Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
diet - speciellt från Milano <strong>och</strong> P<strong>av</strong>ia - utan någon kontakt med<br />
norra Tyskland. Frågan är emellertid om det inte var de franska<br />
s.k. cisterciensermunkarnas idoga byggnadsverksamhet under<br />
1100-talet som banade väg för de inhemska utövarna <strong>av</strong> tegelbränneri<br />
<strong>och</strong> tegelmureri. En mycket <strong>av</strong>ancerad tegelbyggnadskonst<br />
utvecklades t.ex. i de stora cistercienserklostren i Po-området under<br />
senare hälften <strong>av</strong> 1100-talet.<br />
Den äldsta kända tegelkonstruktionen i Norden är den försvarsmur,<br />
kallad ”Danevirke” som den danske kungen Valdemar I<br />
under 1160-talet lät uppföra tvärs över södra Jylland till skydd mot<br />
tyske kejsarens soldater. En blyplatta i kungens gr<strong>av</strong> bär den stolta<br />
inskriptionen att han uppförde muren ”<strong>av</strong> bakad sten” (lateribus<br />
coctis). Det är också i Danmark vi finner de äldsta exemplen på<br />
tegelkyrkor i Skandin<strong>av</strong>ien. Den mäktige Hvideätten satt på Själland<br />
<strong>och</strong> här uppfördes redan i slutet <strong>av</strong> 1100-talet stora tegelkyrkor<br />
i både Sorö, Ringsted <strong>och</strong> Roskilde.<br />
I Sverige blomstrade ”bakandet <strong>av</strong> sten” under 1200-talet <strong>och</strong><br />
otaliga byggnader vittnar än idag om det hårda arbetet med att<br />
<strong>av</strong> fuktiga lerklumpar skapa sköna, funktionella <strong>och</strong> motståndskraftiga<br />
konstverk. Självklart var det endast de absolut rikaste i<br />
samhället, dvs. kyrkan <strong>och</strong> kungamakten, som i början hade råd<br />
att bygga med tegel. Liksom fallet en gång säkert har varit med biskopskyrkornas<br />
betydelse för stenbyggandet runt om i landet, blev<br />
under 1200-talet de stora katedralbyggnaderna i biskopsstäderna<br />
kraftcentra för tegelbyggeriet runt omkring på landsbygden. I<br />
Uppsala började vid mitten <strong>av</strong> århundradet domkyrkobygget efter<br />
franska idéer. I Linköping höll man redan år 1232 på med ett stort<br />
korbygge <strong>och</strong> år 1291 kunde biskopen Anund i Strängnäs inviga<br />
sitt nya tegeltempel. Stackars biskop Anund! På invigningskvällen<br />
g<strong>av</strong> kyrkmurarna vika, ett stort ras inträffade <strong>och</strong> hela östra katedralen<br />
demolerades. Att bygga med tegel i höga höjder fordrade<br />
minsann pengar <strong>och</strong> gedigen erfarenhet men också stor portion<br />
tur. Strängnäs kyrka är nämligen inte ensam om att ha rasat. I<br />
Malmö störtade på 1310-talet hela södra tvärskeppet när marken<br />
g<strong>av</strong> vika, år 1420 störtade hela den västra delen <strong>av</strong> samma kyrka<br />
<strong>och</strong> år 1442 rasade det nybyggda västtornet.<br />
Det ligger mycket <strong>av</strong> skönhetsupplevelser i ”den bakade stenen”.<br />
För visst är en medeltida tegelmur vacker att skåda, speciellt<br />
om solen i sned vinkel kastar sitt skuggspel över muren. Den heliga<br />
Birgitta saknade emellertid denna estetiska upplevelseförmåga.<br />
Hennes egna ord om utseendet på den stora klosterkyrkan i Vadstena<br />
var att den skulle uppföras ”aff steene ok ey aff thighle”.<br />
Vad kan månne ha legat bakom detta förnekande <strong>av</strong> ett så vackert<br />
byggnadsmaterial?<br />
52 53
Change language