24.09.2013 Views

Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia

Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia

Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

samtliga halshugga.”<br />

Det finns många legender om våldshandlingar i kyrkor <strong>och</strong> invid<br />

kyrkdörrar. En i mängden är den gamla legenden om ”Mindre<br />

Ralf” i Skanörs kyrka i Skåne. Denne spökperson har sitt ursprung i<br />

en norsk storman som levde i slutet <strong>av</strong> 1200-talet. Han var sjörövare<br />

<strong>och</strong> attackerade bl..a Skanör innan han tillfångatogs <strong>och</strong> hängdes i<br />

Helsingborg. Av denna faktiska händelse skapades en legend om<br />

Ralf som en ond man som stod i tjänst hos. Han bar alltid på en<br />

magisk väska ur vilken han minsann kunde trolla fram soldater<br />

som personliga livvakter. En dag när han gjorde entré i Skanörs<br />

kyrka hade han emellertid glömt väskan varför kyrkobesökarna<br />

kunde anfalla <strong>och</strong> slå ihjäl honom i dörröppningen. Än i dag visas<br />

i kyrkan en igenmurad medeltida dörröppning som påstås vara<br />

platsen för den okristliga handlingen.<br />

Dörrar har inte bara fungerat som skyddsbarriärer. Luther<br />

spikade ju upp sina berömda teser på en kyrkdörr i Tyskland, en<br />

dörr som användes <strong>av</strong> studenterna som anslagst<strong>av</strong>la. En alldeles<br />

speciell form <strong>av</strong> anslagst<strong>av</strong>la användes här hemma i Norden. På<br />

vissa kyrkdörrar hängde man upp järnst<strong>av</strong>ar. Dessa var långa,<br />

platta järnstänger som satt säkert inbultade i trävirket. I järnet var<br />

inslaget märken <strong>och</strong> text. Järnstängerna hade inget med religion att<br />

göra, men eftersom kyrkan var en relativt säker plats <strong>och</strong> dessutom<br />

centralpunkten i bygden passade det ypperligt att hänga just dessa<br />

saker här. Jag talar om våra s.k. ”måttslikare”.<br />

Förr använde man olika mått i olika delar <strong>av</strong> landet. Detta<br />

kunde vara nog så krångligt om man handlade med långväga<br />

orter. Genom att hänga ut de för bygden offentliga måtten kunde<br />

vem som helst mäta ”rätt”. Redan i början <strong>av</strong> 1400-talet känner vi<br />

några sådana likare. Mest berömd är de s.k. Rydaholmsmåtten.<br />

För hela Växjö stift beslutades vid denna tid något så unikt som<br />

en standardisering <strong>av</strong> måtten i stiftet: ”ingen h<strong>av</strong>er annen vikt <strong>och</strong><br />

bismare, skeppe eller aln än Rydeholms ...”. Dessa likare förvarades<br />

i Rydaholms kyrka. Längdlikaren var en lång järnst<strong>av</strong> vilken satt<br />

inbultad i vapenhusdörren. År 1621 utbröt pest i Jönköping <strong>och</strong><br />

stadens skolelever flyttades då till Rydaholm. Här roade sig några<br />

med att bryta loss likaren från dörren. Många år senare, år 1667,<br />

återfanns järnst<strong>av</strong>en i en källare under sakristian men var då svårt<br />

sargad <strong>av</strong> rost. En ny tillverkades <strong>och</strong> denna hänger fortfarande<br />

på insidan <strong>av</strong> Rydaholms kyrkodörr.<br />

På Gotland fanns tidigt ett enhetligt längdmått, ”Gotlandsalnen”.<br />

Inte mindre än tre medeltida originallikare <strong>av</strong> järn finns<br />

bevarade för just detta alnmått. Två <strong>av</strong> dessa graderade järnstänger<br />

hänger dessutom på ursprunglig plats, inbultade i Hemse <strong>och</strong><br />

Stånga kyrkdörrar. På Stångalikaren läses inskriptionen ”Thitta<br />

ier ret gota eln”. Den gotländska alnen har legat mellan 55,1 - 55,4<br />

cm medan Rydaholmsalnen var 59,4 cm.<br />

80 81

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!