Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia

Södra Råda kyrka i Värmland
var en av Sveriges bäst bevarade
träkyrkor från tidigt 1300tal.
En vandal lyckades bränna
ner kyrkan p.g.a. antikvariska
myndigheter underlåtit att
förse den med sprinklerssystem.
beskriva, var belägen i södra Värmland mycket nära gränsen till
Västergötland. Egentligen är det konstigt hur ödet ibland spelat
in på ett mycket märkligt sätt. För lika säkert som att denna kyrka
var ett av Sveriges främsta historiska smultronställen, lika säkert
är att platsen redan på 1800-talet kunde ha varit en plöjd åker. Nu
bar det sig emellertid så att en viss skåning av en tillfällighet kom
förbi. Den gamla träkyrkan i Södra Råda var nämligen för inte så
många generationer sedan i högsta grad rivningshotad. Ödet hade
emellertid bestämt att så ej fick ske. Det outgrundligas redskap
blev en resglad man vid namn Nils Månsson, mera känd under
namnet Mandelgren. I dåtida akademiska kretsar ansågs han inte
helt rumsren eftersom hans yrke var ”artist”.
Mandelgren var en av dessa många 1800-talets fanatiker som
vi idag har att tacka för att så mycket av vårt kulturarv är bevarat.
Han färdades runt i vårt land, avtecknade, målade och antecknade
sådant som ”syntes honom kasta ljus öfver fäderneslandets
kulturutveckling”. Målet för detta digra fältarbete var att skapa
ett monumentalverk om våra svenska kulturhistoriska skatter.
Speciellt åren 1846-1850 var Mandelgren mer resande än bofast. De
stora uppoffringarna att med häst och vagn färdas kors och tvärs
i vårt land gav till slut resultat. När bokverket kom ut i Paris år
1862 - svenska staten hade refuserat projektet - väckte det en enorm
internationell uppskattning. I planschverket återfanns på hedersplats
målningar med motiv hämtade från Södra Råda kyrka.
Det var året 1849 som Mandelgren första gången steg in genom
den låga kyrkdörren och förstummades av den syn som mötte inne
i den halvmörka kyrkan. Träkyrkan fullkomligt dignade av medeltidsmålningar.
Man kan också lätt föreställa sig vår upptäcktsresandes
förtvivlan när sockenborna meddelade att en ny kyrka
skulle byggas på annat ställe och att den gamla skulle rivas. Här
måste det handlas snabbt! I ett stämmoprotokoll daterat 29 juli 1849
heter det att församlingen borde mot ersättning överlämna kyrkan
till regeringen eller till herr Mandelgren. Församlingen lovade att
42 43