, vilket bidrar till 

områdets speciella karaktär. I dag har 

husen klassificerats som byggnadsminnen. 

sveriges sydligaste kabinbana 

Nu är vi snart uppe vid Insikten igen. 

Härifrån kan man ta Sveriges sydligaste 

kabinbana över till Innovatum Science 

Center på östra sidan om 1916 års kanal. 

Turen bjuder på en härlig utsikt över 

kanalen, delar av staden och Olidan. 

Innovatum Science Center blickar 

Passerar du Västergärdet, lägg märke 

till de tio vita bostadshusen som en 

gång i tiden var hem åt maskinister 

med flera. 

både bakåt och framåt. Här finns utställningar, 

experiment och upptäckarglädje, 

historiska lok och ultramodern teknik. 

På området finns även en av Västsveriges 

äldsta hammarsmedjor och en autentisk 

arbetsmiljö från förr. 

Viktigt bevara unikt område 

Tillsammans arbetar Trollhättans Stad, 

Vattenfall och Sjöfartsverket för att bevara 

detta unika område, som blev ett naturreservat 

i maj. Det innebär att det ska 

bevaras och utvecklas med hänsyn till natur 

och kultur men också kommersiell 

sjöfart och storskalig vattenkraftproduktion. 

Eftersom Göta älv och slussleden 

är av riksintresse för elproduktion 

och sjöfart, kan naturvärdena få stå tillbaka 

om de olika intressena i framtiden 

skulle hamna i konflikt med varandra. 

nya varningsskyltar och 

kameror 

Förra sommaren var fallpåsläppen inställda 

sedan besökare hade nonchalerat 

säkerhetsföreskrifterna. I år har Vattenfall 

gjort mycket för att fallområdet ska vara 

säkert. De två kamerorna har kompletterats 

med en tredje. Före fallpåsläppen 

kontrol le rar också guider att inga människor 

befinner sig i fara. 

Vattenfall har satt upp staket utmed 

kanalerna och vid branterna. Vidare 

finns nya varningsskyltar med symboler 

för flodvåg och strömmande vatten i 

området. En ny broschyr om fallpåsläpp 

och dess faror för den oförsiktige finns 

på turistbyrån i Trollhättan och på Insikten. 

Vattenfalls ambition är att på alla 

sätt bidra att fallpåsläppen sker under 

säkra förhållanden. 

vad betyder 

varningsskyltarna? 

Du som bor och verkar i 

närheten av ett vattenkraftverk 

har säkert en hel del kunskap 

om hur vattenkraft fungerar. 

Men vet du vad varningsskyltarna 

står för? 

vattenströmmar kan 

ha försvagat isen 

Om du ger dig ut på 

isen riskerar du att 

drunkna. 

Instabil klippkant och/ 

eller brant stup 

Om du går för nära 

riskerar du att falla och 

skadas. 

Farliga underströmmar, 

eller kraftiga 

strömmar 

Om du badar eller 

fiskar I strömt vatten 

riskerar du att dras 

med och drunkna. 

Flodvåg 

Det finns risk för skada 

eller att drunkna på 

FLODVÅG 

grund av att vattnet 

plötsligt och snabbt 

stiger. 

Om du går nära älv -, 

å- eller bäckkant, eller i 

torrfåra där vattnet 

snabbt kan stiga, 

riskerar du att dras med och 

drunkna. Var mycket observant 

på förändringar av vattenflödet 

eller förändrad ljudbild. Lämna 

platsen omedelbart vid larm! 

dammtröskel 

Det finns risk för skada 

eller drunkning om man 

går ut på dammtröskeln. 

SVAG IS 

STUP 

FARLIGA 

STRÖMMAR 

DAMMLUCKOR 

LUCKOR KAN ÖPPNAS 

UTAN FÖRVARNING 

DAMMTRÖSKEL 

UTLOPP DAMM

Fallens dagar firar 50 år 

Fallens dagar är en av Sveriges 

äldsta festivaler som alltid 

anordnas den tredje fredagen 

i juli, i år den 17-19 juli. 

Fallens dagar är en festival för alla åldrar 

med ett brett utbud av fallpåsläpp, uppvisningar, 

försäljning, teater, dans, musik 

och idrott. 

Ett inslag är Kraftprovet, en löpartävling 

med internationell elit men där 80 procent 

av deltagarna är glada motionärer. 

Musikalisk föreställning 

I år kan barnfamiljer se ”Hujedamej 

va´många sånger”, en musikalisk föreställning 

med Astrid Lindgrens sånger 

med bland annat Benjamin och Linus 

Wahlgren. Andra inslag för barn är ”Det 

stora sångkalaset” och cirkus med provapå 

aktiviteter för de minsta i ett cirkustält. 

Höjdpunkten för många brukar vara 

Trollhättans Symfoniorkester med någon 

gästartist. I år medverkar Made in 

Sweden det vill säga Janet och Kim 

med orkestern på lördagen. Extra roligt 

eftersom Kim Fransson är från Trollhättan! 

På söndagen är det E.M.D som 

gästar orkestern. 

En höjdpunkt är också Aurora Chamber 

Music Festival, i år med Ivay Gitlis, 

Bengt Forsberg, Ida Falk Winland och 

Staffan Scheja. 

Under söndagen avrundar ett tradi- 

vägen för Göta älv 

Göta älv är 93 kilometer lång 

och rinner från Vänern till 

Älvsborgsfjorden i Kattegatt. 

Namnet Göta älv kommer från fornvästnordiska 

Gautelfr. Älven har en 

medelvattenföring vid mynningen som 

är cirka 570 kubikmeter i sekunden och 

har ett maxflöde på cirka 1 000 kubikmeter 

per sekund (genomsnitt för perioden 

1961–1990). Avrinningsområdet 

är 50 229 kvadratkilometer (inklusive 

Vänerns alla tillflöden), varav 42 468 

kvadratkilometer i Sverige och resten i 

Norge. 

Både med avseende på vattenföring 

och avrinningsområde 

är Göta älv 

därmed Sveriges 

största vattendrag. 

Vänerns största 

tillflöde är Klarälven. 

Räknat från 

Klar älvens källa, 

som ligger i västra 

Härje dalen, utgör 

Göta älv dessutom 

sista biten i Sveriges 

längsta vattendrag, 

vanligen be- 

tionellt och uppskattat fyrverkeri festivalen, 

på hederligt festival manér. 

i hela staden 

Det mesta under festivalen är gratis. 

Festen pågår i hela stan och stadens restauranger 

håller restaurangfestival med 

mat och dryck längs Strandgatan. 

I Trollhättan släpper Vattenfall på vatten 

i fallen klockan 15.00 varje lördag i juni 

och september. I juli och augusti är det 

fallpåsläpp varje dag klockan 15.00. 

Under Fallens dagar sker det klockan 

12.00, 14.00, 16.00, 18.00, 20.00 och 

23.00, det sista med belysning. 

nämnt Göta älv-Klarälven, med en 

total längd på 756 kilometer från källan 

till havet. 

rinntiden till havet 

Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 

dagar. Den totala fallhöjden mellan Vänern 

och havet är 44 meter. Vid kraftverksdammen 

i Trollhättan sänker sig vattenytan 

cirka 33 meter genom Trollhättefallen. 

Dricksvatten 

En av de viktigaste användningarna av 

älven är som vattentäkt för dricksvatten 

för inemot 700 000 personer, som får 

sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. 

Älven används också av industrin för 

kyl- och processvatten, som recipient 

för avloppsvatten, för kraftproduktion 

och som farled. 

Källa: www.wikipedia.org 


spännande älgsafari 

till platåbergen 

Följ med på en spännande guidad 

älgsafari på platåbergen Halle- och 

Hunneberg, ett av Västsveriges mest 

attraktiva naturlandskap. Du får veta 

mer om älgens och jakten historia och 

kungars jakter sedan 1885. Kanske får 

du också se en älg? Hänförande 

utsikt, kvällsmacka framför öppen eld 

i en kåta och besök på Kungajaktmuseet 

Älgens Berg ingår. 

Turen går på måndagar och torsdagar 

i juli och augusti, klockan 18.30, 

tillbaka cirka 22.00. Vill du veta mer? 

Se www.visittrollhattanvanersborg.se 

Fall- och 

slussområdet blir 

naturreservat 

En stor del av fall- och slussområdet 

blir naturreservat i år. 

Den högtidliga invigningen är 

planerad till den 23 augusti klockan 

17.00. Några inslag blir tal av 

kommunal rådet Gert-Inge Andersson, 

musik av Kulturskolan, guidade 

promenader och andra aktiviteter. 

