Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S:ta Maria kyrka i Sigtuna<br />
var en gång dominikanerordens<br />
klosterkyrka. Redan på<br />
1220-talet stod kyrkan under<br />
byggnad. Den är där-med en<br />
<strong>av</strong> Sveriges äldsta tegelbyggnader.<br />
malt byggnadsvirke. Han lade då grunden för konsten att datera<br />
genom årsringar. Nästan samtidigt arbetade Alf Bråthen uppe i<br />
Mellansverige med samma teknik för att lösa åldersproblem.<br />
Utan ett långt, ihåligt borr är det svårt att datera gammalt<br />
virke. Man borrar helt enkelt igenom det gamla trävirket <strong>och</strong> från<br />
den borrkärna som man då får fram kan sedan <strong>av</strong>stånden mellan<br />
årsringarna mätas. Dessa skiljer sig i tjocklek beroende på olika<br />
årsklimat. Genom att sammanställa de olika tjocklekarna till ett<br />
diagram kan man mycket säkert få reda på när trädet fälldes. Ja,<br />
om barken finns kvar kan det t.o.m. gå att bestämma om det varit<br />
under höst eller vår som fällningen skett. Genom att borra i många<br />
<strong>av</strong> våra kyrkors gamla träbitar har alltså skapat en helt ny historiebild.<br />
I t.ex. Resmo kyrka på Öland är de bevarade takbjälkarna i<br />
långhuset rimligtvis huggna strax efter året 1102. Söder om Kalmar<br />
ligger Hossmo märkliga försvarskyrka. I äldre litteratur sätter man<br />
uppförandet <strong>av</strong> denna stenkyrka till slutet <strong>av</strong> 1100-talet. Trävirke<br />
som definitivt funnits med från det äldsta byggnadsskedet visar<br />
nu istället på ett byggnadsår strax efter år 1114.<br />
Även om en gammal byggnad i äldre skrivna källor kallas för<br />
”stenhus” kan den faktiskt vara uppförd <strong>av</strong> tegel. Detta gäller<br />
också våra kyrkor. Från det förgängliga träet över den massiva<br />
stenen gick de medeltida byggnadskonstruktörernas väg till teglet.<br />
Egentligen är det konstigt att det tog så lång tid att introducera<br />
tegeltekniken hos oss i Skandin<strong>av</strong>ien. Redan de gamla romarna<br />
använde sig ju <strong>av</strong> bränd lera när hus skulle uppföras. Detta tidiga<br />
tegel var oftast kvadratiskt eller trekantigt i formen. Det skulle<br />
dröja länge innan man på kontinenten lärde sig att utveckla ett<br />
”modulsystem” för dessa byggklossar; bredden skulle vara något<br />
smalare än hälften <strong>av</strong> teglets längd. På det viset kunde man i<br />
mönster binda fast teglet till en tjock <strong>och</strong> hållbar mur med hjälp<br />
<strong>av</strong> kalkbruk. Det har länge diskuterats bland de lärde vilka det<br />
var som först förde tekniken till Norden. Tidigare var man <strong>av</strong><br />
uppfattningen att tegelbyggandet överförts direkt från Lombar-<br />
50 51
Change language