Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Strax öster om Husaby ståtliga<br />
medeltidskyrka i Västergötland<br />
ligger denna källa vid<br />
vilken Olof Sköt-konung enligt<br />
en legend ska ha blivit döpt<br />
ca 1008.<br />
ovanligt under senmedeltiden <strong>och</strong> den begynnande häxepoken<br />
under 1500-talet.<br />
Nu är det kanske inte just dessa aspekter som fascinerar mig<br />
inför mötet med en dopfunt utan tapphål. Det är i stället tanken<br />
på hur barnen upplevde det hela. När dopceremonin sker i dag<br />
häller prästen upp noga tempererat vatten i en liten silverskål som<br />
placerats över eller i den gamla dopfunten. Visserligen skriker<br />
barnet när det överöses <strong>av</strong> tre handvaskningar vatten, men detta<br />
måste vara intet jämfört med det liv det varit i kyrkorna förr i<br />
tiden. Våra förfäder skulle ju som nyfödda ner med hela kroppen<br />
i den djupa dopfunten - inte bara en gång utan tre gånger. Hade<br />
man sedan oturen att bli född under vintern måste det varit än<br />
värre. Ingen värme fanns i kyrkorna <strong>och</strong> det hände nog att prästen<br />
fick börja ceremonin med att knacka hål på isen i dopfuntens<br />
vattenbehållare. Det gällde att härdas i tid. Nästan halva svenska<br />
befolkningen måste under medeltiden tack vare religionen ha varit<br />
vinterbadare redan från livets början!<br />
Det odöpta barnet räknades som hedning. Redan under den<br />
äldsta kristna tiden här i landet gällde det därför att få barnet döpt<br />
så snabbt som möjligt. Våra landskapslagar innehåller detaljerade<br />
bestämmelser om hur man skulle förfara, speciellt om det direkt<br />
efter födseln förelåg fara för barnets liv. I Västmannalagen stadgades<br />
t.ex. följande:<br />
”Nu kan barnet bliva fött sjukt <strong>och</strong> kan ej komma till kyrka, <strong>och</strong><br />
de kunna ej hinna till prästen; då skall en man döpa barnet i vatten<br />
<strong>och</strong> icke i något annat. Finns icke en man, då skall en kvinna döpa<br />
barnet. Och man skall säga: Jag döper dig i Fadrens <strong>och</strong> Sonens<br />
<strong>och</strong> den helige andes namn.”<br />
Fortfarande är det sed att ett barn vid dopet får faddrar. Idag<br />
är detta närmast en symbolisk handling men för inte så länge<br />
sedan var faddern närmast en socialvårdsinrättning som kunde<br />
96 97