Naturreservat innebär att allemansrätten 

inte gäller i området. Man får 

till exempel plocka blommor och bär 

för eget bruk men inte elda eller 

campa. Det blir också förbjudet för 

markägaren att bygga hus, gräva eller 

spränga. 

Kraften i stenen 

Konsthallen Trollhättan visar lokal, 

nationell och internationell samtidskonst. 

Årligen arrangeras ett tiotal 

utställningar. 

Kraften i stenen är en utomhusutställning 

i älvrummet där graniten 

står i centrum. Visas i samarbete med 

Vattenfall och KKV-Bohuslän på 

Kanaltorget, Strömkarlsbron, vid 

Insikten samt på Kyrkstigen. 

Konsthallen Trollhättan, 0520–49 64 53 

www.periferi.nu 

Konstnären heter Lars Widenfalk, 

konstverket Facing time 

aqua Blå 

Vattenfestival 

Den 5-7 juni arrangeras vatten- och 

visfestivalen vid Sanden, Hamngatan 

och Fisketorget i Vänersborg. Ta en 

svängom på dansgolvet, besök 

intressanta utställningar, tävla i 

Beachvolleyboll – eller prova på 

segling, kajakpaddling, fiske och 

mycket annat. Naturligtvis är musik, 

mat och dryck givna inslag i denna 

festival. Mer information finns på 

www.aquabla.nu 



Joakim Gustafsson och Joanna Ivarsson läser båda vid Högskolan Väst, eller Vattenfall University som skolan också kallas. 

Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och vågkraft – framtidens energiförsörjning är 

en mix av många kraftslag och jakten på minskade koldioxidutsläpp står i fokus. 

Tillsammans samarbetar Högskolan Väst och Vattenfall för att ta fram moderna 

teknikutbildningar för en bransch i utveckling. 

Möt Joanna och Joakim, två studenter som ser framtiden i energibranschen. 

elektronik i blodet 

För Joanna Ivarssons del har äpplet inte fallit långt trädet. Pappa, faster och farbror, alla är de 

i elbranschen. Nu pluggar hon själv på elkraftsprogrammet på Högskolan Väst i Trollhättan. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO RUNE ANDERSSON 

Studierna har gått 

som på räls för 

Joanna Ivarsson. 

Efter grundskolan 

blev det tre år på 

rymdgymnasiet i 

Kiruna. En nypa 

norrländska klingar 

Joanna Ivarsson 

fortfarande i vissa 

ord när hon berättar om livet som student. 

Efter rymdskolan i Kiruna gick 

vägen åter till hemstaden Trollhättan och 

högskolan där. Att utbildningsinriktningen 

skulle vara elkraft var 

självklart. 

- Det faktum att el finns överallt, och att 

alla behöver det gör det intressant. Precis 

som faktumet att vatten och kol kan omvandlas 

till el. Jag tycker det är spännande. 

Och naturligtvis vill man göra allt bättre 

för miljön och hitta lösningar för att få 

bort fossila bränslen, konstaterar hon. 


studier och betald praktik 

Eftersom vägen gick direkt från gymnasiet 

till högskolan, utan att passera jobb, ville 

Joanna Ivarsson gärna hitta en utbildning 

som innehöll mycket praktik. Högskolan 

Västs co-op-program (cooperative education) 

passade därför som hand i handske. 

Co-op-inriktningen innebär att studenter 

varvar studier med avlönade 

arbets perioder i företag eller organisationer. 

Joanna Ivarsson tillbringade därför nyligen 

fem månader på avdelningen för 

högspänd likström på ABB i Ludvika. 

Kontakten med företaget fixade studievägledarna 

på skolan, men söka måste 

studenterna göra själva. Ansökningsprocessen 

går till precis som en vanlig 

rekrytering, med skrivna ansökningshandlingar, 

intervjuer och referenstagningar. 

Men när en student väl blivit ”anställd” 

så hjälper företaget till med det 

praktiska, att ordna bostad till exempel. 

Joanna Ivarsson trivdes på ABB. 

- När man pluggar är det väldigt teoretiskt. 

Men under praktiken kunde jag 

se och tillämpa och det jag lärt mig och 

det gav väldigt mycket. Även om jag mest 

monterade ventiler till anläggningar så 

hade jag nytta av utbildningen. Praktiken 

bidrog till att lära mer, säger hon. 

Forskning i framtiden 

Snart ska hon ut på den andra av tre 

praktikperioder, även denna gång till 

ABB. 

- Meningen med praktiken är att 

man ska komma in i företaget och få 

mer avancerade uppgifter efter hand. Så 

det vanliga är att man återvänder till 

samma företag i flera omgångar. 

Arbetet på ABB har väckt intresset 

för hur kraftproduktion regleras och 

styrs, och eventuellt funderar Joanna 

Ivarsson på att läsa vidare till en 

» …naturligtvis vill man 

göra allt bättre för 

miljön och hitta lösningar 

för att få bort fossila 

« 

bränslen. 

magister examen i Wroclaw i Polen, som 

Högskolan Väst har ett samarbete med 

och som har just en sådan inriktning. 

Kanske blir det forskning i framtiden. 

- Fast jag skulle nog vilja jobba ett 

par år för att komma in i området först. 

Men sedan kan jag mycket väl tänka 

mig att forska. 

Namn: Joanna Ivarsson 

Ålder: 20 år i augusti 


Familj: sambo, pappa och systrar 

Fritid: läser och fotograferar 

Utbildning: elkraftsprogrammet 180 p, 

Högskolan Väst

Jocke 

– en ingenjör light 

Efter några års jobb som tekniker tyckte Joakim Gustafsson att det var dags att läsa vidare. 

Han valde elanläggningsteknik, en tvåårig utbildning på Högskolan Väst. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO RUNE ANDERSSON 

Utbildningen leder till examen som 

högskoleingenjör, eller ”ingenjör light” 

som Joakim Gustafsson själv uttrycker 

det. Metodiken som utbildningen bygger 

på kallas ”arbets integrerat lärande”. Målet 

är att utbildningen ska vara förankrad i 

den verklighet 

studenterna efter 

examen ska jobba 

i. På Joakim 

Gustafssons utbildning 

har därför 

flera lärare 

basen i näringslivet. 

Projekt och 

arbetsuppgifter 

hämtas från 

Joakim Gustafsson verkliga arbets- 

Vattenfall har i decennier samarbetat 

med skolorna i Trollhättanområdet för 

att utbilda inom elkraft. Men för några 

år sedan fördjupades samarbetet med 

Högskolan Väst. Anledningen var att 

nästan alla ingenjörsutbildningar på 

mellannivå lades ned och det rådde stor 

lärarbrist. Energibranschen upplevdes 

som ”färdigutbyggd” samtidigt som 

utbildningssystemen förändrades. Få 

nyanställdes och ingen tog ansvar för 

den fortsatta kompetensförsörjningen. 

Per Norberg är ansvarig för Vattenfalls 

kontakter med Högskolan Väst och 

adjungerad professor på Chalmers. 

- Då utvecklade vi ett samarbetsavtal 

med vissa högskolor. Detta innebär att 

vi går in och säkrar att utbildningen blir 

av genom att erbjuda lärarresurser ifall 

skolan inte lyckas rekrytera egna lärare, 

berättar Per Norberg. 

Därför finns i dag Vattenfall University. 

I satsningen ingår samarbete med högskolor 

för att utveckla utbildningar 

och för att erbjuda lärarresurser inom 

situationer och företagsbesöken är många. 

- Vi läser ungefär samma ämnen som 

elkraftingenjörerna fast inte så djupt 

utan lite bredare. Det är en bra grund 

att komma ut på. Det är ett jobb mittemellan 

blåställ och skrivbord, med en 

bred arbetsmarknad. Vi kan jobba både 

på driftcentraler och vara ute i fält och 

lägga kablar i jorden. Det passar mig, jag 

vill inte bara sitta bakom ett skrivbord, 

säger han. 

Jobbar extra på Vattenfall 

För Joakim Gustafssons del har utbildningen 

blivit ett lyft både teoretiskt och 

yrkesmässigt. Redan nu jobbar han extra 

under terminerna på Vattenfalls vattenkraftverk 

i Göta älv, från Vargön i norr 

områden som är särskilt viktiga för 

Vattenfall. Även marknadsföringen mot 

studenter är en viktig del. 

40-talisternas avgång 

Energibranschen står inför en stor genera- 

till Ormo i söder. Om allt går vägen blir 

extraknäcket till ett fast jobb när studierna 

är klara. 

