Skär inte ner i Sveriges skolor - Barnverket
Skär inte ner i Sveriges skolor - Barnverket
Skär inte ner i Sveriges skolor - Barnverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skär</strong> <strong>inte</strong> <strong>ner</strong> i <strong>Sveriges</strong> <strong>skolor</strong>!<br />
Barn och ungdomar i <strong>Sveriges</strong> <strong>skolor</strong> har rättigheter enligt svensk<br />
skollag och barnkonventionen. Dessa rättigheter behöver tydliggöras så<br />
att de styr vuxnas handhavande av pengar istället för tvärtom.<br />
Citat ur Barnombudsmannens rapport 2009 "Kom närmare":<br />
"Vi berättar också om erfarenheterna från 1990-talets ekonomiska kris och drar slutsatsen att<br />
det är extra viktigt med ett tydligt barnrättsperspektiv i tider när pengarna tryter. Det är en<br />
utmaning eftersom politiker i kommu<strong>ner</strong> och landsting just nu är hårt pressade av tuffa<br />
budgetkrav och måste fatta beslut snabbt. Beslut som rör barn och unga blir bättre om de<br />
föregår av barnkonsekvensanalyser. Vi måste också bli bättre på att sprida kunskap om hur<br />
sådana analyser kan göras. Kortsiktiga besparingar i förebyggande verksamheter för barn och<br />
unga kan bli en dyrköpt erfarenhet."<br />
Ingvar Nilsson (nationalekonom) har skrivit rapporten "Det är bättre att stämma i bäcken än i<br />
ån". Ett citat ur läsanvisningarna: "Denna rapport handlar om det ekonomiska värdet av<br />
prevention och tidiga insatser kring barn och unga samt vad marginalisering och utanförskap<br />
kostar både den enskilde och samhället. Vi presenterar också ett synsätt och en metod med<br />
vars hjälp dessa effekter kan beräknas."<br />
BRIS ordförande Göran Harnesk uttalade sig i DN den 6:e april 2009 om elevhälsa och säger<br />
bland annat: "Bris ser också med oro på de personalnedskärningar som nu görs i svenska<br />
<strong>skolor</strong>. Enligt Lärarförbundets statistik i mars i år är 1100 lärare varslade om uppsägning. Att<br />
skära ned resurser i skolan i kristider är en kortsiktig lösning som innebär att de svagaste<br />
eleverna, och de elever som av olika skäl mår dåligt, får ännu sämre möjligheter att<br />
åstadkomma ett skolresultat som gör att de kan gå vidare till högre studier eller till arbete.<br />
Konsekvensen blir att utslagningen ökar och att allt fler ungdomar och unga vuxna hamnar i<br />
ett utanförskap, vilket kommer att innebära kostnader för samhället som vida överstiger de<br />
besparingar som gjorts på nedskärningarna. För att kunna skapa ett bra socialt klimat i skolan<br />
och för att kunskapsmål ska kunna uppnås anser Bris att det krävs en högre vuxennärvaro i<br />
skolan av engagerade vuxna som kan ge extra stöd till de elever som behöver det. Bris menar<br />
därför att staten har skyldighet att stötta de kommu<strong>ner</strong> som annars tvingas till besparingar i<br />
skolan."<br />
Här ska man veta att siffran 1100 redan i mitten av april stigit till 1300 varslade lärare enligt<br />
Lärarförbundet. För att få en bild av vad det kan betyda i verklighetens skola så bifogar vi,<br />
som ett lokalt exempel, den konsekvensanalys som Landamäreskolan i Göteborg<br />
sammanställt.<br />
Det finns en rapport som heter "Tänk långsiktigt" hos socialstyrelsen. Ett citat ur<br />
sammanfattningen: "Det är troligt att det fanns ett samband mellan nedskärningarna inom<br />
förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan under 1990-talet och den samtidiga<br />
ökningen av antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin." Till detta kan tilläggas att<br />
