Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia

Den mäktiga klockstapeln
invid Pelarne gamla kyrka i
nordöstra Småland imponerar
med sin beklädnad av träspån,
allt nogsamt tjärat för att motstå
naturens förstörelselusta.
något. Modern, som stått och putsat fönster, hade plötsligt stannat
upp i arbetet, tittat ut genom det öppna fönstret och sagt:
- ”Nu ringer de för morfar!”
Själaringningen för en älskad vän och moderns lugna, sakligt
konstaterande ord kom att sätta sina spår. När klockklangen hörs
en vanlig vardag är det nära att fråga sig vem det nu är som får
lämna jordelivet till tonerna av himmelsk klang.
Klockstaplar finns från söder till norr. De har alla egentligen
endast en funktion att fylla; att hålla upp de tunga malmklockorna
och skydda dem för naturens nedbrytande makter. De
riktigt ålderdomliga staplarna står i nära anslutning till de gamla
kyrkobyggnaderna men det finns också nya staplar som kastar
sin skugga på kyrkogårdar som anlagts i senare tid; i en tid när
gravplatserna inte räckt till runt den gamla kyrkan. Många olika
utformningar finns, i grundformerna antingen som helt inbyggda
trätorn eller också som höga träbockar, stagade med ett flertal s.k.
snedstyvor - alltsammans fäst vid en kraftig träram på marken.
De höga bockstaplarna är ofta helt öppna men de väldiga stolparna
är täckta av träspånor. Det gäller ju att skydda den bärande
konstruktionen från röta. Tjocka träspånor bildar ett majestätiskt
reliefverk - klockstapeln blir en märklig hybrid mellan å ena sidan
en till synes svårt intorkad urtidsdrake, täckt av svartbruna fjäll, å
andra sidan ett arkitektoniskt fulländat byggnadsverk i trä.
Är träspånorna riktigt gamla är de täckta av många lager med
tjära. Ibland, när lusten faller på, gör jag något så brottsligt som att
med en fickkniv skära av en bit av tjärlagret. Jag stal en gång en
sådan tjärbit när jag besökte Pelarne träkyrka i Småland. Medan
hustru och barn dukade upp eftermiddagskaffet på en bänk invid
kyrkans parkeringsplats begick jag brottet. I min hand låg nu en
väsentlig del av den svenska historien i form av en till synes obetydlig
klump intorkad tjära. Klumpen kom från den stora klock-
26 27