- Jag har lärt allt om Sveriges el-uppbyggnad, 

från tillverkning till förbrukning 

plus alla delar där emellan och även en 

hel del annat. Utbildningen har verkligen 

gett mycket, avslutar han. 

trollhättan är vattenkraftens vagga 

Vattenfall står inför en generationsväxling 

och behöver 

välutbildade medarbetare, 

både för jobb med elnät och 

med kraftverk. Därför satsar 

företaget på samarbete med 

högskolor runt om i landet. 


FOTO ANDREAS JOHANSSON 

– Vattenfall har ett fördjupat samarbete med 

Högskolan Väst i Trollhättan, berättar Per Norberg. 

» 

i dag finns inga 

okvalificerade jobb 

kvar. alla nivåer 

har lyfts och därför 

blir behovet desto 

större. 

« 

Namn: Joakim Gustafsson 



Familj: flickvän 

Fritid: kompisar, jakt, fiske, sport 

Utbildning: elanläggningsteknik, 120 p, 

Högskolan Väst 

tionsväxling samtidigt som branschen 

befinner sig mitt i en kraftig utveckling. 

Klimatfrågan gör att branschen satsar 

stort. Både för att effektivisera gamla 

energi källor som kärnkraft och vattenkraft, 

som för att utveckla nya förnybara 

kraftslag som vindkraft och vågkraft. Och 

fler kompetenta medarbetare behövs. 

- Vårt absolut största behov är av 

högskoleingenjörer. I dag finns inga 

okvalificerade jobb kvar. Alla nivåer har 

lyfts och därför blir behovet desto större, 

säger Per Norberg. 


Vattenfall satsar i 

Västsverige 

i tio år hade 

Göteborgs Energi 

och Vattenfall ett 

bolag ihop, under 

namnet Plusenergi. 

Nu går företagen 

skilda vägar och Vattenfall får 110 000 

nya kunder. 

Det är främst privatpersoner och 

småföretag som genom delningen blir 

nya Vattenfallkunder. Vattenfall får 

också 20 nya kundservicemedarbetare 

i Trollhättan. 

– Delningen görs för våra kunders och 

medarbetares bästa. Vattenfall har 

redan i dag några av marknadens 

bästa erbjudanden, och vi tror de kan 

bli mer synliga under vårt eget 

varumärke, säger Erik Sundström, 

kommunikationschef på Försäljning. 

nordlig expansion i 

Vänersborg 

Vattenfall har förstärkt ledningarna 

i centrala Vänersborg för att möjliggöra 

expansion i de norra delarna. 

Fjärrvärmenätet i Vänersborg är 

över sex mil långt och förstärkning av 

ledningarna har genomförts under 

våren i centrala delar av Vänersborg. 

– Vi hade en flaskhals som vi nu byggt 

bort. Därmed kan vi klara att 

tillhandahålla fjärrvärme i de norra 

delarna av Vänersborg. Dels kommer 

vi att kunna ansluta fler kunder i 

Nordstaden och Holmängen där 

fjärrvärme redan finns i dag. Dels 

förbereder vi för expansion i de 

områden där kommuner planerar 

nya bostäder, säger Einar Bjarne, 

anläggningschef Vattenfall Heat 

Nordic i Vänersborg. 

Fjärrvärme är en miljömedveten form 

av uppvärmning och Vattenfall 

arbetar för att kunna ansluta fler 

bostäder och företag. 

– Varje ny anslutning är en miljövinst 

eftersom vi i huvudsak utnyttjar 

spillvärme och bioenergi för vår 

värmeproduktion. Genom åren har 

vi hjälpt till att minska koldioxidutsläppen 

i Vänersborg från framför 

allt oljeeldning. Vattenfall Norden har 

som mål att vara koldioxidneutrala 

2030, säger Jörgen Espeling, chef för 

Vattenfall Heat Nordic Sweden. 

Etapp två startar i slutet av augusti 

och håller på i en månad. 

ny jobbdatabas 

Vattenfall är ett växande företag. Nu 

lanseras en ny jobbdatabas som ska 

fylla en viktig funktion och attrahera 

fler duktiga människor till Vattenfall. 

Är du en av dem? 

En nyhet med den nya databasen, 

som Vattenfall tagit fram i samarbete 

med Stepstone, är att du kan se 

samtliga utlysta tjänster inom 

Vattenfall. Inte bara i Sverige utan i 

de länder där Vattenfall är verksamt. 

Förutom Sverige är Vattenfall 

verksamt i Finland, Danmark, Polen 

och Tyskland. Besök oss på 

www.vattenfall.se 



Nätavgiften är vad du betalar för att elen 

ska komma till dig. Det finns bara en 

nätägare i varje geografiskt område, men 

många olika runt om i landet. Eftersom 

näten drivs som lokala monopol övervakas 

prissättningen av en särskild myndighet, 

Energimarknadsinspektionen. 

Elpriset är en helt annan affär. Där råder 

inget monopol. Du kan välja elleverantör 

och jämföra olika erbjudanden. 

Skatter och moms utgör ungefär 40 

procent av elkostnaden, men dem ska vi 

inte gå närmare in på här. 

Marknadsprissättning 

Det egentliga elpriset bestäms av tillgång 

och efterfrågan på en marknad med flera 

hundra aktörer. Det fastställs timme för 

timme året runt på den nordiska elbörsen 

NordPool, med säte i Oslo. Priset beror 

på hur utbud och efterfrågan varierar. 

1 

3 

2 

Vattenkraftverken utnyttjar älvarnas fallhöjd och vattenflödet. Vattnet som 

strömmar från en högre till en lägre nivå passerar en turbin och får turbinaxeln 

att rotera. Turbinen driver en generator där elektriciteten alstras. 

1. Vattenmagasin Vattnet fångas upp i stora dammar för att skapa bra 

fallhöjd och för att kunna lagra vatten i vattenmagasinen. 

2. Turbin Vattnet strömmar ner till den lägre nivån och passerar en turbin. 

Turbinaxeln roterar och driver en generator. 

3. generator Generatorn omvandlar turbinens roterande rörelse till elektrisk 

energi. 

4. Transformator Transformatorn anpassar spänningen till en nivå som är 

lämplig för ledningsnätet. 


Flera faktorer inverkar: 

• Tillgången på vatten i de svenska och 

norska vattenmagasinen, som bestäms 

av temperatur och nederbörd. Vattenkraft 

är det billigaste sättet att producera 

el och därför sjunker priset i allmänhet 

när det finns gott om vatten. 

• Tillgängligheten hos kärnkraftverk och 

andra produktionsanläggningar (vindkraftverk 

och kraftvärmeverk). Omkring 

hälften av den svenska elproduktionen 

utgörs av kärnkraft. Blir det stopp i den 

produktionen, stiger elpriset. 

• Bränslepriserna, främst på olja och 

naturgas. Sverige är en del av den 

nordiska och europeiska elmarknaden. 

Priserna påverkas av kostnaden för elproduktionen 

bland annat i Danmark 

och Tyskland som till stor del är beroende 

av bränslepriserna. 

• Kostnaden för utsläppsrätter för koldi- 

Så blir vatten till el 

4 

Så bestäms 

ditt elpris 

Det pris som du betalar för din el består av tre delar: det 

egentliga elpriset, skatter och avgifter samt nätavgiften. Enligt 

lag redovisas alla delar av elkostnaden på din elräkning. 

TEXT CHRISTER LUNDGREN 

oxid. Den påverkar elpriset på samma 

sätt som bränslepriserna trots att huvuddelen 

av elproduktionen i Sverige är 

nästan helt utsläppsfri. 

• Balansen mellan tillgång och efterfrågan 

på el beror inte bara på produktionen 

utan också på elanvändningen och på 

överföringskapaciteten i de kraftledningar 

och kablar som knyter samman 

systemet. 

• Politiska osäkerheter som förändrade 

energiskatter och subventioner, och 

valutautvecklingen inverkar också på 

prisbildningen. 

På NordPool handlar producenter, elförsäljningsföretag 

och företag som använder 

mycket el som basindustrin. Där handlar 

man både med ”färskvaran” el och med 

långsiktiga kontrakt för att säkra sig mot 

kraftiga prissvängningar. Det elpris som 

fastställs timme för timme kallas spotpris. 

Påverka själv ditt elpris 

Du kan själv påverka ditt elpris genom att: 

• Teckna ett prisvärt elavtal 

• Se över din förbrukning 

• Använda rätt huvudsäkring 

Ditt elpris påverkas också av vilket avtal 

du valt med din elleverantör. Om du har 

rörligt elpris, baseras det på ett månadsgenomsnitt 

av spotpriset på elbörsen. 