Lärarförbundet alldeles i dagarna har presenterat resultat av en undersökning som visar att<br />
14% av de kvinnliga lärarna och 6% av de manliga redan idag tar receptbelagd medicin<br />
(antidepressiv, lugnande etc.) för att orka med sin arbetsdag.<br />
- 1 -
Skolplikt kan <strong>inte</strong> bara betyda plikt att skicka barnen till skolan utan också rätt att kräva att<br />
föräldrar lämnar barnen till mer än förvar. Och då ska man hålla i minnet att de skillnader som<br />
idag finns på förvar och skola i huvudsak ligger i det enorma arbete som enskilda lärare och<br />
annan skolpersonal lägger <strong>ner</strong> eftersom de i direktkontakten med barnen är oförmögna att<br />
blunda för konsekvenserna.<br />
Det är viktigt att hålla i minnet att det är BARN vi talar om. Barn som får uppleva och leva<br />
med att viktiga vuxna försvin<strong>ner</strong>. Barn som utsätts för otrygghet när de vuxna i skolan <strong>inte</strong><br />
orkar med. Barn som har för lite resurser som får budskapet att de nedprioriteras. Barn som<br />
får uppleva att de <strong>inte</strong> blir sedda eller hörda under sin skoldag. Barn som av olika skäl har sin<br />
enda trygga vuxenkontakt i skolan. Barn som får kämpa i miljöer där skolarbete är allt annat<br />
än lätt. Barn som tappar förtroende för oss vuxna. Barn vars föräldrar slutar tro på skolan.<br />
Barn som <strong>inte</strong> får möjlighet att utvecklas efter sin förmåga. Barn vars framtid sätts på spel.<br />
Sist men <strong>inte</strong> minst är det viktigt att än en gång poängtera att dessa problem <strong>inte</strong> på något vis<br />
är unika för någon stadsdel eller kommun. Över hela Sverige pågår eller pla<strong>ner</strong>as<br />
nedskärningar, vilket målar en mycket beklämmande bild av hur vi som land misslyckas med<br />
att ta hand om våra barn och därmed även vår egen framtid.<br />
De törnar barnen tillfogas nu blir en del av de unga och sedan vuxna de ska bli.<br />
Vi accepterar inga nedskärningar i skolan!<br />
Mvh<br />
Camilla Tängman<br />
Biskopsgårdens Föräldrakommitté<br />
- 2 -
Landamäreskolan<br />
090320<br />
Utifrån aviserade neddragningar i verksamheten<br />
Risker<br />
• Elevernas trygghet riskeras att försämras under skoltid<br />
• Fler missnöjda brukare<br />
• Risken ökar att förlora elever till andra stadsdelar<br />
• Förutsättningarna för att nå målen och en nationellt likvärdig utbildning minskar för<br />
samtliga elever<br />
• Mindre kompetensutveckling/skolutveckling<br />
• Elever i behov av särskilt stöd och elever med särskilda behov får ej den hjälp de<br />
behöver som de har rätt till enligt skollagen<br />
• Nyanlända elever får sämre förutsättningar<br />
• Ökad risk för social utslagning i ett redan socialt tungt upptagningsområde med<br />
eventuellt ökad skadegörelse och gängbildning<br />
• Försämrad psykosocial arbetsmiljö för medarbetare och elever<br />
• Ökad arbetsbelastning för alla medarbetare<br />
• Svårigheter för äldre medarbetare att klara av en ökad arbetsbelastning<br />
• Risk för ökad sjukskrivning<br />
• Färre vuxna/elev<br />
• Svårigheter att upptäcka trakasserier och mobbning<br />
Åtgärder<br />
• Tätare uppföljningar av medarbetares psykosociala arbetsmiljö<br />
• Färre aktiviteter utanför skolan för eleverna<br />
• Färre förbättringsområden utifrån verksamhetsplanen<br />
• Extra medarbetarsamtal/stödgrupp/psykolog<br />
• Ökat samarbete med sociala resursförvaltningen och brottsofferjouren<br />
- 3 -