Med ett fast avtal kan du gardera dig 

Fast elpris 

När du binder elpriset vet du vilket 

elpris du kommer att betala en lång 

tid framöver och du får större 

kontroll över din elkostnad. Du 

betalar ingen fast avgift. 

rörligt elpris 

Rörligt elpris passar dig som är 

aktiv på elmarknaden. Priset följer 

börspriset på Nord Pool och kan 

variera kraftigt från månad till 

månad. Du betalar ingen fast avgift. 

Tillsvidarepris 

Tillsvidarepriset får du om du inte 

har valt något annat elavtal. Du 

betalar ingen fast avgift. Elpriset 

kan ändras över tid och ligger 

oftast högre än avtalspriserna. 

mot kraftiga prissvängningar. 

Som elkund måste du välja om du vill 

ha ett kort eller långt avtal. Det är samma 

val som när man tar lån på banken. En 

del kunder gillar säkerheten och förutsägbarheten 

i långa avtal, medan andra är 

mer riskbenägna och föredrar att chansa 

med det korta avtalet. 

Som kund hos Vattenfall kan du vara 

säker på att vinsten kommer dig till godo 

på sikt. En del går som utdelning till 

ägaren, svenska staten. Resten investeras 

i förnyelse och utbyggnad av framtidens 

klimatvänliga och säkra elproduktion. 

användbara länkar: 

www.elradgivningsbyran.se 

www.svenskenergi.se 

www.energimarknadsinspektionen.se/elpriskollen 

Du kan också välja hur du vill 

att din el produceras: med 

vatten, kärnkraft eller vind. 

Vill du veta vilket avtal som är mest 

fördelaktigt för dig – läs mer på 

www.vattenfall.se. Där kan du även 

få hjälp att räkna ut årskostnaden 

för din elförbrukning. 

Du kan också vända dig till 

Vattenfalls kundservice på telefon 

020-82 00 00, alternativt 

kundservice@vattenfall.com. 

Vill du göra egna prisjämförelser 

finns Konsumentverkets tjänst 

Elpriskollen, www.elpriskollen.se.

enkelhet och 

miljöeffekt avgjorde 

Familjen Axelson i Trollhättan är engagerade för miljön. 

– Jag tror vi har påverkats av den intensiva miljö- och klimatdebatten. Ett enkelt sätt 

att hjälpa miljön är att välja miljövarudeklarerad el. När vi upptäckte att det inte 

kostade så mycket mer var ”grön el” ett enkelt val, säger Christina Axelson. 

TEXT MAGNUS ÖRVELL FOTO RUNE ANDERSSON 

Familjen Axelson består av Christina och hennes man 

Ulf, samt elvaåriga dottern Olivia. Sedan drygt tio år 

driver Christina och Ulf företaget Axelson Information 

tillsammans. De arbetar med strategiska informationsfrågor 

och producerar bland annat kundtidningar och 

nyhetsbrev. Ulf och Christins företag ingår i ett företagsnätverk 

som heter Kaliber K och med tanke på alla 

datorer och skrivare som finns inom nätverket gör de 

av med relativt mycket el. 

Enkelt att göra 

Inom nätverket har de diskuterat vilka bra miljöval de 

kan göra. Christina och Ulf valde två åtgärder som var 

enkla att genomföra och skulle ge en bra effekt. För 

det första köpte de in en etanolbil som företagsbil och 

för det andra valde de miljövarudeklarerad el. Valet föll 

på el från vattenkraft levererad av Vattenfall. 

– Vi gick in på en sajt som gav en bra överblick. Att 

vi valde just Vattenfall som leverantör berodde delvis på 

priset men också på att Vattenfall är väldigt närvarande 

i Trollhättan. Vi känner företaget väl sedan tidigare, 

säger Ulf. 

nyväckt energiintresse 

Även hemma i huset funderar familjen på hur de kan 

vara energieffektiva och hjälpa miljön. Just nu överväger 

de om de ska installera solceller på hustaket, och att 

källsortera ser de som en självklarhet. De var tidiga 

med att installera bergvärme och när Christina och Ulf 

märkte hur mycket el det sparade väcktes intresset för 

Ulf, Olivia och Christina Axelson från Trollhättan är en miljömedveten familj. 

» 

Jag tycker att det 

är viktigt att tänka 

på miljön, jag vill ju 

inte att jorden ska 

gå under. olivia, 11 år 

« 

energibesparingar, både av miljömässiga och ekonomiska 

skäl. De har nu valt miljövarudeklarerad el också 

till huset. Men denna gång med vindkraft som produktionskälla 

och från en annan leverantör än Vattenfall. 

Dottern familjens ”miljökollare” 

Men den i familjen som verkligen engagerar sig för 

miljön är Olivia. Bland annat har hon tagit fram en lista 

där mamma och pappa får fylla i hur de tar sig till jobbet. 

Alternativen är promenera, cykla eller åka buss eller bil. 

Buss är ett bättre alternativ till bilen, speciellt med tanke 

på att Trollhättans bussar körs på biogas som kommer 

från källsorterade sopor. Olivia håller efter så att inte 

bilresorna blir för många. 

– Man kan väl säga att jag är lite av familjens ”miljökollare”. 

Jag tycker det är ganska intressant att läsa om 

miljö i skolan och jag är nog något mer intresserad än 

genomsnittet i min klass. Jag tycker att det är viktigt att 

tänka på miljön, jag vill ju inte att jorden ska gå under, 

säger Olivia. 


TEST! 

Koldioxidgranska 

din livsstil 

Välj det svar som passar dig och din livsstil bäst. 

1. Vilken typ av energi använder du för att värma 

upp bostaden? 

a. Gas 

b. Elektricitet 

c. Olja 

d. Trä 

e. Kol 

f. Solenergi (solpaneler) 

2. Vilken typ av elleverantör använder du? 

a. Elektricitet från leverantör som använder 

förnybar energi 

b. Elektricitet från standardleverantör 

3. Hur tar du dig till jobbet eller skolan? 

a. Bil 

b. Tåg 

c. Buss 

d. Till fots 

e. Cykel 

4. Vad överensstämmer bäst med den typ av mat 

du köper? 

a. Jag köper främst varor från lokala leverantörer 

b. Jag köper det som affären har rabatterbjudanden 

på 

5. Hur ofta flyger du per år? 

a. Vanligtvis aldrig 

b. En gång 

c. Två gånger 

d. Fler än två gånger per år 

6. Vilket överensstämmer bäst med hur du 

använder din mobiltelefonladdare? 

a. Den sitter alltid i eluttaget, redo att användas 

b. Jag försöker komma ihåg att ta ut den från 

eluttaget, men glömmer det ibland 

c. Jag tar alltid ut den från eluttaget när jag inte 

använder den 

7. Vilken typ av vatten dricker du? 

a. Kranvatten 

b. Lokalt vatten på flaska 

c. Importerat vatten på flaska 

8. Vad gör du om det är mycket varmt hemma? 

a. Öppnar fönstren eller, om det är mycket varmt, 

drar ned persiennerna 

b. Slår på luftkonditioneringen 

9. Hur stor motor har er bil? 

a. Har ingen bil 

b. Under 1 000 cc 

c. Mellan 1 000 cc och 2 000 cc 

d. Över 2 000 cc 

10. återvinner du saker som papper och glas? 

a. Nej 

b. Vanligtvis 

c. Alltid 

Poäng 

När du besvarat alla frågor använder du poängarket 

för att komma fram till din koldioxidgranskning. 

1. 

a. 3 

b. 4 

c. 3 

d. 2 

e. 3 

f. 1 

6. 

a. 3 

b. 2 

c. 1 

2. 

a. 1 

b. 4 

7. 

a. 1 

b. 3 

c. 4 

3. 

a. 4 

b. 2 

c. 2 

d. 1 

e. 1 

8. 

a. 1 

b. 3 

4. 

a. 1 

b. 3 

9. 

a. 1 

b. 2 

c. 4 

d. 6 

5. 

a. 1 

b. 3 

c. 6 

d. 8 

10. 

a. 4 

b. 2 

c. 1 

om du fick 10 – Bra jobbat! Du gör redan mycket för att 

sänka koldioxidutsläppen. Prata med vänner och bekanta 

och försök få dem att följa ditt exempel och rädda planeten! 

om du fick 10-20 – Du är ett föredöme på många områden 

men du kanske bör tänka lite på energiförbrukningen. 

om du fick 20-30 – Du kan göra mer för att sänka 

koldioxidutsläppen. Titta var du fick två poäng eller mer 

och fundera på hur du kan förändra din livsstil så att den 

blir mer koldioxidfattig. 

om du fick 30 – Kära nån! Du bör verkligen försöka 

genomföra några positiva förändringar i din livsstil för att 

sänka koldioxidutsläppen! 

Källa: National Geographic Europe 



liten risk tas på 

största allvar 

Sannolikheten för att en 

damm vid ett vattenkraftverk 

ska brista är minimal, men 

risken måste ändå tas på 

största allvar. Därför tar nu 

Vattenfall, Sjöfartsverket och 

Svenska kraftnät tillsammans 

fram en ny beredskapsplan. 

I underlaget till planen har ett antal scenarier 

för Göta älv analyserats. Scenarierna 

har utgått både från normala och extremt 

höga vatten flöden i Vänern. 

Målet är att i alla situationer förhindra 

allvarliga skador, både för boende i området 

och för miljön. Syftet är att kunna 

sätta in skräddarsydda insatser vid varje 

vattennivå som kan medföra en risk. 

Havsnivån också av betydelse 

Resultatet av utredningen visar att om 

vattennivåerna i Vänern är låga eller 

måttliga och en damm brister får det 

begränsade och hanterbara konsekvenser. 

Skulle däremot en damm brista när 

vatten nivåerna i Vänern är extremt 

höga, då blir konsekvenserna stora. 

En sådan situation kan till exempel leda 

till översvämningar i Stallbackaområdet. 

Utredningen visar också att havsvattennivån 

har stor betydelse nedanför Lilla 

Edet. För Göteborg och Ale kommun 

skulle en extremt hög havsvattennivå i 

kombination med att extremt mycket 

vatten tappas från Vänern via Vargön, leda 

till stora översvämningar även om ingen 

damm brister. 

Förstärkningar vid lilla Edet 

Som ett resultat av utredningen tas nu 

alltså en ny beredskapsplan fram. Planen 

ska bistå berörda kommuner kring Göta 

älv och myndigheter i deras förberedande 

beredskapsplanering. 

Parallellt med det arbetet pågår ett 

kontinuerligt jobb för att säkra dammarna, 

med förebyggande insatser som 

inspektioner, besiktningar och utredningar. 

Just nu förstärks också dammarna vid 

Lilla Edet i ett gemensamt projekt mellan 

Vattenfall och Sjöfartsverket. 


» Vattenfall har 

dessutom gjort 

heltäckande 

miljöriskanalyser 

för alla 

« 

anläggningar. 

effektivitet och miljö 

går hand i hand 

Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv och ger el till över 300 000 hushåll. Vänern är älvens 

vattenmagasin, och Vargön det enda utloppet. 

Magnus Carlson ansvarar för Vattenfalls kraftverk vid Göta älv, något som ställer stora krav på 

miljöhänsyn och säkerhet. 


Vattenfall har fyra kraftverk i Göta älv: 

Vargön, Olidan, Hojum och Lilla Edet. 

Just nu investeras miljoner för att förnya 

och effektivisera kraftverken. Målet är 

att få mer el, säkrare dammar och ännu 

mindre miljöpåverkan. Effektiviteten 

går hand i hand med miljön; kraftfullare 

turbiner kan spara upp till 390 000 ton 

koldioxidutsläpp per år. 

ny teknik kräver mindre olja 

Turbiner, generatorer och transformatorer 

byts ut samtidigt som ny teknik gör att 

mindre olja behövs. Olja och smörjfett 

används i kraftverkens olika system för att 

till exempel reglera turbiner och smörja 

lager. Även om mängden olja generellt är 

liten så minskar risken för läckage ut i 

älven desto mindre olja som används. I en 

del aggregat ersätts därför oljan i turbinerna 

med vatten. I andra anläggningar 

installeras högtryckssystem som gör att 

mindre olja behövs för att reglera aggregaten. 

Andra miljöinsatser är oljevarnare, 

oljeavskiljare och invallningar. Vattenfall 

har dessutom gjort heltäckande miljöriskanalyser 

för alla anläggningar, en metod 

som gör det möjligt att direkt se vilka 

miljöproblem som behöver åtgärdas. 

- Ombyggnaden av Hojum blir klar 

nu i sommar. Där har vi förnyat ett 

aggregat och höjt effekten vilket gör att 

vi kan producera el till ännu fler hushåll. 

På samma sätt har två aggregat i 

Vatten falls allra första vattenkraftverk, 

Olidan, renoverats. I år renoverar vi det 

tredje aggregatet, säger Magnus Carlson. 

säkrare dammar 

Mycket vatten är självklart bra för 

vatten kraft, men för området vid Vänern 

och Göta älv har mängden vatten gett 

upphov till viss oro. Nederbörden har 

de senaste åren varit ovanlig stor, och 

vattennivån i Vänern stigit. En statlig 

utredning, den så kallade klimat- och 

sårbarhetsutredningen, är tillsatt för att 

se vilka insatser som behöver göras för 

att stärka säkerheten runt Vänern. Men i 

avvaktan på utredningens resultat pågår 

Vattenfalls arbete med dammsäkerhet 

kontinuerligt. 

- Vi har snabbt försökt få till åtgärder 

som håller vattnet i Vänern på en något 

lägre nivå än tidigare. En så kallad 

”tappningsställare” har tagits fram och 

styr hur mycket vatten som ska tappas 

beroende på hur högt vattenståndet är. 

Avsikten är att skapa lite större marginaler. 

Men arbetet är känsligt, att tappa för 

mycket kan innebära ökade rasrisker 

längre ned i älven, berättar Magnus 

Carlsson. 

- Samtidigt är arbetet med dammsäkerheten 

ständigt pågående och vi ser över 

om vi måste bygga fler dammluckor, eller 

förstärka dammarna ännu mer, säger 

han. 

Förutom effektivisering av kraftverken ska även vattenkraftens alla dammar 

förstärkas för att klara extrema vattenflöden. Sådana flöden beräknas kunna uppstå 

i genomsnitt en gång var 10 000:e år. Fram till 2007 investerades nästan 1,5 

miljarder kronor i säkerhetshöjande åtgärder vid flera dammar och investeringarna 

fortsätter med ytterligare satsningar på cirka en miljard kronor fram till 2013.

Första steget 

i Oljestrategin 

När hydraulsystemet till intagsluckorna i Älvkarleby kraftstation lyftes på plats nyligen togs 

det första konkreta steget i Vattenfalls så kallade Oljestrategi. Istället för mineraloljebaserad 

hydraulvätska används en blandning av vatten och monoproylenglykol i hydraulsystemen 

som styr intagsluckorna. 

TEXT PETER STEDT 

Den tio ton tunga och tolv meter långa containern 

innehåller hydraulsystemet som ska fyllas med en 

blandning av vatten och glykol. 

Vattenfalls Oljestrategi innebär bland annat 

att hitta lösningar som ska ersätta oljan i 

främst kraftverkens hydraulsystem. Den 

lösning som är aktuell för pilotprojektet i 

Älvkarleby, i Dalälven utanför Gävle, 

innebär att oljan i hydraul systemet för 

intags luckorna ersätts med en blandning 

av vatten och monopropylenglykol. 

Pilot projektet omfattar två av de fem 

intagsluckorna och kommer att utvärderas 

efter två till tre år. 

ofarlig och billigare 

Att pilotprojektet just omfattar hydraulsystemen 

till intagsluckorna beror på att 

dessa system ligger i anslutning till älven 

och därför kan orsaka skada på miljön om 

ett läckage skulle uppstå. Monopropylen- 

glykol, som inte ska förväxlas med vanlig, 

giftig kylarglykol, är ofarlig och används 

inom livsmedelsindustrin, till söta dessertviner 

och som tillsats i kosmetika. Den är 

nedbrytningsbar inom 24 timmar jämfört 

med miljöoljans (syntetisk ester) 28 dagar. 

Dessutom är det billigare att ersätta dagens 

mineraloljor med vattenblandningen än 

att byta till en miljöolja. Hydraul systemet, 

som rymmer sju kubikmeter, är inbyggt i 

en container som ska placeras på taket på 

intagshuset. När containern är på plats 

kommer ett nytt tak att byggas och det 

anpassas efter den kulturminnesmärkta 

byggnaden. 

Utbytta oljemängder 

År 2025 ska merparten av vattenkraft- 

stationernas oljemängder vara utbytta 

mot vatten/glykolblandningen. Alla oljor 

kan dock inte ersättas; det gäller till exempel 

vissa smörjoljor. 

Fakta monopropylenglykol 

Smak- och luktfri, ofarlig, inte att 

förväxlas med vanlig kylarglykol som 

är giftig. Monopropylenglukol används 

bland annat i smink och i wienerbröd. 

I hydraulsystemet i Älvkarleby, som är 

världens största system för vatten, 

kommer glykolen att blandas med 50 

procent vatten och brytas ned på 24 

timmar om det skulle hamna i älven. 


Nya vattendirektiv 

– klimatvänlig el i fara 

EU beslutade i december 

2000 om ett ramdirektiv för 

vattenpolitik i unionen. 

Direktivet ställer krav på 

medlemsstaterna att organisera 

nationella vattenadministrationer. 

I Sverige har fem 

vattendistrikt med var sin 

vattenmyndighet skapats. 

Inom EU har många medlemsstater stora 

bekymmer med att hålla kvaliteten uppe 

på det vatten man måste utnyttja för att 

producera dricksvatten. Läget i Sverige är 

inte lika oroande men det finns tecken 

som visar på en trend mot sämre kvalitet på 

de råvatten vi använder för att producera 

dricksvatten. 

avsikten skiftar 

Vattendirektivets främsta uppgift är att 

värna om vattenvägars ekologiska kvalitet 

lokalt och inte med en global minskning 

av koldioxidutsläpp i grunden. För 

Vatten fall innebär de lokala hänsynstagandena 

att vi ser motsättningar mellan 

vatten direktivets avsikter och vår egen 

miljö inriktning. Det vill säga att producera 

och alltid kunna erbjuda kunderna 

klimatvänlig el. 

I detta arbete regleras vattenföringen och 

därför tycker många att vattenkraft leder till 

miljöförstöring. Men vattenkraft varken 

förorenar eller förbrukar vatten. 

Så dilemmat med vattendirektivet är att 

vi tvingas minska produktionen av förnybar 

el i ett läge när vi blivit beordrade att öka 

kapaciteten. Dessutom kommer den framtida 

vindkraftsutbyggnaden att medföra 

ytterligare behov av vattenkraft som reglerkraft. 

globalt klimatarbete 

De regionala vattenmyndigheterna kom 

under våren med en rapport som nu är ute 

på remiss. Vi hoppas på ett utlåtande som 

gör att vi globalt kan fortsätta att arbeta 

för klimatet. Mer information på 

www.vattenportalen.se 




Service på lur 

William Westman Malmi är en av 196 medarbetare på Vattenfall Kundservice i Umeå. Tillsammans med 

sina kollegor tar han dagligen emot mellan 30 och 60 samtal från kunder. Han svarar på frågor om elavtal 

och fakturor, tar emot mätarställningar och hjälper kunder byta elleverantör, bland mycket annat. 

– Jag är anställd för att möta kunden, och varje person är unik. Det gäller att inte ha förutfattade meningar 

och möta alla med respekt. Jag trivs otroligt bra här, säger han. 

TEXT CARIN HEDSTRÖM FOTO ANNAKARIN DRUGGE 

KloCKan 07.48 

William är på väg till jobbet. För en och 

en halv timme sedan ringde väckarklockan 

och han har hunnit med en 

snabb dusch, P1 på radion och frukost 

bestående av kaffe, yoghurt med flingor 

och rostat bröd. Sedan han gick av sitt 

pass dagen innan har han också hunnit 

handla mat, titta på två avsnitt av Dallas 

på dvd, umgås med fästmön Marie och 

se över hushållsbudgeten. Promenaden 

till jobbet tar ungefär en kvart. 

KloCKan 08.05 

Efter att ha hejat på kollegorna och 

loggat in både på telefonen och på datorn 

är William redo att ta emot dagens första 

samtal. Telefonen ringer och på displayen 

dyker ordet ”Mätarställning” upp. 

Genom att kunden gör ett knappval för 

sitt ärende redan innan hon kommit till 

William kan han se vilken fråga kunden 

ringer om. Den äldre kvinna som ringer 

vill ha hjälp att lämna sin mätarställning. 

Hon har också lite frågor om sin elmätare. 

Elmätarna på hennes bostadsort har just 

bytts ut till fjärravlästa mätare. William 

knappar in kundens kundnummer. På 

datorn framför sig kan han nu se alla 

uppgifter. Han kan lägga upp nya avtal, 

ändra gamla och se priser. William förklarar 

det nya systemet, att mätarna läser 

av förbrukningen dagligen och att hon 

kommer få en faktura varje månad, på 

sin faktiska elförbrukning, något som 

hon uppskattar. Kunden avslutar med 

att önska William en riktigt trevlig sommar. 

– Tack för att du ringde, nu kan du 

också njuta av sommaren, säger William. 

KloCKan 08.30 

Teamchefen Sara Karlsson har hållit i 

morgonmötet, där hon gått igenom 

statistik från gårdagen. Kötiderna var 

ovanligt långa vilket berodde både på 

att det var den sista i månaden, att påminnelser 

just gått ut och att det är 

semestertider. 

KloCKan 09.15 

En tur till postlådan. William skickar en 

kopia på en faktura till en kund som 

tappat bort sin. 

KloCKan 10.00 

Samtalen fortsätter komma in. Ljudnivån 

i lokalen är periodvis ganska hög, skrivborden 

står tätt. Men röda mjuka fondväggar 

dämpar akustiken. Headsets åker 

på och av när kundkommunikatörerna 

tar hjälp av varandra när en knivig fråga 

dyker upp. ”Välkommen till Vattenfall 

Kundservice, du pratar med William”. 

En man är upprörd efter att ha fått en 

väldigt hög elräkning. William får 

snabbt upp en fakturakopia på sin dataskärm. 

På så sätt ser kunden och William 

samma faktura framför sig. William ser 

snabbt ett mönster. Han förklarar varför 

den senaste fakturan blivit mycket högre 

än de förra. 

”Det som hänt är att vi nu mätt den 

el du faktiskt har gjort av med. Tidigare 

fakturor har du betalat för det vi har 

uppskattat att du skulle göra av med. 

Men du har gjort av med mer. Därför 

blir fakturan hög.” 

William föreslår också att Vattenfall 

ska undersöka kundens mätare, eftersom 

mätaren tycks skicka information

för sällan. Mannen som förut var upprörd 

tackar för samtalet. Efter varje samtal 

skriver William ned korta minnesanteckningar. 

På skrivbordet bredvid 

datorn och telefon finns foto både på 

fästmön och på den engelska snookerspelaren 

Ronnie O’Sullivan. 

KloCKan 11.30 

Lunch. De flesta äter i matsalen två trappor 

ner, och William har med sig egen 

mat för det mesta. Fem mikrovågs ugnar 

står uppradade ovanför köksbänken och 

de går varma under lunchtimmarna. 

Williams matlåda innehåller en hemlagad 

tacopizza gjord på tortillabröd. 

Efter maten finns det tid för att göra 

lite privata ärenden. William behöver 

ringa till sin elleverantör, Umeå energi. 

Samtalet går snabbt, så han hinner också 

ringa och beställa reservdelar till sin dator. 

KloCKan 12.30 

På plats vid skrivbordet igen. Längst ner 

till höger på dataskärmen kan alla kundkommunikatörer 

hela tiden se hur 

många svarare som finns på plats, om 

det är någon kö, och vilka frågeområden 

som kunderna via knappvalen på sina 

telefoner knappat in. 

Innan nästa samtal kommer hinner 

William berätta att den absolut vanligaste 

frågan handlar om fakturan. 

– Och jag håller med, det är fortfarande 

svårt att förstå fakturan, oavsett 

bolag, säger han. Tätt efter fakturafrågor 

kommer frågor om leverantörsbyten 

och priser. 

På sommaren blir det också en hel 

del frågor om kablar från kunder som 

ska gräva på tomten och som behöver 

veta var elkablarna går. 

Namn: William Westman Malmi 


Bor: Umeå 

Familj: fästmö 

Utbildning: medie- och kommunikationsvetenskap, informatik 

Övrigt: har jobbat med kundservice på Irland under tre år. 

Intresserad av film och datorer 

– Då kan vi antingen skicka en karta, 

eller komma dit och mäta upp, säger 

William. 

KloCKan 15.00 

Fikapaus igen. Dagens tredje kopp kaffe. 

Tillsammans med kollegor får man tid 

att ventilera både sådant som varit knepigt 

under dagen och sådant som gått bra. 

Många som jobbar på kundservice har 

pluggat i Umeå och medelåldern är 

ganska låg, 34 år. 

KloCKan 15.15 

William har tagit emot 19 samtal. En 

kund som ringer vill byta från Vattenfall 

till en annan leverantör. William knappar 

in kundnumret och ser kundens uppgifter. 

Han berättar att det elavtal 

kunden tecknade för ett par år sedan 

är betydligt mycket lägre än något avtal 

hos någon annan leverantör i dag, eftersom 

priserna på senaste tiden gått upp. 

Kunden ska fundera vidare. 

– Det allra viktigaste är tålamodet. 

Och man måste möta varje kund på det 

sätt som passar den kunden bäst, säger 

William. 

KloCKan 16.30 

Dags att stänga av datorn och logga ur 

telefonen. William städar upp på skrivbordet 

och skriver in de sista minnesanteckningarna. 

Han tar på sig jackan, 

drar på ryggsäcken och säger hej till 

kompisarna. Dags att promenera hemåt. 

Några nya avsnitt av Dallas väntar. 

Vattenfall Kundservice finns i Nyköping och Umeå. 

Kundservice i Umeå tar emot cirka 1 800 samtal per dag. 

De har telefonnummer 020-82 00 00, öppet vardagar 9.00 – 17.00. 




Har klimatdiskussionen 

påverkat dig 

i dina dagliga 

handlingar 

och val? 

Alexander 

Lisinski, 20 år, 

läkarstudent vid 

Göteborgs 

universitet, 

Trollhättan 

– Ja, men som 

student har man 

inga stora 

ekonomiska 

resurser att 

förändra livsstil. 

Men jag gör vad jag kan och åker till 

exempel mycket buss och tåg. Jag äter 

mindre kött och mer vegetariskt så länge 

det är ekonomiskt motiverat. 

Inga-Lill Orbelin, 

43 år, företagare, 

Lilla Edet 

– Ja, det är klart 

att man har 

blivit mer 

medveten och 

försöker göra val 

utifrån vad som 

är miljömässigt 

rätt. Det handlar 

exempelvis om 

att byta ut 

glödlampor mot lågenergilampor. Om jag 

bara ska åka en kort sträcka så försöker jag 

promenera istället för att ta bilen. Däremot 

köper jag inte ofta ekologisk mat, utan väljer 

mer det jag är van vid. 

Almerisa 

Custovic, 28 år, 

gymnasielärare, 

Trollhättan 

– Både ja och 

nej. Jag har 

alltid varit 

miljömedveten 

i mina val, men 

i och med 

klimatdiskussionen 

har 

utbudet ökat 

av exempelvis lågenergilampor och 

ekologisk mat, så det är lättare att göra 

medvetna val nu. Kollektivtrafiken har också 

blivit bättre med fler turer. Dessutom är det 

lättare nu att påverka människor i min 

omgivning. 


Blåsten som riktmärke 

Vind har använts som energikälla i tusentals år. Ändå står vindkraften bara för en procent 

av Sveriges elproduktion. Vattenfall vill öka denna siffra. Målet till år 2016 är hushållsel till 

1,6 miljoner svenska hem. 

TEXT HEIDI STENSTRÖM 

Snart är första årtiondet på detta 2000-tal avverkat och tittar 

man i backspegeln har händelserna runt om i världen även 

detta decennium varit många och omvälvande. 

En fråga som absolut nått högt på agendan hos såväl politiker 

som privatpersoner är diskussionen om förnybara energikällor. 

Tidigare i år möttes EU-ländernas stats- och regeringschefer 

och beslutade att utsläppen av växthusgaser ska till år 2020 

minska till 20 procent. Ländernas röstade även igenom bindande 

mål för andelen förnybara energikällor i EU, som ska vara 20 

procent om elva år. 

Bromsa den pågående klimatförändringen 

Riksdagen i Sverige har bland annat beslutat att öka andelen 

förnybar elproduktion med 17 terawattimmar (TWh) till år 

2016. Vattenfalls andel ska motsvara cirka 10 TWh varav 8 TWh 

från vindkraft vilket motsvarar hushållsel till 1,6 miljoner hem. 

Energimyndigheten har kommit fram till att området kring 

Stora Gunnarsvattnet i Lilla Edets kommun är av riksintresse 

för vindbruk. Det vill säga att området är ur ett nationellt perspektiv 

bra för vindkraft eftersom det blåser bra där. 

Inga-Lena Hannukka från Vattenfall är projektledare för arbetet 

med vindkraftsutbyggnaden i Lilla Edets kommun. 

– Det blåser bra i området! Vinden är en tillgång för hela 

trakten och något att vara stolt över! Miljö, och framförallt 

energi, är hett i dag och många följer vårt arbete med stort 

intresse. Utbyggnaden av en vindkraftspark här är inte bara ett 

sätt för 17 000 hushåll att få el, utan är även ett sätt för Lilla 

Edets kommun att gå i bräschen för klimatvänlig el. 

säkerheten viktig 

Det stora intresset för förnyelsebar energi har ibland drunknat 

i diskussioner om landskapsbilden och säkerheten vid vindkraftverken. 

– Vattenfall är en av många aktörer på orten och vi planerar 

att bygga 14 vindkraftverk. Marken där vindkraftverken står 

har alla fri tillgång till och de riskstudier vi gjort visar alla att 

säkerheten är god. 

– Vi för en dialog med närboende och jag hoppas att vindkraftens 

positiva påverkan på miljön i stort kan bli avgörande, 

säger Inga-Lena. 

För tillfället inväntar Vattenfall svar från Länsstyrelsen angående 

miljötillstånd. Samtidigt som kommunen ska se över var det är 

lämpligt att placera vindkraftverk i Lilla Edets kommun. 

Vindkraftverk gör nytta 

I Norden investerar Vattenfall 44 miljarder kronor i förnyelsebar 

energi. Till största delen innebär detta vindkraftproduktion. 

Råvaran är gratis och den är fri från miljöskadliga utsläpp. 

Vindkraften är en del av lösningen för att bromsa den pågående 

klimatförändringen. Den är också ett viktigt verktyg för att 

Vattenfall ska nå sitt klimatmål: att all elproduktion ska vara 

koldioxidneutral 2050. 

Fakta om Vattenfall och vindkraft 

(2008 års siffror) 

• En av Nordens största vindkraftproducenter och världens 

näst största inom havsbaserad vindkraft 

• Närmare 600 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Finland, 

Tyskland, Polen och Storbritannien 

• Total kapacitet från vindkraften: ca 1,7 TWh 

• Investerar 44 miljarder kronor i nordisk vindkraft under 

en tioårsperiod 

• Planerar en vindkraftssatsning i Storbritannien på 

100 miljarder kronor 

• Ska öka vindkraftproduktionen från dagens 1,5 TWh till 

49 TWh år 2030, vilket motsvarar el till tio miljoner hem 

Läs mer på www.vattenfall.se/vindkraft 

Vindkraftverken planeras ha en 

effekt på 2 MW, en rotordiameter 

på 90 meter och en navhöjd på 105 

meter, vilket innebär en totalhöjd 

på 150 meter.

Visste du att… 

112 vattenkraftstationer ägs och drivs av Vattenfall 

i Norden. De flesta finns i Sverige och några i 

Finland. 

92 av Vattenfalls vattenkraftverk finns i Sverige. 

De största finns i Lule älv, Skellefte älv, Ume älv, 

Ångermanälven, Indalsälven, Dalälven och Göta älv. 

Det finns även ett antal mindre kraftstationer i 

mindre vattendrag främst i landets södra delar. 

15 kraftstationer finns i Lule älv, vår mest 

elproducerande älv. 

50 procent av Sveriges el kommer från vattenkraft. 

Tillsammans med kärnkraften är vattenkraften 

basen i det svenska energisystemet och i Vattenfalls 

elproduktion. 

Mellan 30 och 40 TWh per år producerar vår 

svenska vattenkraft. 

Tre driftcentraler finns: i Vuollerim, i Norsjö/ 

Storuman och i Bispgården. 

ren el nödvändig 

Vattenfalls löfte till dig som kund är enkelt: Vi ska göra elen ren. 

År 2050 ska all Vattenfalls energi vara klimatneutral. 

Därför bygger allt vi gör på långsiktigt miljötänkande. 


Som Sveriges största investerare i förnybar energi 

investerar Vattenfall de närmsta fem åren över 54 

miljarder kronor i mer vindkraft, effektivare vattenkraft, 

mer biobränslen samt utveckling av havsenergi 

och koldioxidlagring, så kallad Carbon Capture 

Storage, CCS. 

240 535 signaturer 

Utvecklingen pågår inne i Vattenfall, men engagemanget 

har även spridits till allmänheten. 

Den klimatkampanj Vattenfall genomförde förra 

året, med syfte att väcka allmänhetens engagemang 

för att bekämpa klimatförändringarna, undertecknades 

av 240 525 europeiska medborgare. 

En siffra som kan ses som en kraftfull markering för 

politiker och beslutsfattare att använda som underlag 

för att genomföra de nödvändiga åtgärder som så väl 

behövs för att bekämpa klimatförändringarna. Och 

som en del av klimatproblemet ser Vattenfall också 

energibolagens agerande som en viktig del av lösningen. 

Åsikten understryks av Vattenfalls vd Lars G Josefsson. 

– Vi spelar alla en viktig roll för framtiden och vi 

måste agera i dag, i morgon är det för sent. Vattenfall 

och elbranschen har spelat en stor roll i utvecklingen 

Exempel på vårt miljöarbete: 

• Vattenfall är Nordens största vindkraftproducent 

• Vi effektiviserar och moderniserar alla våra 

kraftverk, både vattenkraften och kärnkraften. 

• Vi utvecklar det koldioxidfria kraftverket i 

Tyskland och Danmark 

• Vi ger våra kunder råd om effektiv 

energianvändning 

Läs mer om vårt miljöarbete på www.vattenfall.se 

av dagens samhälle och Sveriges välstånd. Men vi är 

en del av problemet och måste ta vårt ansvar. 

–Vi måste sänka utsläppsnivåerna kraftigt och använda 

våra strategier Making Electricity Clean och innovativa 

lösningar, exempelvis CCS-tekniken för att nå dit, 

konstaterade Lars G Josefsson på Vattenfalls energi- 

och klimatseminarium i maj i Trollhättan. 

realistiska klimatmål 

Samtidigt som den globala klimatkrisen kräver mycket 

höga ambitioner, måste målen vara realistiska. Därför har 

vi delmål på vägen mot klimatneutralitet år 2050. 

Ett sådant delmål är att våra koldioxidutsläpp ska ha 

halverats senast år 2030. Målet gäller i alla länder där 

Vattenfall agerar, såväl i Tyskland som i Danmark, där 

merparten av Vattenfalls kolkraftverk finns och där vi 

arbetar intensivt för att minska koldioxidutsläppen. 

Vi gör det genom CCS-tekniken, en teknik som innebär 

att den koldioxid som bildas när fossila bränslen förbränns 

(olja, kol och gas) avskiljs. När koldioxiden separerats lagras 

den i marken. Vattenfall är världsledande inom CCS-teknik 

och har redan testanläggningar på plats. 

Att vi kommit så långt med CCS-tekniken bidrar till 

vår övertygelse om att vår klimatvision kan förverkligas. 

För att bli klimatneutrala ska vi leverera ren 

energi från många olika källor: 

- Energi från vattenkraft och kärnkraft, vindkraft och 

bioenergi. 

- Utveckla ny teknik för kolkraft utan utsläpp. 

- Utveckla ny teknik för energi ur havet från vågor, 

strömmar och tidvatten. 

- Fortsätta arbeta för att alla ska kunna göra kloka val och 

använda energi på ett ansvarsfullt sätt. 

Målet är att vår verksamhet ska ha minimal miljöpåverkan. 

För den miljöpåverkan som kvarstår klimatkompenserar vi. 


vattenel 

– i var mans hus 

snart? 

När du köper el från Vattenfall kan du 

själv välja hur din el ska produceras; med 

vatten, kärnkraft eller vind. Väljer du till 

exempel Vattenel garanterar Vattenfall 

att producera motsvarande mängd el 

med just vattenkraft. 

TEXT KARIN LAGO NIDSJÖ FOTO ELISABETH REDLIG 

Per Åslund är produktchef 

på Vattenfall och vi frågade 

honom om produktionssätt 

och varför det är viktigt att 

jag som kund gör ett val. 

Vilket produktionssätt 

är bäst ur 

miljöhänseende? 

– Det går inte generellt att 

säga att ett av produktionssätten 

är överlägset de Per Åslund, produktchef 

på Vattenfall. 

andra ur ett miljöperspektiv. 

Det beror på vilken miljöaspekt 

kunden tycker är viktigast. 

Varför ska man välja produktionssätt? 

– När du väljer produktionssätt garanterar vi att ditt 

val har direkt koppling till det valda produktions sättet. 

Vi garanterar också att inte koppla fler kunder till den 

specifika produktionskällan än mängden el vi kan 

producera därifrån. Kunders val ger en signal till oss 

och andra beslutsfattare. 

– Det är en av många faktorer som påverkar hur 

elen i Norden ska produceras i framtiden. Om till exempel 

antalet kunder som väljer el från vind är större 

än den vindkraft som i dagsläget kan produceras ger 

det en signal till oss. 

Hur vet jag att den el jag får kommer 

från vattenkraft? 

– Väljer du vårt avtal Vattenel garanterar vi att producera 

motsvarande mängd el med just vattenkraft. För att 

det skall bli rätt finns ett intyg för varje kWh som 

garan terar ursprunget. 

Vattenfalls elproduktion i sverige 2008 

Vatten 51,15% 

Kärnkraft 47,65% 

Vind 0,63% 

Bio 0,26% 

Torv 0,28% 

Olja 0,04% 

Du kan välja produktionssätt, d v s Vindel, 

Vattenel eller Kärnkraftsel, när du tecknar 

nytt avtal eller tecknar om ditt gamla avtal. 

Om du inte väljer får du som tidigare en 

”standardmix” av el. 

Det kostar inget extra att välja Vattenel eller 

Kärnkraftsel. Vindel kostar 1,9 öre/kWh 

(inklusive moms). 

På www.vattenfall.se kan du läsa mer om hur de 

olika produktionssätten påverkar miljön. 



välkommen att 

besöka oss! 

Är du på genomresa? Vill du veta mer om hur elektricitet blir till? Förena nytta med nöje och stanna gärna till vid något av våra 

kraftverk. Se hur vind, strömmande vatten och uran blir till elektricitet. Vi finns i hela landet, från Porjus i norr till Bergkvara i söder. 

Porjus vattenkraftverk 

i Norrbotten 

Se och upplev det 

gamla kraftverket 

med anor från 1915. 

Spana också in 

senaste tekniken. 

Stornorrfors 

vattenkraftverk i 

västerbotten 

Sveriges största 

vattenkraftverk 

ligger utanför 

Umeå. På grund 

av ombyggnad 

sker inga visningar 

under 2009. 

Nämforsens 

vattenkraftverk i 

västernorrland 

Vattenkraftverket i 

Ångermanälven 

ligger på historisk 

mark, omgivet av 

skön natur. 

vattenfall Science 

Center på laxön, 

Älvkarleby 

Stället för dig som 

gillar att experimentera. 

Kom och testa, 

titta och tänj på 

gränser. 

Forsmark kärnkraftverk 

i Östhammar, 

Uppland 

Guidad busstur i vacker 

skärgårdsmiljö med 

fokus på kärnkraft och 

slutförvar för radioaktivt 

avfall. Visning av 

vallonbruk och herr gård. 

El-expo för barn. 

Näsuddens vindkraftstation på Gotland 

Sveriges mest vindkraftstäta område. I vår 

utställning kan du göra en virtuell resa upp i ett 

vindkraftverk. 

Olidans vattenkraftverk 

i trollhättan, 

västra Götaland 

Besök Sveriges första 

stora vattenkraftverk 

och ett av de äldsta 

som fortfarande är i 

bruk. 

ringhals kärnkraftverk 

i varberg, Halland 

Åk en guidad tur med 

eltåget och lär dig mer 

om elens historia, vad 

energi är och hur det 

är att arbeta på 

Ringhals. Bygg ditt eget 

kärnkraftverk och testa 

att göra din egen el. 

vindkraftexpo i Bergkvara, Småland 

Vid E22 mellan Kalmar och Karlskrona. Lär dig mer 

om vindkraft som energikälla och om våra vindkraftprojekt 

till havs. 

lillgrund 

vindkraftpark 

Åk med m/s Tumlaren 

ut till Lillgrund och 

upplev en havsbaserad 

vindkraftpark på 

nära håll. 

Du hittar öppettider och kontaktuppgifter på vår hemsida, www.vattenfall.se, 

under om Vattenfall/Vår verksamhet/Besök eller ring Kundservice på 020-82 00 00.

Göta älv - Vattenfall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?